Populär dryck på Systembolaget kan tvingas byta namn – “Katastrof”

2025 01 26

Ett nytt EU-förslag kan innebära att en av Systembolagets mest populära varor kan behöva byta namn.

Idag finns i princip inga hårda kriterier för vad som definierar cider.

Av det skälet vill nu EU gå fram med en gemensam och standardiserad definition av drycken, som förutom Sverige är populär i framför allt Sydeuropa.

Enligt det förslag som ligger på bordet ska cider behöva innehålla minst 50 procent fruktjuice – annars måste det kallas någonting annat.

Det rapporterar Euractiv.

Men det skulle också få följden att stora delar av ciderutbudet på Systembolaget faller utanför definitionen, eftersom den bara innehåller 15 procent fruktjuice.

Blir odrickbart

Åbro Bryggeri, som bland annat tillverkar Rekorderlig Cider, är kritiska till förslaget. Ökar bryggeriet andelen fruktjuice till 50 procent skulle hela drycken förändras i grunden.

Enligt Åbros vd Henrik Dunge skulle den i det närmaste bli odrickbar.

– Det är en liten klick som vill genomföra det här, som fått lite för höga röster. Går det igenom så förhindras vi från att sälja delar av vårt sortiment inom EU men vår största marknad är den engelska och där har man fortfarande en annan syn på det, säger han till Vimmerby Tidning och tillägger:

– Om allting som heter cider ska ha en juicehalt på 50 procent kommer vi inte kunna kalla våra produkter för cider längre, utan då får vi ju kalla dem för någonting annat.

"Skulle innebära döden"

Även Richard Bengtsson, som är chefsbryggare på Spendrups, rasar mot de nya reglerna.

Han kallar förslaget för en katastrof.

– Det skulle innebära döden för den sötade cider som kallas “Swedish cider", säger chefsbryggaren till Dagens industri.

Enligt Euractiv har dessutom Finland och Danmark reagerat på förslaget och varnat Wolfgang Burtscher, kommissionens generaldirektör för jordbruk, för att en regeländring kan slå hårt mot de nordiska producenternas tillväxt.

En del är positiva

Alla är dock inte lika kritiska.

Vissa är till och med delvis positiva, till exempel anrika Kiviks Musteri på skånska Österlen.

– Vi tror att det här hade kunnat gynna konsumenten genom att göra det tydligare vad cider faktiskt är. Men också för oss producenter som därigenom kommer att konkurrera på liknande villkor, säger företagets kommunikationschef Anna Säfström till SVT Skåne.

Foto: Systembolaget

Text: Redaktionen

Öppnar för skattehöjning – nytt besked från regeringen

2026 01 24

Skattepolitiken är alltid aktuell, särskilt när det närmar sig val.

Tidöpartierna har, både inför och under mandatperioden, fastslagit behovet av att minska svenskarnas kostnader och öka köpkraften.

Det var också ett stort fokus när budgeten för 2026 presenterades i höstas.

– Det har varit tufft ekonomiskt att vara svensk de senaste åren, uppgav regeringen då.

– Samarbetspartierna kommer därför i budgetpropositionen för 2026 föreslå flera åtgärder för att stärka människors plånböcker. Det handlar om ytterligare sänkt skatt på arbete och pension, sänkt skatt på sjuk- och aktivitetsersättning, sänkt elskatt, ett nytt högkostnadsskydd mot höga elpriser och förslag för att sänka förskole- och fritidshemsavgift.

Matmomsen sänks

En annan skatt som sänks den 1 april är matmomsen som går från tolv till sex procent.

Beslutet om den sänkta matmomsen sträcker sig till slutet av 2027.

Nu ger finansminister Elisabeth Svantesson (M) besked om vad som kommer hända sen.

Regeringens utgångspunkt är att matmomsen ska höjas igen 2028.

– Det kommer den regeringen som är då få svara på då, men min utgångspunkt är att det här är tillfälligt för att få igång ekonomin, så att vi inte fastnar i den här lågkonjunkturen som faktiskt ställer till ganska mycket oreda, säger Elisabeth Svantesson, till SR.

LÄS OCKSÅ: Tung dom från Kristersson - uppmaning inför "kommande dagarna"

Känslig höjning

En höjning av matmomsen kan vara känslig, beroende på den ekonomiska utvecklingen för hushållen.

Men finansministern tror ändå att det är vägen framåt.

– Ja, det tror jag, om det krävs för att också framåt för att göra det som behövs, säger hon till radion.

Kommer kontrollera matpriserna

Syftet med den sänkta matmomsen är att priserna ska bli lägre för svenska hushåll.

För att säkerställa att matbutikerna verkligen anpassar priserna har Konsumentverket och Konjunkturinstitutet fått uppdraget att följa och analysera prisutvecklingen.

– Erfarenheter från såväl Sverige som andra länder visar att sänkt matmoms ger lägre priser. Genom att tillsätta en matpriskommission säkrar vi att sänkningen får genomslag i plånböckerna och håller i sig över tid, säger civilminister Erik Slottner (KD), i ett uttalande.

LÄS OCKSÅ: Solcellsbolag går i konkurs

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Reaktionen

UPPGIFTER: Finsk militär utklassade USA

2026 01 23

Amerikanska soldater ska ha förödmjukats av finska kollegor.

USA:s president Donald Trump hävdar att det bara är USA som kan försvara områden som Grönland och Arktis.

Men när amerikanska styrkor ställdes mot finländska reservister vid en Natoövning förra året blev amerikanerna förödmjukade, enligt militära källor.

”Ombads ta det lugnt”

Händelsen ska ha inträffat i samband med Natoövningen Joint Viking i Nordnorge, som ägde rum i mars 2025, rapporterar Iltalehti.

I övningen spelade finska reservister rollen som anfallsstyrka, medan amerikanska styrkor skulle spela rollen som försvarare.

Men amerikanerna blev förödmjukade av finländarna, enligt tidningen, som hänvisar till en källa i The Times.

– Finska reservister ombads ta det lugnt under Natoövningen. De amerikanska soldaterna ansåg att förlusterna var alltför förödmjukande, uppger tidningen.

Det var övningsledaren som bad finländarna att ta det lite lugnare och ”sluta besegra amerikanerna”, eftersom förlusterna ansågs vara demoraliserande för de amerikanska trupperna, enligt en militär källa.

LÄS OCKSÅ: Orbán har upptäckt "hemlighet" - "Kommer förstöra EU"

Behöver europeisk expertis

Händelsen var ingen tillfällighet, uppger tidningen.

Europeiska länder som Finland, Norge och Storbritannien anses ha mer kunskap om att operera i kalla förhållanden.

USA anses ha problem med sin arktiska militära expertis, uppger The Times.

Därför spelar de europeiska Nato-allierade en nyckelroll när det gäller säkerheten i Arktisregionen, enligt tidningens källor.

USA uppges vara beroende av finsk expertis och teknologi, exempelvis isbrytarteknologi, för att klara av arktisk krigföring.

Frågan har aktualiserats efter att Donald Trump gjort anspråk på Grönland.

Trump hävdar att det finns ett allvarligt säkerhetshot mot Grönland från Ryssland och Kina, och att bara USA kan försvara ön.

Experter har också ifrågasatt Trumps påståenden om ett akut och växande hot mot ön. Ryssland anses vara alltför upptaget av kriget i Ukraina för att kunna ägna sig åt Arktisregionen, vilket innebär att hotbilden snarast kan ha minskat.

LÄS OCKSÅ: Jättemiss i Moskva - ryssarna avslöjade

Foto: Nato

Text: Redaktionen