Populär dryck på Systembolaget kan tvingas byta namn – “Katastrof”

2025 01 26

Ett nytt EU-förslag kan innebära att en av Systembolagets mest populära varor kan behöva byta namn.

Idag finns i princip inga hårda kriterier för vad som definierar cider.

Av det skälet vill nu EU gå fram med en gemensam och standardiserad definition av drycken, som förutom Sverige är populär i framför allt Sydeuropa.

Enligt det förslag som ligger på bordet ska cider behöva innehålla minst 50 procent fruktjuice – annars måste det kallas någonting annat.

Det rapporterar Euractiv.

Men det skulle också få följden att stora delar av ciderutbudet på Systembolaget faller utanför definitionen, eftersom den bara innehåller 15 procent fruktjuice.

Blir odrickbart

Åbro Bryggeri, som bland annat tillverkar Rekorderlig Cider, är kritiska till förslaget. Ökar bryggeriet andelen fruktjuice till 50 procent skulle hela drycken förändras i grunden.

Enligt Åbros vd Henrik Dunge skulle den i det närmaste bli odrickbar.

– Det är en liten klick som vill genomföra det här, som fått lite för höga röster. Går det igenom så förhindras vi från att sälja delar av vårt sortiment inom EU men vår största marknad är den engelska och där har man fortfarande en annan syn på det, säger han till Vimmerby Tidning och tillägger:

– Om allting som heter cider ska ha en juicehalt på 50 procent kommer vi inte kunna kalla våra produkter för cider längre, utan då får vi ju kalla dem för någonting annat.

"Skulle innebära döden"

Även Richard Bengtsson, som är chefsbryggare på Spendrups, rasar mot de nya reglerna.

Han kallar förslaget för en katastrof.

– Det skulle innebära döden för den sötade cider som kallas “Swedish cider", säger chefsbryggaren till Dagens industri.

Enligt Euractiv har dessutom Finland och Danmark reagerat på förslaget och varnat Wolfgang Burtscher, kommissionens generaldirektör för jordbruk, för att en regeländring kan slå hårt mot de nordiska producenternas tillväxt.

En del är positiva

Alla är dock inte lika kritiska.

Vissa är till och med delvis positiva, till exempel anrika Kiviks Musteri på skånska Österlen.

– Vi tror att det här hade kunnat gynna konsumenten genom att göra det tydligare vad cider faktiskt är. Men också för oss producenter som därigenom kommer att konkurrera på liknande villkor, säger företagets kommunikationschef Anna Säfström till SVT Skåne.

Foto: Systembolaget

Text: Redaktionen


Tomater kopplas till otäck sjukdom

2025 11 24

I länder med omfattande tomatodling är förekomsten av den allvarliga nervsjukdomen Parkinson som högst.

Det fastslår en ny studie, rapporterar ScienceDirect som samlar vetenskapliga, tekniska och hälsorelaterade studier från välansedda forskare.

Enligt den nya studien kan det finnas ett samband mellan konsumtion av tomater och utveckling av Parkinson sjukdom.

Detta eftersom bekämpningsmedel som används i tomatodling kan påverka nervsystemet och potentiellt öka risken för den kroniska sjukdomen.

– Enligt studien har användningen av bekämpningsmedel inom jordbruket ökat globalt under de senaste decennierna. Förekomsten av Parkinsons sjukdom verkar öka snabbast i länder där tomatproduktionen ökar mest, rapporterar finska Iltalehti som tagit del av studien.

Krävs mer studier

Forskarna betonar att det krävs fler studier för att kunna fastslå sambandet mellan tomaternas bekämpningsmedel och Parkinson sjukdom.

– Vi vill understryka behovet av vidare forskning om bekämpningsmedel som används i dag, framhåller forskarna.

LÄS MER: Kräver ”kompensation” – Kreml hotar USA

Giftiga ämnen kan förstöra celler

Ungefär 20 000 svenskar lider av Parkinsons sjukdom. Varje år drabbas omkring 2 000 nya personer av sjukdomen.

Parkinson sjukdom bryter ner nervceller som tillverkar dopamin – en signalsubstans i hjärnan som är viktig för rörelsekontroll.

Enligt organisationen Hjärnfonden ger sjukdomen besvär som:

- långsamhet

- skakningar

- stelhet

Det är vanligast att drabbas av sjukdomen mellan 55 och 65 års åldern.

– Orsaken till att man får Parkinsons sjukdom är inte helt kartlagd men flera faktorer tycks samverka. Det finns forskning som tyder på att vissa former av sjukdomen kan vara ärftliga. Vissa giftiga ämnen kan också göra att celler i hjärnan, som bildar viktiga signalsubstanser, förstörs, framhåller Hjärnfonden.

LÄS OCKSÅ: ”Tjänst för kunderna som försvinner” – Ica-butik slår larm

Foto: T. Hermans 

Text: Redaktionen


Finland placeras i EU:s obsklass – Sverige raka motsatsen

2025 11 24

Finland tvingas in i EU:s så kallade obsklass, där länder som inte följer unionens stabilitets- och tillväxtpakt placeras.

Konkret innebär det att Finland kommer listas bland länder som har för stora budgetunderskott. EU:s grundprincip är att det offentliga underskottet inte får överstiga 3 procent av bnp och att statsskulden ska hållas under 60 procent av bnp.

Finland klarar inte något av målen. Det offentliga underskottet landar på 4,4 procent av bnp och statsskulden uppgår till hela 82,5 procent av bnp.

Under tisdagen väntas EU-kommissionen meddela att Finland placeras i ”obsklassen” och att landet måste ta fram en åtgärdsplan för att komma till rätta med problemet, rapporterar Svenska Yle.

– Nu är underskottet ändå så högt att det överskrider EU:s referensvärde och det går inte längre att motivera det med undantagsregler, säger Marketta Henriksson, chef för EU-ärenden vid finska finansdepartementet, till kanalen.

Sverige raka motsatsen 

För Sveriges del ser det betydligt bättre ut.

Den svenska statsskulden uppgår till 34 procent av bnp, jämfört med Finlands 84 procent.

Siffran innebär att Sverige har den femte lägsta statsskulden bland EU:s medlemsländer. Endast Danmark, Luxemburg, Bulgarien och Estland har lägre statsskuld, rapporterar Yle med hänvisning till statistik från EU-kommissionen.

Kommer öka

Sveriges statsskuld beräknas öka under nästa år. Enligt regeringen beror det främst på ökade anslag till försvaret och rättsväsendet.

– Vi har ett ramverk som går ut på att i bättre tider spara i ladorna för att i sämre tider kunna investera oss ur dem, har finansminister Elisabeth Svantesson (M) sagt i SVT:s Agenda.

LÄS MER: Sanslösa summan – jättebolaget satsar 475 miljarder 

Överger överskottsmålet

Från och med den 1 januari 2027 kommer Sverige överge överskottsmålet som innebär att de offentliga finanserna ska uppvisa ett överskott över en konjunkturcykel – det vill säga att inkomsterna ska överstiga utgifterna.  

Sex av åtta riksdagspartier har enats om att i stället införa ett balansmål.

Balansmålet fastslår att inkomster och utgifter i genomsnitt ska vara i balans över en konjunkturcykel. Därmed överges målet om ett överskott.  

LÄS OCKSÅ: Volvo bygger ny jättefabrik i Sverige – här hamnar den

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen