01 april 26

Plötslig vändning om invandringen – ny lag får stort genomslag

2025 02 03

Migrationsverket har tidigare meddelat att cirka 9 500 personer beräknas söka asyl i Sverige under 2025.

Nu justeras siffran. 

Migrationsverket sänker prognosen för antalet asylsökande. Den nya siffran landar på 7 000 personer, en minskning med 2 500 asylsökande jämfört med föregående prognos.

Ett nytt beslut från Tidöpartierna pekas ut som den viktigaste orsaken till minskningen. I december skärpte regeringen och SD kraven på asylsökande som får avslag på sin ansökan.

Den nya lagändringen innebär att asylsökande som fått avslag blir tvungna att lämna Sverige innan de kan ansöka på nytt. En ny asylansökan kan dessutom inte genomföras förrän efter fem år.

Maria Mindhammar, generaldirektör för Migrationsverket, bekräftar att lagändringen ligger bakom den reviderade prognosen.

– Sänkningen beror framför allt på regeringens förslag om ändrade preskriptionsregler och att möjligheten att söka asyl igen utan att lämna landet tas bort, säger hon.

– Vi bedömer därför att de förändrade reglerna kommer att påverka det totala antalet asylsökande. Men även när det gäller de som söker asyl för första gången, utan preskriberat ärende, fortsätter den nedåtgående trenden.

Personer som utgör säkerhetsrisk

Prognosen för antalet inkomna ansökningar om medborgarskap skrivs också ner, till 63 000 ansökningar 2025 och 64 000 ansökningar 2026.

I början av året fick Migrationsverket ett uppdrag från regeringen om att vidta åtgärder för att motverka att personer som utgör en säkerhetsrisk beviljas medborgarskap.

Migrationsverket ska samråda med Säkerhetspolisen och Polismyndigheten för att stärka säkerheten i medborgarskapsärenden.

–  Det är i dagsläget inte möjligt att bedöma hur uppdraget kommer att påverka antalet fattade beslut. Vi kommer därför att återkomma med en ny bedömning för antalet avgjorda medborgarskapsärenden åren 2025 till 2028 i den prognos som presenteras i april, säger Maria Mindhammar.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


24 juni 2026

Ryssland vädjar till grannland – behöver hjälp omedelbart

2026 06 25

Ryssland står inför många stora utmaningar.

Det ryska samhället lider på flera olika sätt.

Slag efter slag drabbar landets ekonomi och de ukrainska attackerna har orsakat stora förluster i det ryska maskineriet.

Nu tvingas Ryssland vända sig till grannlandet Kazakstan för att vädja om hjälp att tillfälligt lösa en av landets kriser, rapporterar Reuters med hänvisning till flera källor.

– Vi förhandlar med Kazakstan, och det finns lite hopp, säger en källa till nyhetsbyrån.

Stora mängder behövs

Ryssland har den senaste tiden drabbats av stor brist på bensin och bränsle, ett område som landet normalt är starkt inom.

Men nu råder ransonering för den ryska befolkningen och många pumpar är tomma.

Nu ställs hoppet till grannlandet Kazakstan.

– Ryssland förhandlar med Kazakstan om möjligheten att importera bensin i en mängd av cirka 50 000 ton på grund av brist på bränsle på den inhemska marknaden, uppger oberoende Moscow Times.

Attacker ligger bakom

Ryssland är normalt en stark producent av petroleumprodukter.

Men efter att en rad stora raffinaderier har fått pausa verksamheten till följd av ukrainska drönarattacker har produktionen minskat med omkring 25 procent, enligt uppgifter till Reuters.

Varken Kazakstan eller Ryssland har ännu gått ut och kommenterat uppgifterna.

LÄS MER: Inte synts till på flera dagar – plötsligt skifte vid ukrainska gränsen

Flera åtgärder

Ryssland överväger ytterligare åtgärder för att begränsa den omfattande bränslebristen.

Exporten kan begränsas, subventionerna för raffinaderierna ökas och import via sjövägen kan initieras, rapporterar RBC-Ukraine.

– Den här månaden har Moskva redan tillåtit raffinaderier att producera bränsle som inte uppfyller standardkvalitetskrav, uppger tidningen.

– Restriktioner för bensinförsäljning har införts i 53 regioner och Tatneft begränsar inköp till 30 liter per tillfälle.

Det är inte första gången som Ryssland vänder sig till Kazakstan för att få hjälp med bränsle.

Under 2024 bad den ryska ledningen Kazakstan att ha 100 000 ton bensin redo om en plötslig kris skulle uppstå i landet.

LÄS MER: Glatt besked för kvinnor i Sverige

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


26 juni 2026

Putin hotas – ryska armén kan vända mot Moskva

2026 06 26

En video sprids snabbt i Ryssland.

I det inspelade meddelande framträder en rysk krigsveteran, Oleksandr Lunin, med ett meddelande direkt till den ryske diktatorn.

Klippet, där veteranen kräver att få komma till Kreml och möta Vladimir Putin, har snabbt fått miljontals visningar, rapporterar Iltalehti.

– Om jag inte kommer till Kreml inom en snar framtid och syns live tillsammans med dig, kommer armén att rikta sina vapen mot Kreml, säger Lunin i klippet, enligt tidningen.

Fullständigt kaos

Anledningen till meddelandet är situationen för de ryska styrkorna som utkämpar kriget i Ukraina.

Det råder fullständigt kaos och laglöshet inom landets militär. Soldater i tusental misshandlas och torteras av sina egna befälhavare, menar Lunin.

– Soldater hålls i gropar och misshandlas om de vägrar utföra dumma självmordsorder eller vägrar ge sina pengar till sina överordnade, säger befälhavaren, enligt tidningen.

Pratar om uppror

Flera ryska medier, så som Meduza och The Moscow Times, rapporterar också om veteranens hot mot Putin.

Det grymma våldet mot de ryska soldaterna döljs genom att registrera avlidna soldater som saknade i den officiella statistiken, menar krigsveteranen.

Han menar också att om den ryska ledningen ger sig på honom eller hans familj kommer det leda till konsekvenser för Kreml.

– Om något händer mig eller mina nära och kära eller familj, kommer det vara en signal att börja agera. Detta är ingen bluff, säger han, enligt The Moscow Times.

Videon publicerades vid lunchtid den 25 juni och har redan fått mer än 2 miljoner visningar och över 110 000 gillamarkeringar, samt tusentals kommentarer.

LÄS OCKSÅ: Rubio går emot ryssarna – ”Stämmer inte”

Bottennivåer

Tidigare i år kom mätningar som avslöjade att det ryska folkets förtroende för Putin har nått bottennivåer.

Endast 29,5 procent av befolkningen uppgav att de har förtroende för diktatorn, rapporterade Iltalehti med hänvisning till en undersökning från det ryska statliga forskningsinstitutet VTsIOM.

Det är Putins lägsta förtroendesiffra sedan Ryssland invaderade Ukraina i februari 2022.

LÄS MER: Ryskt besked till Rumänien – kommer stängas ner

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen