Populärt semesterparadis pekas ut som bluff – “helvetet på jorden”

2025 04 16

I broschyrerna utlovas kristallklart vatten och sagolika stränder.

Och det stämmer visserligen.

Ändå pekas ut den på senare år hajpade semesterön Comino, som tillhör Malta, ut som en bluff.

Den lilla idylliska ön med sina kritvita stränder förvandlas nämligen på sommaren till en stressfylld plats fylld av kaos och trängsel.

Långt ifrån det semesterparadis turisterna förväntar sig.

– De åker hem besvikna. Det är trångt och kaotiskt, säger turistguiden Joanne Gatt till BBC om Comino.

"Helvetet på jorden"

Omkring 10 000 människor besöker Comino dagligen under högsäsong. Badpärlan är mest känd för “Blå lagunen”, en av Medelhavets mest ikoniska destinationer.

Det är dock först på senare år som boomen slagit till. Mycket tack vare sociala medier.

Colin Blackhouse, som driver Malta Holiday Experiences på Facebook, besökte ön första gången på 1980-talet.

– Då kunde man ha hela platsen för sig själv. Tyvärr har jag sett förstörelsen med egna ögon under decennierna. Jag förstår verkligen inte varför folk bryr sig längre, säger han till den brittiska kanalen.

Nu på våren är det lugnet före stormen.

– Det här är en underbar tid på året. Men på sommaren? Du kunde inte ha betalat mig för att gå i närheten av det. Det är helvetet på jorden.

Halverar antalet besökare

Colin Blackhouse och Joanne Gatt är inte ensamma om uppgivenheten.

Frustrationen över massturismen har vuxit i flera år. En del besökare kallar till och med semesterön för en “bluff”, skriver BBC.

Och nu sätter de maltesiska myndigheterna ned foten.

Antalet besökare varje dag ska halveras från 10 000 till 5 000.

Ett steg i rätt riktning, men knappast en permanent lösning på problemet, enligt Mark Sultana, ordförande i BirdLife Malta.

– Att begränsa antalet är en bra början. Men vi behöver en offentlig hållbarhetsplan, säger han och förespråkar bland annat att ett begränsat antal biljetter borde utfärdas varje dag.

LÄS MER: Expert varnar turister för populära resmål: “Stanna hemma”

Foto: W. Miguez

Text: Redaktionen

JUST NU: ”Vi är körda” – stor uppgivenhet i regeringspartiet

2025 11 16

Uppgivenhet sprider sig i ett av regeringen partier.

Regeringen har sedan den tillträdde efter valet 2022 tappat mark mot oppositionen i många opinionsmätningar.

Och för ett av partierna är läget extra oroande.

I veckan kom en rapport om att Liberalerna ligger på en historiskt låg nivå i den senaste opinionsmätningen, med ett väljarstöd på 2,2 procent med mindre än ett år kvar till valet.

Uppgivna röster

Nu hörs uppgivna röster inifrån Liberalerna som tror att hoppet är ute för partiet att klara riksdagsspärren på fyra procent vid valet nästa år.

– Vi kommer åka ur riksdagen. Vi måste sluta samarbeta med Sverigedmokraterna, säger Liberalernas gruppledare på Lidingö Suzanne Liljegren, till SVT.

– Jag har varit medlem sedan 2003 och hela tiden sagt ”vi löser det här”. Men det här är första gången jag tänker att nu är vi körda, säger partimedlemmen Morad Majlesi.

LÄS OCKSÅ: Aktie rusar när storbank lämnar Ryssland

Tvistar om Sverigedemokraterna

En fråga som splittrar Liberalerna är hur man ska ställa sig till samarbetet med Sverigedemokraterna inför nästa val.

Sverigedemokraterna har gått ut och sagt att man kommer ställa kravet att man ska ingå i en regering efter nästa val, annars kommer man att vara ett oppositionsparti under nästa mandatperiod.

Liberalernas partiledare Simona Mohamsson har uppgivit att hon vill teckna ett nytt Tidöavtal med Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna, men att hon inte vill ha med Åkesson och SD i regeringen.

– Argumenten väger för tungt emot. De beter sig inte, de är inte ett borgerligt parti och de kommer inte att accepteras av väljare som vill komma över till vårt block, skriver Mohamsson i en debattartikel i DN.

Åkesson håller inte med

Men Jimmie Åkesson köper inte L-ledarens argumentation.

– Om vi hade betett oss som Liberalerna kanske vi också hade haft två procent i opinionsmätningarna snarare än 20 procent. Jag vet inte om det är så mycket mer eftersträvansvärt, säger Jimmie Åkesson till tidningen.

LÄS OCKSÅ: Klassiska fotbollsklubben i kris

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen

”2 500 mindre i plånboken” – arbetande svenskar uppmanas hålla koll på detta

2025 11 16

Länsförsäkringar går ut och uppmanar arbetande svenskar att se över sin ekonomiska situation.

Med start den 1 oktober i år har a-kassan fått nya regler.

En av förändringarna är att ersättningen trappas ner snabbare än tidigare.

Länsförsäkringar går nu ut och varnar att detta kommer slå hårt mot svenska arbetstagare, särskilt de som inte har så hög inkomst.

– Ersättningen blir klart lägre för alla som tjänar under 31 500 kronor och är arbetslösa en längre tid. Det kan dessvärre bli förödande för hushållsekonomin, säger Länsförsäkringars privatekonom Stefan Westerberg, i ett uttalande.

”2 500 kronor mindre i plånboken”

Enligt försäkringsbolagets beräkningar kommer alltså de nya reglerna innebära ett hårt slag mot många människors privatekonomi.

– En person med en månadslön på 25 000 kronor får 2 500 kronor mindre i plånboken efter bara 100 dagar i arbetslöshet, och efter 200 dagar uppgår tappet till 1 250 kronor i månaden jämfört med de gamla reglerna, uppger bolaget.

Idag är omkring 500 000 personer arbetslösa i Sverige.

LÄS OCKSÅ: Saab får jätteorder

Baseras på inkomst

Till skillnad från tidigare så baseras nu regler och ersättning på inkomst snarare än arbetad tid.

Under de senaste tolv månaderna krävs att man har haft en inkomst på minst 120 000 kronor, med minst 11 000 kronor i fyra av månaderna.

– Det innebär att du behöver planera din ekonomi mer aktivt och se till att du har koll på din inkomstnivå, särskilt i den mån du arbetar deltid, har timanställning, sjukperioder eller föräldraledighet, säger Stefan Westerberg.

Ökat behov av planering och andra skydd

För att kompensera för risken att drabbas av de lägre inkomsterna från a-kassa rekommenderar Länsförsäkringar att man agerar på förhand.

– De nya reglerna innebär att många med lägre inkomster får betydligt sämre skydd vid längre arbetslöshet. Det ökar behovet av en buffert och andra kompletterande skydd, säger Stefan Westerberg.

LÄS OCKSÅ: UPPMANINGEN: Så mycket kontanter måste du ha hemma

Foto: Emil Kalibradov

Text: Redaktionen