Polen och Trump överens: Föreslår massiv förändring för Nato

2025 01 13

Nato uppmanar medlemsländer att lägga minst två procent av BNP på försvarsutgifter.

I dag klarar 22 av 32 medlemmar målet som fått ökad uppmärksamhet efter Rysslands invasion av Ukraina.

Två Natoländer sticker ut i statistiken.

Polen och USA spenderar mest på försvaret med uppemot fyra respektive 3,5 procent.

Under 2025 ska Polen dessutom öka försvarsutgifterna till 4,7 procent av BNP. Siffran innebär att Polen fortsätter att vara det Natoland som lägger mest pengar på försvaret i förhållande till sin ekonomi.

Nu ställer Polen krav på övriga Natomedlemmar.

Landet ställer sig bakom Donald Trumps uppmaning om att Natoländer ska lägga minst fem procent av BNP på försvaret.

– Varför lägger vi miljarder, miljarder dollar mer än Europa? sade den tillträdande presidenten på en pressträff när han utfärdade kravet.

”Bör inte kritiseras”

Trumps uppmaning har väckt blandade reaktioner. I en tuff ekonomisk tid är kraftigt ökade försvarsutgifter en svår nöt att knäcka för regeringar runt om i Europa.

Polen ställer sig dock på Donald Trumps sida.

Landets försvarsminister Władysław Kosiniak-Kamysz anser att Trumps krav är rimligt.

– Den tillträdande amerikanske presidenten bör inte kritiseras för att ha satt upp ett riktigt ambitiöst mål, för annars kommer det finnas vissa länder som fortsätter att debattera om det verkligen behövs mer pengar, säger han till Financial Times.

Försvarsministern tillägger att han hoppas att Trumps målsättning blir verklighet.

Samtidigt konstaterar han att det kan dröja innan målet uppfylls.

– Det kommer ta ytterligare ett decennium att nå Trumps föreslagna mål.

Sverige ökar försvarsbudgeten

I dag lägger Sverige 2,14 procent av BNP på försvaret.

Finansminister Elisabeth Svantesson har meddelat att anslaget ska öka.

Sverige ska avsätta 2,6 procent av BNP år 2028

Foto: Official White House Photo by Shealah Craighead resp D. Daniel Silva

Text: Redaktionen

Ryssland ska utföra operation i grannland – inleder rekrytering

2026 02 11

Ryssland har inlett en rekrytering för att utföra en operation i Baltikum.

Det handlar om en planerad sabotageoperation i Lettland, uppger Normunds Mežviets, generaldirektör för den lettiska statliga säkerhetstjänsten.

Enligt Lettland siktar Ryssland främst in sig på militära anläggningar och kritisk infrastruktur. Natolandet slår också larm om att Moskva rekryterar personer med kopplingar till kriminella nätverk för operationen, rapporterar Pravda.

– De här personerna har också vissa kriminella företagskopplingar, om man så vill. De har ett brett nätverk av kontakter med liknande intressen. Att rekrytera en sådan person ger omfattande möjligheter att förlita sig på dem och involvera andra de känner i liknande aktiviteter, säger Normunds Mežviets enligt tidningen.

"Desperata försök"

Under fjolåret avslöjades en grupp som satt eld på lettiska lokaler som tillhörde ett företag involverat i ett försvarsprojekt året dessförinnan.

Samma grupp ska även ha planerat att attackera lastbilar med ukrainska registreringsskyltar. En lista över potentiella sabotagemål avslöjades också. På listan fanns bland annat kraftanläggningar och militära platser.

– I flera år nu har vi observerat att Ryssland gör ganska desperata försök att etablera nya grupper av unga, utbildade ledare som senare skulle leda så kallade landsmannaorganisationer och samordna rysktalande samhällen för att uppnå ryska mål, säger Normunds Mežviets.

LÄS MER: Lavrovs besked till Europa – ”Vi kommer inte attackera, men…”

Fyra personer i förvar

Den lettiska säkerhetstjänsten har nyligen varnat för att Ryssland kommer att upprätthålla en hög aggressionsnivå under året. Aggressionen bedöms dessutom kunna eskalera.

Enligt säkerhetstjänsten rekryterar Ryssland tidigare fångar och drogmissbrukare som ska delta i operationen.

Lettland har sedan tidigare gripit fyra personer som fortfarande sitter i förvar. Samtliga misstänks för spionage. Tre av dem är lettiska medborgare.

ANDRA LÄSER: Nordea uppmanar 50-plussare: ”Försök inte konkurrera med yngre”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Ny skatt på ingång – kan bli unikt hög i Sverige

2026 02 11

En ny “EU-skatt” kan bli en rejäl smäll för Sverige.

EU-kommissionen föreslår att unionens elnät ska knytas ihop.

Uppemot 25 procent av medlemsländernas så kallade flaskhalsintäkter ska användas till gemensamma projekt, lyder förslaget.

Då riskerar Sverige att få den högsta notan i hela EU, rapporterar SR.

– Det är alltså inte okej att indirekt införa en slags EU-skatt här, säger energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) till radion.

Kan betala två tredjedelar av allt

Flaskhalsavgifterna tas ut när el produceras i ett av Sveriges fyra elomården och förs över till ett annat med högre pris. Dessa pengar ska öronmärkas till ett specifikt konto. I slutet av 2024 hade Sverige samlat 64 miljarder kronor, tio miljarder mer än EU-avgiften, på det kontot.

Och det kan bli så att Sverige tvingas stå för två tredjedelar av kostnaderna för EU:s gemensamma projekt, enligt SR.

– Det är ett dåligt förslag. Man kan inte ta svenska medborgares pengar och använda till att bygga ut elnät i andra EU-länder – det ska gå till Sverige, säger Ebba Busch.

LÄS OCKSÅ: Jätten stoppar allt – tung smäll för vindkraften

"Hushållen får betala"

Förslaget, som ingår i ett paket om stärka Europas energiinfrastruktur, behandlas nu i EU-rådet och i EU-parlamentets energiutskott.

Ebba Busch är dock inte den enda som kritiserar förslaget. Socialdemokraterna och organisationen Villaägarnas Riksförbund tillhör också motståndarna.

– Svenska hushåll kommer dessvärre att få betala för detta genom högre flaskhalsavgifter och elpriser, framhåller bland annat Ulf Stenberg, chefsjurist på Villaägarna, i SvD och tillägger:

– Det är mer än tillräckligt dyrt för svenska hushåll med nuvarande el- och nätkostnader, varför det är orimligt att vi dessutom ovanpå dessa kostnader ska finansiera andra länders eftersläpande energisystem.

LÄS MER: Kalldusch i mejlkorgen – elkunder varnas

Foto: Daniel Karlsson Lönnö/Regeringskansliet

Text: Redaktionen