Premiärminister Boris Johnson upprörd över rasistiska påhopp

2021 07 12

Storbritanniens premiärminister Boris Johnson hade laddat rejält för att fira EM-segern i fotboll i sina sociala mediekanaler men fick istället gå ut på Facebook och huta åt ligister som gjorde rasistiska påhopp på fotbollsspelarna. Polisen lovar att agera mot de skyldiga.

Boris Johnson har varit mycket aktiv i sociala medier under fotbolls-EM och lagt ut flera bilder där han bland annat gestikulerar framför TV-skärmen när England gör mål och där han tagit på sig en specialupptryckt Englandströja med nummer 10 på – samma adress som landets premiärminister alltid bor på, nämligen 10 Downing Street.

Han har också lagt ut en bild där han står på en jättelik engelsk rödvit flagga.

Ligister i sociala medier

Men istället för att fira med något alldeles extra i sociala medier om England vunnit mot Italien fick han efter förlusten istället gå ut och uppmana ligister i sociala medier att inte bete sig illa.

– Englands lag förtjänar att hyllas som hjältar, inte att bli rasistiskt påhoppade i sociala medier. De som är ansvariga för dessa förfärliga trakasserier borde skämmas, framför nu Boris Johnsson på sin Facebooksida.

Brittiska Fotbollsförbundet uttryckte förfäran.

Bevis för åtal

– Vi kan inte vara tydligare om att den som ligger bakom ett så här hemskt beteende inte är välkommen

att följa vårt lag. Vi gör allt för att stödja spelarna samtidigt som vi uppmanar till hårdast möjliga straff för de ansvariga. Vi vädjar till regeringen att agera snabbt och införa lagar så att sådana här påhopp får konsekvenser i verkliga livet. Sociala medieföretagen bör stänga av de som missbrukar plattformarna och samla in bevis som kan leda till åtal, meddelar Brittiska Fotbollsförbundet.

– Vi är medvetna om ett antal kränkande och rasistiska kommentarer mot fotbollsspelarna efter EM-finalen. Detta är totalt oacceptabelt. Det tolereras inte och det kommer att utredas, betonar Londonpolisen.

Engelska ligister attackerade även polisen utanför stadion efter matchen. 19 poliser skadades när fotbollssupportrar gick till attack varpå 49 gripanden gjordes.

ANALYS
Debatten i Storbritannien har pågått länge och riktar främst in sig på sociala mediejättarna som får hård kritik för att inte ta sitt ansvar. I land efter land ökar kritiken mot Facebook och Instagram som låter en liten minoritet ligister förstöra och förgifta för alla andra.

Foto: B. Johnson FB

[yop_poll id="353"]

Natostyrkor bordar fartyg

2026 02 04

Estniska specialstyrkor har bordat lastfartyget Baltic Spirit.

Insatsen genomfördes från både en helikopter och ett örlogsfartyg.

Det stora containerfartyget var på väg från Ecuador till Ryssland, med slutdestinationen Sankt Petersburg – landets näst största stad.

Kopplas till smuggling

Enligt uppgifter till den estniska tidningen Postimees uppges fartyget var inblandat i smugglingsverksamhet. Den estniska skatte- och tullmyndigheten deltog i insatsen tillsammans med polis och militär.

Fartyget seglar under Bahamas flagg och misstänks ha smugglat varor från Ecuador. Vilken typ av last som transporterades till Ryssland är oklart.

– Enligt myndigheterna är fartyget inte känt för att vara en del av Rysslands så kallade skuggflotta, och det finns inte heller med på Europeiska unionens sanktionslista, skriver finska Iltalehti om händelsen.

Tagits i beslag

Containerfartyget bordades i etniskt vatten. Enligt uppgift ska fartyget gått in i estniskt vatten och ankrat för tankning när elitsoldaterna slog till.

”Baltic Spirit” har nu beslagtagits av estniska myndigheter.

Kreml har inte kommenterat incidenten.

Flög in med stridsflygplan

Estländska myndigheter har tidigare agerat mot brottsmisstänkta ryskkopplade fartyg.

I maj försökte den estiska marinen stoppa en oflaggad oljetanker som misstänktes tillhöra den ryska skuggflottan.

Fartyget vägrade dock att stanna. Samtidigt valde Ryssland att sända in ett stridsflygplan som kränkte Estlands luftrum.

LÄS MER: Putin har brutit löfte till Trump

Stärkt bevakning

Nato har ökat sin militära närvaro i Östersjön.

– För att upprätthålla vaksamheten, öka lägesbilden och avskräcka från framtida incidenter stärker Nato sin militära närvaro i Östersjön. Allierade överväger också andra åtgärder för att ta itu med potentiella hot mot kritisk undervattensinfrastruktur, framhöll försvarsalliansen i ett uttalande förra året.

I samma veva meddelade insatsstyrkan Joint Expeditionary Force (JEF) att man stärker bevakningen i Östersjön.

Den brittiskledda snabbinsatsstyrkan, som består av tio Natoländer, har bland annat aktiverat ett gemensamt AI-verktyg som kan identifiera misstänkta fartygsrörelser.

Sverige deltar i JEF-samarbetet tillsammans med:

- Danmark

- Estland

- Finland

- Island

- Lettland

- Litauen

- Nederländerna

- Norge

- Storbritannien

LÄS OCKSÅ: Biltema går ut med varning till kunder

Arkivfoto: Nato

Text: Redaktionen

”Historiskt” genombrott – ”avgörande för Ukraina”

2026 02 04

Estland presenterar ett stort genombrott.

Landet lanserar Europas största batteripark med en kapacitet på 100 megawatt.

– Batterierna kan lagra elektricitet och förse elnätet när behovet uppstår. Samtidigt kommer systemet att kunna leverera elektricitet till cirka 90 000 hushåll, uppger estniska ERR.

Historiskt steg

Den nya batteriparken öppnar nya möjligheter, också för Ukraina.

– När Europa snabbt övergår till grön energi har Estland tagit ett historiskt steg som kan fungera som en färdplan för att skydda Ukrainas energisystem, uppger RBC-Ukraine.

En så stor batteripark kan vara avgörande för det ukrainska folket vid ryska attacker som slår ut landets elförsörjning.

Förhoppningar finns nu att Ukraina kan göra en liknande satsning.

– Det kommer att vara avgörande för Ukraina för att skydda landets energisystem från strömavbrott och attacker, uppger RBC-Ukraine.

Nödvändig

En liknande satsning som den i Estland beskrivs som nödvändig för Ukraina.

– Ukraina har för närvarande det mest omfattande, men också mest sårbara, energinätet i Europa. Experter säger att liknande batteriparker är landets framtid, uppger tidningen.

LÄS OCKSÅ: Missiler har slagit ner i Ryssland

Flera fördelar

Bland de stora fördelarna med batteriparker nämns framför allt tre punkter.

- Elförsörjningen decentralisering. Istället för ett enda stort kraftverk kan dussintals batteriparker över hela landet skapa ett flexibelt nätverk som inte kan slås ut av enstaka attacker.

- Snabb reglering. Batterier reagerar på frekvensfall inom millisekunder. De är idealiska för att stabilisera nätet efter att en missil träffat, i väntan på reparation.

- Integration med förnybar energi. Ukraina planerar att bygga många vind- och solkraftparker. Utan batteriparker som den i Estland skulle dessa stationer kunna destabilisera nätet.

Attack mot kraftverk

Under natten till den 3 februari genomförde Ryssland massiva attacker mot Ukraina.

Bland annat träffades energianläggningar i Kiev.

– Preliminära bedömningar visar att kraftverket Darnytska drabbades av betydande skador, uppger RBC-Ukraine.

LÄS MER: UPPGIFTER: Ukraina tar tillbaka mark

Foto: Y Milohrodskyi

Text: Redaktionen