POLENS PRESIDENT: Då kan Nato komma att ingripa

2022 03 13

Nato kan komma att ingripa i Rysslands krig mot Ukraina om vissa specifika gränser överträds.

Det klargör Polens president Andrzej Duda rapporterar BBC News nu på söndagen.

Nato kan omvärdera

Det handlar om användandet av kemiska vapen.

Om Ryssland – som har fått betydligt större problem sitt anfallskrig mot Ukraina än vad dess ledning hade väntat sig – tar till kemiska stridsmedel så skulle det kunna leda till att Nato omvärderar sitt beslut att inte ingripa militärt.

Det uppger Polens president enligt BBC News som fått en exklusiv intervju med honom.

Kemiska vapenlaboratorium

USA har tidigare klargjort att man misstänker att Ryssland förbereder sig på att använda kemiska vapen mot Ukraina.

Putingregimens anklagelser avseende att USA och Ukraina skulle ha kemiska vapenlaboratorium i Ukraina utgör en tydlig indikation på att Ryssland själva är i färd med att överväga användande av kemiska vapen i kriget bedömer Regeringen Biden.

Putin pressad

– Det är något som världen inte har sett på en sådan här skala sedan andra världskriget, säger Polens President Andrzej Duda till BBC News.

– Om du frågar mig om Putin kan komma att använda kemiska vapen – jag tror Putin kan använda vad som helst just nu. Särskilt då han är i en svår situation, säger han.

Redan förlorat politiskt

– Politiskt har han redan förlorat det här kriget och han vinner det inte militärt.

Kommer användandet av kemiska vapen att leda till att Nato ingriper, frågar BBC News Polens president.

– Självklart, alla hoppas att han inte vågar göra det.

Farligt för hela världen

– Men om han använder massförstörelsevapen så är det en gamechanger.

– Absolut, [Nato] får då sätta sig vid bordet och får tänka igenom allvarligt vad som ska göras. För då börjar det bli farligt inte bara för Europa utan för hela världen, säger president Duda till BBC News.

Lag och ordning

Adrzej Duda tillhör Polens högerkonservativa parti Lag och ordning och vann presidentvalet 2015 med 52 procent jämfört med motkandidaten Bronisław Komorowski, liberalkonservativa partiet Medborgarplattformen, som fick 48 procent.

Duda blev sedan omvald i ytterligare ett mycket jämnt polskt val 2020. Då med 51 procent av rösterna bakom sig.

Foto: Jakub Szymczuk, Presidentkansliet Polen

Text: Redaktionen


Natostyrkor bordar fartyg

2026 02 04

Estniska specialstyrkor har bordat lastfartyget Baltic Spirit.

Insatsen genomfördes från både en helikopter och ett örlogsfartyg.

Det stora containerfartyget var på väg från Ecuador till Ryssland, med slutdestinationen Sankt Petersburg – landets näst största stad. 

Kopplas till smuggling  

Enligt uppgifter till den estniska tidningen Postimees uppges fartyget var inblandat i smugglingsverksamhet. Den estniska skatte- och tullmyndigheten deltog i insatsen tillsammans med polis och militär.

Fartyget seglar under Bahamas flagg och misstänks ha smugglat varor från Ecuador. Vilken typ av last som transporterades till Ryssland är oklart. 

– Enligt myndigheterna är fartyget inte känt för att vara en del av Rysslands så kallade skuggflotta, och det finns inte heller med på Europeiska unionens sanktionslista, skriver finska Iltalehti om händelsen.

Tagits i beslag

Containerfartyget bordades i etniskt vatten. Enligt uppgift ska fartyget gått in i estniskt vatten och ankrat för tankning när elitsoldaterna slog till. 

”Baltic Spirit” har nu beslagtagits av estniska myndigheter.

Kreml har inte kommenterat incidenten.

Flög in med stridsflygplan

Estländska myndigheter har tidigare agerat mot brottsmisstänkta ryskkopplade fartyg.

I maj försökte den estiska marinen stoppa en oflaggad oljetanker som misstänktes tillhöra den ryska skuggflottan.

Fartyget vägrade dock att stanna. Samtidigt valde Ryssland att sända in ett stridsflygplan som kränkte Estlands luftrum.

LÄS MER: Putin har brutit löfte till Trump

Stärkt bevakning

Nato har ökat sin militära närvaro i Östersjön.

– För att upprätthålla vaksamheten, öka lägesbilden och avskräcka från framtida incidenter stärker Nato sin militära närvaro i Östersjön. Allierade överväger också andra åtgärder för att ta itu med potentiella hot mot kritisk undervattensinfrastruktur, framhöll försvarsalliansen i ett uttalande förra året.

I samma veva meddelade insatsstyrkan Joint Expeditionary Force (JEF) att man stärker bevakningen i Östersjön.

Den brittiskledda snabbinsatsstyrkan, som består av tio Natoländer, har bland annat aktiverat ett gemensamt AI-verktyg som kan identifiera misstänkta fartygsrörelser. 

Sverige deltar i JEF-samarbetet tillsammans med:

- Danmark

- Estland

- Finland

- Island

- Lettland

- Litauen

- Nederländerna

- Norge

- Storbritannien 

LÄS OCKSÅ: Biltema går ut med varning till kunder

Arkivfoto: Nato

Text: Redaktionen


4 februari 2026

”Historiskt” genombrott – ”avgörande för Ukraina”

2026 02 04

Estland presenterar ett stort genombrott.

Landet lanserar Europas största batteripark med en kapacitet på 100 megawatt.

– Batterierna kan lagra elektricitet och förse elnätet när behovet uppstår. Samtidigt kommer systemet att kunna leverera elektricitet till cirka 90 000 hushåll, uppger estniska ERR.

Historiskt steg

Den nya batteriparken öppnar nya möjligheter, också för Ukraina.

– När Europa snabbt övergår till grön energi har Estland tagit ett historiskt steg som kan fungera som en färdplan för att skydda Ukrainas energisystem, uppger RBC-Ukraine.

En så stor batteripark kan vara avgörande för det ukrainska folket vid ryska attacker som slår ut landets elförsörjning.

Förhoppningar finns nu att Ukraina kan göra en liknande satsning.

– Det kommer att vara avgörande för Ukraina för att skydda landets energisystem från strömavbrott och attacker, uppger RBC-Ukraine.

Nödvändig

En liknande satsning som den i Estland beskrivs som nödvändig för Ukraina.

– Ukraina har för närvarande det mest omfattande, men också mest sårbara, energinätet i Europa. Experter säger att liknande batteriparker är landets framtid, uppger tidningen.

LÄS OCKSÅ: Missiler har slagit ner i Ryssland

Flera fördelar

Bland de stora fördelarna med batteriparker nämns framför allt tre punkter.

- Elförsörjningen decentralisering. Istället för ett enda stort kraftverk kan dussintals batteriparker över hela landet skapa ett flexibelt nätverk som inte kan slås ut av enstaka attacker.

- Snabb reglering. Batterier reagerar på frekvensfall inom millisekunder. De är idealiska för att stabilisera nätet efter att en missil träffat, i väntan på reparation.

- Integration med förnybar energi. Ukraina planerar att bygga många vind- och solkraftparker. Utan batteriparker som den i Estland skulle dessa stationer kunna destabilisera nätet.

Attack mot kraftverk

Under natten till den 3 februari genomförde Ryssland massiva attacker mot Ukraina.

Bland annat träffades energianläggningar i Kiev.

– Preliminära bedömningar visar att kraftverket Darnytska drabbades av betydande skador, uppger RBC-Ukraine.

LÄS MER: UPPGIFTER: Ukraina tar tillbaka mark

Foto: Y Milohrodskyi

Text: Redaktionen