Premiärminister Boris Johnson upprörd över rasistiska påhopp

2021 07 12

Storbritanniens premiärminister Boris Johnson hade laddat rejält för att fira EM-segern i fotboll i sina sociala mediekanaler men fick istället gå ut på Facebook och huta åt ligister som gjorde rasistiska påhopp på fotbollsspelarna. Polisen lovar att agera mot de skyldiga.

Boris Johnson har varit mycket aktiv i sociala medier under fotbolls-EM och lagt ut flera bilder där han bland annat gestikulerar framför TV-skärmen när England gör mål och där han tagit på sig en specialupptryckt Englandströja med nummer 10 på – samma adress som landets premiärminister alltid bor på, nämligen 10 Downing Street.

Han har också lagt ut en bild där han står på en jättelik engelsk rödvit flagga.

Ligister i sociala medier

Men istället för att fira med något alldeles extra i sociala medier om England vunnit mot Italien fick han efter förlusten istället gå ut och uppmana ligister i sociala medier att inte bete sig illa.

– Englands lag förtjänar att hyllas som hjältar, inte att bli rasistiskt påhoppade i sociala medier. De som är ansvariga för dessa förfärliga trakasserier borde skämmas, framför nu Boris Johnsson på sin Facebooksida.

Brittiska Fotbollsförbundet uttryckte förfäran.

Bevis för åtal

– Vi kan inte vara tydligare om att den som ligger bakom ett så här hemskt beteende inte är välkommen

att följa vårt lag. Vi gör allt för att stödja spelarna samtidigt som vi uppmanar till hårdast möjliga straff för de ansvariga. Vi vädjar till regeringen att agera snabbt och införa lagar så att sådana här påhopp får konsekvenser i verkliga livet. Sociala medieföretagen bör stänga av de som missbrukar plattformarna och samla in bevis som kan leda till åtal, meddelar Brittiska Fotbollsförbundet.

– Vi är medvetna om ett antal kränkande och rasistiska kommentarer mot fotbollsspelarna efter EM-finalen. Detta är totalt oacceptabelt. Det tolereras inte och det kommer att utredas, betonar Londonpolisen.

Engelska ligister attackerade även polisen utanför stadion efter matchen. 19 poliser skadades när fotbollssupportrar gick till attack varpå 49 gripanden gjordes.

ANALYS
Debatten i Storbritannien har pågått länge och riktar främst in sig på sociala mediejättarna som får hård kritik för att inte ta sitt ansvar. I land efter land ökar kritiken mot Facebook och Instagram som låter en liten minoritet ligister förstöra och förgifta för alla andra.

Foto: B. Johnson FB

[yop_poll id="353"]

20 juli 2026

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Väktare kan sättas in för att stoppa folk från att tanka bilen.

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort. 

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder. 

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle. 

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen


29 april 2026

50 000 måste anställas – snittlön på 32 800 kronor

2026 07 19

En bransch skriker efter arbetskraft – och behöver anställa 50 000 de kommande åren.

Antalet personer som är 80 år eller äldre ökar kraftigt i Sverige.

Det innebär att det under de kommande åren väntas finnas ett stort behov av ny arbetskraft inom äldreomsorgen.

Äldreomsorgen är den verksamhet i kommuner och regioner där det behövs personal allra mest.

Fram till år 2030 måste så många som 50 000 anställas, enligt Socialstyrelsen.

Finns utmaningar

Myndigheten pekar ut en rad utmaningar som finns i branschen.

Undersköterskor i äldreomsorgen har exempelvis dubbelt så höga sjuktal som genomsnittet på arbetsmarknaden.

Samtidigt finns brister i arbetsmiljön, stora personalgrupper och svårigheter att rekrytera medarbetare med rätt kompetens.

Snittlönen för en undersköterska ligger enligt Statistiska centralbyrån på 32 800 kronor.

“Hög arbetsbelastning”

Bristerna i arbetsmiljön bedöms vara orsaken till att undersköterskor i äldreomsorgen har dubbelt så höga sjuktal som på arbetsmarknaden i övrigt.

– Många medarbetare gör ett fantastiskt arbete varje dag, säger Socialstyrelsens generaldirektör Björn Eriksson.

– Men arbetsbelastningen är hög och det märks. Arbetsmiljön behöver bli bättre för att få ner sjukskrivningstalen.

Läs mer: Stort orderlyft för Saab

“Svårt att ge stöd”

Enhetschefer i äldreomsorgen ansvarar i genomsnitt för 52 medarbetare.

Det bedöms göra det svårt att finnas nära medarbetarna och stötta personalen i vardagen. 

– När en chef har ansvar för så många medarbetare blir det svårt att ge personalen det stöd som behövs, säger utredaren Anna Brooks.

Behövs organisation

Socialstyrelsen konstaterar i sin rapport att mycket behöver göras för att förbättra möjligheterna att rekrytera de 50 000 som kommer att behövas fram till år 2030.

Anna Brooks menar att det handlar om organisering.

– Att organisera arbetet så att fler orkar arbeta heltid är en del av lösningen. Arbetsgivarna behöver också erbjuda heltidstjänster i högre utsträckning än idag, säger hon.

Läs mer: Höjning vid pump – här är nya prislappen

Foto: Radission US resp Riksbanken

Text: Redaktionen