Populär dryck på Systembolaget kan tvingas byta namn – “Katastrof”

2025 01 26

Ett nytt EU-förslag kan innebära att en av Systembolagets mest populära varor kan behöva byta namn.

Idag finns i princip inga hårda kriterier för vad som definierar cider.

Av det skälet vill nu EU gå fram med en gemensam och standardiserad definition av drycken, som förutom Sverige är populär i framför allt Sydeuropa.

Enligt det förslag som ligger på bordet ska cider behöva innehålla minst 50 procent fruktjuice – annars måste det kallas någonting annat.

Det rapporterar Euractiv.

Men det skulle också få följden att stora delar av ciderutbudet på Systembolaget faller utanför definitionen, eftersom den bara innehåller 15 procent fruktjuice.

Blir odrickbart

Åbro Bryggeri, som bland annat tillverkar Rekorderlig Cider, är kritiska till förslaget. Ökar bryggeriet andelen fruktjuice till 50 procent skulle hela drycken förändras i grunden.

Enligt Åbros vd Henrik Dunge skulle den i det närmaste bli odrickbar.

– Det är en liten klick som vill genomföra det här, som fått lite för höga röster. Går det igenom så förhindras vi från att sälja delar av vårt sortiment inom EU men vår största marknad är den engelska och där har man fortfarande en annan syn på det, säger han till Vimmerby Tidning och tillägger:

– Om allting som heter cider ska ha en juicehalt på 50 procent kommer vi inte kunna kalla våra produkter för cider längre, utan då får vi ju kalla dem för någonting annat.

"Skulle innebära döden"

Även Richard Bengtsson, som är chefsbryggare på Spendrups, rasar mot de nya reglerna.

Han kallar förslaget för en katastrof.

– Det skulle innebära döden för den sötade cider som kallas “Swedish cider", säger chefsbryggaren till Dagens industri.

Enligt Euractiv har dessutom Finland och Danmark reagerat på förslaget och varnat Wolfgang Burtscher, kommissionens generaldirektör för jordbruk, för att en regeländring kan slå hårt mot de nordiska producenternas tillväxt.

En del är positiva

Alla är dock inte lika kritiska.

Vissa är till och med delvis positiva, till exempel anrika Kiviks Musteri på skånska Österlen.

– Vi tror att det här hade kunnat gynna konsumenten genom att göra det tydligare vad cider faktiskt är. Men också för oss producenter som därigenom kommer att konkurrera på liknande villkor, säger företagets kommunikationschef Anna Säfström till SVT Skåne.

Foto: Systembolaget

Text: Redaktionen

JUST NU: Hårt slag för Putin – första gången sedan krigsstarten

2025 10 25

Putins Ryssland noterar ännu ett mycket tungt bakslag.

Vladimir Putin vägrar vapenvila och fred i Ukraina – men de ryska problemen fortsätter att hopa sig.

Nu kommer larmrapporter om att en bransch som gått bra sedan krigsstarten nu har bromsat in kraftigt.

Tungt bakslag – efter tre år av tillväxt

Ryssland har länge haft allvarliga ekonomiska problem.

Försvarssektorn har dock haft hög tillväxt i tre år eftersom den gynnas av kriget.

Men nu har även den sektorn börjat bromsa in rejält, rapporterar Kyiv Post.

Den ryska försvarssektorn visar sina första tecken på avmattning sedan invasionen av Ukraina inleddes, enligt tidningen.

Uppgifterna grundar sig i data från den ryska statistikbyrån Rosstat, som konstaterar att militärindustrin bromsar in rejält efter tre år av tvåsiffrig tillväxt.

Statistiken visar att företag som är kopplade till militären har börjat få problem med tillväxten under sensommaren och hösten.

Exempelvis har tillväxten inom kategorin ”annan transportutrustning”, där stridsvagnar och pansarfordon ingår, minskat till 6 procent på årsbasis jämfört med mer än 60 procent i augusti, enligt tidningen.

LÄS OCKSÅ: Rysslands plötsliga öppning - "nära en lösning" på kriget

”Ser chockerande ut”

Det handlar alltså om ännu ett tungt bakslag för den ryska ekonomin, som brottas med flera allvarliga problem.

Uppgifterna om nedgången i försvarssektorn ”ser chockerande ut”, enligt analytiker på ett ryskt konsultföretag, uppger tidningen.

Utöver försvarsindustrin har hela den ryska industrisektorn problem. Industriproduktionen har nästan slutat växa.

Andra rapporter visar att 18 av 24 ryska tillverkningssektorer nu befinner sig i recession.

Vill tvinga Putin till förhandlingsbordet

Samtidigt drabbas Ryssland av nya problem i form av USA:s sanktioner mot de två största ryska oljeföretagen.

På fredagen meddelade den ryska centralbanken att räntan sänks från 17 procent till 16,5 procent.

Ukrainas allierade har fortsatta förhoppningar om att kunna tvinga Vladimir Putin till förhandlingsbordet – bland annat genom att sätta ytterligare press på den hårt prövade ryska ekonomin.

LÄS OCKSÅ: Europa hotar med stenhård åtgärd - stryper rysk sektor

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Konflikt mellan svenska ministrar

2025 10 25

En konflikt pågår i Sveriges regering.

Just nu pågår Moderaternas arbetsstämma i Västerås, och partiet satsar bland annat stort på att lansera integrationspolitiska förslag inför valet 2026.

Men två av Ulf Kristerssons ministrar har helt olika uppfattningar – om ett av de viktigaste förslagen.

Konflikt mellan ministrar

Moderaterna vill införa så kallade integrationszoner i utanförskapsområden.

Där ska staten kunna införa speciallagstiftning och exempelvis införa särskilda ekonomiska incitament, enligt ett förslag som har antagits på partistämman.

Men två moderata ministrar har helt olika syn på saken, rapporterar SvD.

Det handlar om finansminister Elisabeth Svantesson (M) och integrationsminister Johan Forssell (M). Den sistnämnde har varit med och tagit fram förslaget.

Båda vill se ekonomiska incitament, men Forssell vill se skattelättnader medan Svantesson tycker att det skickar ”fel signaler”.

– Det som ligger närmast till hands är att titta på arbetsgivaravgifterna, säger Johan Forssell (M), som inte heller stänger dörren för sänkt inkomstskatt, enligt tidningen.

LÄS OCKSÅ: RUSNING: Rekordmånga svenskar vill köpa samma biljetter

Ifrågasätts – av finansministern

Men förslaget har alltså lett till splittring mellan de moderata ministrarna i Kristerssons regering.

Finansminister Elisabeth Svantesson vill också se någon typ av ekonomiska incitament, men ifrågasätter förslaget om skattelättnader.

– Jag ser inte framför mig att vi kommer ha speciella skattezoner, varken på företagssidan eller inkomstsidan. Det tror jag skickar fel signaler, säger Elisabeth Svantesson, enligt tidningen.

Hon menar att skattelättnader i utanförskapsområden skulle kunna uppfattas som illegitimt.

Integration viktig valfråga

Men Moderaterna kommer alltså att satsa på någon form av ekonomiska incitament i de föreslagna integrationszonerna, även om det ännu är oklart vilken typ av incitament man väljer att satsa på.

Klart är att både integration och ekonomi blir viktiga valfrågor för M liksom för andra partier.

Moderaterna och Tidöpartierna har också lanserat sin bidragsreform, som bland annat medför ett bidragstak för familjer med många barn, samt successiv kvalificering in till den svenska välfärden.

– I grunden handlar det om rättvisa. Att en familj som lever på bidrag kan få 46 500 kronor i månaden efter skatt, medan grannen som ställer klockan före gryningen och jobbar som vårdbiträde, får betydligt mindre. Det är inte rättvist. Det är faktiskt djupt orättvist. Och i ett rättvist Sverige ska ansträngning alltid löna sig, sade statsminister och partiledare Ulf Kristersson (M) i sitt tal på partistämman.

LÄS OCKSÅ: Stor skillnad mellan matbutikerna - här handlar de prismedvetna

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen