Populärt semesterparadis pekas ut som bluff – “helvetet på jorden”

2025 04 16

I broschyrerna utlovas kristallklart vatten och sagolika stränder.

Och det stämmer visserligen.

Ändå pekas ut den på senare år hajpade semesterön Comino, som tillhör Malta, ut som en bluff.

Den lilla idylliska ön med sina kritvita stränder förvandlas nämligen på sommaren till en stressfylld plats fylld av kaos och trängsel.

Långt ifrån det semesterparadis turisterna förväntar sig.

– De åker hem besvikna. Det är trångt och kaotiskt, säger turistguiden Joanne Gatt till BBC om Comino.

"Helvetet på jorden"

Omkring 10 000 människor besöker Comino dagligen under högsäsong. Badpärlan är mest känd för “Blå lagunen”, en av Medelhavets mest ikoniska destinationer.

Det är dock först på senare år som boomen slagit till. Mycket tack vare sociala medier.

Colin Blackhouse, som driver Malta Holiday Experiences på Facebook, besökte ön första gången på 1980-talet.

– Då kunde man ha hela platsen för sig själv. Tyvärr har jag sett förstörelsen med egna ögon under decennierna. Jag förstår verkligen inte varför folk bryr sig längre, säger han till den brittiska kanalen.

Nu på våren är det lugnet före stormen.

– Det här är en underbar tid på året. Men på sommaren? Du kunde inte ha betalat mig för att gå i närheten av det. Det är helvetet på jorden.

Halverar antalet besökare

Colin Blackhouse och Joanne Gatt är inte ensamma om uppgivenheten.

Frustrationen över massturismen har vuxit i flera år. En del besökare kallar till och med semesterön för en “bluff”, skriver BBC.

Och nu sätter de maltesiska myndigheterna ned foten.

Antalet besökare varje dag ska halveras från 10 000 till 5 000.

Ett steg i rätt riktning, men knappast en permanent lösning på problemet, enligt Mark Sultana, ordförande i BirdLife Malta.

– Att begränsa antalet är en bra början. Men vi behöver en offentlig hållbarhetsplan, säger han och förespråkar bland annat att ett begränsat antal biljetter borde utfärdas varje dag.

LÄS MER: Expert varnar turister för populära resmål: “Stanna hemma”

Foto: W. Miguez

Text: Redaktionen

183 000 svenskar får pengar på kontot – nu i veckan

2026 08 06

1,3 miljoner svenskar får nu sitt slutskattebesked.

Beskedet gäller dem som inte fick det i april eller juni.

Slutskattebeskedet skickas nu ut till 1 368 916 personer, varav 183 105 personer får skatteåterbäring medan 113 051 personer har kvarskatt att betala.

På kontot i veckan

De 183 000 svenskar som får återbäring kommer att få dela på 2,7 miljarder kronor.

Utbetalningen för den som har anmält bankkonto kommer att landa på kontot senast på fredagen.

För den som inte redan gjort det går det att anmäla bankkonto senast tre veckor efter beslut om slutgiltig skatt.

– De som inte har digital brevlåda får slutskattebeskedet med posten 1–3 veckor senare, förklarar Skatteverket.

Då ska du betala

113 000 personer har fått besked om kvarskatt och ska tillsammans betala in 5,8 miljarder kronor.

För den som får slutskattebeskedet i augusti och har skatt att betala ska inbetalningen till skattekontot ha gjorts senast den 12 november 2026.

– Men det går bra att betala redan nu eller att dela upp betalningen.

Läs mer: Kraftig sänkning vid pump

Håll koll på räntan

Den som har betalat för lite skatt och därför får kvarskatt behöver betala ränta på kvarskatten.

– Från vilket datum kostnadsräntan beräknas beror på hur stor din kvarskatt är, meddelar Skatteverket.

– På kvarskatt som är högst 30 000 kronor beräknas kostnadsränta på 2,5 procent från 5 maj 2026.

Kan komma i december

Den som ännu inte har fått besked om den slutliga skatten, eller som saknar skatteregistrering i Sverige, får vänta tills i december på beskedet.

Återbäringen kommer då mellan den åttonde och den elfte december.

– Ska du få tillbaka mindre än 100 kronor betalar vi inte ut pengarna. När beloppet har kommit upp i 100 kronor kan du begära utbetalning från ditt skattekonto, fortsätter Skatteverket.

Läs mer: Zelenskyj vädjar – minskning med två tredjedelar

Foto: J. Leupe

Text: Redaktionen

Över tiotusen måste anställas – snittlön på 41 600 kronor

2026 08 06

Antalet barn och ungdomar väntas minska de kommande åren.

Men trots det prognostiseras en lärarbrist i Sverige.

Det beräknas framöver bli en brist på 10 600 behöriga lärare och förskollärare, och fler behöver välja en lärarutbildning, konstaterar Skolverket.

Behövs fler

Störst väntas bristen bli på förskollärare, speciallärare, yrkeslärare och högstadielärare.

Enligt Statistiska centralbyrån ligger snittlönen för en grundskollärare på 41 600 kronor.

Snittlönen för en förskollärare är 37 600 kronor, och för en speciallärare ligger den på 47 600 kronor.

Fler behöver välja

Enligt prognosen behöver det examineras totalt cirka 145 100 lärare och förskollärare för att täcka behovet fram till år 2038.

Samtidigt väntas den beräknade examinationen uppgå till cirka 134 500 lärare och förskollärare.

– För att förhindra att en lärarbrist uppstår skulle 1 000 fler studenter än i dag behöva påbörja en lärarutbildning varje år. Det motsvarar en ökning med 7 procent, framhåller Skolverket.

Läs mer: Arlanda sätter nytt rekord för utrikesresor

För att täcka behovet

Antalet som påbörjar en speciallärarutbildning behöver öka med mer än 80 procent.

Antalet som påbörjar ett program mot yrkeslärarexamen skulle behöva öka med 70 procent för att täcka behovet.

– Utöver bristen på 10 600 nyexaminerade lärare och förskollärare finns ett stort behov av vidareutbildning av obehöriga lärare, fortsätter Skolverket.

Här behövs flest

Hälften av landets totala rekryteringsbehov finns i Stockholm, Göteborg och Malmö.

– Det största relativa rekryteringsbehovet, det vill säga i förhållande till 2023 års lärarkår, bedöms Gotlands och Uppsala län ha, medan Västernorrlands och Blekinge län väntas ha minst rekryteringsbehov i förhållande till 2023 års lärarkår.

Läs mer: Tung smäll för Volvo

Foto: G. Henderson

Text: Redaktionen