Populärt semesterparadis pekas ut som bluff – “helvetet på jorden”

2025 04 16

Och det stämmer visserligen.

Ändå pekas ut den på senare år hajpade semesterön Comino, som tillhör Malta, ut som en bluff.

Den lilla idylliska ön med sina kritvita stränder förvandlas nämligen på sommaren till en stressfylld plats fylld av kaos och trängsel.

Långt ifrån det semesterparadis turisterna förväntar sig.

– De åker hem besvikna. Det är trångt och kaotiskt, säger turistguiden Joanne Gatt till BBC om Comino.

"Helvetet på jorden"

Omkring 10 000 människor besöker Comino dagligen under högsäsong. Badpärlan är mest känd för “Blå lagunen”, en av Medelhavets mest ikoniska destinationer.

Det är dock först på senare år som boomen slagit till. Mycket tack vare sociala medier.

Colin Blackhouse, som driver Malta Holiday Experiences på Facebook, besökte ön första gången på 1980-talet.

– Då kunde man ha hela platsen för sig själv. Tyvärr har jag sett förstörelsen med egna ögon under decennierna. Jag förstår verkligen inte varför folk bryr sig längre, säger han till den brittiska kanalen.

Nu på våren är det lugnet före stormen.

– Det här är en underbar tid på året. Men på sommaren? Du kunde inte ha betalat mig för att gå i närheten av det. Det är helvetet på jorden.

Halverar antalet besökare

Colin Blackhouse och Joanne Gatt är inte ensamma om uppgivenheten. 

Frustrationen över massturismen har vuxit i flera år. En del besökare kallar till och med semesterön för en “bluff”, skriver BBC.

Och nu sätter de maltesiska myndigheterna ned foten.

Antalet besökare varje dag ska halveras från 10 000 till 5 000.

Ett steg i rätt riktning, men knappast en permanent lösning på problemet, enligt Mark Sultana, ordförande i BirdLife Malta.

– Att begränsa antalet är en bra början. Men vi behöver en offentlig hållbarhetsplan, säger han och förespråkar bland annat att ett begränsat antal biljetter borde utfärdas varje dag.

LÄS MER: Expert varnar turister för populära resmål: “Stanna hemma”

Foto: W. Miguez

Text: Redaktionen 

”15 000 kronor per person” – ny skattesänkning

2026 06 02

Det framgår av ett nytt vallöfte från Moderaterna.

Regeringspartiet föreslår att kollektivtrafikkort betalda av arbetsgivaren ska bli en skattefri förmån med ett tak på 15 000 kronor per person och år. 

– För en barnfamilj där båda föräldrar pendlar innebär det upp till 2 500 kronor mer i plånboken varje månad, framhåller Moderaterna i ett uttalande.

”Sjuksköterskan, snickaren och tjänstemannen”

Enligt förslaget ska arbetsgivare kunna erbjuda kollektivtrafikkort som en skattefri förmån upp till 15 000 kronor per år. 

Förmånen ska gälla periodbiljetter med en giltighetstid på minst 30 dagar för kollektivtrafik på väg, järnväg, vatten, spårväg och tunnelbana. Även resor med nationella operatörer som SJ och VR Snabbtåg omfattas av förslaget.  

Enligt Moderaterna innebär förslaget i praktiken kostnadsfria månadskort för många pendlare.

–  Den som ställer klockan och tar sig till jobbet varje dag ska känna att ansträngningen lönar sig. Med skattefria kollektivtrafikkort gör vi det billigare att pendla för hårt arbetande människor. Det gäller sjuksköterskan, snickaren och tjänstemannen lika mycket som alla andra, säger statsminister Ulf Kristersson (M).

LÄS MER: Positivt besked för svenska pensionärer 

Löftet: 5 000 kronor mer varje månad

Finansminister Elisabeth Svantesson (M) beskriver reformen som en del i Moderaternas löfte om att en vanlig familj ska få behålla 5 000 kronor mer i plånboken i månaden nästa mandatperiod.

–  Du som anstränger dig och ställer klockan varje dag för att åka till jobbet ska få behålla mer pengar i plånboken. Nu tar vi nästa steg för att fler ska få behålla mer av sin lön. Vi gör det möjligt för arbetsgivare att kunna erbjuda kollektivtrafikkort som skattefri förmån, så att fler som jobbar ska slippa skatta på busskortet. Det är rättvist, säger hon.

LÄS OCKSÅ: Livsmedel rusar i popularitet – trefaldig ökning 

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Amerikansk bjässe öppnar i Sverige – tusentals ska jobba

2026 06 02

Börsvärdet ligger på över 4,5 biljoner dollar och det finns fler än 191 000 anställda i koncernen.

Det är ingen mindre än teknikgiganten Google som riktar blickarna mot svensk mark. På tisdagen meddelar jätten att man tänker bygga ett stort datacenter i Horndal, Avesta kommun.

– När bygget är i full gång kommer flera tusen personer jobba här. Vi hoppas vara klara 2028  och kommer då erbjuda 100 fasta tjänster, säger Google Sveriges samhällspolitiska chef Sara Överby enligt SVT Nyheter.

29 000 kvadratmeter

Google har ägt marken där datacentret ska stå i nio år. Det handlar om en plats på 109 hektar, lika stort som 150 fotbollsplaner, med skog.

Nu tas första spadtaget för den 29 000 kvadratmeter stora huvudbyggnaden som Google fått bygglov för. Utöver serverutrymme ska det även finnas kontor och personalytor i lokalen, rapporterar Di.

– Det här är en stor dag, säger Googles Sverigechef Anna Wikland enligt tidningen.

– Detta datacenter kommer att ge den breda allmänheten och företag och offentlig sektor ännu bättre och snabbare tillgång till Googles teknik, vilket i sin tur stödjer den digitala omställningen.

Välkomnas av regeringen

Benjamin Dousa (M), bistånds- och utrikeshandelsminister, välkomnar den amerikanska etableringen. 

Inte minst tack vare möjligheten för nya arbetstillfällen på både lång och kort sikt.

– Det här kommer skapa många jobb. Vi ser ju många underleverantörer här idag och också jobb i framtiden i kommunen, säger han till SVT.

Google har redan ett datacenter i finländska Hamina och bygger även en i norska Skien. Anläggningen i Avesta blir emellertid den första i Sverige. Den väntas stå klar 2028.

ANDRA LÄSER: Svenskar på Mallorca riskerar tusentals kronor i böter

Flera företag

Det är andra gången på kort tid som världsledande amerikanska megaföretag satsar på Sverige. Så sent som i maj öppnade Thermo Fisher Scientific, en global jätte inom medicinteknikindustrin, ett 2 800 kvadratmeter stort laboratorium i Göteborg.

ANDRA LÄSER: Ikea öppnar flera nya butiker

Foto: Frida Drake/Regeringskansliet

Text: Redaktionen