POLISEN: Skärp reglerna för dessa fordon

2022 09 30

Antalet A-traktorer har ökat enormt i Sverige de senaste åren. Detta efter att Transportstyrelsen gjorde om reglerna 2020.

Plötsligt blev det mycket enklare att ställa om en vanlig bil till ett av de fordon som syns på våra vägar nuförtiden.

På gott och på ont.

Det goda är att många unga hittat ett sätt att ta sig till vänner och bekanta och samlingsplatser i städer där bussar slutat gå.

Det onda är att trafikolyckor med de långsamtgående fordonen har stigit.

Förslag läggs fram i november

Därför vill polisen att reglerna skärps. Transportstyrelsen har fått i uppdrag att ta till november fram förslag och åtgärder:

–  Exempel på sådana frågor är vilken hastighet som ska gälla för A-traktorer, det rör frågor som begränsar manipuleringen av hastigheten och det rör bälteskrav, framhåller Mikael Stridsberg, utredare på myndigheten, till SR.

Manipuleringen av hastighet är inte sällan ett stort problem:

Manipulering stort problem

– En 15-åring med mopedkörkort har inte erfarenhet och mognad för att köra en regelrätt bil. Jag vill trycka på att det finns ett stort föräldraansvar i den här frågan, säger Mikael Andersson på Transportstyrelsen.

Han understryker:

– Om du som förälder vet att din ungdom kör en manipulerad A-traktor och inte gör något åt det kan du fällas för tillåtande av olovlig körning. Det i sin tur kan leda till att ditt eget körkort blir återkallat

På cirka två och ett halvt år har antalet A-traktorer fördubblats och nära 50 000 fordon finns registrerade i Sverige.

Och som ett brev på posten har olycksstatistiken stuckit i väg uppåt.

Flera hundra olyckor

Enligt Transportstyrelsens utredning skadades 146 personer i olyckor med A-traktor 2019, året efter skadades 214 personer och fram till och med augusti 2021 skadades 200 personer i A-traktorolyckor.

Lägg till det ytterligare det senaste året och polisens önskan om skarpare krav för fordonstypen ter sig allt mer begriplig.

Text: Redaktionen

Nya regler för kontanter i Sverige

2026 03 19

Kontanter används allt mindre i samhället.

Men samtidigt vill många se att kontanternas roll stärks för att säkra ett starkt svenskt betalningssystem – inte minst i fall av kris eller krig.

Nu meddelar regeringen att de går vidare med nya regler för kontanter i Sverige.

Nya regler

Regeringen har nu lämnat en proposition till riksdagen som innehåller förslag om att livsmedelsbutiker och apotek ska vara skyldiga att ta emot kontanter.

Dessutom ska bankerna se till att konsumenter kan sätta in kontanter och att företag har tillgång till tjänster för växelkassa och insättning av dagskassa.

Tre punkter

Här är de tre centrala punkterna i regeringens förslag:

- Livsmedelsbutiker och apotek som huvudregel ska vara skyldiga att ta emot kontanta betalningar för försäljning av varor och tjänster på försäljningsställen som har bemannad kassa.

- Bankerna ska se till att det finns platser för kontantinsättning för konsumenter.

- Bankerna ska erbjuda lämpliga och behovsanpassade tjänster för växelhantering och dagskasseinsättning till företag.

Läs mer: Hyresvärd i konkurs – är en av Sveriges värsta

“Ska känna trygghet”

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

– Man ska känna trygghet inför att kunna göra viktiga köp med kontanter i Sverige. I grunden handlar det om att ha ett robust och inkluderande betalningssystem, säger finansmarknadsminister Niklas Wykman (M).

“Framtidssäkrar”

Dennis Dioukarev, riksdagsledamot för Sverigedemokraterna, kommenterar.

– Med denna lag framtidssäkrar vi svenskarnas möjligheter att fortsättningsvis kunna betala med kontanter för livsmedel och medicin, säger han.

– Det stärker kontanternas ställning som ett lagligt betalningsmedel, vilket är bra för både svensk beredskap och en mer inkluderande ekonomi.

Läs mer: Regeringen sänker bidrag – inför nytt tak

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Riksbanken

Text: Redaktionen