Positiva signaler för svensk ekonomi – riskerna minskar

2022 11 13

Risken för en djup lågkonjunktur har minskat och räntehöjningarna kan bromsas in.

Inflationstakten i Sverige ligger på 9,7 procent, högt över riksbankens mål på omkring två procent enligt Statistiska Centralbyrån.

Den höga inflationen påverkar miljontals svenskar men nu kommer uppgifter om att vindarna kan vända.

Även fast situationen inte är optimal kan Nordeas chefsanalytiker Torbjörn Isaksson se ljuset i slutet av tunneln.

– Konjunkturutsikterna är fortfarande bekymmersamma. Men riskerna för de riktigt dystra konjunkturscenarierna har minskat, säger han till Svenska Dagbladet.

Positiva besked från USA

Sverige är inte ensamma om att leva med höga kostnader.

Många länder, däribland våra europeiska grannländer, har sett inflationstakten rusa uppemot tio procent.

Extremfallet Turkiet innehar dock rekordet i Europa. Landets inflationstakt har under året varit uppe på åttio procent, rapporterar Forbes.

Däremot kom positiva siffror från USA under veckan.

Kan ha toppat

I USA ser det ut som att inflationen kan vara på nedgång.

Siffrorna för oktober kom in på 7,7 procent, en rejäl sänkning jämfört med inflationstakten för september som låg på 8,2 procent, rapporterar NBC.

Nedgången kan innebära att inflationen i USA nått sin topp, någonting som fick börsen att rusa både i USA och Sverige.

Tyngre här hemma

Trots att siffrorna blivit ljusare på andra sidan Atlanten så kan det dröja innan Sverige ser samma resultat.

– Det kommer att dröja ett tag till innan den svenska inflationen dämpas. USA ligger före oss, och det har också varit en annan situation där, säger Alexandra Stråberg, chefsekonom på Länsförsäkringar till SvD.

Riksbanken påverkas

Den amerikanska centralbanken Fed kan komma att dra ner på räntehöjningarna i och med de senaste siffrorna.

Under oktober föll elpriset kraftigt i Sverige, någonting som kan påverka kommande inflationsrapport.

– Det drar ner inflationen med en procentenhet lägre än vad Riksbanken räknat med, säger Torbjörn Isaksson.

Vid en positiv inflationsrapport även i Sverige kan centralbanken besluta sig för att bromsa in räntehöjningarna.

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen

USA drar sig ur – första landet i världen som lämnar

2026 01 08

Tidigare i veckan meddelade Vita huset att USA avser att lämna ett 60-tal internationella organisationer och avtal.

Ett av avtalen som Trumpregeringen vill lämna får nu särskild uppmärksamhet.

Det handlar om FN:s ramkonvention om klimatförändringar, UNFCCC, som amerikanerna anslöt sig till 1992.

Aldrig någonsin har det hänt att ett land lämnat avtalet – vilket skulle göra USA till det första landet i världen att göra så.

– Vi kommer inte att fortsätta att lägga ut resurser, diplomatiskt kapital och den legitimerande vikten av vårt deltagande i institutioner som är irrelevanta för eller i konflikt med våra intressen, säger USA:s utrikesminister Marco Rubio enligt CNN.

Ökar spänningar med Europa

Om USA gör verklighet av att lämna avtalet skulle det kunna öka spänningarna med landets allierade som ser klimatfrågan som en prioriterad sådan, skriver CNN.

Det aktuella avtalet kräver inte att USA ska minska fossila bränslen eller ens förorena mindre, utan utgår från ett mål om att stabilisera mängden klimatpåverkande föroreningar i atmosfären på en nivå som skulle "förhindra farlig antropogen (mänskligt orsakad) påverkan på klimatsystemet", ”förklarar kanalen.

Fördraget, som ligger till grund för internationellt samarbete om klimatförändringar, kräver dock att länderna varje år rapporterar in en inventering över sina föroreningar.

Den senaste gången skippades den inventeringen helt av Trumpregeringen.

– Vi söker samarbete där det tjänar vårt folk och kommer att stå stadigt där det inte gör det, säger Marco Rubio.

LÄS MER: Grönt ljus från Trump – slår till mot Ryssland

"En gåva till Kina"

När Donald Trump tillträdde som president förra året drog han för andra gången USA ur Parisavtalet. Lämnar USA även UNFCCC blir det svårt för en framtida president att få tillbaka landet i Parisavtalet, eftersom det avtalet slöts inom ramen för UNFCCC.

John Kerry, utrikesminister under Barack Obama mellan 2013 och 2017, har kallat Trumps besked för “en gåva till Kina”.

– Det är ett “get out of jail”-frikort för länder och förorenare som vill undvika ansvar, säger han enligt CNN.

LÄS MER: Turkiet redo rycka in – hotat med militär operation

Foto: Official White House Photo by Molly Riley

Text: Redaktionen

Plötslig vändning – Rysslands ”livlina” faller

2026 01 08

Sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina för snart fyra år sedan har landets ekonomi drabbats hårt.

Samtidigt har den burits upp av den nära handelsrelationen med Kina.

Handeln mellan de båda länderna ökade kraftigt under krigets inledande år.

– Under krigets första år växte handeln mellan Ryssland och Kina med 30 procent och under 2023 fortsatte den öka med samma mängd, rapporterar The Moscow Times.

Plötslig vändning 2025

Efter en kraftig ökning under flera år har trenden nu plötsligt vänt.

– Kina minskade inköpen av nästan alla råvaror från Ryssland under 2025, uppger tidningen.

– Handeln med Kina, som har blivit en livlina för den ryska ekonomin sedan väst införde sanktioner, minskade 2025 för första gången sedan kriget i Ukraina började.

Kraftig minskning

Under förra året minskade Kina sina inköp av rysk olja med 7,6 procent.

– Exporten i monetära termer kollapsade med 20 procent på grund av fallande priser och rabatter, uppger tidningen.

Den ryska kolexporten till Kina minskade med elva procent och timmerleveranserna minskade med tio procent.

När det kommer till järnmetaller är minskningen hela 63 procent.

Exporten av naturgas ökade förvisso med tolv procent, men på grund av fallande priser minskade exportvärdet ändå med 1,8 procent.

Minskar i andra riktningen också

Det är inte bara Kinas import från Ryssland som har rasat.

Detsamma gäller också handeln från Kina till grannen i norr.

– Tillgången på kinesiska varor till Ryssland minskade för första gången sedan krigets början, med 11,8 procent, rapporterar The Moscow Times.

– Importen av bilar från Kina har kollapsat med hälften.

Läs mer: Fartyg attackerat nära Turkiet

Putin vill vända trenden

Den minskade handeln oroar Kreml och Vladimir Putin, som under hösten besökte den kinesiska huvudstaden för att stärka banden länderna emellan.

Men relationen mellan stormakterna är inte jämlik.

– För Ryssland är Kina den största marknaden för råvaror, främst olja och gas. För Kina är Ryssland en liten exportmarknad i nivå med Mexiko, framhåller tidningen.

Läs mer: Turkiet redo rycka in – hotat med militär operation

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen