Polisen går ut med meddelande till alla som har utemöbler

2023 08 21

Polisen i Göteborg varnar nu alla med möbler utomhus.

Det är en besvärande utveckling som sker just nu när det kommer till de som placerar möbler utomhus.

Allt fler anmälningar kommer in till polisen från privatpersoner om stulna utemöbler.

Nu går polisen ut med en varning, och informerar om den problematiska situationen.

Det rapporterar Sveriges Radio.

“Stort antal tillgrepp”

Det är Polisen Göteborg Nordost som tar till sociala medier för att informera människor om vad som pågår.

– Sedan början av juni har det skett ett stort antal tillgrepp av utemöbler av märket Grythyttan från privatpersoner i Storgöteborg, framhåller de.

– Godsvärdet är högt och vi vill på enklaste vis göra er medvetna om att det sker, mer nu än tidigare.

Grythyttans möbler

Vidare förklarar de att det främst är utemöbler från Grythyttan som tycks vara intressanta för tjuvarna.

– Givetvis finns det fler varumärken som tillverkar och säljer utemöbler, vi säger inte att en producent är bättre än någon annan men just den här gången handlar det om Grythyttans möbler.

“Gediget hantverksarbete”

Grythyttan är ett populärt möbelmärke och de som har utemöbler kan behöva hålla lite extra koll på sina stolar och bord framöver.

– Möblerna tillverkas av fjäderstål av högsta kvalitet. Hemligheten bakom stolarnas karakteristiska gung sitter i stativet som tillverkas på plats i fabriken i Grythyttan. En process som inte kan automatiseras utan behöver känsla och erfarenhet för att bli perfekt, framhåller Grythyttan.

Blev mycket populära

Utemöbler från Grythyttan blev mycket populära under 50-talet och har tagit en tydlig roll i den svenska sommaren.

– Under 40- och 50-talet växte Grythyttan Stålmöbler i popularitet. Möblerna blev synonyma med svensk sommar och semester. Vi är många som gungat i en A2 i våra mor- eller farföräldrars trädgård, framhåller företaget.

Foto: K8

Text: Redaktionen


JUST NU: ”Det är inte rimligt” – Sverige sågar Natoallierade

2025 11 20

– Det är inte rättvist och det är inte hållbart i längden.

Det säger utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) till Politico.

I intervjun riktar hon skarp kritik mot flera Natoallierade, som hon menar inte gör tillräckligt för att stödja Ukraina.

Enligt Malmer Stenergard kan de nordiska länderna inte fortsätta att stå för en oproportionerligt stor andel av stödet till Ukraina.

– Några länder tar på sig nästan hela bördan, säger utrikesministern och påpekar at de nordiska länderna står för en tredjedel av det militära stöd som Natoländerna ger till Ukraina i år.

Att övriga Natoländer, med nästan en miljard invånare tillsammans, inte lyckas skramla ihop mer pengar är ”inte hållbart”, menar Malmer Stenergard.

– Det är inte rimligt på något sätt. Det säger mycket om vad de nordiska länderna gör – men det säger ännu mer om vad de andra inte gör.

Kritiserar kollegorna

Utrikesministern riktar också skarp kritik mot europeiska ledare som enligt henne framför pro-ukrainska ståndpunkter, men inte backar upp sin retorik med ekonomiskt stöd till Ukraina.

– Om ni väljer att hålla tal där ni säger att Ukraina inte bara kämpar för sin frihet, utan också för vår – då måste ni också hjälpa landet, säger hon.  

LÄS MER: Ukraina sätter deadline för Europa – sista chansen

Bidrar mest

Politico har analyserat utrikesministerns påstående. Tidningen fastslår att Norden bidrar mest i förhållande till ländernas storlek. De nordiska länderna är de största givarna sett till bidrag per capita.

– Sammantaget bidrar de nordiska och baltiska länderna mest i BNP-termer, medan Nederländerna, Storbritannien, Tyskland, Polen och Frankrike alla ger betydande bistånd, om än en mindre andel i förhållande till storleken på deras ekonomier, uppger tidningen.

LÄS OCKSÅ: “Fler än 10 explosioner” – Rysslands luftförsvar misslyckas

Foto: Anders G Warne Regeringskansliet

Text: Redaktionen


20nov25

Handla med kontanter – uppmaning till hela Sverige nästa vecka

2025 11 20

Årets största shoppingvecka står för dörren. 

På måndag inleds reaperioden Black Week och den 28 november är det dags för årets största shoppingdag, Black Friday.

Men alla tänker inte hoppa på reatåget.

Organisationerna Kontantupproret, Hela Sverige Ska Leva, Småföretagarna och Positiva Pengar ut lanserar en alternativ kampanj: ”Lokala Veckan”.

Syftet är att få så många som möjligt att låta bli att nätshoppa under Black Week och i stället stödja den lokala handeln och den egna kommunen.

Dessutom uppmanas alla svenskar att handla med kontanter under ”Lokala Veckan”.

– Tillsammans med flera folkrörelser och organisationer lanserar vi Lokala Veckan. Det betyder att i stället för Black Week-shopping på nätet så vill vi att alla ska gå till sin lokala affär och handla med kontanter. Då får inte heller storbankerna ytterligare tillskott i sina vinstkassor och pengarna stannar i lokalsamhället, säger Björn Eriksson, ordförande Kontantupproret.

”Hållbart, lokalt och kontant”

Louise Kroon, ledamot i styrelsen för Småföretagarnas Riksförbund, välkomnar initiativet.

– Vi småföretagare står bakom kampanjen och uppmanar allmänheten att handla hållbart, lokalt och kontant, säger hon.

LÄS MER: Så många svenskar tänker handla under Black Week

”Den mest kraftfulla protest du kan göra”

Organisationerna påpekar att näthandelsjättarna och storbankerna gör rekordvinster under Black Week – samtidigt som lokala butiker går på knäna.

– Att handla kontant är faktiskt den mest kraftfulla protest du kan göra mot storbankernas övervinster. De kammar hem miljarder på kortavgifter, räntor, BankID och Swish. Kontanter är det enda statligt utgivna betalningsmedel vi konsumenter kan välja i dag, säger Samuel Färdow Kazen, kampanjledare Positiva Pengar.

– Ju mer kontanter vi använder, desto mindre bankvinster och mer vinst till statskassan och lokala företag, tillägger han.

Irene Oskarsson, ordförande för Hela Sverige Ska Leva, gör samma bedömning.

– Handlar vi kontant i riktiga butiker tänker vi efter noggrannare innan vi köper. Pengarna fortsätter cirkulera i närområdet och skapar jobb och skatteintäkter där vi bor, säger hon.

LÄS OCKSÅ: Bransch skriker efter personal – här finns jobben 

Foto: Danske Bank

Text: Redaktionen