”Pinsamma” bilder sprids på Putin – fruktar reaktion

2023 09 25

Rysslands diktator Vladimir Putin är mycket noga med hur han porträtteras i olika mediesammanhang.

Diktatorn brukar filmas och fotograferas i sammanhang där han framställs som en stark ledare och en machoman.

Genom åren har den ryska propagandamaskinen pumpat ut bilder på Putin när han idrottar, omfamnas av folket, inspekterar militärövningar och dyker i djupt vatten.

Nu sprids dock bilder och filmklipp på diktatorn som skiljer sig nämnvärt från den ryska bilden.

Se materialet genom att klicka på en länk längst ner i artikeln

Välfyllda glas till middagen

Finlands public servicebolag Yle har publicerat en unik hemvideo från början av 1990-talet som visar hur Putin spenderar tid i en lyxvilla i södra Finland.

I videoklippen syns en Putin som inte överensstämmer med den offentliga image som han byggt upp under flera år.

Den 40-årige Putin är klädd i en träningsoverall från Adidas, frisyren är trasslig och till middagen tycks han dricka stora mängder alkohol.

En bild som inte överensstämmer med den ryska diktatorns historiebeskrivning.

Enligt Putin själv dricker han väldigt sparsamt med alkohol.

–Jag har försökt att inte dricka öl på sistone. Magen växer, sade diktatorn 2020 enligt Meduza.

I juni 2022 uppmanade Putin ledarna i G7-länderna att sluta dricka alkohol och börja träna och idrotta istället.

Detta efter att bland annat Storbritanniens före detta premiärminister Boris Johnson skämtat om att han och hans kollegor borde “visa upp sina bröstmuskler” för att visa att “vi är tuffare än Putin”, och hänvisade till en bild där den ryska ledaren sitter barbröstad på en häst.

– Jag vet inte om de ville ta av sig ner till midjan eller under midjan, men jag tycker att det skulle vara en äcklig syn i alla fall, svarade Putin på Johnsons kommentar enligt BBC.

Mest anmärkningsvärda: Putin skrattar

Luke Harding, brittiska tidningen The Guardians Rysslandsexpert och tidigare Moskvakorrespondent, har kommenterat de unika bilderna på Vladimir Putin.

– Det här är förträffligt, fascinerande, originellt och fängslande filmmaterial. Det här är Putin innan han blev rik: dålig vindoverall, dålig frisyr, dålig ärmlös skjorta, sysslandes med vardagliga ting, säger han till Yle och påpekar att filmklippen även visar ”hur liten Putin är”.

I ett videoklipp syns det hur Putin skrattar när han spelar pingis tillsammans med St. Petersburgs dåvarande statsdirektör Anatolij Sobtjak och två livvakter.

En anmärkningsvärd scen, enligt Luke Harding.

– Det som är mest påfallande är att Putin ler och ser ut som en människa, i stället för den monstruösa karaktär han är i dag, säger han till Yle.

Fruktar reaktion

Yle har av säkerhetsskäl valt att inte avslöja vem som är källan till videon.

– Putins reaktioner på avslöjanden om hans privatliv kan vara oförutsägbara. För att skydda källorna namnger Yle inte heller de intervjuade personerna, framhåller nyhetskanalen i ett uttalande.

Se bilderna och filmklippen här

Anton Geraschenko, som är rådgivare till ukrainska inrikesministern, har publicerat flera av bilderna på Putin.

SE BILDERNA GENOM ATT KLICKA HÄR

SE VIDEOKLIPPEN GENOM ATT KLICKA HÄR

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


Föremål ska hämtas från allas bostäder – ny lag i Sverige

2025 05 21

Systemet för insamling av vissa avfall håller just nu på att läggas om.

Senast år 2027 ska en ny lag praktiseras fullt ut.

Det innebär att alla kommuner i Sverige ska hämta källsorterade förpackningar, till exempel av plast eller metall, från folks bostäder.

Syftet är att öka återvinningen och notan för insamlingen läggs på producenterna som fört ut produkterna på marknaden.

– Insamlingen ska vara gratis för hushållen. Kommunerna ska ersättas för sina kostnader av producenterna, framhöll den tidigare S-regeringen som gick fram med lagen redan 2022.

Kan bli bakslag för hushållen

Men även om förändringen ska vara gratis för hushållen riskerar den nya soporteringslagen att slå tillbaka.

Detta eftersom priset istället kan öka i matbutikerna till följd av ökade kostnader hos producenterna, rapporterar SR.

– Det är mycket dyrare att åka och hämta det här materialet hemma hos människor i Sverige jämfört med när vi alla gick till återvinningsstationen med vårt förpackningsmaterial, säger Helena Nylén, vd på Näringslivets Producentansvar, till radion.

Kritiken: får inte plats

I höstas hade 75 kommuner infört förändringen, enligt TV4. Omkring 200 återstod då att hitta en lösning för att möjliggöra insamlingen innan 2027.

Kritik mot den nya lagen har dock vädrats, både från villaägare och kommuner, främst med anledning av att det blir svårt att hitta fysiskt utrymme för att hantera föremålen.

Vi har ju ställen idag där man inte kan hämta mat- och restavfall, till exempel. För att det är för trångt att komma dit med sopbil, det saknas vändplats och sådär, sade Frida Gustafsson, projektledare på Göteborgs stad, till kanalen i höstas.

LÄS MER: Flera kommuner går ut med samma varning

"Konsumenterna får betala"

Hämtningen av föremålen väntas innebära kostnadsökningar på flera miljarder. Innan reformen drevs igenom låg kostnaden på 15 öre per mjölkpaket. Idag har den stigit till 30 öre per paket och när systemet är fullt i bruk bedöms notan landa på 50-60 öre per paket, enligt SR.

Räkningen för detta betalar producenterna, men i andra hand får konsumenterna betala genom ett ökat pris i butikerna, säger Carl Eckerdal, chefsekonom på livsmedelsföretagen, till radion.

Foto: I. Rifath

Text: Redaktionen


Massprotest i Sverige – över 100 000 har skrivit på

2025 05 21

En namninsamling med 100 000 underskrifter från hela landet lämnas idag över till regeringen.

Bakom protestlistan står medlemmar ur Pensionärernas riksorganisation, PRO. 

Under tisdagen planeras dessutom en organiserad demonstration mitt på Mynttorget i Stockholm.

Bakgrunden är regeringens förslag om att höja gränserna för det så kallade högkostnadsskyddet för läkemedel.

Ett förslag som möts av skarp kritik och oro från pensionärer och patientorganisationer, enligt PRO som varnar för konsekvenserna.

– Regeringen spelar roulett med folkhälsan. Om pensionärer inte har råd att ta ut sina mediciner är risken överhängande att de blir sämre och i stället tvingas söka vård på akuten, säger Åsa Lindestam, ordförande PRO, i ett uttalande.

Beslut väntas på torsdag

PRO kallar förslaget för en försämring som innebär att en patient som når frikortsgränsen skulle ha betalat 900 kronor mer än idag under ett års tid, om förslaget går igenom.

På torsdag sker omröstningen i riksdagen.

Nu vädjar pensionärerna i ett brev till regeringen och sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson (KD) att “dra i nödbromsen”.

– Det här är sista chansen innan riksdagen beslutar. Konsekvenserna är inte tillräckligt utredda, säger Åsa Lindestam.

Skarp kritik

Enligt kritikerna riskerar förslaget att strida mot FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. 

Det finns också en sedan tidigare utfärdad rekommendation från Myndigheten från samhällsskydd och beredskap, MSB, om att ha minst en månads förbrukning av receptbelagda läkemedel till förfogande. 

En beredskapsåtgärd som nu äventyras för äldre, enligt PRO.

LÄS MER: Riksbanken varnar svenskarna – “Är helt falskt”

Ministern: krävs för långsiktig finansiering

Regeringen har pekat på att det är nödvändigt att öka kostnaderna i statens budget för läkemedel. Skälet är att “säkerställa att alla patienter får tillgång till de behandlingar de behöver", understryker Acko Ankarberg Johansson.

Men det kräver också att patienternas egenavgift behöver höjas för att klara en långsiktig finansiering. Regeringen kommer att följa utvecklingen noggrant utifrån patientens perspektiv eftersom läkemedel är en väsentlig del av hälso- och sjukvården, säger sjukvårdsministern.

Regeringen har också flaggat för att högkostnadsskyddet “är av yttersta vikt för att läkemedel och förbrukningsartiklar ska vara tillgängliga för alla som behöver det”.

– Samtidigt måste systemet för högkostnadsskyddet bidra till en hållbar finansiering av dessa varor. Statens kostnader för läkemedelsförmånen har ökat med 49 procent från 2012 till och med 2024, utifrån 2024 års penningvärde, medan motsvarande ökning för patientens egenavgift har varit 17 procent under samma period, framhåller regeringskansliet i ett uttalande.

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen