Polen och Trump överens: Föreslår massiv förändring för Nato

2025 01 13

Nato uppmanar medlemsländer att lägga minst två procent av BNP på försvarsutgifter.

I dag klarar 22 av 32 medlemmar målet som fått ökad uppmärksamhet efter Rysslands invasion av Ukraina.

Två Natoländer sticker ut i statistiken.

Polen och USA spenderar mest på försvaret med uppemot fyra respektive 3,5 procent.

Under 2025 ska Polen dessutom öka försvarsutgifterna till 4,7 procent av BNP.  Siffran innebär att Polen fortsätter att vara det Natoland som lägger mest pengar på försvaret i förhållande till sin ekonomi.

Nu ställer Polen krav på övriga Natomedlemmar.

Landet ställer sig bakom Donald Trumps uppmaning om att Natoländer ska lägga minst fem procent av BNP på försvaret.

– Varför lägger vi miljarder, miljarder dollar mer än Europa? sade den tillträdande presidenten på en pressträff när han utfärdade kravet.

”Bör inte kritiseras”

Trumps uppmaning har väckt blandade reaktioner. I en tuff ekonomisk tid är kraftigt ökade försvarsutgifter en svår nöt att knäcka för regeringar runt om i Europa.

Polen ställer sig dock på Donald Trumps sida.

Landets försvarsminister Władysław Kosiniak-Kamysz anser att Trumps krav är rimligt.

– Den tillträdande amerikanske presidenten bör inte kritiseras för att ha satt upp ett riktigt ambitiöst mål, för annars kommer det finnas vissa länder som fortsätter att debattera om det verkligen behövs mer pengar, säger han till Financial Times.

Försvarsministern tillägger att han hoppas att Trumps målsättning blir verklighet.

Samtidigt konstaterar han att det kan dröja innan målet uppfylls. 

– Det kommer ta ytterligare ett decennium att nå Trumps föreslagna mål.

Sverige ökar försvarsbudgeten

I dag lägger Sverige 2,14 procent av BNP på försvaret.

Finansminister Elisabeth Svantesson har meddelat att anslaget ska öka.

Sverige ska avsätta 2,6 procent av BNP år 2028

Foto: Official White House Photo by Shealah Craighead resp D. Daniel Silva

Text: Redaktionen

14 april 26

UPPGIFTER: Väljer USA – Sverige förlorar jätteaffär

2026 04 15

Sverige går miste om en stor vapenaffär.

I flera år har Sverige och Saab försökt övertala Peru att köpa 24 Jas Gripen-plan. Bland annat har Sverige flyttat sin ambassad från Bolivia till Perus huvudstad Lima och flera representanter från Wallenbergssfären har besökt landet, rapporterar EFN.

Nu väljer Peru bort de svenska stridsflygplanen. Det sydamerikanska landet kommer i stället att köpa F-16-plan från USA, rapporterar försvarssajten defensa.com.

Beskedet innebär att Saab och Sverige går miste om jätteaffären, som tidigare värderats till 33 miljarder kronor.

”Gripen det bästa”

Saabs presschef Mattias Rådström kommenterar uppgifterna i en skriftlig kommentar till EFN.

Rådström uppger att Saab tagit del av medieuppgifterna, men inte mer än så.

– Det finns ingen officiell information som vi tagit del av om att Peru skulle ha fattat beslut om att välja en annan leverantör av stridsflyg. Vi följer naturligtvis processen vidare och vi är övertygade om att Gripen skulle vara det bästa och mest kostnadseffektiva stridsflygplanet för Peru.  

Tvärvändning

Beskedet är en kalldusch för Saab och Sverige.

I somras rapporterades det att Peru bestämt sig för att köpa Gripenplanen.

LÄS MER: Svenskt miljardbolag i konkurs

Första leveransen

Enligt uppgifter till defensa.com väntas den första leveransen av F-16-planen ske i mitten av 2029.

De amerikanska stridsflygplanen ska ersätta det peruanska flygvapnets ålderstigna Mirage-plan.

Mirage-planen köptes in från Frankrike 1982. De har tjänstgjort i över 40 år i det peruanska flygvapnet.

LÄS OCKSÅ: ”Aldrig hänt förut” – nu är Ukraina redo på riktigt 

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen

Stor vändpunkt för Rysslands armé

2026 04 15

För första gången under kriget minskar den ryska arméns rekrytering av soldater kraftigt.

Under årets tre första månader har Ryssland lyckats rekrytera mellan 800 och 1 000 soldater dagligen. En minskning med hela 20 procent jämfört med samma period förra året, rapporterar tankesmedjan Institute for the Study of War.

– Den ryska rekryteringen fortsätter att minska i takt med att antalet förluster på slagfältet ökar, skriver ISW i sin senaste lägesrapport.

Trots rekordhöga bonusar

Den kraftiga nedgången markerar en vändpunkt i kriget. Trots att Kreml har ökat värvningsbonusarna till nya soldater minskar rekryteringarna.

– Värvningsbonusarna uppnådde rekordhöga 1,47 miljoner rubel i mars 2026, rapporterar ISW med hänvisning till den tyske ekonomen Janis Kluge.

Kluge har också analyserat Kremls utbetalningar till familjer som förlorat anhöriga i kriget.

Enligt analysen, som bygger på uppgifter från ryska finansdepartementet, betalade myndigheterna ut ersättning till 25 000 familjer under första kvartalet 2026.

Under samma period 2025 fick 20 000 familjer motsvarande ersättning.

LÄS MER: USA-attack långt från Iran – flera döda 

Mycket viktigt för Ukrainas chanser  

Att Ryssland inte hinner täcka upp för sina förluster på slagfältet är avgörande för Ukrainas framgångar i kriget.  

Robert Brovdi, befälhavare för Ukrainas obemannade styrkor (USF), bedömer att den ukrainska militären kan pressa tillbaka ockupanterna om utvecklingen fortsätter.

Han har vid flera tillfällen sagt att Ukraina kan besegra Ryssland om landets drönarstyrkor lyckas döda eller såra ryska soldater i snabbare takt än Kreml förmår rekrytera nya.

Den ukrainske försvarsministern Mykhailo Fedorov har framhållit att Ukrainas målsättning är att eliminera 50 000 ryska soldater i månaden.

I nuläget beräknas Ryssland förlora mellan 30 000–35 000 soldater varje månad. I mars uppgick de ryska dödsfallen till 35 000, enligt den ukrainska militärledningen.

LÄS OCKSÅ: ”Aldrig hänt förut” – nu är Ukraina redo på riktigt

Foto: Sociala medier 

Text: Redaktionen