Positiva signaler för svensk ekonomi – riskerna minskar

2022 11 13

Risken för en djup lågkonjunktur har minskat och räntehöjningarna kan bromsas in.

Inflationstakten i Sverige ligger på 9,7 procent, högt över riksbankens mål på omkring två procent enligt Statistiska Centralbyrån.

Den höga inflationen påverkar miljontals svenskar men nu kommer uppgifter om att vindarna kan vända.

Även fast situationen inte är optimal kan Nordeas chefsanalytiker Torbjörn Isaksson se ljuset i slutet av tunneln.

– Konjunkturutsikterna är fortfarande bekymmersamma. Men riskerna för de riktigt dystra konjunkturscenarierna har minskat, säger han till Svenska Dagbladet.

Positiva besked från USA

Sverige är inte ensamma om att leva med höga kostnader.

Många länder, däribland våra europeiska grannländer, har sett inflationstakten rusa uppemot tio procent.

Extremfallet Turkiet innehar dock rekordet i Europa. Landets inflationstakt har under året varit uppe på åttio procent, rapporterar Forbes.

Däremot kom positiva siffror från USA under veckan.

Kan ha toppat

I USA ser det ut som att inflationen kan vara på nedgång.

Siffrorna för oktober kom in på 7,7 procent, en rejäl sänkning jämfört med inflationstakten för september som låg på 8,2 procent, rapporterar NBC.

Nedgången kan innebära att inflationen i USA nått sin topp, någonting som fick börsen att rusa både i USA och Sverige.

Tyngre här hemma

Trots att siffrorna blivit ljusare på andra sidan Atlanten så kan det dröja innan Sverige ser samma resultat.

– Det kommer att dröja ett tag till innan den svenska inflationen dämpas. USA ligger före oss, och det har också varit en annan situation där, säger Alexandra Stråberg, chefsekonom på Länsförsäkringar till SvD.

Riksbanken påverkas

Den amerikanska centralbanken Fed kan komma att dra ner på räntehöjningarna i och med de senaste siffrorna.

Under oktober föll elpriset kraftigt i Sverige, någonting som kan påverka kommande inflationsrapport.

– Det drar ner inflationen med en procentenhet lägre än vad Riksbanken räknat med, säger Torbjörn Isaksson.

Vid en positiv inflationsrapport även i Sverige kan centralbanken besluta sig för att bromsa in räntehöjningarna.

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen

Stort regnväder drar in över Sverige

2026 01 12

Snövarningar och minusgrader har präglat den svenska väderkartan under den senaste tiden.

Men nu kommer en vändning i vintervädret.

Imorgon tisdag väntas ett nytt område med nederbörd dra in över södra Sverige.

– Den strängaste kylan ersätts under dagen av mildare luft och snö, säger SMHI:s meteorolog Linus Karlsson, till GP.

Övergår i regn

Temperaturen väntas fortsätta uppåt och nå plusgrader i stora delar av södra Sverige.

Då övergår nederbörden i regn som kan frysa till is på kalla vägar.

Under onsdagen kommer regnet tillta när lågtrycket drar in västerifrån och sprider sig över södra Sverige.

– På onsdag tar sig ett lågtryck med nederbörd in över södra Sverige och högtrycket pressas in över västra Ryssland, säger Viktor Bergman på SMHI, i ett uttalande.

– Samtidigt förs mildare luft in och i Götaland ser det ut att falla mest regn. Från någonstans över sydligaste Svealand och norrut väntas snöfall, men exakt var gränsen mellan regn och snö kommer att gå är fortfarande lite osäkert.

Det kan komma uppemot 15 millimeter regn lokalt.

Vid kusten kan det bli hårda vindbyar, enligt prognosen från SMHI.

LÄS MER: ”Detta saknar motstycke” – slår tillbaka mot Trump

Vädret mot helgen

Det fortsatta vädret under veckan är ännu oklart, men enligt prognosen ser inte kylan i södra Sverige ut att återvända i närtid.

– På torsdag ligger resterna av onsdagens snöväder kvar över norra halvan av landet. I övriga delar av landet mest mulet och i huvudsak uppehållsväder, säger Viktor Bergman.

– Även under helgen blir det liknande temperaturer, men ännu något mildare luft kan ta sig in. Nederbörd i form av både snö och regn kan förekomma, särskilt över västra Götaland och västra Svealand.

Nästa vecka

Över helgen och under början av nästa vecka ser väderinstitutet två olika scenarion framför sig.

– Antingen fortsätter det lite som tidigare med högtryck i öster och lågtryck i väster med ganska milt och blött väder. Alternativt så växer högtrycket tillbaka in över landet och då efterhand kallare igen med minusgrader även i söder, säger Viktor Bergman.

LÄS MER: Oväntad faktura skickas ut via sms – betala inte

Foto: Joey Huang

Text: Redaktionen

Historiskt nederlag för Putin – värre än andra världskriget

2026 01 12

Den 22 juni 1941 blev Sovjetunionen indragna i kriget mot Adolf Hitlers Tyskland under andra världskriget.

Naziregimen i Tyskland invaderade och inledde det som i Ryssland kallas för ”Stora fosterländska kriget”.

I maj 1945 lades vapnen ner i Europa, vilket innebar att Sovjetunionen lämnade 1 418 dagar av krig bakom sig.

Nu befinner sig den ryska nationen i ett nytt krig som nu går in i ett historiskt skede.

1 419 dagar

Den 24 februari 2022 invaderade Ryssland, med full kraft, Ukraina.

Efter snart fyra år av krig passeras nu ett historiskt skede i kriget.

– Den "särskilda militära operationen" mot Ukraina, som Vladimir Putin inledde den 24 februari 2022, överskrider nu varaktigheten av Stora fosterländska kriget. Den 12 januari 2025 är den 1 419:e dagen av kriget, rapporterar The Moscow Times.

Var tänkt som ett blixtkrig

Att Ryssland fortfarande, efter nästan fyra år, skulle befinna sig i krig med Ukraina var det troligtvis inte många som trodde i början av invasionen.

Allra minst ryssarna i Kreml.

– Kriget, som var tänkt som ett segerrikt blixtkrig där Kiev skulle falla på tre dagar, har förvandlats till en blodig uppgörelse som gjort Ryssland till världsrekordhållare i antal sanktioner och som har inneburit förluster många gånger högre än krigen i Afghanistan och Tjetjenien tillsammans, uppger tidningen.

LÄS MER: ”Detta saknar motstycke” – slår tillbaka mot Trump

Ryska armén lider stora förluster

Under det långa kriget har den ryska armén lidit stora förluster på slagfältet.

– Enligt Natos uppskattningar har den ryska armén i december 2025 förlorat över 1 miljon soldater som dödats eller sårats, uppger tidningen.

– Bland de skadade är omkring 400 000 personer nu funktionshindrade.

Stora ekonomisk smäll

Utöver de stora mänskliga förlusterna har kriget också inneburit stora ekonomiska bakslag.

– Kriget suger ut ekonomiska, materiella och mänskliga resurser, säger den ryska ekonomen Sergej Aleksasjenko, rapporterar The Moscow Times.

– Trycket från västerländska sanktioner som begränsar tillgången till modern teknik och utrustning gör produktionen omodern och ineffektiv.

LÄS MER: Total “blackout“ efter attack – hundratusentals ryssar strandsatta

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen