Populär dryck på Systembolaget kan tvingas byta namn – “Katastrof”

2025 01 26

Ett nytt EU-förslag kan innebära att en av Systembolagets mest populära varor kan behöva byta namn.

Idag finns i princip inga hårda kriterier för vad som definierar cider.

Av det skälet vill nu EU gå fram med en gemensam och standardiserad definition av drycken, som förutom Sverige är populär i framför allt Sydeuropa.

Enligt det förslag som ligger på bordet ska cider behöva innehålla minst 50 procent fruktjuice – annars måste det kallas någonting annat.

Det rapporterar Euractiv.

Men det skulle också få följden att stora delar av ciderutbudet på Systembolaget faller utanför definitionen, eftersom den bara innehåller 15 procent fruktjuice.

Blir odrickbart

Åbro Bryggeri, som bland annat tillverkar Rekorderlig Cider, är kritiska till förslaget. Ökar bryggeriet andelen fruktjuice till 50 procent skulle hela drycken förändras i grunden.

Enligt Åbros vd Henrik Dunge skulle den i det närmaste bli odrickbar.

– Det är en liten klick som vill genomföra det här, som fått lite för höga röster. Går det igenom så förhindras vi från att sälja delar av vårt sortiment inom EU men vår största marknad är den engelska och där har man fortfarande en annan syn på det, säger han till Vimmerby Tidning och tillägger:

– Om allting som heter cider ska ha en juicehalt på 50 procent kommer vi inte kunna kalla våra produkter för cider längre, utan då får vi ju kalla dem för någonting annat.

"Skulle innebära döden"

Även Richard Bengtsson, som är chefsbryggare på Spendrups, rasar mot de nya reglerna.

Han kallar förslaget för en katastrof.

– Det skulle innebära döden för den sötade cider som kallas “Swedish cider", säger chefsbryggaren till Dagens industri.

Enligt Euractiv har dessutom Finland och Danmark reagerat på förslaget och varnat Wolfgang Burtscher, kommissionens generaldirektör för jordbruk, för att en regeländring kan slå hårt mot de nordiska producenternas tillväxt.

En del är positiva

Alla är dock inte lika kritiska.

Vissa är till och med delvis positiva, till exempel anrika Kiviks Musteri på skånska Österlen.

– Vi tror att det här hade kunnat gynna konsumenten genom att göra det tydligare vad cider faktiskt är. Men också för oss producenter som därigenom kommer att konkurrera på liknande villkor, säger företagets kommunikationschef Anna Säfström till SVT Skåne.

Foto: Systembolaget

Text: Redaktionen

100 flyg och 15 000 soldater sätts in

2026 05 04

USA och Donald Trump inleder operation “Project Freedom”.

Operationen inleds måndag morgon.

Över 100 flygplan och 15 000 amerikanska soldater sätts in för att få ut fartyg från det blockerade Hormuzsundet. Även drönare, missiler och fartyg ingår i den militära insatsen.

– Länder från hela världen har bett USA om vi kunde hjälpa till att befria deras fartyg, framhåller president Trump på Truth Social och tillägger:

– Om denna humanitära process på något sätt störs, kommer den störningen tyvärr att behöva hanteras med kraft.

Varningen: "brott mot vapenvilan"

Iran har reagerat kraftigt på den amerikanska insatsen.

Flera av landets högt uppsatta politiker menar att operationen ska ses som att USA bryter mot vapenvilan.

– All amerikansk inblandning i den nya maritima regionen i Hormuzsundet kommer att betraktas som ett brott mot vapenvilan. Hormuzsundet och Persiska viken kommer inte att styras av Trumps desillusionerade uttalanden, framhäver Ebrahim Azizi, talmannen i det iranska parlamentet, på X.

"En krigszon"

Enligt Negar Mortazavi, verksam vid Center for International Policy, en stiftelse med kontor i New York och Washington DC, ökar spänningarna i och med USA:s besked i natt.

– Det är en krigszon, och jag tror att det kommer att ses på det sättet från iransk sida.

– Detta skulle också föra amerikanska styrkor och resurser närmare Irans skjutfält. Jag vet inte om detta är ett hot, en förhandlingstaktik eller ett påtryckningsmedel i det iranska förslaget, men det kommer definitivt inte att ses som ett humanitärt uppdrag från iransk sida, säger hon till Al Jazeera, enligt Dagbladet.

LÄS MER: Oväntade beskedet – USA-stöd till Ukraina

Trafiken stoppad

Sedan kriget i Iran bröt ut har trafiken genom Hormuzsundet mer eller mindre stoppats helt. Priset på olja och andra råvaror har som följd skjutit i höden.

– En fjärdedel av världens oljehandel till sjöss och betydande volymer bränsle- och gödningsmedelsprodukter transporteras genom sundet, framhåller USA:s centralkommando på X.

Enligt Iran har man minerat sundet och uttryckt att fartyg kan betala dem för en säker passage.

LÄS MER: Ny frontlinje i Ryssland – närmar sig Sverige

Arkivfoto: G. Nifakos

Text: Redaktionen

Kommer höja direkt – storbankerna varnar S

2026 05 04

Socialdemokraterna vill införa en tillfällig skatt på bankernas vinster.

Enligt partiet beräknas bankskatten att inbringa fyra miljarder kronor till staten.

S motiverar förslaget med att bankerna har gjort stora vinster när räntan varit hög och att deras räntenettomarginaler har ökat.

– Det är rimligt att de som tjänat på krisen, på bekostnad av vanligt folk, är med och bidrar till att bygga Sverige starkare, skriver partiet i sin vårbudget och tillägger:

– Vi föreslår därför en tillfällig skatt på bankernas övervinster som betalas tillbaka till vanligt folk och till välfärden och som används för att bygga Sverige starkare. Bankskatten gäller den del av bankernas räntenetton, det vill säga den vinst som uppstår då ränteintäkterna överstiger räntekostnaderna, som överstiger ett historiskt genomsnitt.

Varnar: Kommer höja direkt

Regeringen, med Moderaterna i spetsen, har kritiserat förslaget. Finansminister Elisabeth Svantesson (M) har flaggat för att en bankskatt kommer att slå mot hushållen i form av höjda bolåneräntor.

Nu ger storbankerna henne rätt.

Både Nordea och SEB uppger att en bankskatt kommer att leda till räntehöjningar, rapporterar Di.

– Marginalerna på bolån i dag är mycket låga. Vi verkar på en öppen och konkurrensutsatt marknad och om förutsättningarna på den förändras, till exempel om kostnader tillför, så påverkar det, säger SEB:s presstalesperson Petter Brunnberg till tidningen.

Den statliga storbanken SBAB ger samma besked. Bankens chefsekonom Robert Boije uppger att det är ”mycket troligt” att en bankskatt kommer att påverka räntesättningen.

– Om skatten läggs på bankernas räntenetton kan det leda till höjda bolåneräntor, sänkta sparräntor eller en kombination av bådadera, säger han till Di.

LÄS OCKSÅ:

Dubbel prissänkning – lättnad för hushållen

Svenskars favoritdryck blir billigare

Ange inte din adress – många får samma sms just nu

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen