POLISCHEF: “Värsta scenario” har inträffat

2023 10 05

September blev den dödligaste månaden i Sverige på fyra år.

Totalt sköts elva personer ihjäl under den våldsvåg som tagit ett grepp om landet.

En 25-årig kvinna utan koppling till gängen dog också efter att hennes hus utanför Uppsala sprängts i en kraftig explosion under en natt förra veckan.

Någon snabb vändning på våldsvågen finns inte i sikte.

– Vi måste vara uppriktiga med svenska folket och säga att vi kan inte alls garantera att det här inte kommer att fortsätta, sade justitieminister Gunnar Strömmer (M) till TV4 i helgen.

Han tillade: 

– Det kan bli värre innan det blir bättre.

"Värsta scenario" har inträffat

Nu flaggar polisen för ytterligare ett allvarligt faktum i den svenska gängbrottsligheten.

Jale Poljarevius, underrättelsechef i polisregion Mitt, beskriver det som ett “värsta scenario” – som nu har blivit verklighet.

Nämligen att polisen själva infiltrerats av kriminella gäng.

– Jag är helt övertygad om att vi har det, säger underrättelsechefen i ett reportage i Expressen.

Han får också medhåll av en kollega.

– Det kan vara poliser med spelskulder, som får lån med juggeräntor, eller som fallit i frestelser, förklarar Jale Poljarervius.

Ny skjutning i natt

Under natten till torsdagen har en ny skjutning ägt rum i Sverige.

Den här gången i Haninge utanför Stockholm där en man enligt polisen skjutits av en “okänd person”.

– Den skottskadade är en man i 25-årsåldern, har förts med ambulans till sjukhus, informerar polisen i Stockholms län via sin hemsida.

Gripna i taxi

Två personer har gripits när de ska ha försökt fly i en taxi.

– En taxi stoppas klockan 01.38, två män i bilen grips misstänkta för försök till mord, meddelar polisen.

– Bilen som de gripna färdats i tas i beslag för teknisk undersökning.

Taxichauffören har tagits in på förhör men är inte misstänkt för något brott.

Statsministern: "Epidemiska mått"

Igår, onsdag, gick statsminister Ulf Kristersson (M) ut och meddelade att polisen hade avvärjt sju eller åtta nya våldsdåd från att ske under den gångna helgen.

– Men det antyder att problemet är ännu större än vad som framkommer i de skjutningar som väl genomförs, att det här är av epidemiska mått, sade han till Aftonbladet.

Arkivfoto: Polisen Linköping

Text: Redaktionen


26 maj 26

Avgift införs – när du tar ut kontanter

2026 06 06

Hos vissa bankomater i Sverige kommer en avgift att införas under sommaren.

Kontantfrågan är alltjämt het i Sverige.

Det är många som uttrycker sitt stöd för att stärka kontanternas roll i samhället.

Men bankomatföretaget Kontanten, som har 450 uttagsautomater runt om i landet, menar att ingen vill ta ansvar.

Framöver kommer en avgift att införas för att ta ut kontanter från Kontantens uttagsautomater.

Inför avgift

Avgiften debiteras per uttag och baseras på uttagsbeloppet.

Detta kommer att gälla från och med i sommar:

100–200 kr: 15 kr

300–1 000 kr: 20 kr

1 100–2 000 kr: 25 kr 

Det framgår emellertid inte något exakt datum för när avgifterna kommer att börja tas ut.

“Sista utväg”

I en debattartikel framhåller Kontanten att ekvationen inte längre går ihop.

– Efter långvariga försök till dialog förbereder vi nu som en sista utväg införandet av avgifter på kontantuttag i vårt nätverk av uttagsautomater, med planerad start under sommaren 2026. Detta är inte en utveckling vi önskat se, framhåller de i Aftonbladet.

Läs mer: Valuta störtdyker – har halverats i värde

“Många negativa”

Marcus Liljeblad, Kontantens country manager i Sverige, berättar att det har kommit negativa reaktioner.

Men han menar också att andra är mer förstående.

– Det är naturligtvis många kunder som är negativa till att behöva betala, så har det absolut varit, säger han till DN.

– Samtidigt har andra haft förståelse för att det kostar pengar att upprätthålla detta och att alternativet på sikt skulle riskera att bli färre uttagsautomater.

Kommer synas

Avgiften kommer alltid att visas i automaten innan uttaget genomförs. 

Man kommer att få möjlighet att godkänna eller avbryta transaktionen innan uttaget slutförs. 

Bankomat – som har 1 200 automater i landet – ska inte ha några planer på att börja ta ut en avgift vid uttag.

Läs mer: Chocken: Säger upp samtliga anställda

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen


5 juni 2026

Skattefritt från och med i år – nästan alla är eniga

2026 06 05

En av regeringens mer omtalade reformer får tummen upp från väljarna.

Sju av tio är positiva till skattefritt sparande i ett investeringssparkonto, så kallat ISK.

Det visar en färsk undersökning som tagits fram av Länsförsäkringar, där svenskarna ger ett tydligt stöd till regeringens beslut att från och med i år tillåta skattefritt sparande på ISK upp till 300 000 kronor.

– Det här är en reform som träffar både rätt och brett. Den gör det lättare för hushåll att bygga buffert, bostadssparande och större ekonomisk frihet, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom, i en kommentar.

Hela kontantinsatsen

Enligt bankens undersökning är 67 procent av svenskarna positivt inställda till reformen.

Blott 15 procent är emot och 18 procent är osäkra. 

Siffrorna är likartade när hushållen får frågan vilken effekt reformen har för den egna privatekonomin: 67 procent anser att det ger en bra effekt. Enbart 6 procent anser att effekten är dålig.

– Det starka stödet visar att skattefriheten på ISK inte uppfattas som en smal reform för hushåll med stora kapital, säger Stefan Westerberg och fortsätter:

– För många handlar de första 300 000 kronorna om något väldigt konkret: bufferten som gör att en oväntad utgift inte blir ett lån, kontantinsatsen till första bostaden eller frihetskapitalet som gör att man kan byta jobb, hjälpa barnen, starta företag eller skapa trygghet inför pensionen. Det är därför reformen träffar rätt.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Ikea – folk skriver upp sig på väntelistor 

Inte bara symboliskt

Faktorer som gör att reformen får ett så högt stöd bedöms bland annat vara att sparande blivit en viktigare fråga för många, särskilt efter flera år av hög inflation.

Länsförsäkringar pekar även ut gruppen som ska köpa sin första bostad. För dem skulle den skattebefriade summan kunna räcka till en hel kontantinsats.

I en svårtillgänglig hyresmarknad och en dyr ägd marknad är det egna sparandet ofta biljetten in. Då är 300 000 kronor inte ett symboliskt belopp, utan kan motsvara hela kontantinsatsen till en första bostad. Det gör den skattefria nivån direkt relevant för unga vuxna och andra som försöker ta sig in på bostadsmarknaden, säger Stefan Westerberg.

LÄS MER: UPPGIFTER: Bland EU:s dyraste – Sverige riskerar ekonomisk baksmälla 

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen