POLENS PRESIDENT: Då kan Nato komma att ingripa

2022 03 13

Nato kan komma att ingripa i Rysslands krig mot Ukraina om vissa specifika gränser överträds.

Det klargör Polens president Andrzej Duda rapporterar BBC News nu på söndagen.

Nato kan omvärdera

Det handlar om användandet av kemiska vapen.

Om Ryssland – som har fått betydligt större problem sitt anfallskrig mot Ukraina än vad dess ledning hade väntat sig – tar till kemiska stridsmedel så skulle det kunna leda till att Nato omvärderar sitt beslut att inte ingripa militärt.

Det uppger Polens president enligt BBC News som fått en exklusiv intervju med honom.

Kemiska vapenlaboratorium

USA har tidigare klargjort att man misstänker att Ryssland förbereder sig på att använda kemiska vapen mot Ukraina.

Putingregimens anklagelser avseende att USA och Ukraina skulle ha kemiska vapenlaboratorium i Ukraina utgör en tydlig indikation på att Ryssland själva är i färd med att överväga användande av kemiska vapen i kriget bedömer Regeringen Biden.

Putin pressad

– Det är något som världen inte har sett på en sådan här skala sedan andra världskriget, säger Polens President Andrzej Duda till BBC News.

– Om du frågar mig om Putin kan komma att använda kemiska vapen – jag tror Putin kan använda vad som helst just nu. Särskilt då han är i en svår situation, säger han.

Redan förlorat politiskt

– Politiskt har han redan förlorat det här kriget och han vinner det inte militärt.

Kommer användandet av kemiska vapen att leda till att Nato ingriper, frågar BBC News Polens president.

– Självklart, alla hoppas att han inte vågar göra det.

Farligt för hela världen

– Men om han använder massförstörelsevapen så är det en gamechanger.

– Absolut, [Nato] får då sätta sig vid bordet och får tänka igenom allvarligt vad som ska göras. För då börjar det bli farligt inte bara för Europa utan för hela världen, säger president Duda till BBC News.

Lag och ordning

Adrzej Duda tillhör Polens högerkonservativa parti Lag och ordning och vann presidentvalet 2015 med 52 procent jämfört med motkandidaten Bronisław Komorowski, liberalkonservativa partiet Medborgarplattformen, som fick 48 procent.

Duda blev sedan omvald i ytterligare ett mycket jämnt polskt val 2020. Då med 51 procent av rösterna bakom sig.

Foto: Jakub Szymczuk, Presidentkansliet Polen

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: ”Exceptionellt förslag” från Ryssland – direkt till Turkiet

2025 09 17

Ryssland sträcker nu ut en hand till Turkiet i förhoppning om hjälp.

Den ryska krigsmakten lider av brist på utrustning.

– Enligt turkiska källor har Ryssland satt in alla tillgängliga luftvärnssystem i kriget mot Ukraina, rapporterar The Moscow Times.

Nu vänder sig Ryssland till Turkiet med en förfrågan för att lösa krisen.

”Exceptionellt förslag” till Turkiet

2017 köpte Turkiet två S-400-system från Ryssland för 2,5 miljarder dollar.

De två luftvärnssystemen levererades ett par år senare.

Nu vill Ryssland, enligt uppgifter, köpa tillbaka systemen.

– Ryssland har föreslagit Turkiet att köpa tillbaka landets luftvärnsrobotsystem S-400, enligt flera turkiska medier, rapporterar den finska kvällstidningen Iltalehti.

Underutnyttjade

Turkiet har inte använt luftvärnssystemen i någon större utsträckning.

Det beror på att de inte är kompatibla med Natos antimissilsystem.

Dessutom är livslängden för de robotar som levererades med systemen begränsad.

– Rysslands förslag är exceptionellt, men källor inom Rysslands statliga nyhetsbyrå Ria Novosti hävdar att det för närvarande inte finns några officiella diskussioner i frågan, framhåller tidningen.

LÄS MER: EU bromsar – skjuter upp sanktioner mot Ryssland

Utvecklar egen teknik

Den turkiska militären håller på att utveckla ett eget luftförsvarsprojekt för att minska sitt beroende av utländsk teknik.

Den turkiske presidenten Recep Tayyip Erdoğan sa i juni, mitt under konflikten mellan Israel och Iran, att de luftvärnssystem som köpts in från Ryssland inte skulle räcka för att säkra hela det turkiska luftrummet.

Det kan tala för att Turkiet har ett intresse av att sälja de två luftvärnssystemen, framhåller Iltalehti.

Historiskt god relation

Den turkiske ledaren Erdoğan har historiskt haft en god relation med Rysslands diktator Vladimir Putin.

Turkiet har sedan invasionen av Ukraina ofta kritiserats för att ha upprätthållit en god relation till Ryssland och har ofta, tillsammans med Ungern, beskrivits som det mest ryssvänliga landet inom Nato.

Landet har också vid flera tillfällen motsatt sig västerländska sanktioner mot Ryssland.

LÄS MER HÄR: Ryssland riktar dramatisk anklagelse mot Finland

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

JUST NU: Tobias Billström går emot statsministern

2025 09 17

Tobias Billström (M), tidigare utrikesminister i Sveriges regering, går emot statsminister Ulf Kristersson.

För ett drygt år sedan avgick Billström från sin ministerpost.

Nu är han högaktuell med en ny bok, “Skarpt läge”.

I den framkommer det att exministern har svängt och anser att det var ett misstag att införa den omdebatterade rollen som nationell säkerhetsrådgivare i Sverige.

– Det får sägas vara ovanligt, med tanke på att funktionen i allra högsta grad är politisk. Jag är numera övertygad om att detta inte är den rätta ordningen, framhåller Tobias Billström enligt SVT som tagit del av boken.

För mycket makt

Billström är även kritisk till att så mycket makt koncentrerats till säkerhetsrådet.

– Det kan påpekas att beslutet om att ge NSR (nationell säkerhetsrådgivare, red. anm) en sådan stående punkt fattades utan att vare sig utrikes- eller försvarsministern informerades på förhand. Det är under alla omständigheter svårt att i dag riktigt uppfatta var den formella skiljelinjen mellan vad som är politiskt och opolitiskt är tänkt att gå och för framtiden måste detta klargöras tydligt, framhäver den forne utrikesministern.

LÄS OCKSÅ: Minister rasar mot Facebook – inlägg tas inte bort

Många turer

Rollen som nationell säkerhetsrådgivare infördes efter valet 2022 under nuvarande statsminister Ulf Kristersson.

Henrik Landerholm blev den första att inneha titeln. Landerholm avslöjades dock en tid därefter med att bland annat ha slarvat bort viktiga dokument och en mobil på Ungerns ambassad.

En polisutredning inleddes för att undersöka om Landerholm gjort sig skyldig till vårdslöshet med hemliga uppgifter. Tidigare i september friades han från misstankarna.

Andersson: osäkert om den blir kvar

Efter Landerholm utsågs Tobias Thyberg till posten, men avgick redan efter ett par timmar efter att känsliga bilder från en gammal dejtingapp uppdagats. Thyberg hade inte informerat om bilderna vid rekryteringen.

Från och med juli 2025 började Niclas Kvarnstörm tjänstgöra som ny nationell säkerhetsrådgivare.

Magdalena Andersson (S) har tidigare sagt att det är tveksamt om rollen blir kvar om S-blocket vinner valet nästa år.

Foto: Ninni Andersson reps Magnus Liljegren/Regeringskansliet

Text: Redaktionen