Populär dryck på Systembolaget kan tvingas byta namn – “Katastrof”

2025 01 26

Ett nytt EU-förslag kan innebära att en av Systembolagets mest populära varor kan behöva byta namn.

Idag finns i princip inga hårda kriterier för vad som definierar cider.

Av det skälet vill nu EU gå fram med en gemensam och standardiserad definition av drycken, som förutom Sverige är populär i framför allt Sydeuropa.

Enligt det förslag som ligger på bordet ska cider behöva innehålla minst 50 procent fruktjuice – annars måste det kallas någonting annat.

Det rapporterar Euractiv.

Men det skulle också få följden att stora delar av ciderutbudet på Systembolaget faller utanför definitionen, eftersom den bara innehåller 15 procent fruktjuice.

Blir odrickbart

Åbro Bryggeri, som bland annat tillverkar Rekorderlig Cider, är kritiska till förslaget. Ökar bryggeriet andelen fruktjuice till 50 procent skulle hela drycken förändras i grunden.

Enligt Åbros vd Henrik Dunge skulle den i det närmaste bli odrickbar.

– Det är en liten klick som vill genomföra det här, som fått lite för höga röster. Går det igenom så förhindras vi från att sälja delar av vårt sortiment inom EU men vår största marknad är den engelska och där har man fortfarande en annan syn på det, säger han till Vimmerby Tidning och tillägger:

– Om allting som heter cider ska ha en juicehalt på 50 procent kommer vi inte kunna kalla våra produkter för cider längre, utan då får vi ju kalla dem för någonting annat.

"Skulle innebära döden"

Även Richard Bengtsson, som är chefsbryggare på Spendrups, rasar mot de nya reglerna.

Han kallar förslaget för en katastrof.

– Det skulle innebära döden för den sötade cider som kallas “Swedish cider", säger chefsbryggaren till Dagens industri.

Enligt Euractiv har dessutom Finland och Danmark reagerat på förslaget och varnat Wolfgang Burtscher, kommissionens generaldirektör för jordbruk, för att en regeländring kan slå hårt mot de nordiska producenternas tillväxt.

En del är positiva

Alla är dock inte lika kritiska.

Vissa är till och med delvis positiva, till exempel anrika Kiviks Musteri på skånska Österlen.

– Vi tror att det här hade kunnat gynna konsumenten genom att göra det tydligare vad cider faktiskt är. Men också för oss producenter som därigenom kommer att konkurrera på liknande villkor, säger företagets kommunikationschef Anna Säfström till SVT Skåne.

Foto: Systembolaget

Text: Redaktionen

“Enda alternativet” – Kreml nära ödesbeslut

2026 06 22

Kreml uppges vara på väg att spela ut vad som kan vara sitt sista kort i Ukrainakriget.

Rysslands militära produktion har stagnerat.

Med undantag för långdistansvapen och obemannade system har Putinregimen förlorat förmågan att öka vapenproduktionen, uppger källor för den ansedda tidningen Financial Times.

– Utan investeringar är det omöjligt att öka vapenproduktionen, och det kommer att ta år, säger en av tre västerländska underrättelsetjänstemän som tidningen talat med.

“Enda alternativet”

Rekordlåg arbetslöshet och svårigheter att attrahera kvalificerade specialister för högteknologisk utveckling uppges också ställa till det för Ryssland.

Samtidigt har Ukrainas utveckling av drönare med längre räckvidder accelererat. Det har minskat den ryska fördelen av att vara fler soldater på slagfältet.

Nu återstår enbart Kremls “enda alternativ”, skriver FT.

Massmobilisering.

– Ryssland kommer att leta efter olika sätt att påverka situationen i Ukraina, men förutom kärnvapen tror jag inte att de verkligen kommer att kunna förändra stridernas förlopp under de kommande månaderna om de inte tillkännager ytterligare en mobilisering, säger Konrad Muzyka, chef för den polska analysgruppen Rochan Consulting, enligt exiltidningen The Moscow Times.

Andra läser: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sista kortet

En ny tvångsmobilisering i Ryssland har av experter uppskattats som Vladimir Putins sista kort att spela ut. Scenariot beskrivs som ett val mellan kriget eller ryska folket och skulle kunna rubba regimens stabilitet.

– Det är något Putin har varit angelägen om att undvika, efter att den första "partiella mobiliseringen" visat sig vara oerhört impopulär och fick många ryssar att emigrera, uppgav CNN tidigare i juni.

Nigel Gould-Davies, senior fellow för Ryssland och Eurasien vid International Institute for Strategic Studies, menar att Kreml snart står inför “ett grundläggande val”.

– Om huruvida de ska radikalt öka sina krav på Rysslands ekonomi och samhälle eller skala ner sina krigsmål, säger han till samma kanal.

Andra läser: Sverige slår USA – hamnar en plats före

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Rysk katastrof nära – Ukraina sätter in dödsstöten

2026 06 22

Ukraina har intensifierat sina attacker mot den ryskockuperade Krymhalvön.

Samtliga broar som förbinder Krym med ryskockuperade regioner i Ukraina uppges ha attackerats och skadats.

Nu förbereder den ukrainska militären nådastöten.

Enligt en av Rysslands mest välkända militärbloggare planerar Ukraina en attack mot Kjertbron, som förbinder halvön med det ryska fastlandet.

Bloggaren, som använder aliaset ”Rybar”, bedömer att den ökade ukrainska aktiviteten på Krym är en del av förberedelserna inför en avgörande och storskalig attack mot den strategiskt viktiga bron.

– Trycket på Krymbron kommer helt klart att öka under de kommande veckorna, skriver Rybar på Telegram, enligt Berlingske.

– Fienden har delvis uppnått sina mål i form av en bränslekollaps och avbrott i strömförsörjningen och kommer nu försöka gå vidare till den sista fasen av sin långsiktiga kampanj, vars slutgiltiga mål är att förstöra Kjertbron, fortsätter militärbloggaren.

Potentiell katastrof för Ryssland

Ukraina har tidigare attackerat Kjertbron under kriget.

Två omfattande attacker genomfördes i oktober 2022 och i juli 2023.

Den senaste större attacken mot bron inträffade förra sommaren. I juni 2025 skakades bron av en kraftig explosion efter att den ukrainska säkerhetstjänsten SBU minerat flera brofästen.

Kjertbron är en central försörjningsled för den ryska krigsinsatsen i Ukraina och en viktig transportväg för ryska trupper. Om bron skulle slås ut bedöms det få stora militära konsekvenser för Rysslands anfallskrig.

LÄS MER: Putins missilfabrik under attack

Massiv prestigeförlust

Förutom de militära konsekvenserna vore en utslagen bro till Krym en enorm prestigeförlust för Rysslands diktator Vladimir Putin.

Halvön annekterades olagligt av Ryssland 2014 och betraktas i dag av Putinregimen som en integrerad del av den Ryska federationen.

När bron invigdes fyra år efter annekteringen sades den ha kostat 228 miljarder rubel att bygga, vilket vid tidpunkten motsvarade cirka 30 miljarder svenska kronor.

Ukrainas president Volodymyr Zelensky har flera gånger påtalat att Krymhalvön måste återgå till ukrainsk kontroll.

– Vi måste kämpa för folket på Krym, och i alla andra delar av det ockuperade Ukraina, sade han exempelvis 2024, tio år efter annekteringen.

LÄS OCKSÅ: SWEDBANK: Lägre priser i sommar – orsakar rusning

Foto: Sociala medier resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen