”Pinsamma” bilder sprids på Putin – fruktar reaktion

2023 09 25

Rysslands diktator Vladimir Putin är mycket noga med hur han porträtteras i olika mediesammanhang.

Diktatorn brukar filmas och fotograferas i sammanhang där han framställs som en stark ledare och en machoman.

Genom åren har den ryska propagandamaskinen pumpat ut bilder på Putin när han idrottar, omfamnas av folket, inspekterar militärövningar och dyker i djupt vatten.

Nu sprids dock bilder och filmklipp på diktatorn som skiljer sig nämnvärt från den ryska bilden.

Se materialet genom att klicka på en länk längst ner i artikeln

Välfyllda glas till middagen

Finlands public servicebolag Yle har publicerat en unik hemvideo från början av 1990-talet som visar hur Putin spenderar tid i en lyxvilla i södra Finland.

I videoklippen syns en Putin som inte överensstämmer med den offentliga image som han byggt upp under flera år.

Den 40-årige Putin är klädd i en träningsoverall från Adidas, frisyren är trasslig och till middagen tycks han dricka stora mängder alkohol.

En bild som inte överensstämmer med den ryska diktatorns historiebeskrivning.

Enligt Putin själv dricker han väldigt sparsamt med alkohol.

–Jag har försökt att inte dricka öl på sistone. Magen växer, sade diktatorn 2020 enligt Meduza.

I juni 2022 uppmanade Putin ledarna i G7-länderna att sluta dricka alkohol och börja träna och idrotta istället.

Detta efter att bland annat Storbritanniens före detta premiärminister Boris Johnson skämtat om att han och hans kollegor borde “visa upp sina bröstmuskler” för att visa att “vi är tuffare än Putin”, och hänvisade till en bild där den ryska ledaren sitter barbröstad på en häst.

– Jag vet inte om de ville ta av sig ner till midjan eller under midjan, men jag tycker att det skulle vara en äcklig syn i alla fall, svarade Putin på Johnsons kommentar enligt BBC.

Mest anmärkningsvärda: Putin skrattar

Luke Harding, brittiska tidningen The Guardians Rysslandsexpert och tidigare Moskvakorrespondent, har kommenterat de unika bilderna på Vladimir Putin.

– Det här är förträffligt, fascinerande, originellt och fängslande filmmaterial. Det här är Putin innan han blev rik: dålig vindoverall, dålig frisyr, dålig ärmlös skjorta, sysslandes med vardagliga ting, säger han till Yle och påpekar att filmklippen även visar ”hur liten Putin är”.

I ett videoklipp syns det hur Putin skrattar när han spelar pingis tillsammans med St. Petersburgs dåvarande statsdirektör Anatolij Sobtjak och två livvakter.

En anmärkningsvärd scen, enligt Luke Harding.

– Det som är mest påfallande är att Putin ler och ser ut som en människa, i stället för den monstruösa karaktär han är i dag, säger han till Yle.

Fruktar reaktion

Yle har av säkerhetsskäl valt att inte avslöja vem som är källan till videon.

– Putins reaktioner på avslöjanden om hans privatliv kan vara oförutsägbara. För att skydda källorna namnger Yle inte heller de intervjuade personerna, framhåller nyhetskanalen i ett uttalande.

Se bilderna och filmklippen här

Anton Geraschenko, som är rådgivare till ukrainska inrikesministern, har publicerat flera av bilderna på Putin.

SE BILDERNA GENOM ATT KLICKA HÄR

SE VIDEOKLIPPEN GENOM ATT KLICKA HÄR

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Akut brist över hela Ryssland – ”värsta på 60 år”

2026 01 18

Ryssland brottas med sin allvarligaste brist på personal på över 60 år.

Ryssland uppges ha det största problemet med brist på sjukvårdspersonal på flera decennier.

Detta hotar tillgången till vård – särskilt i områden ockuperade under kriget, rapporterar RBC Ukraine.

Rekordlåg nivå av personal

Enligt uppgifter från Ukrainas Center for Countering Disinformation, CPD har antalet medelutbildad vårdpersonal i Ryssland fallit till den lägsta nivån sedan 1960 — bara 96,3 per 10 000 invånare.

– Under åratal har Kreml systematiskt offrat mänskligt kapital för att föra krig och behålla makten. Kollapsen av medicinsk personal är ett direkt resultat av detta politiska val, säger CPD i ett uttalande.

Orsakerna som pekas ut är bland annat låga löner inom vårdyrket och att staten prioriterar militär och säkerhet framför hälsovård, vilket gör yrket mindre attraktivt.

LÄS MER: Ukrainska folkets krav: Låt oss bestämma

Värre i ockuperade områden

Krisen är enligt rapporten ännu allvarligare i territorier som Ryssland tillfälligt kontrollerar i Ukraina.

Sedan invasionen började har många lokala medicinska arbetare lämnat områdena, medan ryska vårdarbetare vägrar arbeta där för låg lön och hög risk.

För invånarna i dessa områden innebär det inte bara brist på vård just nu, utan även långsiktiga konsekvenser, som försämrade kroniska tillstånd, försummade sjukdomar och högre dödlighet.

Personalbrist över hela Ryssland

Personalkrisen inom vården är ett exempel på ett bredare arbetskraftsproblem i Ryssland, där kriget intensifierat bristen på civila yrkesgrupper samtidigt som män tas ut i militärtjänst och arbetskraft omdirigeras till försvarsindustrin.

Detta betyder att sjukhus, kliniker och vårdinrättningar i hela landet har svårt att rekrytera och behålla personal, vilket i sin tur påverkar vårdkvaliteten för befolkningen som helhet.

En annan hårt drabbad sektor är byggindustrin som under de kommande åren kan stå inför en allvarlig brist på arbetskraft.

– Byggsektorn drabbas hårdast. Om några år kan den stå utan arbetskraft, uppger CPD i en tidigare rapport från 2025.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Foto: A Zarubi

Text: Redaktionen

SEB uppmanar svenska hushåll – gäller kontanter

2026 01 18

SEB rådger svenskar kring kontanter.

Sverige går mot ett kontantfritt samhälle.

Även om många tycker att det viktigt att ha sedlar och mynt hemma, särskilt för att kunna klara sig under en kris när digitala betalningar inte fungerar, finns det andra lösningar, menar SEB.

Kontanter försvinner från vardagen

Svenskar använder allt mindre kontanter.

Kort och mobila betalningar som Swish dominerar nästan alla transaktioner, och sedlar och mynt utgör nu mindre än en procent av BNP.

Idag har bara 23 % av svenska hushåll de 2 000 kronor som Myndigheten för civilt försvar rekommenderar, och hälften har inga kontanter alls.

SEB poängterar att kontanter inte är helt nödvändiga för vardagsbetalningar.

Förra året nådde Riksbanken och flera aktörer en överenskommelse om att kortbetalningar för livsnödvändiga varor ska fungera offline vid kris senast 1 juli i år.

– Vill man säkra möjligheten till ett fungerande betalningssystem i kristider känns den typen av lösningar som mer effektiva, säger Johan.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Ett alternativ, inte ett krav

Kontanter kan fungera om digitala system slås ut, men det är inget som SEB rekommenderar att hushåll ska förlita sig på.

Exempel från den första veckan efter Rysslands invasion av Ukraina visar att sedlar kan användas i extrema situationer, men digitala lösningar kan ofta hantera samma problem.

– Även om det inte finns någon anledning att betvivla centralbankschefens lovord av kontanter under krigets första dagar så är min minnesbild att det som verkligen gjorde skillnad för Ukraina den gången var kryptovalutor. De användes både för att snabbt kunna skicka pengar och donationer till Ukraina så att landet snabbt kunde köpa krigsmaterial och andra förnödenheter, säger Johan Javeus, seniorekonom på SEB.

Ny kontantlag förändrar lite

Regeringen har föreslagit en ny lag som gör det obligatoriskt för livsmedelsbutiker och apotek att ta emot kontanter i bemannade kassor, med målet att säkerställa att konsumenter kan välja hur de vill betala.

Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

– För att kontanter ska vara ett fungerande betalningsmedel måste det vara möjligt att betala med kontanter, framför allt för de varor och tjänster som är av den mest grundläggande behovsnaturen, uppger regeringen.

SEB konstaterar att det inte räcker att bara lagstifta om butikernas skyldighet.

– Att enbart kräva att butiker tar emot kontanter gör ingen skillnad om människor inte har pengar hemma, säger Johan Javeus.

LÄS MER: Nordeas glädjebesked till svenska hushåll: ”Bättre än ni tror”

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen