Polen och Trump överens: Föreslår massiv förändring för Nato

2025 01 13

Nato uppmanar medlemsländer att lägga minst två procent av BNP på försvarsutgifter.

I dag klarar 22 av 32 medlemmar målet som fått ökad uppmärksamhet efter Rysslands invasion av Ukraina.

Två Natoländer sticker ut i statistiken.

Polen och USA spenderar mest på försvaret med uppemot fyra respektive 3,5 procent.

Under 2025 ska Polen dessutom öka försvarsutgifterna till 4,7 procent av BNP. Siffran innebär att Polen fortsätter att vara det Natoland som lägger mest pengar på försvaret i förhållande till sin ekonomi.

Nu ställer Polen krav på övriga Natomedlemmar.

Landet ställer sig bakom Donald Trumps uppmaning om att Natoländer ska lägga minst fem procent av BNP på försvaret.

– Varför lägger vi miljarder, miljarder dollar mer än Europa? sade den tillträdande presidenten på en pressträff när han utfärdade kravet.

”Bör inte kritiseras”

Trumps uppmaning har väckt blandade reaktioner. I en tuff ekonomisk tid är kraftigt ökade försvarsutgifter en svår nöt att knäcka för regeringar runt om i Europa.

Polen ställer sig dock på Donald Trumps sida.

Landets försvarsminister Władysław Kosiniak-Kamysz anser att Trumps krav är rimligt.

– Den tillträdande amerikanske presidenten bör inte kritiseras för att ha satt upp ett riktigt ambitiöst mål, för annars kommer det finnas vissa länder som fortsätter att debattera om det verkligen behövs mer pengar, säger han till Financial Times.

Försvarsministern tillägger att han hoppas att Trumps målsättning blir verklighet.

Samtidigt konstaterar han att det kan dröja innan målet uppfylls.

– Det kommer ta ytterligare ett decennium att nå Trumps föreslagna mål.

Sverige ökar försvarsbudgeten

I dag lägger Sverige 2,14 procent av BNP på försvaret.

Finansminister Elisabeth Svantesson har meddelat att anslaget ska öka.

Sverige ska avsätta 2,6 procent av BNP år 2028

Foto: Official White House Photo by Shealah Craighead resp D. Daniel Silva

Text: Redaktionen

Varnar för kraftigt snöoväder – kalldusch för svenska folket

2026 03 07

Ett dramatiskt väderomslag väntar.

SMHI har nyligen meddelat att det nu är vår i en stor del av Sverige.

Men snart kan vädret skifta rejält.

Meteorologer varnar för ett dramatiskt bakslag i form av snöoväder.

”Dramatik i vädret”

Idag lördag är det lite kallare på sina håll jämfört med hur det har varit de senaste dagarna.

Men det är bara en försmak på vad som ska komma, rapporterar TV4. Den som har trott att våren har kommit för att stanna riskerar att bli rejält besviken.

Framåt slutet av nästa vecka slår vädret om ordentligt.

– Det blir en allmän omläggning i väderläget för då kommer kalluften ner och de här lågtrycken in. Så det är upplagt för att det kan bli lite mer dramatik i vädret, säger meteorologen Ulrika Elvgren till kanalen.

Nästa helg ser det ut att bli ett riktigt snöoväder.

– Djupa lågtryck, kanske större nederbördsområden och snöoväder. Det är för långt fram för att ge detaljer men vi ser bakslagen i kikaren, säger meteorologen.

Vårväder senaste dagarna

Att den tidiga våren råkar ut för bakslag är egentligen allt annat än oväntat, men många lär nog ändå bli besvikna efter den senaste tidens vårliknande väder.

Det är vår när medeltemperaturen har varit över noll grader i en vecka.

I dagarna har SMHI alltså meddelat att det är vår i södra och delar av mellersta Sverige, från Sveriges sydligaste del upp till Stockholm, rapporterar SR.

Men nästa helg ser alltså vintervädret ut att göra comeback.

LÄS OCKSÅ: USA:s krigsminister hotar Ryssland - "kommer bemötas kraftfullt"

Soligt imorgon söndag

Redan idag lördag är vädret lite mindre vårlikt jämfört med de senaste dagarna.

– Idag får Götaland mycket moln och i främst de norra landskapen något lätt regn. I Svealand regn eller blötsnö som passerar åt sydost och följs möjligen av något uppluckrat molntäcke, rapporterar SMHI:s meteorolog Christopher Greenland.

– I Norrland varvas på dagen sol med moln, men längst i söder kan regn dröja kvar till mitt på dagen, tillägger han.

Imorgon söndag kan det dock bli mycket milt och gott om sol i en stor del av landet.

I början av nästa vecka väntas fortsatt mest högtrycksbetonat väder.

Men i slutet av veckan kommer alltså bakslaget med ett möjligt snöoväder nästa helg.

LÄS OCKSÅ: "USA kommer attackera oss" - Putins "hjärna" övertygad

Foto: A. Fastovets

Text: Redaktionen

Plötslig vändning för svenska kronan

2026 03 07

Oroligheterna i Mellanöstern har lett till att den svenska kronan tappar mark.

Under det senaste året har den svenska kronan gått starkt mot den amerikanska dollarn.

Kronan har även stärkts gentemot euron under en tid.

Men i samband med oroligheterna i Mellanöstern har kronan plötsligt vänt nedåt gentemot dollarn igen.

Kronan tappar

Den 27 januari kostade en amerikansk dollar 8,77 kronor, enligt data från Marketwatch.

Idag kostar en dollar 9,22 kronor.

Det innebär att den svenska kronan har tappat över fem procent mot dollarn på drygt en månad.

Därför stärks dollarn

Sedan USA och Israel i lördags började attackera Iran har dollarn stärkts efter en längre nedgång.

Innan det var dollarn rejält ifrågasatt.

– Avdollarisering var ett stort samtalsämne under förra året och kanske till och med en del av året dessförinnan, säger Elisabeth Colleran, chef för teamet för statsobligationer i tillväxtmarknader på Loomis Sayles i Boston.

– Alla tittade åt andra håll. Folk frågar sig nu: Är den amerikanska dollarn verkligen en värdebevarare?

Läs mer: Tung nedläggning i bilbranschen – 195 får gå

Allt annat ner

Men i och med oroligheterna stärks nu dollarn.

– Men den här veckan ser vi att när vi har ökad volatilitet och ökad risk, så stiger dollarn definitivt, och alla valutor, inklusive euron, trycks ner, säger Colleran till CNBC.

“Dollarlikviditeten är kung”

Bas van Geffen, senior makrostrateg på Rabobank, säger att investerare nu tycks använda den amerikanska dollarn som en slags trygg hamn i de geopolitiska osäkerheterna.

– Det verkar finnas liten eller ingen möjlighet att undkomma. Traditionella säkra tillflyktsorter, såsom guld, spelar inte sin vanliga roll. Med tanke på den kraftiga uppgången i DXY-indexet verkar dollarlikviditet vara kung, säger van Geffen.

Läs mer: Kremls överraskande besked: Ingen har frågat oss

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen