Populär app byts ut – används av en halv miljon svenskar

2025 02 14

En av världens mest nedladdade appar tycks leva på lånad tid.

För drygt tio år sedan exploderade dejtingapparna på marknaden, såväl i Sverige som utomlands.

I synnerhet tog Tinder en ledarroll i branschen och hade 2020 drygt en halv miljon svenska användare.

Men framgångssagan har vänt.

Dejtingappar som Tinder är i nästan fritt fall och överges nu i stor utsträckning.

– För tio år sedan var folk entusiastiska och pratade ganska öppet om vilka appar de fanns på. Nu har Tindermodellen dött för många unga människor, de vill inte svepa mer, säger Nichi Hodgson, författare till The Curius History of Dating, till BBC.

Backat 70 procent

Upplägget med Tinder är att du får se bilder på andra användare och en eventuell kort beskrivning om personen. Antingen sveper du ja eller nej – och sveper båda personerna ja blir det en matchning och möjligheten att inleda en konversation uppstår.

Nu tycks alltså användarna ha tröttnat.

I Storbritannien tappade Tinder nästan 600 000 användare enligt siffror från november 2024. Totalt har Match Group, bolaget som står bakom exempelvis Tinder och Hinge, rasat 70 procent i börsvärde de senaste tre åren.

Byts ut

Trenden som syns i andra länder finns också i Sverige.

– Vi ser en antiteknologisk revolution, men det kan också handla om att både män och kvinnor känner sig lite utnyttjade på apparna, säger kulturskribenten Minna Höggren, som även hon skrivit en bok om dejtingappar, till SVT Nyheter.

Det nya är att appar som Tinder istället byts ut till andra alternativ. Delvis mot speeddating och andra sociala mötesplatser i verkliga livet, men också mot andra appar.

– Vissa analytiker spekulerar i att för yngre människor, särskilt generation Z (folk födda efter millennieskiftet, red. anm.), börjar nyheten med dejtingappar försvinna, framhålls en Axiosstudie från 2023.

Nobbas av 8 av 10

Enligt samma studie nobbar 79 procent av “generation Z” regelbunden användning av dejtingappar.

Det är förödande siffror för Tinder som haft sin bas hos unga människor. Användare över 35 år är sällsynta.

– I åldersgrupperna över det finns det en och annan Tinderanvändare, men de är så få att de knappt syns i statistiken, har en rapport från Svenskarna och internet tidigare visat.

Foto: Kaboompic.com

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Rysk katastrof nära – Ukraina sätter in dödsstöten

2026 06 22

Ukraina har intensifierat sina attacker mot den ryskockuperade Krymhalvön.

Samtliga broar som förbinder Krym med ryskockuperade regioner i Ukraina uppges ha attackerats och skadats.

Nu förbereder den ukrainska militären nådastöten.

Enligt en av Rysslands mest välkända militärbloggare planerar Ukraina en attack mot Kjertbron, som förbinder halvön med det ryska fastlandet.

Bloggaren, som använder aliaset ”Rybar”, bedömer att den ökade ukrainska aktiviteten på Krym är en del av förberedelserna inför en avgörande och storskalig attack mot den strategiskt viktiga bron.

– Trycket på Krymbron kommer helt klart att öka under de kommande veckorna, skriver Rybar på Telegram, enligt Berlingske.

– Fienden har delvis uppnått sina mål i form av en bränslekollaps och avbrott i strömförsörjningen och kommer nu försöka gå vidare till den sista fasen av sin långsiktiga kampanj, vars slutgiltiga mål är att förstöra Kjertbron, fortsätter militärbloggaren.

Potentiell katastrof för Ryssland

Ukraina har tidigare attackerat Kjertbron under kriget.

Två omfattande attacker genomfördes i oktober 2022 och i juli 2023.

Den senaste större attacken mot bron inträffade förra sommaren. I juni 2025 skakades bron av en kraftig explosion efter att den ukrainska säkerhetstjänsten SBU minerat flera brofästen.

Kjertbron är en central försörjningsled för den ryska krigsinsatsen i Ukraina och en viktig transportväg för ryska trupper. Om bron skulle slås ut bedöms det få stora militära konsekvenser för Rysslands anfallskrig.

LÄS MER: Putins missilfabrik under attack

Massiv prestigeförlust

Förutom de militära konsekvenserna vore en utslagen bro till Krym en enorm prestigeförlust för Rysslands diktator Vladimir Putin.

Halvön annekterades olagligt av Ryssland 2014 och betraktas i dag av Putinregimen som en integrerad del av den Ryska federationen.

När bron invigdes fyra år efter annekteringen sades den ha kostat 228 miljarder rubel att bygga, vilket vid tidpunkten motsvarade cirka 30 miljarder svenska kronor.

Ukrainas president Volodymyr Zelensky har flera gånger påtalat att Krymhalvön måste återgå till ukrainsk kontroll.

– Vi måste kämpa för folket på Krym, och i alla andra delar av det ockuperade Ukraina, sade han exempelvis 2024, tio år efter annekteringen.

LÄS OCKSÅ: SWEDBANK: Lägre priser i sommar – orsakar rusning

Foto: Sociala medier resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen

“Enda alternativet” – Kreml nära ödesbeslut

2026 06 22

Kreml uppges vara på väg att spela ut vad som kan vara sitt sista kort i Ukrainakriget.

Rysslands militära produktion har stagnerat.

Med undantag för långdistansvapen och obemannade system har Putinregimen förlorat förmågan att öka vapenproduktionen, uppger källor för den ansedda tidningen Financial Times.

– Utan investeringar är det omöjligt att öka vapenproduktionen, och det kommer att ta år, säger en av tre västerländska underrättelsetjänstemän som tidningen talat med.

“Enda alternativet”

Rekordlåg arbetslöshet och svårigheter att attrahera kvalificerade specialister för högteknologisk utveckling uppges också ställa till det för Ryssland.

Samtidigt har Ukrainas utveckling av drönare med längre räckvidder accelererat. Det har minskat den ryska fördelen av att vara fler soldater på slagfältet.

Nu återstår enbart Kremls “enda alternativ”, skriver FT.

Massmobilisering.

– Ryssland kommer att leta efter olika sätt att påverka situationen i Ukraina, men förutom kärnvapen tror jag inte att de verkligen kommer att kunna förändra stridernas förlopp under de kommande månaderna om de inte tillkännager ytterligare en mobilisering, säger Konrad Muzyka, chef för den polska analysgruppen Rochan Consulting, enligt exiltidningen The Moscow Times.

Andra läser: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sista kortet

En ny tvångsmobilisering i Ryssland har av experter uppskattats som Vladimir Putins sista kort att spela ut. Scenariot beskrivs som ett val mellan kriget eller ryska folket och skulle kunna rubba regimens stabilitet.

– Det är något Putin har varit angelägen om att undvika, efter att den första "partiella mobiliseringen" visat sig vara oerhört impopulär och fick många ryssar att emigrera, uppgav CNN tidigare i juni.

Nigel Gould-Davies, senior fellow för Ryssland och Eurasien vid International Institute for Strategic Studies, menar att Kreml snart står inför “ett grundläggande val”.

– Om huruvida de ska radikalt öka sina krav på Rysslands ekonomi och samhälle eller skala ner sina krigsmål, säger han till samma kanal.

Andra läser: Sverige slår USA – hamnar en plats före

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen