Polen och Trump överens: Föreslår massiv förändring för Nato

2025 01 13

Nato uppmanar medlemsländer att lägga minst två procent av BNP på försvarsutgifter.

I dag klarar 22 av 32 medlemmar målet som fått ökad uppmärksamhet efter Rysslands invasion av Ukraina.

Två Natoländer sticker ut i statistiken.

Polen och USA spenderar mest på försvaret med uppemot fyra respektive 3,5 procent.

Under 2025 ska Polen dessutom öka försvarsutgifterna till 4,7 procent av BNP.  Siffran innebär att Polen fortsätter att vara det Natoland som lägger mest pengar på försvaret i förhållande till sin ekonomi.

Nu ställer Polen krav på övriga Natomedlemmar.

Landet ställer sig bakom Donald Trumps uppmaning om att Natoländer ska lägga minst fem procent av BNP på försvaret.

– Varför lägger vi miljarder, miljarder dollar mer än Europa? sade den tillträdande presidenten på en pressträff när han utfärdade kravet.

”Bör inte kritiseras”

Trumps uppmaning har väckt blandade reaktioner. I en tuff ekonomisk tid är kraftigt ökade försvarsutgifter en svår nöt att knäcka för regeringar runt om i Europa.

Polen ställer sig dock på Donald Trumps sida.

Landets försvarsminister Władysław Kosiniak-Kamysz anser att Trumps krav är rimligt.

– Den tillträdande amerikanske presidenten bör inte kritiseras för att ha satt upp ett riktigt ambitiöst mål, för annars kommer det finnas vissa länder som fortsätter att debattera om det verkligen behövs mer pengar, säger han till Financial Times.

Försvarsministern tillägger att han hoppas att Trumps målsättning blir verklighet.

Samtidigt konstaterar han att det kan dröja innan målet uppfylls. 

– Det kommer ta ytterligare ett decennium att nå Trumps föreslagna mål.

Sverige ökar försvarsbudgeten

I dag lägger Sverige 2,14 procent av BNP på försvaret.

Finansminister Elisabeth Svantesson har meddelat att anslaget ska öka.

Sverige ska avsätta 2,6 procent av BNP år 2028

Foto: Official White House Photo by Shealah Craighead resp D. Daniel Silva

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Putin viker sig – dramatiskt besked om kriget

2026 05 08

Kreml har bestämt sig för att överge sina maximalistiska krav för kriget i Ukraina.

Putinregimen har börjat utarbeta en plan för hur ett fredsavtal ska kunna presenteras som en ”seger” för Ryssland, rapporterar oberoende Moscow Times med hänvisning till det granskande journalistnätverket Dossier Center.

– Detta innebär en uppsättning propagandapunkter som syftar till att förklara ett undertecknande av ett fredsavtal, trots de enorma förlusterna och bristen på betydande framgångar efter över fyra års strider, uppger tidningen.

”Veta när man ska sluta”

De nya uppgifterna tyder på att kriget kan ta slut i närtid.

Källor inom Kreml uppger för Dossier Center att Vladimir Putins biträdande stabschef Sergej Kirijenko har informerats om det svåra läget vid fronten och de allvarliga problemen i den ryska ekonomin.

I presentation med temat ”man måste veta när man ska sluta” informerades Kirijenko om det dystra läget och vilka enorma åtgärder som krävs för att fortsätta kriget.

– En fortsatt ”särskild militär operation” skulle kräva en allmän mobilisering och en fullständig övergång till krigsekonomi. Det riskerar att leda till utarmning av resurser, högre skatter, nedgång i näringslivet, fler drönarattacker och en förvärrad demografisk kris, rapporterar Moscow Times.

LÄS MER: UPPGIFTER: Putin beordrar mord i EU

Ger upp krigsmål

I den plan som Kreml utarbetar väntas Ryssland överge målet att avsätta den ukrainska regeringen och erövra Kyiv. Den ryska regimen uppges också vara beredd att acceptera att delar av de annekterade regionerna Zaporizjzja och Kherson förblir ukrainska.

– Själva den militära operationen och dödandet av ukrainska soldater föreslås presenteras som en "avnazifiering", medan idén om att erövra huvudstaden ska framställas som något som aldrig ha varit en del av Kremls verkliga planer, skriver Moscow Times.

LÄS OCKSÅ: Ryssland tvingas ställa in

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Industrijätte i konkurs – fabriken slår igen

2026 05 08

Krisen för den europeiska batteriindustrin fördjupas.

När Northvolts fabrik i Skellefteå invigdes 2021 var det ett av de starkaste försöken att minska Europas beroende av kinesiska batterier.

Det talades i liknande termer när den norska tillverkaren Morrow Batteries med pompa och ståt invigde sin fabrik i Arendal med statsminister Jonas Gahr Støre tre år senare.

Men nu följer “Norges Northvolt” sin svenska kollegas dystra öde. På onsdagen står det klart att Morrow ansöker om konkurs och produktionen stoppas.

– Utvecklingen på den globala batterimarknaden, i kombination med de kapitalkrav som är förknippade med en tidig industrialiseringsfas, har gjort denna resa betydligt mer utmanande än väntat, säger Ann Christin Andersen, styrelseordförande för Morrow Batteries ASA, i ett uttalande.

Upprepar sig

Från ett svenskt perspektiv framstår Morrows konkurs på flera vis som ett déjà vu. När Northvolt kastade in handduken förra året var det till följd av mycket lägre produktion än väntat, kunder som lämnade och därmed en oundvikligt sinande kassa.

Historien tycks nu upprepa sig i Norge.

– Det här är väldigt sorgligt för Morrow, men jag är varken förvånad eller chockad, säger Inger Brokka de Ruiter, tillförordnad borgmästare i Arendals kommun, till Dagbladet. 

– Det har varit naturligt att tänka på den som ett möjligt utfall med tanke på hur situationen har utvecklats på senare tid, tillägger hon.

LÄS MER: Kraftig prisökning väntar hushållen – redan imorgon

Skulle skapa 10 000 jobb

En annan likhet mellan Northvolt och Morrow var att båda skulle skapa mängder med arbetstillfällen. På Northvolt handlade det om flera tusen, och i Norge var förhoppningarna ännu större – uppemot 10 000 nya jobb skulle skapas tack vare Morrow Batteriers.

När konkursen var ett faktum var det norska industribolaget inte ens nära.

– Vi insåg tidigt att när Morrow inte blev den gigafabrik den var tänkt att bli, att vi var tvungna att anpassa oss till det och att vi som kommun aldrig kan lita på staten när vi tar oss an industrianläggningar för deras räkning. 

En mer konkurrensutsatt global batterimarknad, överutbud, och ökade kapitalkostnader är några av skälen som drev Morrow till konkurs.

LÄS MER: Många får upp samma notis på Facebook – “klicka inte“

Foto: Morrow Batteries

Text: Redaktionen