Polisen slår larm: Här är värsta scenariot för Sverige

2023 09 18

Sverige befinner sig i ett allvarligt läge.

De senaste två veckorna har sju personer skjutits ihjäl.

Våldsdåden sker i en omfattning som saknar motstycke, uppger polisen.

–  De senaste dagarnas utveckling visar vikten att vi ligger på, ökar kraften och inte viker ner. Vi genomför omfattande förändringar av våra arbetsmetoder för att förebygga våldet. Vi griper fler och arbetar förebyggande. Både planerade och pågående våldsdåd har förhindrats, kommenterade rikspolischef Anders Thornberg förra veckan.

Kan bli värre

Situationen har eskalerat.

Men det kan bli värre.

Det varnar polischefen Jale Poljarevus för i en intervju med TV4.

Han berättar att ett värsta scenario för polisen är om ”regelrätta strider” uppstår på gator och torg i Sverige.

Polischefen drar paralleller till Florida på 1980-talet.

– Där gjorde gänggrupperingar upp på gator och torg. Så det finns massvis med nya gränser att nå om man vill göra det.

Värsta våldet: ”Tredje ansiktet”

Poljarevus, som är regional underrättelsechef i polisregion Mitt, berättar att polisen talar om att våldet har ”tre olika ansikten”.

Det första ansiktet är det ”kalla affärsmässiga våldet”. Ett opersonligt våld som ofta handlar om uppgörelser om marknadsandelar.

Det andra ansiktet kallas för ”statusvåldet”. Det innebär att en kriminell aktör begår våldshandlingar i syfte att få en högre status i den kriminella miljön.

Det tredje ansiktet är så kallat ”känslorelaterat våld” och är det absolut farligaste, enligt Poljarevus.

– Det absolut värsta våldsansiktet är det känslodrivna våldet. Det handlar om hämndaktioner, kränkningar och vedergällningar. Det är jättesvårt att förutse för oss och det är väldigt farligt. 

En del av skjutningarna

Enligt polischefen kan en del av den senaste tidens skjutningar kopplas till det ”känslodrivna våldet”.

Men inte alla.

– Jag tror att många av skjutningar går att placera in i någon av kategorierna, säger Jale Poljarevus till TV4.

Foto: Polisen Linköping 

Text: Redaktionen


Polens premiärminister. “Vår värsta farhåga har bekräftats”

2025 11 17

På söndagen inträffade en större explosion på den polska järnvägen mellan Warszawa och Lublin.

Händelsen ägde rum omkring tio mil från huvudstaden.

Redan från början gick Polens premiärminister Donald Tusk ut med att det inte gick att utesluta att det handlade om sabotage.

Nu bekräftar Tusk att så är fallet.

– Tyvärr har de värsta farhågorna bekräftas. På sträckan Warszawa–Lublin (byn Mika) har en sabotagehandling ägt rum, meddelar premiärministern på X och fortsätter:

– Explosionen av en sprängladdning förstörde järnvägsspåret. Räddningstjänst och åklagarmyndigheten arbetar på platsen. På samma sträcka, närmare Lublin, har man också identifierat skador.

Utesluter inte Ryssland

Tågsträckan används bland annat för att transportera vapen till Ukraina.

Det finns hittills inga uppgifter eller uttalade misstankar om vem som kan ligga bakom sabotaget.

Biträdande inrikesminister Maciej Duszczyk har dock varnat för att omedelbart skylla på Ryssland, även om det inte går att utesluta.

– Ryssland är inte så mäktigt att varje brand eller varje incident är orsakade av dem. Men ingenting kan uteslutas eller ignoreras, säger ministern enligt Polskie Radio.

LÄS MER: ”Helt okej för mig” – USA kan införa monstersanktioner

"Aldrig tidigare skådat"

Ingen person skadades i explosionen.

Enligt den polska regeringen har dock skador hittats även på andra ställen på samma tågsträcka.

Det senaste sabotaget följer en våg av incidenter i Polen med mordbränder, cyberattacker, drönarobservationer och luftrumskränkningar.

I vissa fall har kopplingen till Ryssland varit bevisad. Moskva har förnekat allt ansvar för sabotagehandlingarna.

– Sprängningen av järnvägsspåret på rutten Warszawa-Lublin är en aldrig tidigare skådad sabotagehandling riktad mot den polska statens och dess medborgare, framhåller Tusk på X.

Tidigare i oktober grep Polen och Rumänien åtta personer som misstänks ha planerat sabotage för Rysslands räkning.

LÄS MER: Årets uppgång utraderad – valuta faller kraftigt

Foto: CC-BY-4.0: © European Union 2019 – Source: EP

Text: Redaktionen


17nov2025

Godisjätte storsatsar – vill konkurrera ut Hemmakväll

2025 11 17

En godisjätte storsatsar i Sverige.

Efter att tidigare ha öppnat godisbutiker i Malmö och Jönköping expanderar nu 30-årige Serhat Gunes till Stockholm.

I helgen öppnade den nya butiken Godishuset med 700 olika sorters godis, snacks och läsk i Vällingby centrum.

– Vi bodde i Småland först och öppnade vår första Godishuset i Jönköping, sedan flyttade vi till Malmö och öppnade en Godishuset där. För några år sedan ville vi flytta till Stockholm och nu är vi här, säger Serhat Gunes, till Stockholmstidningen Mitt i.

Konkurrerar med Hemmakväll

Serhat Gunes har flyttat till Sverige, tillsammans med sin familj, från Turkiet.

Han framhåller att han tidigt märkte att många svenskar har en speciell relation till lösgodis, vilket växte till en affärsidé för entreprenören.

Men de senaste åren har varit svåra ur ett ekonomiskt perspektiv, då många hushåll dragit ner på sin konsumtion.

– Folk höll igen på grund av det ekonomiska läget, men ett vanligt år ska det gå bra att driva godisbutik här, när folk känner att de vill unna sig. Hemmakväll har varit rätt ensamma och dominanta i Stockholm med konceptet, vi blir en konkurrent och hoppas det går bra i Vällingby, säger han till tidningen.

LÄS OCKSÅ: Svensk får 800 miljoner kronor – nytt jätteavtal

Svenskarnas godisvanor

Sverige ligger i världstoppen när det gäller konsumtion av lösgodis.

Och konsumtionen har över tid mest gått uppåt, enligt statistik som Jordbruksverket släppte för några år sedan.

De senaste åren har den genomsnittliga konsumtionen legat runt 16 kilo godis per person och år.

Under 1970- och 1980-talet var den siffran runt tio kilo per person och år.

Mest äter svenskarna kring högtider som jul och påsk.

Lördagsgodis är en svensk idé

Konceptet lördagsgodis är populärt i Sverige, både för vuxna och barn.

Och det är ursprungligen en svensk idé.

– Idén om lördagsgodis dök upp i slutet av 1950-talet då dålig tandhälsa var ett problem hos både barn och vuxna i Sverige, säger Nordiska museets intendent Ulrika Torell, i ett uttalande.

LÄS OCKSÅ: Klassiska fotbollsklubben i kris

Foto: V. Amano

Text: Redaktionen