Populära butiker kan läggas ned – tas för givna av de flesta

2025 01 17

Flera välbesökta butiker i Sverige hotas av nedläggning.

Budskapet var tydligt när branschorganisationen Svensk Handel i höstas släppte nya siffror på hur stölder, bedrägerier och hot har tagit ett järngrepp om många handelsföretag.

Tålamodet har varit nära bristningsgränsen.

– Det är oroväckande, och på sikt kommer det att få konsekvenser för gemene man.

– Butiker och service man tagit för givet riskerar att försvinna till följd av att brottsutsattheten förblir hög, har Nina Jelver, säkerhetschef på Svensk Handel, tidigare sagt i år.

Nya siffror idag: fortsatt allvarligt läge

När nu de nya siffrorna släpps på fredagen är skillnaden jämfört med föregående kvartal, som fick Svensk Handel att hissa varningsflagg, marginell.

Drygt 40 procent av landets butiker utsattes under sista månaderna av 2024 för brott eller hotfullt beteende, vilket är en minskning med fem procentenheter.

– Vi vill fortsatt betona att hot och våldsproblematiken fortsatt är stora utmaningar för handelsföretagen och dess personal.

– På sikt är utvecklingen vi sett över tid inte hållbar och riskerar att driva butiker bort från platser där de idag tillför samhällsnytta. Vi och våra medlemsföretag arbetar fortsatt aktivt med dessa frågor, säger Nina Jelver.

Polisanmäls knappt

Vad som också framgår i dagens besked är att en majoritet av stölderna inte ens polisanmäls.

Det är blott 43 procent av de svarande som uppger att detta går vidare till polisen.

En radikal minskning från föregående kvartal då motsvarande siffra var 63 procent.

– Det är allvarligt att en så stor andel av stölderna aldrig når rättssystemet. Om vi inte polisanmäler brotten får vi inte heller en rättvisande bild av problemets omfattning, vilket försvårar både brottsbekämpning och förebyggande arbete, säger Nina Jelver, säkerhetschef på Svensk Handel.

"Har blivit en samhällsfråga"

En stor faktor till att polisanmälningarna uteblir är tiden och energin som det kräver.

Att många utredningar läggs ner gör också att motivationen uteblir.

– Om rättssamhället ska kunna hjälpa handlarna måste vi få fler att våga och orka anmäla brott. Vi vill också se tydligare prioriteringar från polisen och en starkare handlingskraft för att minska brottsligheten och stärka tryggheten. Brotten mot handeln har blivit en samhällsfråga, understryker Nina Jelver.

Foto: Väla

Text: Redaktionen

Oväntat väderbesked i Sverige – gäller hela juni

2026 05 26

Juni har blivit kyligare och regnigare.

Det har SVT:s meteorolog Nils Holmqvist tidigare konstaterat.

– Jämför man den förra referensperioden med den senaste, så ser man att juni blivit lite kallare i allmänhet. Men också regnigare, 20-30 procent mer regn och skurar, har han sagt till tv-kanalen.

Men i år blir det annorlunda.

Årets första sommarmånad ser ut att bli ovanligt varm, rapporterar vädertjänsten Klart.

– Juni lutar åt att bli varmare än normalt i Sverige, särskilt från vecka 24 och framåt. Den tydligaste torra signalen finns i södra Sverige, vilket ökar sannolikheten för en både varm och solig midsommarhelg, framhåller Klarts meteorolog Lasse Rydqvist i ett uttalande.

Flaggar för varm sommar

Sommaren ser överlag ut att bli ovanligt varm i Sverige och övriga Europa, rapporterar SVT.

Men prognosen är fortfarande osäker.

– Får högtrycket ta mer plats blir det torrare och varmare över tid men om lågtrycket tar mer plats kanske det blir mer av en blandad, normal sommar, säger SVT:s meteorolog Nitzan Cohen till kanalen.

Torkan består

Juniprognosen från Klart visar att torkan väntas bestå i södra Sverige.

– Vecka 23 väntas bjuda på blött väder i Svealand, men i övrigt normalblött. Därefter väntas i stället torrt väder under vecka 24-25 när högtrycksinflytandet blir mer tydligt, framhåller Lasse Rydqvist.

Vattenläget i södra Sverige är alltjämt kritiskt.

Sveriges geologiska undersökning (SGU) varnar för vattenbrist i Skåne och flaggar för att varningen kan utökas till flera län.

– Om det inte blir blötare väder blir det sannolikt fler meddelanden framöver i första hand på Gotland, Blekinge, Öland och Småland, sade SGU:s hydrogeolog Calle Hjerne på en pressträff i april.

LÄS OCKSÅ: Partisaner slår till – Ryssland förblindade

Värst i Skåne

Skåne är i nuläget mer utsatt än andra områden i södra Sverige.

– Skälet till att Skåne just nu är mer påverkat än andra områden i landet är att det finns ett stort behov av grundvatten för vattenförsörjningen där. Det samtidigt som det är ett av de områden som fått minst nederbörd de senaste två åren, förklarar Calle Hjerne.

ANDRA LÄSER: Svenskt lyxbolag går i konkurs

Foto:

Text: Redaktionen

Ryssland vädjar – ber omvärlden om hjälp

2026 05 25

Ryska medborgare utomlands är “förtryckta och hotade”.

Det hävdar Rysslands utrikesministerium.

Ministeriet syftar på ryska medborgare som bor i Lettland, Litauen och Estland, länder som Moskva påstår har “förbjudit” att tala ryska och “skrivit om historien”, rapporterar The Moscow Times.

Nu vänder sig Kreml till det internationella samfundet för att få gehör.

– Alla försök att lösa meningsskiljaktighet genom förhandlingar har visat sig fruktlösa. Därför måste vi uppenbarligen överföra våra anspråk till domstolarna genom att vädja till FN:s främsta rättsliga organ, Internationella domstolen, säger en talesperson för utrikesministeriet enligt den ryska exiltidningen.

"Russofobi"

Enligt Sergej Ordzjonikidze, FN:s tidigare biträdande generalsekreterare, är Rysslands vädjan ett politiskt drag. Ett sådant rättsärende kan ta flera år, menar experten.

Ryssland har vid flera tillfällen sedan den fullskaliga invasionen av Ukraina hetsat mot de baltiska länderna. Bland annat har en rysk desinformationskampanj drivit lögnen att Estlands tredje största stad Narva ska utropas till en ryssvänlig “folkrepublik”.

Moskva var också mycket kritisk till de lettiska språktest som Lettland införde 2023 och som enligt Reuters berörde 20 000 ryska medborgare.

Sedan invasionen har de baltiska staterna begränsat möjligheterna för ryssar att resa in i länderna. Dessutom har sovjetiska monument rivits.

Ryssland beskriver det som “russofobi” och anklagar både USA och EU för att uppmuntra till “antirysk kampanj”.

– De estniska myndigheterna har fått och kommer att fortsätta få ett lämpligt och proportionerligt svar från den ryska sidan på alla deras ovänliga handlingar, sade Maria Zakharova, ryska utrikesministeriets talesperson, till statliga nyhetsbyrån Tass i april.

LÄS MER: Partisaner slår till – Ryssland förblindade

Ny lag ger möjlighet att anfalla

Mycket av Kreml hätska retorik mot de baltiska länderna påminner om den som föranledde och försökte legitimera attackerna mot Ukraina.

Tidigare under våren röstade ryska duman igenom en ny lag som ger Vladimir Putin befogenhet att sätta in militär makt utomlands för att “skydda ryska medborgare”.

Den nya våldslagen ska kunna aktiveras om ryssar ställs inför rätta i internationella domstolar vars jurisdiktion inte erkänns av Ryssland.

Formellt gäller det “utplacering” av trupper eller en “operation”.

Men.

– I praktiken betyder det en militär attack, skriver finländska tidningen Iltalehti.

LÄS MER: Panik på Krym – inför ransonering

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen