POLENS PRESIDENT: Då kan Nato komma att ingripa

2022 03 13

Nato kan komma att ingripa i Rysslands krig mot Ukraina om vissa specifika gränser överträds.

Det klargör Polens president Andrzej Duda rapporterar BBC News nu på söndagen.

Nato kan omvärdera

Det handlar om användandet av kemiska vapen.

Om Ryssland – som har fått betydligt större problem sitt anfallskrig mot Ukraina än vad dess ledning hade väntat sig – tar till kemiska stridsmedel så skulle det kunna leda till att Nato omvärderar sitt beslut att inte ingripa militärt.

Det uppger Polens president enligt BBC News som fått en exklusiv intervju med honom.

Kemiska vapenlaboratorium

USA har tidigare klargjort att man misstänker att Ryssland förbereder sig på att använda kemiska vapen mot Ukraina.

Putingregimens anklagelser avseende att USA och Ukraina skulle ha kemiska vapenlaboratorium i Ukraina utgör en tydlig indikation på att Ryssland själva är i färd med att överväga användande av kemiska vapen i kriget bedömer Regeringen Biden.

Putin pressad

– Det är något som världen inte har sett på en sådan här skala sedan andra världskriget, säger Polens President Andrzej Duda till BBC News.

– Om du frågar mig om Putin kan komma att använda kemiska vapen – jag tror Putin kan använda vad som helst just nu. Särskilt då han är i en svår situation, säger han.

Redan förlorat politiskt

– Politiskt har han redan förlorat det här kriget och han vinner det inte militärt.

Kommer användandet av kemiska vapen att leda till att Nato ingriper, frågar BBC News Polens president.

– Självklart, alla hoppas att han inte vågar göra det.

Farligt för hela världen

– Men om han använder massförstörelsevapen så är det en gamechanger.

– Absolut, [Nato] får då sätta sig vid bordet och får tänka igenom allvarligt vad som ska göras. För då börjar det bli farligt inte bara för Europa utan för hela världen, säger president Duda till BBC News.

Lag och ordning

Adrzej Duda tillhör Polens högerkonservativa parti Lag och ordning och vann presidentvalet 2015 med 52 procent jämfört med motkandidaten Bronisław Komorowski, liberalkonservativa partiet Medborgarplattformen, som fick 48 procent.

Duda blev sedan omvald i ytterligare ett mycket jämnt polskt val 2020. Då med 51 procent av rösterna bakom sig.

Foto: Jakub Szymczuk, Presidentkansliet Polen

Text: Redaktionen

Körkort stoppas som ID-handling

2026 07 01

En ID-handling kan snart vara ett minne blott.

Körkortet kan nämligen snart sluta gälla som legitimation i Sverige.

I stället vill regeringen införa ett nytt statligt ID-kort som ska bli den viktigaste och säkraste identitetshandlingen för svenskar i vardagen.

Nytt statligt ID-kort

Att visa körkortet i kassan, på banken eller hos Apoteket är i dag något de flesta tar för givet.

Men enligt ett nytt regeringsförslag kan den vanan snart vara på väg bort.

Justitiedepartementet jobbar på att Sverige ska införa ett nytt statligt ID-kort.

Tanken är att bara pass och det nya statliga ID-kortet ska godkännas som säkra ID-handlingar i situationer där identiteten måste kontrolleras noggrant.

– Det nya kortet ska ersätta de identitetskort som staten i dag utfärdar. Det ska också innehålla den statliga e-legitimationen. Identitetskortet kommer hålla en hög säkerhetsnivå, uppger regeringen i förslaget.

LÄS MER: Ägare av motorfordon varnas – flera anmälningar

Tappar sin roll

En viktig förändring i förslaget är att körkortet inte längre ska ses som en säker identitetshandling.

I dag används körkortet i nästan alla vardagliga situationer där man behöver identifiera sig, men regeringen menar att det inte längre håller tillräckligt hög säkerhetsnivå.

Bland annat pekas det på att körkortet gäller i tio år, samtidigt som det inte krävs att man besöker en myndighet personligen när det förnyas.

I praktiken innebär det att körkortet kan förlora sin roll som giltig legitimation i exempelvis bankärenden, postutlämning och andra kontrollerade situationer.

Större säkerhetskrav

Det nya ID-kortet ska enligt förslaget få betydligt högre säkerhetskrav än dagens system.

Kortet ska utfärdas av Polismyndigheten och innehålla både fingeravtryck och ansiktsbild lagrad i ett digitalt chip.

Kortet ska även kunna fungera som bärare av en statlig e-legitimation och kopplas till ett nytt nationellt register över pass och ID-kort.

– Förslaget syftar till att stärka identitetsförvaltningen, minska risken för identitetsmissbruk samt motverka bedrägerier och annan brottslighet som bygger på falska eller felaktiga identitetshandlingar, meddelar regeringen.

Enligt planen kan lagändringarna börja gälla den 1 september 2029.

Fram till dess väntas en övergångsperiod där svenskar gradvis behöver anpassa sig till det nya systemet.

LÄS MER: Ryska folket kokar – missnöjet större än någonsin

Foto: Transportstyrelsen

Text: Redaktionen

Ryska stridsflygplan utplånade

2026 07 01

Ryska stridflyg har krossats.

Ukraina bekräftar att ryska stridsflygplan har träffats i en drönarattack mot en stor flygbas på det ockuperade Krym.

Där ska hangarer träffats som en del av den pågående 40-dagars kampanjen mot Ryssland, rapporterar Kyiv Post.

Drönarattack mot Saky-basen

Ukrainas säkerhetstjänst (SBU) uppger att man slagit till mot en rysk flygbas på Krym med drönare och träffat flera flyghallar där ryska stridsflygplan förvaras.

– Som en del av den 40-dagars kampanjen mot Ryssland godkänd av president Volodymyr Zelenskyj genomförde SBU en framgångsrik attack mot Saky-flygbasen på det ockuperade Krym, uppger SBU i ett uttalande.

Enligt uppgifter träffades flyghallar vid basen minst fem gånger av drönare.

LÄS MER: Ryssland stänger gränsövergångar

Skador på Su-30 och Su-30SM

Enligt preliminära uppgifter ska två garage ha innehållit ryska stridsflygplan av typen Su-30 och Su-30SM vid tidpunkten för attacken.

En brand bröt senare ut i en av flyghallarna.

SBU uppskattar att varje flygplan är värt mellan 30 och 50 miljoner dollar.

Attacken har åter väckt frågor om hur ryska flygbaser skyddas, eftersom många moderna försvarsmakter använder förstärkta skydd, så kallade hardened aircraft shelters.

Enligt uppgifterna förlitar sig Ryssland i högre grad på öppna uppställningsplatser och enklare hangarer.

– Inga hangarer eller skyddsrum kommer att skydda fienden – SBU kommer att nå dem överallt, säger den ukrainska militären.

Del av större kampanj

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har godkänt en 40-dagars kampanj för att öka trycket mot Ryssland.

– Jag godkände en 40 dagar lång påverkansoperation för säkerhetstjänsten mot angriparstaten, i syfte att tvinga den att avsluta kriget, bekräftar Zelenskyj.

Operationen beskrivs som en del av en bredare strategi med långdistansattacker mot ryska militära och ekonomiska mål.

LÄS MER: Ryska folket kokar – missnöjet större än någonsin

Foto: Artem-Katranzhi CC BY-SA 2.0

Text: Redaktionen