”Pinsamma” bilder sprids på Putin – fruktar reaktion

2023 09 25

Rysslands diktator Vladimir Putin är mycket noga med hur han porträtteras i olika mediesammanhang.

Diktatorn brukar filmas och fotograferas i sammanhang där han framställs som en stark ledare och en machoman.

Genom åren har den ryska propagandamaskinen pumpat ut bilder på Putin när han idrottar, omfamnas av folket, inspekterar militärövningar och dyker i djupt vatten.

Nu sprids dock bilder och filmklipp på diktatorn som skiljer sig nämnvärt från den ryska bilden.

Se materialet genom att klicka på en länk längst ner i artikeln

Välfyllda glas till middagen

Finlands public servicebolag Yle har publicerat en unik hemvideo från början av 1990-talet som visar hur Putin spenderar tid i en lyxvilla i södra Finland.

I videoklippen syns en Putin som inte överensstämmer med den offentliga image som han byggt upp under flera år.

Den 40-årige Putin är klädd i en träningsoverall från Adidas, frisyren är trasslig och till middagen tycks han dricka stora mängder alkohol.

En bild som inte överensstämmer med den ryska diktatorns historiebeskrivning.

Enligt Putin själv dricker han väldigt sparsamt med alkohol.

–Jag har försökt att inte dricka öl på sistone. Magen växer, sade diktatorn 2020 enligt Meduza.

I juni 2022 uppmanade Putin ledarna i G7-länderna att sluta dricka alkohol och börja träna och idrotta istället.

Detta efter att bland annat Storbritanniens före detta premiärminister Boris Johnson skämtat om att han och hans kollegor borde “visa upp sina bröstmuskler” för att visa att “vi är tuffare än Putin”, och hänvisade till en bild där den ryska ledaren sitter barbröstad på en häst.

– Jag vet inte om de ville ta av sig ner till midjan eller under midjan, men jag tycker att det skulle vara en äcklig syn i alla fall, svarade Putin på Johnsons kommentar enligt BBC.

Mest anmärkningsvärda: Putin skrattar

Luke Harding, brittiska tidningen The Guardians Rysslandsexpert och tidigare Moskvakorrespondent, har kommenterat de unika bilderna på Vladimir Putin.

– Det här är förträffligt, fascinerande, originellt och fängslande filmmaterial. Det här är Putin innan han blev rik: dålig vindoverall, dålig frisyr, dålig ärmlös skjorta, sysslandes med vardagliga ting, säger han till Yle och påpekar att filmklippen även visar ”hur liten Putin är”.

I ett videoklipp syns det hur Putin skrattar när han spelar pingis tillsammans med St. Petersburgs dåvarande statsdirektör Anatolij Sobtjak och två livvakter.

En anmärkningsvärd scen, enligt Luke Harding.

– Det som är mest påfallande är att Putin ler och ser ut som en människa, i stället för den monstruösa karaktär han är i dag, säger han till Yle.

Fruktar reaktion

Yle har av säkerhetsskäl valt att inte avslöja vem som är källan till videon.

– Putins reaktioner på avslöjanden om hans privatliv kan vara oförutsägbara. För att skydda källorna namnger Yle inte heller de intervjuade personerna, framhåller nyhetskanalen i ett uttalande.

Se bilderna och filmklippen här

Anton Geraschenko, som är rådgivare till ukrainska inrikesministern, har publicerat flera av bilderna på Putin.

SE BILDERNA GENOM ATT KLICKA HÄR

SE VIDEOKLIPPEN GENOM ATT KLICKA HÄR

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Enormt fynd i Norge – största i hela Europa

2026 03 04

En stor upptäckt har gjorts i Norge som kan minska beroendet av Kina.

Europa är som bekant i hög grad beroende av Kina för sällsynta jordartsmetaller.

Kontinenten har i dagsläget inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller.

Men nu kommer uppgifter om ett enormt fynd i Norge som kan ändra på det.

Enormt fynd

En uppskattning av mineralresurserna vid en gruva som utvecklas av Rare Earths Norway – Europas största projekt för sällsynta jordartsmetaller – har rusat med 81 procent sedan den förra utvärderingen för två år sedan, uppger Reuters.

Europa har inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller, och utvecklingen av företagets Fen-projekt skulle kunna stödja kontinentens strävan att minska beroendet av den dominerande producenten Kina.

“Världsklass”

Projektet har 15,9 miljoner ton totalt innehåll av sällsynta jordartsoxider i indikerade och antagna resurser, enligt ett uttalande från konsultföretaget WSP.

Den nya uppskattningen återspeglar ytterligare prospekteringsborrningar som ägde rum förra året och kan jämföras med de 8,8 miljoner ton som beräknades 2024.

– Genom att nästan fördubbla sin kända storlek har Rare Earths Norway gått från att vara en lovande upptäckt till en strategisk tillgång i världsklass, säger Bernd Schaefer, vd för EIT RawMaterials, ett EU-finansierat organ för kritiska mineraler.

Läs mer: Pentagon går rakt emot Trump

Tar tid

Det är inte bara i Norge som jakten efter sällsynta jordartsmetaller pågår i Europa.

Men byråkrati ställer till det, menar Jan Moström, verkställande direktör för LKAB.

“Bara då blandar vi oss i”

Så här låter det från Moström:

– Jag har pratat i Bryssel de senaste två eller tre åren om de enorma nackdelar vi skapade under 1970- och 1980-talen, när vi lade ner gruvindustrin och började importera metaller från Sydamerika, Afrika och Australien, säger han till The Guardian.

Läs mer: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Foto: M Oetelaar

Text: Redaktionen

Bekräftat: Stopp för fartkameror i Sverige

2026 03 04

Under de senaste 20 åren har tusentals fartkameror satts upp längs svenska vägar.

Trafikverket planerar för att placera ut ytterligare 1 000 kameror under de kommande fem åren.

Då kommer det totala antalet vara 4 000.

Men sedan är det stopp.

– Nu är väl tanken att vi inte sätter upp några fler utan vi har tillsammans med Polisen kommit fram till 4 000 som ett rimligt antal där det är samhällsekonomiskt lönsamt, säger Per Hurtig, nationell samordnare på Trafikverket, till SR.

Gör större nytta

Satsningen på det stora antalet fartkameror är en del av den svenska nollvisionen på landets vägar.

Men efter att ha investerat i kameror under många år ser nu Trafikverket en annan insats som gör störst nytta.

– Det vi ser gör störst nytta är att bygga mötesseparerade vägar, säger Per Hurtig till radiokanalen.

Nollvisionen

Nollvisionen är grunden för trafiksäkerhetsarbetet i Sverige.

Visionen antogs av riksdagen 1997 och är ett uttalat mål att ingen ska dödas eller skadas allvarligt på de svenska vägarna.

Med nollvisionens synsätt är omsorgen om människors liv och hälsa ett absolut krav vid vägtransportsystemets utformning och funktion, uppger Trafikverket.

Etappmål har satts

I början av 2020 fattade regeringen beslut om ett nytt etappmål för nollvisionen.

Ambitionen är att antalet omkomna i trafiken ska halveras fram till 2030.

Antalet allvarligt skadade ska minska med 25 procent.

– I faktiska tal innebär det max 133 omkomna samt maximalt 3100 allvarligt skadade i vägtrafiken år 2030, uppger Trafikverket.

LÄS OCKSÅ: Bekräftat: Bilister får betala mer – ”I synnerhet i storstäderna”

Ansvar fördelas

Ansvaret för trafiksäkerheten är fördelat på följande sätt:

- Systemutformarna har alltid det yttersta ansvaret för vägtransportsystemets utformning, skötsel och användning och har därmed tillsammans ett ansvar för hela systemets säkerhetsnivå.

- Trafikanterna har ansvar för att visa hänsyn, omdöme och ansvar i trafiken samt att följa trafikreglerna.

- Om trafikanterna inte tar sin del av ansvaret måste systemutformarna vidta ytterligare åtgärder i den mån detta krävs för att motverka att människor dödas eller allvarligt skadas.

Källa: Trafikverket

LÄS MER: Bekräftat: Billigaste biltypen att köra i Sverige

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen