Polisen slår larm: Här är värsta scenariot för Sverige

2023 09 18

Sverige befinner sig i ett allvarligt läge.

De senaste två veckorna har sju personer skjutits ihjäl.

Våldsdåden sker i en omfattning som saknar motstycke, uppger polisen.

– De senaste dagarnas utveckling visar vikten att vi ligger på, ökar kraften och inte viker ner. Vi genomför omfattande förändringar av våra arbetsmetoder för att förebygga våldet. Vi griper fler och arbetar förebyggande. Både planerade och pågående våldsdåd har förhindrats, kommenterade rikspolischef Anders Thornberg förra veckan.

Kan bli värre

Situationen har eskalerat.

Men det kan bli värre.

Det varnar polischefen Jale Poljarevus för i en intervju med TV4.

Han berättar att ett värsta scenario för polisen är om ”regelrätta strider” uppstår på gator och torg i Sverige.

Polischefen drar paralleller till Florida på 1980-talet.

– Där gjorde gänggrupperingar upp på gator och torg. Så det finns massvis med nya gränser att nå om man vill göra det.

Värsta våldet: ”Tredje ansiktet”

Poljarevus, som är regional underrättelsechef i polisregion Mitt, berättar att polisen talar om att våldet har ”tre olika ansikten”.

Det första ansiktet är det ”kalla affärsmässiga våldet”. Ett opersonligt våld som ofta handlar om uppgörelser om marknadsandelar.

Det andra ansiktet kallas för ”statusvåldet”. Det innebär att en kriminell aktör begår våldshandlingar i syfte att få en högre status i den kriminella miljön.

Det tredje ansiktet är så kallat ”känslorelaterat våld” och är det absolut farligaste, enligt Poljarevus.

– Det absolut värsta våldsansiktet är det känslodrivna våldet. Det handlar om hämndaktioner, kränkningar och vedergällningar. Det är jättesvårt att förutse för oss och det är väldigt farligt.

En del av skjutningarna

Enligt polischefen kan en del av den senaste tidens skjutningar kopplas till det ”känslodrivna våldet”.

Men inte alla.

– Jag tror att många av skjutningar går att placera in i någon av kategorierna, säger Jale Poljarevus till TV4.

Foto: Polisen Linköping

Text: Redaktionen

JUST NU: ”Det är inte rimligt” – Sverige sågar Natoallierade

2025 11 20

– Det är inte rättvist och det är inte hållbart i längden.

Det säger utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) till Politico.

I intervjun riktar hon skarp kritik mot flera Natoallierade, som hon menar inte gör tillräckligt för att stödja Ukraina.

Enligt Malmer Stenergard kan de nordiska länderna inte fortsätta att stå för en oproportionerligt stor andel av stödet till Ukraina.

– Några länder tar på sig nästan hela bördan, säger utrikesministern och påpekar at de nordiska länderna står för en tredjedel av det militära stöd som Natoländerna ger till Ukraina i år.

Att övriga Natoländer, med nästan en miljard invånare tillsammans, inte lyckas skramla ihop mer pengar är ”inte hållbart”, menar Malmer Stenergard.

– Det är inte rimligt på något sätt. Det säger mycket om vad de nordiska länderna gör – men det säger ännu mer om vad de andra inte gör.

Kritiserar kollegorna

Utrikesministern riktar också skarp kritik mot europeiska ledare som enligt henne framför pro-ukrainska ståndpunkter, men inte backar upp sin retorik med ekonomiskt stöd till Ukraina.

– Om ni väljer att hålla tal där ni säger att Ukraina inte bara kämpar för sin frihet, utan också för vår – då måste ni också hjälpa landet, säger hon.

LÄS MER: Ukraina sätter deadline för Europa – sista chansen

Bidrar mest

Politico har analyserat utrikesministerns påstående. Tidningen fastslår att Norden bidrar mest i förhållande till ländernas storlek. De nordiska länderna är de största givarna sett till bidrag per capita.

– Sammantaget bidrar de nordiska och baltiska länderna mest i BNP-termer, medan Nederländerna, Storbritannien, Tyskland, Polen och Frankrike alla ger betydande bistånd, om än en mindre andel i förhållande till storleken på deras ekonomier, uppger tidningen.

LÄS OCKSÅ: “Fler än 10 explosioner” – Rysslands luftförsvar misslyckas

Foto: Anders G Warne Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Handla med kontanter – uppmaning till hela Sverige nästa vecka

2025 11 20

Årets största shoppingvecka står för dörren.

På måndag inleds reaperioden Black Week och den 28 november är det dags för årets största shoppingdag, Black Friday.

Men alla tänker inte hoppa på reatåget.

Organisationerna Kontantupproret, Hela Sverige Ska Leva, Småföretagarna och Positiva Pengar ut lanserar en alternativ kampanj: ”Lokala Veckan”.

Syftet är att få så många som möjligt att låta bli att nätshoppa under Black Week och i stället stödja den lokala handeln och den egna kommunen.

Dessutom uppmanas alla svenskar att handla med kontanter under ”Lokala Veckan”.

– Tillsammans med flera folkrörelser och organisationer lanserar vi Lokala Veckan. Det betyder att i stället för Black Week-shopping på nätet så vill vi att alla ska gå till sin lokala affär och handla med kontanter. Då får inte heller storbankerna ytterligare tillskott i sina vinstkassor och pengarna stannar i lokalsamhället, säger Björn Eriksson, ordförande Kontantupproret.

”Hållbart, lokalt och kontant”

Louise Kroon, ledamot i styrelsen för Småföretagarnas Riksförbund, välkomnar initiativet.

– Vi småföretagare står bakom kampanjen och uppmanar allmänheten att handla hållbart, lokalt och kontant, säger hon.

LÄS MER: Så många svenskar tänker handla under Black Week

”Den mest kraftfulla protest du kan göra”

Organisationerna påpekar att näthandelsjättarna och storbankerna gör rekordvinster under Black Week – samtidigt som lokala butiker går på knäna.

– Att handla kontant är faktiskt den mest kraftfulla protest du kan göra mot storbankernas övervinster. De kammar hem miljarder på kortavgifter, räntor, BankID och Swish. Kontanter är det enda statligt utgivna betalningsmedel vi konsumenter kan välja i dag, säger Samuel Färdow Kazen, kampanjledare Positiva Pengar.

– Ju mer kontanter vi använder, desto mindre bankvinster och mer vinst till statskassan och lokala företag, tillägger han.

Irene Oskarsson, ordförande för Hela Sverige Ska Leva, gör samma bedömning.

– Handlar vi kontant i riktiga butiker tänker vi efter noggrannare innan vi köper. Pengarna fortsätter cirkulera i närområdet och skapar jobb och skatteintäkter där vi bor, säger hon.

LÄS OCKSÅ: Bransch skriker efter personal – här finns jobben

Foto: Danske Bank

Text: Redaktionen