Populär app byts ut – används av en halv miljon svenskar

2025 02 14

En av världens mest nedladdade appar tycks leva på lånad tid.

För drygt tio år sedan exploderade dejtingapparna på marknaden, såväl i Sverige som utomlands.

I synnerhet tog Tinder en ledarroll i branschen och hade 2020 drygt en halv miljon svenska användare.

Men framgångssagan har vänt.

Dejtingappar som Tinder är i nästan fritt fall och överges nu i stor utsträckning.

– För tio år sedan var folk entusiastiska och pratade ganska öppet om vilka appar de fanns på. Nu har Tindermodellen dött för många unga människor, de vill inte svepa mer, säger Nichi Hodgson, författare till The Curius History of Dating, till BBC.

Backat 70 procent

Upplägget med Tinder är att du får se bilder på andra användare och en eventuell kort beskrivning om personen. Antingen sveper du ja eller nej – och sveper båda personerna ja blir det en matchning och möjligheten att inleda en konversation uppstår.

Nu tycks alltså användarna ha tröttnat.

I Storbritannien tappade Tinder nästan 600 000 användare enligt siffror från november 2024. Totalt har Match Group, bolaget som står bakom exempelvis Tinder och Hinge, rasat 70 procent i börsvärde de senaste tre åren.

Byts ut

Trenden som syns i andra länder finns också i Sverige.

– Vi ser en antiteknologisk revolution, men det kan också handla om att både män och kvinnor känner sig lite utnyttjade på apparna, säger kulturskribenten Minna Höggren, som även hon skrivit en bok om dejtingappar, till SVT Nyheter.

Det nya är att appar som Tinder istället byts ut till andra alternativ. Delvis mot speeddating och andra sociala mötesplatser i verkliga livet, men också mot andra appar.

– Vissa analytiker spekulerar i att för yngre människor, särskilt generation Z (folk födda efter millennieskiftet, red. anm.), börjar nyheten med dejtingappar försvinna, framhålls en Axiosstudie från 2023.

Nobbas av 8 av  10

Enligt samma studie nobbar 79 procent av “generation Z” regelbunden användning av dejtingappar.

Det är förödande siffror för Tinder som haft sin bas hos unga människor. Användare över 35 år är sällsynta.

–  I åldersgrupperna över det finns det en och annan Tinderanvändare, men de är så få att de knappt syns i statistiken, har en rapport från Svenskarna och internet tidigare visat.

Foto: Kaboompic.com

Text: Redaktionen

19jan2026

Skattefri ersättning införs i Sverige – ”3 750 kronor i månaden”

2026 01 20

Regeringen och Sverigedemokraterna har enats om att genomföra en omfattande bidragsreform.

Syftet är att få fler svenskar att gå från bidrag till arbetet.

Nu meddelar Tidöpartierna att en del av reformen kommer att utgöras av en så kallad jobbpremie.

Premien kommer att vara tillfällig och består av en skattefri ersättning till människor som fått försörjningsstöd under en viss period, och därefter övergått till anställning och blivit självförsörjande. Som mest kommer den skattefria ersättningen att uppgå till 3 750 kronor per månad och betalas ut under 18 månader.

– Alldeles för många människor i Sverige har fastnat i ett långvarigt bidragsberoende. Konsekvenserna är förödande, både för den som cementeras in i ett utanförskap och för de barn som växer upp utan att se sina föräldrar gå till jobbet. Med en tillfällig jobbpremie ökar incitamenten ytterligare att gå från bidrag till arbete, säger äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M).

”Ska märka det direkt i plånboken”

Socialminister Jakob Forssmed (KD) kommenterar också den nya reformen.

–  Vi måste hjälpa människor som har fastnat i ett långvarigt bidragsberoende att komma tillbaka till arbetslivet och kunna försörja sig själva. Jobbpremien blir ett av regeringens verktyg för att bryta utanförskap och ge människor hopp om en bättre framtid, säger han.

Sverigedemokraternas ekonomiskpolitiske talesperson Oscar Sjöstedt ser den nya jobbpremien som ett viktigt verktyg för att få fler människor i arbete.

– Jobbpremien är ett tydligt steg för att återupprätta arbetslinjen. Den som lämnar bidrag för arbete ska märka det direkt i plånboken. Samhället ska inte längre premiera passivitet framför ansvar och egen försörjning, säger han.

LÄS MER: Svenskarna har fel – här går det att spara ”stora pengar” 

FAKTA: Jobbpremien

För att ha rätt att ta del av den skattefria ersättningen krävs det att man:

- har fått försörjningsstöd utbetalt för varje månad från juli 2025 till december 2025,

- har kontant bruttolön inklusive skattepliktiga förmåner för samma kalendermånad som ansökan om jobbpremie avser, och

- inte har fått försörjningsstöd utbetalt för samma kalendermånad som ansökan om jobbpremie avser.

Källa: Regeringskansliet

LÄS OCKSÅ: Grönlänningar rusar till butikerna – alla köper samma saker

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

19jan2026

BEKRÄFTAT: Jättesmäll för amerikanska folket

2026 01 19

President Trumps handelstullar betalas nästan uteslutande av det amerikanska folket.

Det visar en ny kartläggning från det välansedda forskningsinstitutet Kiel Institute for the World Economy.

Enligt granskningen betalas Trumps tullar på importerade varor nästan uteslutande av amerikanska företag, deras inhemska kunder och i slutändan amerikanska konsumenter.

– Utländska exportörer sänkte inte sina priser i någon nämnvärd utsträckning som ett svar på USA:s tullhöjningar. Ökningen av tullintäkterna på 200 miljarder dollar motsvarar 200 miljarder dollar som utvinns från amerikanska företag och hushåll, fastslår Kielinstitutet.

”Konsumtionsskatt för amerikaner”

Enligt den omfattande studien betalas endast 4 procent av tullbördan av utländska företag.

Amerikanska importörer betalar 96 procent av tullavgifterna, och tvingas antingen minska sina intäkter eller höja priserna.

I slutändan drabbas konsumenter i USA, som tvingas betala för dyrare varor.

– Tullen fungerar inte som en skatt på utländska producenter, utan som en konsumtionsskatt för amerikaner, framhåller Kielforskarna Julian Hinz, Aaron Lohmann, Hendrik Mahlkow och Anna Vorwig.

LÄS MER: Tidigare Natochefen angriper Trump – ”Gangster”

”Minskade handelsvolymer”

Forskarna har främst fokuserat på Brasilien och Indien, vars export drabbades av höga och omfattande amerikanska tullar förra året. Efter att en tull på 50 procent trädde i kraft sänkte inte brasilianska exportörer sina priser i dollar i någon större utsträckning.

Ett liknande mönster observerades i Indien, som också drabbades av tullar på 50 procent.

Enligt forskarna finns det flera förklaringar till varför exportörerna inte bär en större del av kostnaderna. Det handlar bland annat om deras möjligheter att styra försäljningen till andra marknader.

– Anpassningen sker genom minskade handelsvolymer snarare än genom prissänkningar. Inför valet mellan att bibehålla marginalerna trots lägre försäljning eller att sänka marginalerna för att upprätthålla volymerna tycks de flesta exportörer föredra det förstnämnda, står det i rapporten.

LÄS OCKSÅ: Svenskarna har fel – här går det att spara ”stora pengar”

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen