Premiärminister i EU i tal till nationen – Ryssland utgör inget hot

2023 02 19

I ett tal till nationen sågar nu en av EU:s regeringschefer Västs insatser för att beväpna Ukraina.

Ungerns ledare Viktor Orban höll tal på lördagskvällen och talet utgjorde en kalldusch för såväl Västeuropa som Ukraina.

Däremot var det positiva besked till Rysslands diktator Vladimir Putin.

Väljer Putin istället för Ukraina

På punkt efter punkt tog Orban ställning för Putins linje istället för Ukrainas.

Bland annat riktar han kritik mot EU:s och USA:s ekonomiska sanktioner mot den ryska regimen.

– Vi kommer att behålla våra ekonomiska relationer med Ryssland, framhöll Orban i talet enligt Deutsche Welle.

– Och det har vi även föreslagit för våra allierade, säger Orban.

Ungerns premiärminister menar att relationerna med Ryssland främjar Ungerns nationella intresse.

Ser inte Ryssland som ett hot

I stark kontrast med övriga Europa framhävde Orban även att Ryssland inte utgör något hot.

– Ungerns regering anser inte att antydan om att Ryssland är ett hot mot Ungerns eller Europas säkerhet är realistiskt, sade Orban i talet.

Han höll ett 60 minuter långt tal med titeln ”Fred och Säkerhet”.

Vill inte sända vapen till Ukraina

Tyska statstelevisionens internationella kanal, Deutsche Welle, följer Ungerns utrikespolitik noga och efter Orbans tal till nationen på lördagskvällen framhåller kanalen att Orban anser att det är fel att skicka vapen till Ukraina.

– Under sitt tal anklagade Orban EU för att förlänga Rysslands krig i Ukraina, rapporterar DW.

– Istället för att förhandla fram fred anser han att EU förvärrar situationen genom sanktionerna mot Ryssland och genom att förse Ukraina med vapen, uppger TV-kanalen.

Orban betonade att Ungerns regering tycker att EU borde ha valt en helt annan väg.

– När Ryssland gick till attack så isolerade inte Väst konflikten utan förhöjde den istället till pan-europeisk nivå, sade Orban i talet.

Sämre än Ecuador

Under Orbans alltmer auktoritära styre har Ungern rasat i demokrati-indexet.

Landet har sjunkit så lågt i anrika Freedom Houses index att det som enda EU-land inte längre klassas som ett fritt land enligt den internationella frihetsskalan.

Ungern får bara 69 poäng av 100 och hamnar till exempel efter Peru och Ecuador som har 72 och 71 poäng.

EU har stoppat flera miljarder euro i stöd till Ungern på grund av Regeringen Orbans icke-demokratiska agerande.

Foto: C. Wiedgier resp. Russia President Office

Text: Redaktionen

”Historiskt” genombrott – ”avgörande för Ukraina”

2026 02 04

Estland presenterar ett stort genombrott.

Landet lanserar Europas största batteripark med en kapacitet på 100 megawatt.

– Batterierna kan lagra elektricitet och förse elnätet när behovet uppstår. Samtidigt kommer systemet att kunna leverera elektricitet till cirka 90 000 hushåll, uppger estniska ERR.

Historiskt steg

Den nya batteriparken öppnar nya möjligheter, också för Ukraina.

– När Europa snabbt övergår till grön energi har Estland tagit ett historiskt steg som kan fungera som en färdplan för att skydda Ukrainas energisystem, uppger RBC-Ukraine.

En så stor batteripark kan vara avgörande för det ukrainska folket vid ryska attacker som slår ut landets elförsörjning.

Förhoppningar finns nu att Ukraina kan göra en liknande satsning.

– Det kommer att vara avgörande för Ukraina för att skydda landets energisystem från strömavbrott och attacker, uppger RBC-Ukraine.

Nödvändig

En liknande satsning som den i Estland beskrivs som nödvändig för Ukraina.

– Ukraina har för närvarande det mest omfattande, men också mest sårbara, energinätet i Europa. Experter säger att liknande batteriparker är landets framtid, uppger tidningen.

LÄS OCKSÅ: Missiler har slagit ner i Ryssland

Flera fördelar

Bland de stora fördelarna med batteriparker nämns framför allt tre punkter.

- Elförsörjningen decentralisering. Istället för ett enda stort kraftverk kan dussintals batteriparker över hela landet skapa ett flexibelt nätverk som inte kan slås ut av enstaka attacker.

- Snabb reglering. Batterier reagerar på frekvensfall inom millisekunder. De är idealiska för att stabilisera nätet efter att en missil träffat, i väntan på reparation.

- Integration med förnybar energi. Ukraina planerar att bygga många vind- och solkraftparker. Utan batteriparker som den i Estland skulle dessa stationer kunna destabilisera nätet.

Attack mot kraftverk

Under natten till den 3 februari genomförde Ryssland massiva attacker mot Ukraina.

Bland annat träffades energianläggningar i Kiev.

– Preliminära bedömningar visar att kraftverket Darnytska drabbades av betydande skador, uppger RBC-Ukraine.

LÄS MER: UPPGIFTER: Ukraina tar tillbaka mark

Foto: Y Milohrodskyi

Text: Redaktionen

Natostyrkor bordar fartyg

2026 02 04

Estniska specialstyrkor har bordat lastfartyget Baltic Spirit.

Insatsen genomfördes från både en helikopter och ett örlogsfartyg.

Det stora containerfartyget var på väg från Ecuador till Ryssland, med slutdestinationen Sankt Petersburg – landets näst största stad.

Kopplas till smuggling

Enligt uppgifter till den estniska tidningen Postimees uppges fartyget var inblandat i smugglingsverksamhet. Den estniska skatte- och tullmyndigheten deltog i insatsen tillsammans med polis och militär.

Fartyget seglar under Bahamas flagg och misstänks ha smugglat varor från Ecuador. Vilken typ av last som transporterades till Ryssland är oklart.

– Enligt myndigheterna är fartyget inte känt för att vara en del av Rysslands så kallade skuggflotta, och det finns inte heller med på Europeiska unionens sanktionslista, skriver finska Iltalehti om händelsen.

Tagits i beslag

Containerfartyget bordades i etniskt vatten. Enligt uppgift ska fartyget gått in i estniskt vatten och ankrat för tankning när elitsoldaterna slog till.

”Baltic Spirit” har nu beslagtagits av estniska myndigheter.

Kreml har inte kommenterat incidenten.

Flög in med stridsflygplan

Estländska myndigheter har tidigare agerat mot brottsmisstänkta ryskkopplade fartyg.

I maj försökte den estiska marinen stoppa en oflaggad oljetanker som misstänktes tillhöra den ryska skuggflottan.

Fartyget vägrade dock att stanna. Samtidigt valde Ryssland att sända in ett stridsflygplan som kränkte Estlands luftrum.

LÄS MER: Putin har brutit löfte till Trump

Stärkt bevakning

Nato har ökat sin militära närvaro i Östersjön.

– För att upprätthålla vaksamheten, öka lägesbilden och avskräcka från framtida incidenter stärker Nato sin militära närvaro i Östersjön. Allierade överväger också andra åtgärder för att ta itu med potentiella hot mot kritisk undervattensinfrastruktur, framhöll försvarsalliansen i ett uttalande förra året.

I samma veva meddelade insatsstyrkan Joint Expeditionary Force (JEF) att man stärker bevakningen i Östersjön.

Den brittiskledda snabbinsatsstyrkan, som består av tio Natoländer, har bland annat aktiverat ett gemensamt AI-verktyg som kan identifiera misstänkta fartygsrörelser.

Sverige deltar i JEF-samarbetet tillsammans med:

- Danmark

- Estland

- Finland

- Island

- Lettland

- Litauen

- Nederländerna

- Norge

- Storbritannien

LÄS OCKSÅ: Biltema går ut med varning till kunder

Arkivfoto: Nato

Text: Redaktionen