Polen och Trump överens: Föreslår massiv förändring för Nato

2025 01 13

Nato uppmanar medlemsländer att lägga minst två procent av BNP på försvarsutgifter.

I dag klarar 22 av 32 medlemmar målet som fått ökad uppmärksamhet efter Rysslands invasion av Ukraina.

Två Natoländer sticker ut i statistiken.

Polen och USA spenderar mest på försvaret med uppemot fyra respektive 3,5 procent.

Under 2025 ska Polen dessutom öka försvarsutgifterna till 4,7 procent av BNP. Siffran innebär att Polen fortsätter att vara det Natoland som lägger mest pengar på försvaret i förhållande till sin ekonomi.

Nu ställer Polen krav på övriga Natomedlemmar.

Landet ställer sig bakom Donald Trumps uppmaning om att Natoländer ska lägga minst fem procent av BNP på försvaret.

– Varför lägger vi miljarder, miljarder dollar mer än Europa? sade den tillträdande presidenten på en pressträff när han utfärdade kravet.

”Bör inte kritiseras”

Trumps uppmaning har väckt blandade reaktioner. I en tuff ekonomisk tid är kraftigt ökade försvarsutgifter en svår nöt att knäcka för regeringar runt om i Europa.

Polen ställer sig dock på Donald Trumps sida.

Landets försvarsminister Władysław Kosiniak-Kamysz anser att Trumps krav är rimligt.

– Den tillträdande amerikanske presidenten bör inte kritiseras för att ha satt upp ett riktigt ambitiöst mål, för annars kommer det finnas vissa länder som fortsätter att debattera om det verkligen behövs mer pengar, säger han till Financial Times.

Försvarsministern tillägger att han hoppas att Trumps målsättning blir verklighet.

Samtidigt konstaterar han att det kan dröja innan målet uppfylls.

– Det kommer ta ytterligare ett decennium att nå Trumps föreslagna mål.

Sverige ökar försvarsbudgeten

I dag lägger Sverige 2,14 procent av BNP på försvaret.

Finansminister Elisabeth Svantesson har meddelat att anslaget ska öka.

Sverige ska avsätta 2,6 procent av BNP år 2028

Foto: Official White House Photo by Shealah Craighead resp D. Daniel Silva

Text: Redaktionen

JUST NU: Ras med 34 procent – Putin hårt pressad

2025 12 03

Putin är utsatt för ett hårt tryck.

En ”giftig blandning” av sanktioner, lägre oljepriser och en starkare rubel har ställt till rejäla problem för Vladimir Putin.

Nu rasar intäkterna från några av Rysslands viktigaste källor till finansiering av kriget i Ukraina.

Stort ras för Putinregimen

Rysslands olje- och gasintäkter har rasat med 34 procent i november jämfört med samma månad förra året, rapporterar Moscow Times.

Siffrorna kommer från Rysslands eget finansministerium.

Den ryska regeringen fick in 530,9 miljarder rubel i olje- och gasskatter förra månaden – men det är alltså en rejäl minskning jämfört med motsvarande period förra året.

Samtidigt har också intäkterna från mineralutvinningsskatten minskat med 36 procent och från exporttullarna med nästan 40 procent, enligt tidningen.

Nedgången har accelererat under året, och innebär allt större problem för Putin och hans regim, som har svårt att få budgeten att gå ihop.

Olje- och gasintäkterna spelar en avgörande roll för att finansiera kriget i Ukraina.

LÄS OCKSÅ: USA rasar mot Europa - "Mobbar ut oss"

”Nedgången bör accelerera”

Under årets första elva månader uppgick olje- och gasintäkterna till 8 biljoner rubel, eller 103 miljarder dollar.

Det är en minskning med 2,3 biljoner rubel, eller 29,63 miljarder dollar jämfört med motsvarande period förra året.

Rysk olja har sålts till rabatterat pris efter de amerikanska sanktionerna mot stora ryska oljebolag, vilket är ett av skälen till att inkomsterna har minskat.

I Ryssland varnas det nu för att de ekonomiska konsekvenserna kan bli allvarliga.

Ekonomen Yegor Susin flaggar för ett ”betydande underskott i olje- och gasintäkter på grund av rabatterna.

– Nedgången bör accelerera i januari, med tanke på nuvarande pris- och rabattdynamik, varnar den ryske ekonomen, enligt tidningen.

Att strypa Rysslands finansiering av kriget har beskrivits som avgörande för att Putin ska kunna tvingas till förhandlingsbordet.

Ukraina har utfört en lång rad attacker mot rysk energiinfrastruktur, just för att skada denna finansiering.

LÄS OCKSÅ: Rysk befälhavare sågar Putin

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

JUST NU: Finlands president varnar för kollaps

2025 12 03

– Den liberala, regelbaserade ordningen som uppstod efter andra världskriget håller på att dö ut.

Det skriver Finlands president Alexander Stubb i tidskriften Foreign Affairs.

I artikeln varnar Stubb för att västvärlden har fem år på sig att undvika en katastrof.

– De kommande fem till tio åren kommer sannolikt att avgöra världsordningen för kommande decenium. När en ordning väl etablerat sig tenderar den att bestå ett tag, framhåller presidenten.

”Detta är sista chansen”

Enligt Stubb är en ny världsordning på frammarsch. En multipolär världsordning där makten är fördelad mellan flera stormakter, särskilt Kina och USA.

Om västvärlden, tillsammans med andra likasinnade länder, inte lyckas bygga en ny och mer samarbetsinriktad värld, väntar svåra tider. Hela världen som vi känner i dag kan kollapsa, varnar presidenten.

– Detta är sista chansen för västländer att övertyga resten av världen om att de är kapabla till dialog snarare än monolog, till beständighet snarare än dubbelmoral och samarbete snarare än dominans. Om länder undviker samarbete hotar en värld med ännu större konflikter.

LÄS MER: USA rasar mot Europa – ”Mobbar ut oss”

Lösningen: ”Värdebaserad realism”

För att undvika en kollaps föreslår Stubb att västvärlden ska ansluta sig till en linje som han kallar för ”värdebaserad realism”.

Den värdebaserade politiken vilar enligt Stubb på västerländska värderingar som demokrati, rättsstatsprincipen och de mänskliga rättigheterna. Samtidigt öppnar den för att söka samarbeten med länder som inte delar samma värderingar.

Länder i globala syd (Afrika, Latinamerika och Asien) bör behandlas som jämlika partners, menar Stubb.

– Länder bör sträva efter en samarbetsinriktad världsordning baserat på värdebaserad realism, som respekterar både rättsstatsprincipen och kulturella och politiska skillnader. För Finland innebär det att man ska kontakta länderna i Afrika, Asien och Latinamerika för att bättre förstå deras ståndpunkter i frågan om Rysslands krig i Ukraina och andra pågående konflikter, skriver han.

– Det innebär också att man ska föra pragmatiska diskussioner på lika villkor om viktiga globala frågor, såsom teknikutbyte, handel och klimatförändringar.

LÄS OCKSÅ: Rysk befälhavare sågar Putin

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen