Premiärminister Boris Johnson upprörd över rasistiska påhopp

2021 07 12

Storbritanniens premiärminister Boris Johnson hade laddat rejält för att fira EM-segern i fotboll i sina sociala mediekanaler men fick istället gå ut på Facebook och huta åt ligister som gjorde rasistiska påhopp på fotbollsspelarna. Polisen lovar att agera mot de skyldiga.

Boris Johnson har varit mycket aktiv i sociala medier under fotbolls-EM och lagt ut flera bilder där han bland annat gestikulerar framför TV-skärmen när England gör mål och där han tagit på sig en specialupptryckt Englandströja med nummer 10 på – samma adress som landets premiärminister alltid bor på, nämligen 10 Downing Street.

Han har också lagt ut en bild där han står på en jättelik engelsk rödvit flagga.

Ligister i sociala medier

Men istället för att fira med något alldeles extra i sociala medier om England vunnit mot Italien fick han efter förlusten istället gå ut och uppmana ligister i sociala medier att inte bete sig illa.

– Englands lag förtjänar att hyllas som hjältar, inte att bli rasistiskt påhoppade i sociala medier. De som är ansvariga för dessa förfärliga trakasserier borde skämmas, framför nu Boris Johnsson på sin Facebooksida.

Brittiska Fotbollsförbundet uttryckte förfäran.

Bevis för åtal

– Vi kan inte vara tydligare om att den som ligger bakom ett så här hemskt beteende inte är välkommen

att följa vårt lag. Vi gör allt för att stödja spelarna samtidigt som vi uppmanar till hårdast möjliga straff för de ansvariga. Vi vädjar till regeringen att agera snabbt och införa lagar så att sådana här påhopp får konsekvenser i verkliga livet. Sociala medieföretagen bör stänga av de som missbrukar plattformarna och samla in bevis som kan leda till åtal, meddelar Brittiska Fotbollsförbundet.

– Vi är medvetna om ett antal kränkande och rasistiska kommentarer mot fotbollsspelarna efter EM-finalen. Detta är totalt oacceptabelt. Det tolereras inte och det kommer att utredas, betonar Londonpolisen.

Engelska ligister attackerade även polisen utanför stadion efter matchen. 19 poliser skadades när fotbollssupportrar gick till attack varpå 49 gripanden gjordes.

ANALYS
Debatten i Storbritannien har pågått länge och riktar främst in sig på sociala mediejättarna som får hård kritik för att inte ta sitt ansvar. I land efter land ökar kritiken mot Facebook och Instagram som låter en liten minoritet ligister förstöra och förgifta för alla andra.

Foto: B. Johnson FB

[yop_poll id="353"]

“Enda alternativet” – Kreml nära ödesbeslut

2026 06 22

Kreml uppges vara på väg att spela ut vad som kan vara sitt sista kort i Ukrainakriget.

Rysslands militära produktion har stagnerat.

Med undantag för långdistansvapen och obemannade system har Putinregimen förlorat förmågan att öka vapenproduktionen, uppger källor för den ansedda tidningen Financial Times.

– Utan investeringar är det omöjligt att öka vapenproduktionen, och det kommer att ta år, säger en av tre västerländska underrättelsetjänstemän som tidningen talat med.

“Enda alternativet”

Rekordlåg arbetslöshet och svårigheter att attrahera kvalificerade specialister för högteknologisk utveckling uppges också ställa till det för Ryssland.

Samtidigt har Ukrainas utveckling av drönare med längre räckvidder accelererat. Det har minskat den ryska fördelen av att vara fler soldater på slagfältet.

Nu återstår enbart Kremls “enda alternativ”, skriver FT.

Massmobilisering.

– Ryssland kommer att leta efter olika sätt att påverka situationen i Ukraina, men förutom kärnvapen tror jag inte att de verkligen kommer att kunna förändra stridernas förlopp under de kommande månaderna om de inte tillkännager ytterligare en mobilisering, säger Konrad Muzyka, chef för den polska analysgruppen Rochan Consulting, enligt exiltidningen The Moscow Times.

Andra läser: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sista kortet

En ny tvångsmobilisering i Ryssland har av experter uppskattats som Vladimir Putins sista kort att spela ut. Scenariot beskrivs som ett val mellan kriget eller ryska folket och skulle kunna rubba regimens stabilitet.

– Det är något Putin har varit angelägen om att undvika, efter att den första "partiella mobiliseringen" visat sig vara oerhört impopulär och fick många ryssar att emigrera, uppgav CNN tidigare i juni.

Nigel Gould-Davies, senior fellow för Ryssland och Eurasien vid International Institute for Strategic Studies, menar att Kreml snart står inför “ett grundläggande val”.

– Om huruvida de ska radikalt öka sina krav på Rysslands ekonomi och samhälle eller skala ner sina krigsmål, säger han till samma kanal.

Andra läser: Sverige slår USA – hamnar en plats före

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Rysk katastrof nära – Ukraina sätter in dödsstöten

2026 06 22

Ukraina har intensifierat sina attacker mot den ryskockuperade Krymhalvön.

Samtliga broar som förbinder Krym med ryskockuperade regioner i Ukraina uppges ha attackerats och skadats.

Nu förbereder den ukrainska militären nådastöten.

Enligt en av Rysslands mest välkända militärbloggare planerar Ukraina en attack mot Kjertbron, som förbinder halvön med det ryska fastlandet.

Bloggaren, som använder aliaset ”Rybar”, bedömer att den ökade ukrainska aktiviteten på Krym är en del av förberedelserna inför en avgörande och storskalig attack mot den strategiskt viktiga bron.

– Trycket på Krymbron kommer helt klart att öka under de kommande veckorna, skriver Rybar på Telegram, enligt Berlingske.

– Fienden har delvis uppnått sina mål i form av en bränslekollaps och avbrott i strömförsörjningen och kommer nu försöka gå vidare till den sista fasen av sin långsiktiga kampanj, vars slutgiltiga mål är att förstöra Kjertbron, fortsätter militärbloggaren.

Potentiell katastrof för Ryssland

Ukraina har tidigare attackerat Kjertbron under kriget.

Två omfattande attacker genomfördes i oktober 2022 och i juli 2023.

Den senaste större attacken mot bron inträffade förra sommaren. I juni 2025 skakades bron av en kraftig explosion efter att den ukrainska säkerhetstjänsten SBU minerat flera brofästen.

Kjertbron är en central försörjningsled för den ryska krigsinsatsen i Ukraina och en viktig transportväg för ryska trupper. Om bron skulle slås ut bedöms det få stora militära konsekvenser för Rysslands anfallskrig.

LÄS MER: Putins missilfabrik under attack

Massiv prestigeförlust

Förutom de militära konsekvenserna vore en utslagen bro till Krym en enorm prestigeförlust för Rysslands diktator Vladimir Putin.

Halvön annekterades olagligt av Ryssland 2014 och betraktas i dag av Putinregimen som en integrerad del av den Ryska federationen.

När bron invigdes fyra år efter annekteringen sades den ha kostat 228 miljarder rubel att bygga, vilket vid tidpunkten motsvarade cirka 30 miljarder svenska kronor.

Ukrainas president Volodymyr Zelensky har flera gånger påtalat att Krymhalvön måste återgå till ukrainsk kontroll.

– Vi måste kämpa för folket på Krym, och i alla andra delar av det ockuperade Ukraina, sade han exempelvis 2024, tio år efter annekteringen.

LÄS OCKSÅ: SWEDBANK: Lägre priser i sommar – orsakar rusning

Foto: Sociala medier resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen