Präst får Svenska Kyrkans hårdaste straff för BDSM-sex med ung man

2021 08 31

Svenska Kyrkan utdömer sitt hårdaste interna straff mot en präst i Småland som gått över gränsen för vad kyrkan tycker är lämpligt.

Det hela inleddes med att stiftet mottog en anmälan mot Smålandsprästen som anklagades av en tonårspojke för så kallad oaktsam våldtäkt. Polisen lade ned sin utredning på grund av bristande bevis men kyrkorådet gick vidare med en egen internutredning, uppger Barometern.

BDSM-kontaktsida

Pojken var över 15 år och var därmed sexuellt myndig men hade ännu inte fyllt 18. Han hade träffat prästen på en kontaktsida för sexuella aktiviteter av modellen BDSM vilket inbegriper bondage, disciplin, dominans, submission och sadomasochism.

Bilder och filmer

Prästen och tonårspojken inledde därefter en sexuell relation som pojken mådde dåligt av rapporterar tidningen.

En analys av prästens jobbmobil och jobbdator påvisade sexuellt material och man upptäckte även BDSM-filmer och bilder med pojken. Domkapitlet slår fast att prästen borde insett att det var fråga om en ”asymmetrisk maktrelation och sexuell kontakt med en sårbar person” och att han brustit i omsorg om pojken uppger Barometern.

Inte brottsligt

Även om det inte handlar om brottsliga handlingar konstaterade kyrkan att det rör sig om en oacceptabel livsstil enligt kyrkans uppfattning. Prästen har inte heller följt sina prästvigningslöften.

Prästen blev avkragad

Svenska Kyrkan beslutade att utdöma sitt strängaste interna straff till prästen vilket är avkragning. Därmed är prästen inte längre behörig att utöva kyrkans vigningstjänst konstaterar Barometern.

[yop_poll id="558"]

4 juni 2026

Hundratusentals kan slippa betala skatt – ny lag på gång

2026 06 04

En så kallad skattefälla för hundratusentals svenskar är på väg att tas bort.

Det var förra veckan som regeringen gick ut med att en ny lagändring är på gång.

Så som inkomstskattelagen ser ut idag ska folk som stadigvarande vistas på svensk mark också betala skatt i Sverige för sina inkomster.

Men det finns idag ingen exakt definition av begreppet "stadigvarande vistelse”. Det ställer till det för arbetsgivare, domstolar och de cirka 700 000 svenskar som bor utomlands, enligt regeringen.

"Kommer underlätta"

Den nya definitionen av stadigvarande vistelse föreslås omfatta minst 160 vistelsedagar på ett kalenderår – eller fler än 120 om antalet under föregående år översteg samma antal. Enbart dagar då personen haft sin dygnsvila i Sverige räknas som vistelsedagar.

Det här kommer underlätta livet för många utlandssvenskar, inte minst pensionärer som bosatt sig utomlands men kommer till Sverige och träffar barnbarnen då och då. Det ska vara lätt att göra rätt när man betalar skatt, säger finansminister Elisabeth Svantesson (M).

Förslag från Skatteverket

Göran Andersson, vd för rådgivningsbolaget Sparsam Skatt, välkomnar beskedet.

Han menar att de nya reglerna kommer att göra det tydligare hur ofta man som utlandssvensk kommer kunna resa “hem” för att besöka släkt och vänner utan att bli skyldig att betala skatt i Sverige.

Lagstiftningen har varit otydlig, vilket inte är till gagn för någon part. Att regeringen nu går vidare har varit efterlängtat ända sedan Skatteverket lade fram förslaget hösten 2023, säger Göran Andersson till Di.

ANDRA LÄSER: Tre skatter kan sänkas vid valvinst

Ska gälla från januari

Dagens regelverk har en gräns vid sex månaders vsistelse. Skatterättsnämnden har dock gjort flera undantag, exempelvis är hembesöken spridits över samtliga månader.

Den nya lagen föreslås träda i kraft från och med nästa år.

Skönt att oklarheter kring repetitiva besök, periodicitet och den svenska vistelsens längd i förhållandet till vistelse utomlands före och efter Sverigevistelsen blir ett minne blott om den nya lagen implementeras 1 januari 2027, konstaterar Göran Andersson.

ANDRA LÄSER: Svenskar på Mallorca riskerar tusentals kronor i böter

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen


Fransmän strömmar till Sverige – köper massor

2026 06 04

Allt fler människor från Frankrike har hittat till Sverige.

Ofta förknippas semester i Sverige med sommarmånaderna.

Men också under vintern strömmar många människor till Sverige. Inte minst till de norra delarna, där turismen i Norrbotten återigen har slagit rekord, rapporterar SVT.

– Norrbotten som vinterdestination ökar ständigt och det vi kan se som en indikation är att antalet gästnätter ökat med sex procent under säsongen. Vi ser också att ökningen sker över hela länet, säger Annika Fredriksson som är vd för Arctic Sweden Visitors Board, till kanalen.

Norge ofta i topp i landet

I Sverige som helhet har norrmännen dominerat under en lång tid, när det kommer till antalet gästnätter.

Men under 2023 skedde ett skifte, då de tyska turisterna gick om de svenska grannarna i väst.

- Detta är möjligen ett historiskt skifte eftersom norska turister i alla pandemifria tider varit de utländska besökare som övernattat mest i Sverige, uppgav Visit Swedens vd Susanne Andersson i ett uttalande i samband med att siffrorna släpptes.

Fransmännen strömmar till

I Norrbotten ser man ett nytt trendbrott.

För första gången kommer flest vinterturister från Frankrike, som också står för den största ökningen under årets kalla säsong, rapporterar SVT.

Som helhet ökade antalet gästnätter med sex procent. Men bland fransmännen var ökningen hela 27 procent.

Och tillströmningen innebär ett rejält ekonomiskt tillskott till regionen.

– Våra besökare spenderar väldigt mycket pengar. Det är enorma summor när det här räknas ihop, säger Annika Fredriksson, till kanalen.

LÄS MER: Tre skatter kan sänkas vid valvinst

Viktigt att analysera

De olika trenderna när det gäller utländska turister är ibland svåranalyserade, menar Susanne Andersson på Visit Sweden.

Men det finns ändå en stor fördel att känna till dem.

- Det är svårt att dra relevanta slutsatser utan insikt i utvecklingen men detta kan vara viktigt att känna till när svenska besöksnäringsföretag ska planera sina kommande marknadsföringsinsatser, säger hon, i ett uttalande.

LÄS MER: Börsbolag i konkurs

Foto: R. Garcin

Text: Redaktionen