Populärt semesterparadis pekas ut som bluff – “helvetet på jorden”

2025 04 16

I broschyrerna utlovas kristallklart vatten och sagolika stränder.

Och det stämmer visserligen.

Ändå pekas ut den på senare år hajpade semesterön Comino, som tillhör Malta, ut som en bluff.

Den lilla idylliska ön med sina kritvita stränder förvandlas nämligen på sommaren till en stressfylld plats fylld av kaos och trängsel.

Långt ifrån det semesterparadis turisterna förväntar sig.

– De åker hem besvikna. Det är trångt och kaotiskt, säger turistguiden Joanne Gatt till BBC om Comino.

"Helvetet på jorden"

Omkring 10 000 människor besöker Comino dagligen under högsäsong. Badpärlan är mest känd för “Blå lagunen”, en av Medelhavets mest ikoniska destinationer.

Det är dock först på senare år som boomen slagit till. Mycket tack vare sociala medier.

Colin Blackhouse, som driver Malta Holiday Experiences på Facebook, besökte ön första gången på 1980-talet.

– Då kunde man ha hela platsen för sig själv. Tyvärr har jag sett förstörelsen med egna ögon under decennierna. Jag förstår verkligen inte varför folk bryr sig längre, säger han till den brittiska kanalen.

Nu på våren är det lugnet före stormen.

– Det här är en underbar tid på året. Men på sommaren? Du kunde inte ha betalat mig för att gå i närheten av det. Det är helvetet på jorden.

Halverar antalet besökare

Colin Blackhouse och Joanne Gatt är inte ensamma om uppgivenheten.

Frustrationen över massturismen har vuxit i flera år. En del besökare kallar till och med semesterön för en “bluff”, skriver BBC.

Och nu sätter de maltesiska myndigheterna ned foten.

Antalet besökare varje dag ska halveras från 10 000 till 5 000.

Ett steg i rätt riktning, men knappast en permanent lösning på problemet, enligt Mark Sultana, ordförande i BirdLife Malta.

– Att begränsa antalet är en bra början. Men vi behöver en offentlig hållbarhetsplan, säger han och förespråkar bland annat att ett begränsat antal biljetter borde utfärdas varje dag.

LÄS MER: Expert varnar turister för populära resmål: “Stanna hemma”

Foto: W. Miguez

Text: Redaktionen

Två skatter höjs i Sverige

2026 10 28

Regeringsförhandlingarna drar ut på tiden.

Det innebär att Sveriges nästa regering, oavsett vilka partier som ingår, ser ut att få inleda sitt arbete med en övergångsbudget.

Under tisdagen meddelade finansminister Elisabeth Svantesson (M) att hon kommer att överlämna en sådan budget till riksdagen.

En övergångsbudget innebär bland annat att tillfälliga satsningar från tidigare budgetår inte kommer att förlängas.

Därmed väntar två skattehöjningar i Sverige.

För det första kommer regeringens tillfälliga sänkning av bränsleskatten inte att förlängas. Från och med den 1 december höjs skatten på bensin och diesel. Höjningen motsvarar ungefär tre kronor per liter.

”Grundprincipen”

Den andra skattehöjningen handlar om arbetsgivaravgifter för unga.

Regeringen har tillfälligt sänkt arbetsgivaravgifterna för personer födda 2003–2007 från 31,42 procent till 20,81 procent.

I september kommer avgiften återigen att höjas om inget annat budgetalternativ får majoritet.

– Det är grundprincipen. Det ger också möjligheten till den regering som ska tillträda någon gång att göra sitt avtryck när man ska förhandla en budget, har Elisabeth Svantesson sagt till TV4.

Läs också: Ny avgift införs på söndag – blir dyrare att handla

FAKTA: Så fungerar övergångsbudgeten

- En övergångsregering hanterar främst brådskande och löpande regeringsärenden och ska säkerställa att staten fungerar.

- Sverige ska ha en statsbudget, oavsett politisk situation. I regeringsformen, riksdagsordningen och budgetlagen finns bestämmelser om budgetpropositionen och dess innehåll. Bestämmelserna gäller även när en övergångsregering överlämnar en budgetproposition.

- När en övergångsregering ska lämna en budgetproposition bör den utformas med utgångspunkt i den senaste beslutade budgetpropositionen. Huvudprincipen för arbetet med en övergångsbudget är därför att anslagsnivå i budgeten för 2026 ska gälla också för budgeten för 2027.

Källa: Regeringskansliet

Andra läser: Ryska flottan fast – Ukraina slår till

Foto: Olle Friman Regeringskansliet resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Jättelyft i ny mätning – högsta på åtta år

2026 10 27

En kraftig förändring i opinionen har inträffat.

Det visar en ny mätning från DN/Ipsos.

Den stora förändringen handlar om stödet för Moderaterna som stiger kraftigt.

M ökar med över fyra procentenheter jämfört med valresultatet och landar på 24 procent. Det är partiets högsta notering på över åtta år i Ipsos mätserie.

Fördel Kristersson

Moderaterna kan även glädjas åt att Tidöpartierna är större än de rödgröna i mätningen.

M, KD, L och SD samlar 52 procent jämfört med 47 procent för S, V, MP och C.

– Processen kring regeringsbildningen har så här långt gynnat Tidöpartierna. Det är en varningssignal till de rödgröna om vad som kan hända om de inte lyckas lösa regeringsfrågan, säger Ipsos opinionsanalytiker Nicklas Källebring till DN.

Moderaterna tar främst väljare från den egna sidan.

– Moderaterna tar framför allt väljare från övriga Tidöpartier, i första hand från Liberalerna. Sedan valdagen har Liberalerna tappat var fjärde väljare till Moderaterna, säger Källebring.

Rusar i förtroendet

Samtidigt ökar väljarnas förtroende för statsminister Ulf Kristersson (M).

I Verians senaste förtroendemätning ökar Kristersson från 38 till 45 procent. Sådana siffror har Kristersson aldrig varit uppe på tidigare, uppger SVT.

– Det är hans bästa notering någonsin, sade kanalens inrikespolitiska kommentator Elisabeth Marmorstein i Morgonstudion när mätningen presenterades.

Läs också: Ny avgift införs på söndag – blir dyrare att handla

Hela mätningen

Här är Ipsos nya mätning uppdaterad 27 oktober. Siffrorna är avrundade. Valresultatet i parentes.

Vänsterpartiet 8 (8,4)