Populärt semesterparadis pekas ut som bluff – “helvetet på jorden”

2025 04 16

I broschyrerna utlovas kristallklart vatten och sagolika stränder.

Och det stämmer visserligen.

Ändå pekas ut den på senare år hajpade semesterön Comino, som tillhör Malta, ut som en bluff.

Den lilla idylliska ön med sina kritvita stränder förvandlas nämligen på sommaren till en stressfylld plats fylld av kaos och trängsel.

Långt ifrån det semesterparadis turisterna förväntar sig.

– De åker hem besvikna. Det är trångt och kaotiskt, säger turistguiden Joanne Gatt till BBC om Comino.

"Helvetet på jorden"

Omkring 10 000 människor besöker Comino dagligen under högsäsong. Badpärlan är mest känd för “Blå lagunen”, en av Medelhavets mest ikoniska destinationer.

Det är dock först på senare år som boomen slagit till. Mycket tack vare sociala medier.

Colin Blackhouse, som driver Malta Holiday Experiences på Facebook, besökte ön första gången på 1980-talet.

– Då kunde man ha hela platsen för sig själv. Tyvärr har jag sett förstörelsen med egna ögon under decennierna. Jag förstår verkligen inte varför folk bryr sig längre, säger han till den brittiska kanalen.

Nu på våren är det lugnet före stormen.

– Det här är en underbar tid på året. Men på sommaren? Du kunde inte ha betalat mig för att gå i närheten av det. Det är helvetet på jorden.

Halverar antalet besökare

Colin Blackhouse och Joanne Gatt är inte ensamma om uppgivenheten.

Frustrationen över massturismen har vuxit i flera år. En del besökare kallar till och med semesterön för en “bluff”, skriver BBC.

Och nu sätter de maltesiska myndigheterna ned foten.

Antalet besökare varje dag ska halveras från 10 000 till 5 000.

Ett steg i rätt riktning, men knappast en permanent lösning på problemet, enligt Mark Sultana, ordförande i BirdLife Malta.

– Att begränsa antalet är en bra början. Men vi behöver en offentlig hållbarhetsplan, säger han och förespråkar bland annat att ett begränsat antal biljetter borde utfärdas varje dag.

LÄS MER: Expert varnar turister för populära resmål: “Stanna hemma”

Foto: W. Miguez

Text: Redaktionen

JUST NU: Larm om svensk hamn – ”Sätt in minröjare”

2025 11 30

Nordens största hamn har allvarliga säkerhetsproblem.

Göteborgs hamn är den största hamnen i Norden.

Sedan kriget i Ukraina inleddes har antalet säkerhetsincidenter skjutit i höjden.

Nu kommer krav om att minröjningsfartyg ska förflyttas till Göteborg.

“Inom 48 timmar blir det kris”

Antalet rapporterade incidenter kring Göteborgs hamn har ökat med 40 procent sedan Rysslands invasion av Ukraina inleddes, rapporterar SVT.

Nu kräver Cecilia Magnusson (M), andra vice hamnordförande, att stora militära resurser flyttas till Västkusten.

Ett enda larm om en mina riskerar att lamslå fartygstrafiken, även om larmet skulle vara falskt, understryker hon.

– Närmaste minröjaren ligger i Karlskrona och det tar två dygn att ta sig från Karlskrona till Göteborg. Och inom 48 timmar så blir det kris på hyllor och med drivmedel, säger Cecilia Magnusson till kanalen.

LÄS OCKSÅ: Rysk militärtransport slås ut i sabotageoperation

Försvarsmakten säger nej

Säkerhetsincidenter av alla slag har rapporterats de senaste åren. Det handlar om alltifrån drönare till hotfulla telefonsamtal och obehöriga personer i området.

Påstådda representanter för kinesiska staten har till exempel försökt förfalska en inbjudan till hamnen.

Totalt rapporteras mellan 500 och 600 incidenter per år.

Men Försvarsmakten avfärdar Cecilia Magnussons krav på att minröjningsfartyg ska förflyttas till Göteborg, och menar att det inte vore rationellt.

– De hoten som idag finns mot Göteborgs hamnar är framförallt inte militära hot utan andra typer av hot. Det kan vara avbildning eller spioneri, säger Oscar Peterson, chef för Älvsborgs amfibieregemente, till kanalen.

”Med tanke på vad vi sett i Polen…”

Cecilia Magnusson varnar dock för att det inte alls är osannolikt att en allvarlig incident kan inträffa i Göteborgs hamn.

– Med tanke på vad vi har sett i Polen, hur man testar vår villighet att förhindra angrepp från rysk sida, är det inte någon utopi att man skulle vilja testa här också, har Magnusson tidigare sagt till GP.

Hon vill att Göteborgs stad ska föra samtal med staten om vad som behöver göras för att öka säkerheten i hamnen.

– Ett första steg är att Göteborgs stad pratar med staten och säger att ”det här behöver vi”. Sedan är det de olika myndigheterna. Vad behöver de för att säkra att hamnen hålls öppen, säger hon till tidningen.

LÄS OCKSÅ: "En aggressionshandling" - asiatiskt land till rasande attack mot Ukraina

Foto: Gustav Nilsson

Text: Redaktionen

Natosoldat död nära ryska gränsen

2025 11 30

En Natosoldat har förlorat livet.

En Natosoldat från Belgien har dött på lördagen.

Soldaten uppges ha förlorat livet i samband med en Natoinsats i Litauen.

Bekräftas av försvarsminister

Den belgiska soldaten deltog i Natos insats i Litauen och blev svårt skadad på fredagen, rapporterar Politico.

Sent på lördagen meddelades att soldaten hade avlidit.

Tragedin inträffade i samband med en övning som innefattade granatkastning, uppger belgiska tjänstemän, enligt tidningen.

Efter att ha skadats under övningen fördes soldaten till sjukhus, men hans liv gick inte att rädda.

Händelsen bekräftas av Belgiens försvarsminister Theo Francken och försvarschef Frederik Vansina.

– Jag är djupt bedrövad över den tragiska olyckan, skriver Theo Francken i ett inlägg på X, och framför ”tankar och solidaritet” till den avlidnas vänner och kollegor.

Inleder utredning

Den belgiska soldaten har ännu inte identifierats, åtminstone inte formellt, men ingick i artilleribataljonen från Brasschaat i Belgien.

Belgiens federala åklagare har nu inlett en utredning av det tragiska dödsfallet, enligt tidningen. Det belgiska försvarsministeriet har också inlett en egen, intern utredning om olyckan.

Samtidigt framför även Litauens president Gitanas Nausėda sina kondoleanser, och passade på att lovorda Natoinsatsen i landet.

– Deras engagemang och uppoffring kommer aldrig att glömmas, kommenterar den litauiska presidenten.

Svensk insats

Sedan i somras har nästan 200 belgiska soldater varit utstationerade i Litauen, som ligger nära Ryssland och gränsar till den ryska enklaven Kaliningrad.

De belgiska soldaterna ingår i Natos Forward Land Forces, som finns utstationerade i åtta östeuropeiska länder, enligt tidningen.

Även Sverige ingår i Natouppdrag i Baltikum, som är mycket sårbart för rysk aggressivitet.

Svenska soldater har stationerats ut i Lettland, i Sveriges hittills största åtagande sedan Nato-inträdet.

Arkivfoto: Försvarsmakten

Text: Redaktionen