POLENS PRESIDENT: Då kan Nato komma att ingripa

2022 03 13

Nato kan komma att ingripa i Rysslands krig mot Ukraina om vissa specifika gränser överträds.

Det klargör Polens president Andrzej Duda rapporterar BBC News nu på söndagen.

Nato kan omvärdera

Det handlar om användandet av kemiska vapen.

Om Ryssland – som har fått betydligt större problem sitt anfallskrig mot Ukraina än vad dess ledning hade väntat sig – tar till kemiska stridsmedel så skulle det kunna leda till att Nato omvärderar sitt beslut att inte ingripa militärt.

Det uppger Polens president enligt BBC News som fått en exklusiv intervju med honom.

Kemiska vapenlaboratorium

USA har tidigare klargjort att man misstänker att Ryssland förbereder sig på att använda kemiska vapen mot Ukraina.

Putingregimens anklagelser avseende att USA och Ukraina skulle ha kemiska vapenlaboratorium i Ukraina utgör en tydlig indikation på att Ryssland själva är i färd med att överväga användande av kemiska vapen i kriget bedömer Regeringen Biden.

Putin pressad

– Det är något som världen inte har sett på en sådan här skala sedan andra världskriget, säger Polens President Andrzej Duda till BBC News.

– Om du frågar mig om Putin kan komma att använda kemiska vapen – jag tror Putin kan använda vad som helst just nu. Särskilt då han är i en svår situation, säger han.

Redan förlorat politiskt

– Politiskt har han redan förlorat det här kriget och han vinner det inte militärt.

Kommer användandet av kemiska vapen att leda till att Nato ingriper, frågar BBC News Polens president.

– Självklart, alla hoppas att han inte vågar göra det.

Farligt för hela världen

– Men om han använder massförstörelsevapen så är det en gamechanger.

– Absolut, [Nato] får då sätta sig vid bordet och får tänka igenom allvarligt vad som ska göras. För då börjar det bli farligt inte bara för Europa utan för hela världen, säger president Duda till BBC News.

Lag och ordning

Adrzej Duda tillhör Polens högerkonservativa parti Lag och ordning och vann presidentvalet 2015 med 52 procent jämfört med motkandidaten Bronisław Komorowski, liberalkonservativa partiet Medborgarplattformen, som fick 48 procent.

Duda blev sedan omvald i ytterligare ett mycket jämnt polskt val 2020. Då med 51 procent av rösterna bakom sig.

Foto: Jakub Szymczuk, Presidentkansliet Polen

Text: Redaktionen


12 mars 2026

Lågpriskedja ska öppna 80 nya butiker

2026 03 13

Lågprisjätten Rusta har stora planer för de kommande åren.

I dagsläget har Rusta 220 varuhus i Sverige, Norge, Finland och Tyskland.

På torsdagsmorgonen har lågpriskedjan släppt en stark kvartalsrapport där det framgår att omsättningen ökar med nio procent och en vinstökning med drygt 10 procent.

Samtidigt meddelar Rusta att de planerar att öppna uppemot 80 nya varuhus de kommande tre åren.

80 nya varuhus

Under det gångna kvartalet öppnade kedjan bara ett nytt varuhus, i Vallentuna.

Under kalenderårets första sex månader ökar Rusta takten och ska öppna 13 nya varuhus.

Men för de kommande tre åren är antalet ännu högre.

– Tidigare har vi kommunicerat att antalet öppningar bedöms hamna i den övre delen av intervallet 50–80 nya varuhus de kommande tre åren, framhåller Rusta.

– Det konkretiseras nu till 65–80 nya varuhus under räkenskapsåren 2026/27 till 2028/29, det vill säga under treårsperioden 1 maj 2026 till 30 april 2029.

Siffror från rapporten

Här är några av nyckelsiffrorna från Rustas kvartalsrapport:

- Nettoomsättningen uppgick till 3 796 MSEK (3 483), en ökning med 9,0% (7,3%).

- Bruttovinsten ökade med 10,4% och uppgick till 1 672 MSEK (1 514) och bruttomarginalen uppgick till 44,1% (43,5%).

- Kvartalets resultat uppgick till 330 MSEK (257).

Läs mer: UPPGIFTER: Svenskt jätteföretag har lurat alla

“Välfylld pipeline”

Rustas vd Göran Westerberg kommenterar utsikterna för framtiden.

– Vi har en stark balansräkning, en bruttomarginal som ökar och en välfylld pipeline av nya varuhus, säger han.

“Vidare ut på kontinenten”

Westerberg fortsätter.

– Samtidigt finns mycket kvar att göra och potentialen är fortsatt stor för Rusta, menar han.

– Inte minst arbetet med att oavbrutet utveckla vårt sortiment till att ännu bättre svara på kundernas behov till marknadens lägsta priser. Dessutom återstår den viktiga utmaningen med att fortsätta inbrytningen i Tyskland och vidare ut på kontinenten.

Läs mer: USA svänger – grönt ljus till Erdogan

Foto: Rusta

Text: Redaktionen


11mars26

Högsta varning utfärdas – hushållen nära jättesmäll

2026 03 12

Det internationella maritima informationscentret, JMIC, har utfärdat högsta möjliga varning för sjöfarten genom Hormuzsundet.

Röd markering – den högsta varningsnivån – gäller för närvarande. Detta efter att omkring 20 kommersiella fartyg attackerats i eller i närheten av Hormuzsundet, rapporterar AFP.

Samtidigt rapporteras det att Irans militär börjat placera ut minor i farleden.

Ett skräckscenario för världsekonomin.

Även om kriget skulle ta slut innebär en minering av sundet att sjöfarten kommer att stå still under en längre tid.

– Oavsett om man har försäkring, hur många lastfartygskaptener skulle vilja segla dit med vetskapen om att det finns ett minfält längre fram? säger Jan von Gerich, chefsanalytiker på Nordea, till Iltalehti.

Hans Liwång, professor i försvarssystem vid Försvarshögskolan, gör samma bedömning.

– Risken att träffa en mina kan vara tillräckligt för att de här civila lastfartygen väljer att inte passera genom sundet. Iran behöver bara skapa osäkerhet för att flödet av olja ska stoppas i regionen, säger han till DN.

”Ingen kan ersätta”

En längre stängning av Hormuzsundet kommer att leda till omfattande kostnadsökningar runt om i världen. Omkring 20 procent av all gas som produceras och cirka 25 procent av världens sjöburna olja transporteras genom sundet.

– Ingen aktör kan ersätta den mängd som skulle gå förlorad, säger Jan von Gerich till Iltalehti.

LÄS MER: EU-CHEFEN: Stort misstag av Europa – kan bli dyrt

Hushållen får ta smällen

Thina Saltvedt är expert på oljemarknaden och senior rådgivare på Nordea. Hon konstaterar att hushållen redan i dag märker av effekterna av energikrisen i Mellanöstern. Om stoppet i Hormuzsundet blir långvarigt kommer det leda till ”storskaliga effekter”, varnar experten.

– När du kommer till pumpen och ska fylla bensin eller diesel så kommer du märka det ganska fort, inom den närmaste veckan, säger hon till Expressen och tillägger:

– Det är fruktansvärt svårt att säga hur mycket det kommer stiga. Det beror på hur lagernivåerna ser ut, men det är också ett problem med raffinaderierna som det har bombats mot.

Drivmedelspriser som skjuter i höjden riskerar också att elda på inflationen, vilket statsminister Ulf Kristersson (M) har varnat för.

Högre bränslepriser innebär att företag får ökade transport- och produktionskostnader. Kostnadsökningar som företagen ofta kompenserar för genom att höja priserna på sina varor.

LÄS OCKSÅ: Ryssland kan skicka in soldater i nytt land – president larmar

Foto: StockSnap

Text: Redaktionen