Präst får Svenska Kyrkans hårdaste straff för BDSM-sex med ung man

2021 08 31

Svenska Kyrkan utdömer sitt hårdaste interna straff mot en präst i Småland som gått över gränsen för vad kyrkan tycker är lämpligt.

Det hela inleddes med att stiftet mottog en anmälan mot Smålandsprästen som anklagades av en tonårspojke för så kallad oaktsam våldtäkt. Polisen lade ned sin utredning på grund av bristande bevis men kyrkorådet gick vidare med en egen internutredning, uppger Barometern.

BDSM-kontaktsida

Pojken var över 15 år och var därmed sexuellt myndig men hade ännu inte fyllt 18. Han hade träffat prästen på en kontaktsida för sexuella aktiviteter av modellen BDSM vilket inbegriper bondage, disciplin, dominans, submission och sadomasochism.

Bilder och filmer

Prästen och tonårspojken inledde därefter en sexuell relation som pojken mådde dåligt av rapporterar tidningen.

En analys av prästens jobbmobil och jobbdator påvisade sexuellt material och man upptäckte även BDSM-filmer och bilder med pojken. Domkapitlet slår fast att prästen borde insett att det var fråga om en ”asymmetrisk maktrelation och sexuell kontakt med en sårbar person” och att han brustit i omsorg om pojken uppger Barometern.

Inte brottsligt

Även om det inte handlar om brottsliga handlingar konstaterade kyrkan att det rör sig om en oacceptabel livsstil enligt kyrkans uppfattning. Prästen har inte heller följt sina prästvigningslöften.

Prästen blev avkragad

Svenska Kyrkan beslutade att utdöma sitt strängaste interna straff till prästen vilket är avkragning. Därmed är prästen inte längre behörig att utöva kyrkans vigningstjänst konstaterar Barometern.

[yop_poll id="558"]

Ångrar allt om Ukraina – var ett misstag

2026 11 07

Stormen kring Starlink fortsätter.

Elon Musk medger ett misstag om Ukraina.

Det handlar om hjälpen med Starlink under den ryska invasionen, rapporterar Kyiv Independent.

Delar kritiskt utspel

Elon Musk har återpublicerat ett inlägg på sin egen plattform X.

Inlägget riktar kritik mot beslutet att förse Ukraina med tusentals Starlink-terminaler och kostnadsfri internettjänst i början av den fullskaliga ryska invasionen.

– I efterhand var det ett misstag av SpaceX att skicka tusentals kostnadsfria Starlink-terminaler till Ukraina och erbjuda tjänster för miljontals dollar i månaden utan kostnad i början av kriget, står det i inlägget.

Vidare hävdas det att tjänsten ursprungligen var tänkt att ge civila tillgång till internet, men att den senare fick en central roll i Ukrainas militära drönarkrigföring.

Musk har återpublicerat inlägget utan någon egen kommentar.

Läs också: Enorm rusning i Sverige – här handlar folk som aldrig förr

Kritik mot Musk

Återpubliceringen kommer kort efter att Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj riktat kritik mot miljardärens inflytande.

I en intervju med det tyska tv-programmet ZDF Magazin Royale ifrågasätter han hur mycket makt en enskild privatperson kan ha.

– Det finns för mycket makt i händerna på en mycket förmögen person. En sådan koncentration av makt är farlig, säger Zelenskyj.

Viktigt för Ukrainas försvar

Starlink, som drivs av Musks rymdbolag SpaceX, har fått en viktig funktion i Ukraina sedan Rysslands fullskaliga invasion inleddes.

Ukraina använder både kommersiella Starlink-terminaler och den militära varianten Starshield.

I mitten av oktober infördes en hastighetsbegränsning för Ukrainas Starshield-tjänst utan förvarning. Det störde den ukrainska militärens möjligheter att bekämpa ryska drönare med jetmotorer.

Musk tog inte på sig ansvaret för beslutet, men anklagade offentligt Ukraina för att bryta mot användarvillkoren genom att använda kommersiella Starlink-terminaler för offensiva drönarattacker.

– Att använda Starlink, en civil kommersiell tjänst, för offensiva drönarattacker för att döda människor har aldrig varit tillåtet, och det borde aldrig tillåtas, skrev han på X i oktober.

Ukraina avvisade anklagelserna och uppgav att Starshield används för att stödja militära operationer mot ryska styrkor på ukrainskt territorium.

Andra läser: Plötslig öppning för Ukraina – Zelenskyj hoppfull

Foto: President of Russia Office resp White House Official

Text: Redaktionen

Anmälningar väller in – Volvoägare varnas

2026 11 08

Antalet bildelsstölder i Sverige ökar.

Det rör sig mellan början av januari och slutet av september om en ökning från 861 till 1 048 anmälningar jämfört med samma period förra året.

De senaste siffrorna – som har publicerats av Larmtjänst – visar att Volvo är det bilmärke som tjuvarna tycks vara mest intresserade av.

Antalet stölder av katalysatorer har samtidigt ökat med 298 procent.

Nya siffror

Under första kvartalet anmäldes 579 stölder, följt av 254 under andra kvartalet och 215 under tredje kvartalet.

– Statistiken omfattar stölder av strålkastare, navigationsenheter, airbags och katalysatorer, meddelar Larmtjänst.

– Årets ökning syns framför allt för katalysatorer och strålkastare, medan stölderna av navigationsenheter och airbags har minskat

298-procentig ökning

Vid ett och samma stöldtillfälle kan flera komponenter stjälas. Det innebär att antalet stulna komponenter är högre än antalet anmälda stölder.

Så här ser fördelningen av de stulna komponenterna ut:

- 418 strålkastare, en ökning med 35 procent jämfört med 2025.

- 11 navigationsenheter, en minskning med 59 procent.

- 96 airbags, en minskning med 70 procent.

- 477 katalysatorer, en ökning med 298 procent.

Läs mer: Högst 15 liter i tanken på bilar – nytt förslag på bordet

Volvo mest intressant

Volvo är det bilmärke som utsätts för flest stölder. Tjuvarna är främst intresserade av huvudstrålkastare när det kommer till Volvos bilar.

Därefter följer Toyota, där tjuvarna främst stjäl katalysatorer.

Minska risken

Volvoägare och andra bilägare som vill minska risken att bli av med strålkastare eller katalysatorer uppmanas att:

- Parkera bilen i garage eller på en upplyst och öppen plats.

- Märk stöldbegärliga bildelar, det kan ha en avskräckande effekt och underlätta identifiering.

- Använd bilens larmsystem om sådant finns.

Läs mer: Stor bilhandlare i konkurs – halva försäljningen borta

Foto: I. Pettersson

Text: Redaktionen