Polisen slår larm: Här är värsta scenariot för Sverige

2023 09 18

De senaste två veckorna har sju personer skjutits ihjäl.

Våldsdåden sker i en omfattning som saknar motstycke, uppger polisen.

–  De senaste dagarnas utveckling visar vikten att vi ligger på, ökar kraften och inte viker ner. Vi genomför omfattande förändringar av våra arbetsmetoder för att förebygga våldet. Vi griper fler och arbetar förebyggande. Både planerade och pågående våldsdåd har förhindrats, kommenterade rikspolischef Anders Thornberg förra veckan.

Kan bli värre

Situationen har eskalerat.

Men det kan bli värre.

Det varnar polischefen Jale Poljarevus för i en intervju med TV4.

Han berättar att ett värsta scenario för polisen är om ”regelrätta strider” uppstår på gator och torg i Sverige.

Polischefen drar paralleller till Florida på 1980-talet.

– Där gjorde gänggrupperingar upp på gator och torg. Så det finns massvis med nya gränser att nå om man vill göra det.

Värsta våldet: ”Tredje ansiktet”

Poljarevus, som är regional underrättelsechef i polisregion Mitt, berättar att polisen talar om att våldet har ”tre olika ansikten”.

Det första ansiktet är det ”kalla affärsmässiga våldet”. Ett opersonligt våld som ofta handlar om uppgörelser om marknadsandelar.

Det andra ansiktet kallas för ”statusvåldet”. Det innebär att en kriminell aktör begår våldshandlingar i syfte att få en högre status i den kriminella miljön.

Det tredje ansiktet är så kallat ”känslorelaterat våld” och är det absolut farligaste, enligt Poljarevus.

– Det absolut värsta våldsansiktet är det känslodrivna våldet. Det handlar om hämndaktioner, kränkningar och vedergällningar. Det är jättesvårt att förutse för oss och det är väldigt farligt. 

En del av skjutningarna

Enligt polischefen kan en del av den senaste tidens skjutningar kopplas till det ”känslodrivna våldet”.

Men inte alla.

– Jag tror att många av skjutningar går att placera in i någon av kategorierna, säger Jale Poljarevus till TV4.

Foto: Polisen Linköping 

Text: Redaktionen

Nya regler för kontanter i Sverige

2026 03 19

Kontanter används allt mindre i samhället.

Men samtidigt vill många se att kontanternas roll stärks för att säkra ett starkt svenskt betalningssystem – inte minst i fall av kris eller krig.

Nu meddelar regeringen att de går vidare med nya regler för kontanter i Sverige.

Nya regler

Regeringen har nu lämnat en proposition till riksdagen som innehåller förslag om att livsmedelsbutiker och apotek ska vara skyldiga att ta emot kontanter.

Dessutom ska bankerna se till att konsumenter kan sätta in kontanter och att företag har tillgång till tjänster för växelkassa och insättning av dagskassa.

Tre punkter

Här är de tre centrala punkterna i regeringens förslag:

- Livsmedelsbutiker och apotek som huvudregel ska vara skyldiga att ta emot kontanta betalningar för försäljning av varor och tjänster på försäljningsställen som har bemannad kassa.

- Bankerna ska se till att det finns platser för kontantinsättning för konsumenter.

- Bankerna ska erbjuda lämpliga och behovsanpassade tjänster för växelhantering och dagskasseinsättning till företag.

Läs mer: Hyresvärd i konkurs – är en av Sveriges värsta

“Ska känna trygghet”

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

– Man ska känna trygghet inför att kunna göra viktiga köp med kontanter i Sverige. I grunden handlar det om att ha ett robust och inkluderande betalningssystem, säger finansmarknadsminister Niklas Wykman (M).

“Framtidssäkrar”

Dennis Dioukarev, riksdagsledamot för Sverigedemokraterna, kommenterar.

– Med denna lag framtidssäkrar vi svenskarnas möjligheter att fortsättningsvis kunna betala med kontanter för livsmedel och medicin, säger han.

– Det stärker kontanternas ställning som ett lagligt betalningsmedel, vilket är bra för både svensk beredskap och en mer inkluderande ekonomi.

Läs mer: Regeringen sänker bidrag – inför nytt tak

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Riksbanken

Text: Redaktionen