Präst får Svenska Kyrkans hårdaste straff för BDSM-sex med ung man

2021 08 31

Det hela inleddes med att stiftet mottog en anmälan mot Smålandsprästen som anklagades av en tonårspojke för så kallad oaktsam våldtäkt. Polisen lade ned sin utredning på grund av bristande bevis men kyrkorådet gick vidare med en egen internutredning, uppger Barometern.

BDSM-kontaktsida

Pojken var över 15 år och var därmed sexuellt myndig men hade ännu inte fyllt 18. Han hade träffat prästen på en kontaktsida för sexuella aktiviteter av modellen BDSM vilket inbegriper bondage, disciplin, dominans, submission och sadomasochism.

Bilder och filmer

Prästen och tonårspojken inledde därefter en sexuell relation som pojken mådde dåligt av rapporterar tidningen.

En analys av prästens jobbmobil och jobbdator påvisade sexuellt material och man upptäckte även BDSM-filmer och bilder med pojken. Domkapitlet slår fast att prästen borde insett att det var fråga om en ”asymmetrisk maktrelation och sexuell kontakt med en sårbar person” och att han brustit i omsorg om pojken uppger Barometern.

Inte brottsligt

Även om det inte handlar om brottsliga handlingar konstaterade kyrkan att det rör sig om en oacceptabel livsstil enligt kyrkans uppfattning. Prästen har inte heller följt sina prästvigningslöften.

Prästen blev avkragad

Svenska Kyrkan beslutade att utdöma sitt strängaste interna straff till prästen vilket är avkragning. Därmed är prästen inte längre behörig att utöva kyrkans vigningstjänst konstaterar Barometern.

Rejält snöoväder drar in över Sverige

2025 12 29

Regeringen har ändrat sig – pensionärer går i taket: “Ni lovade”

2025 12 29

Ändringen avsåg att begränsa söktjänster som Ratsit och Mr Koll.

Utredningens rekommendation blev då att “det befintliga undantaget i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen för söktjänster som offentliggör känsliga personuppgifter utvidgas till att omfatta samtliga personuppgifter.”

Med andra ord: de skulle i praktiken omfattas av GDPR. 

Rasar mot vändningen: "Bedrövligt"

Lagändringen föreslogs träda i kraft den 1 januari 2027. Men i november meddelade regeringen att frågan skjuts fram.

Det har fått Pensionärernas riksorganisation, SPF Seniorerna och SKPF Pensionärerna, som totalt samlar 700 000 medlemmar i Sverige, att gå i taket.

Enligt organisationerna markerar beskedet ett skifte då regeringspartierna uppfattades vara överens om en ändring för ett år sedan.

– Regeringen valdes på löftet att stenhårt angripa brottsligheten. Att kriminella enkelt har tillgång till information om personer att stjäla från är en självklar fråga att åtgärda om man vill vara tuff mot brotten. Ändå viker man ned sig och utan vettiga argument. Bedrövligt! säger Åsa Lindestam, ordförande i PRO.

Öppet brev

De tre organisationerna reagerar nu på beskedet i form av ett öppet brev som idag lämnats till regeringen. 

I brevet understryks att de utpekade söktjänsterna gör det enkelt för kriminella att ta reda på vem som bor på en viss adress samt detaljer om personerna i fråga. Det går även att ta reda på folks tillgångar.

– Det är fruktansvärt att tänka på alla de äldre som blivit lurade av kriminella att lämna över sina smycken, pengar och värdesaker. Det är personliga tragedier och fler tillkommer varje dag eftersom de kriminella har fritt fram. Regeringen behöver skyndsamt presentera andra åtgärder för att komma åt det här, säger Maria Larsson, förbundsordförande för SPF Seniorerna.

LÄS MER: Svenska produktionen upphör – företag flyttar till Kina

Förklaringen: vill invänta fall i domstolen

I november förklarade regeringen att man vill invänta en rättslig prövning som pågår i EU-domstolen innan ett beslut tas i frågan. 

– Vi menar att det är mindre lämpligt att göra ingrepp i våra grundlagar innan rättsläget är klarlagt. I det aktuella fallet måste vi med säkerhet veta att vi gör precis det som krävs – varken mer eller mindre, framhöll justitieminister Gunnar Strömmer (M) tillsammans med Erik Slottner (KD) och Martin Melin (L) i Di för en månad sedan.

– Vår uppfattning är därför att det är nödvändigt att invänta utfallet i EU-domstolen. Det här påpekas också av flera remissinstanser. Vi har därför landat i att för närvarande inte ta vidare förslagen från den så kallade söktjänstutredningen.

LÄS MER: Swedbank: Gör dessa tre saker 2026

Foto: Magnus Liljegren/Regeringskansliet resp Shvets Production

Text: Redaktionen