Plötslig vändning om invandringen – ny lag får stort genomslag

2025 02 03

Migrationsverket har tidigare meddelat att cirka 9 500 personer beräknas söka asyl i Sverige under 2025.

Nu justeras siffran. 

Migrationsverket sänker prognosen för antalet asylsökande. Den nya siffran landar på 7 000 personer, en minskning med 2 500 asylsökande jämfört med föregående prognos.

Ett nytt beslut från Tidöpartierna pekas ut som den viktigaste orsaken till minskningen. I december skärpte regeringen och SD kraven på asylsökande som får avslag på sin ansökan.

Den nya lagändringen innebär att asylsökande som fått avslag blir tvungna att lämna Sverige innan de kan ansöka på nytt. En ny asylansökan kan dessutom inte genomföras förrän efter fem år.

Maria Mindhammar, generaldirektör för Migrationsverket, bekräftar att lagändringen ligger bakom den reviderade prognosen.

– Sänkningen beror framför allt på regeringens förslag om ändrade preskriptionsregler och att möjligheten att söka asyl igen utan att lämna landet tas bort, säger hon.

– Vi bedömer därför att de förändrade reglerna kommer att påverka det totala antalet asylsökande. Men även när det gäller de som söker asyl för första gången, utan preskriberat ärende, fortsätter den nedåtgående trenden.

Personer som utgör säkerhetsrisk

Prognosen för antalet inkomna ansökningar om medborgarskap skrivs också ner, till 63 000 ansökningar 2025 och 64 000 ansökningar 2026.

I början av året fick Migrationsverket ett uppdrag från regeringen om att vidta åtgärder för att motverka att personer som utgör en säkerhetsrisk beviljas medborgarskap.

Migrationsverket ska samråda med Säkerhetspolisen och Polismyndigheten för att stärka säkerheten i medborgarskapsärenden.

–  Det är i dagsläget inte möjligt att bedöma hur uppdraget kommer att påverka antalet fattade beslut. Vi kommer därför att återkomma med en ny bedömning för antalet avgjorda medborgarskapsärenden åren 2025 till 2028 i den prognos som presenteras i april, säger Maria Mindhammar.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Tomater kopplas till otäck sjukdom

2025 11 24

I länder med omfattande tomatodling är förekomsten av den allvarliga nervsjukdomen Parkinson som högst.

Det fastslår en ny studie, rapporterar ScienceDirect som samlar vetenskapliga, tekniska och hälsorelaterade studier från välansedda forskare.

Enligt den nya studien kan det finnas ett samband mellan konsumtion av tomater och utveckling av Parkinson sjukdom.

Detta eftersom bekämpningsmedel som används i tomatodling kan påverka nervsystemet och potentiellt öka risken för den kroniska sjukdomen.

– Enligt studien har användningen av bekämpningsmedel inom jordbruket ökat globalt under de senaste decennierna. Förekomsten av Parkinsons sjukdom verkar öka snabbast i länder där tomatproduktionen ökar mest, rapporterar finska Iltalehti som tagit del av studien.

Krävs mer studier

Forskarna betonar att det krävs fler studier för att kunna fastslå sambandet mellan tomaternas bekämpningsmedel och Parkinson sjukdom.

– Vi vill understryka behovet av vidare forskning om bekämpningsmedel som används i dag, framhåller forskarna.

LÄS MER: Kräver ”kompensation” – Kreml hotar USA

Giftiga ämnen kan förstöra celler

Ungefär 20 000 svenskar lider av Parkinsons sjukdom. Varje år drabbas omkring 2 000 nya personer av sjukdomen.

Parkinson sjukdom bryter ner nervceller som tillverkar dopamin – en signalsubstans i hjärnan som är viktig för rörelsekontroll.

Enligt organisationen Hjärnfonden ger sjukdomen besvär som:

- långsamhet

- skakningar

- stelhet

Det är vanligast att drabbas av sjukdomen mellan 55 och 65 års åldern.

– Orsaken till att man får Parkinsons sjukdom är inte helt kartlagd men flera faktorer tycks samverka. Det finns forskning som tyder på att vissa former av sjukdomen kan vara ärftliga. Vissa giftiga ämnen kan också göra att celler i hjärnan, som bildar viktiga signalsubstanser, förstörs, framhåller Hjärnfonden.

LÄS OCKSÅ: ”Tjänst för kunderna som försvinner” – Ica-butik slår larm

Foto: T. Hermans 

Text: Redaktionen

Finland placeras i EU:s obsklass – Sverige raka motsatsen

2025 11 24

Finland tvingas in i EU:s så kallade obsklass, där länder som inte följer unionens stabilitets- och tillväxtpakt placeras.

Konkret innebär det att Finland kommer listas bland länder som har för stora budgetunderskott. EU:s grundprincip är att det offentliga underskottet inte får överstiga 3 procent av bnp och att statsskulden ska hållas under 60 procent av bnp.

Finland klarar inte något av målen. Det offentliga underskottet landar på 4,4 procent av bnp och statsskulden uppgår till hela 82,5 procent av bnp.

Under tisdagen väntas EU-kommissionen meddela att Finland placeras i ”obsklassen” och att landet måste ta fram en åtgärdsplan för att komma till rätta med problemet, rapporterar Svenska Yle.

– Nu är underskottet ändå så högt att det överskrider EU:s referensvärde och det går inte längre att motivera det med undantagsregler, säger Marketta Henriksson, chef för EU-ärenden vid finska finansdepartementet, till kanalen.

Sverige raka motsatsen 

För Sveriges del ser det betydligt bättre ut.

Den svenska statsskulden uppgår till 34 procent av bnp, jämfört med Finlands 84 procent.

Siffran innebär att Sverige har den femte lägsta statsskulden bland EU:s medlemsländer. Endast Danmark, Luxemburg, Bulgarien och Estland har lägre statsskuld, rapporterar Yle med hänvisning till statistik från EU-kommissionen.

Kommer öka

Sveriges statsskuld beräknas öka under nästa år. Enligt regeringen beror det främst på ökade anslag till försvaret och rättsväsendet.

– Vi har ett ramverk som går ut på att i bättre tider spara i ladorna för att i sämre tider kunna investera oss ur dem, har finansminister Elisabeth Svantesson (M) sagt i SVT:s Agenda.

LÄS MER: Sanslösa summan – jättebolaget satsar 475 miljarder 

Överger överskottsmålet

Från och med den 1 januari 2027 kommer Sverige överge överskottsmålet som innebär att de offentliga finanserna ska uppvisa ett överskott över en konjunkturcykel – det vill säga att inkomsterna ska överstiga utgifterna.  

Sex av åtta riksdagspartier har enats om att i stället införa ett balansmål.

Balansmålet fastslår att inkomster och utgifter i genomsnitt ska vara i balans över en konjunkturcykel. Därmed överges målet om ett överskott.  

LÄS OCKSÅ: Volvo bygger ny jättefabrik i Sverige – här hamnar den

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen