President kissar på sig offentligt – sex personer gripna

2023 01 07

Sex personer har gripits i samband med att Sydsudans president kissade på sig.

President Salva Kiir gjorde i byxan när han besökte den nya vägen mellan Jumba och Rumbek i södra Sudan i december.

TIPS: Förstora bilden med fingrarna om du använder mobiltelefon.

Sändes på teve

Presidenten skulle inviga den stora vägsatsningen och många hade samlats för att bevittna det hela rapporterar sydsudanesisk media.

Händelsen fick mycket stor spridning.

– Eftersom eventet sändes live på teve så kunde inget göras för att ordna den pinsamma situationen, rapporterar Sahara Reporters.

Under nationalsången

Det var när nationalsången spelades upp och alla stod i givakt som presidenten kissade på sig.

– Salva Kiir Kayardit, 71 år, tros lida av urinvägsinfektion vilket är vanligt bland äldre män, uppger mediebolaget.

TV-scenerna orsakade diskussioner i sociala medier.

Vissa tyckte att det hela var lustigt och andra olustigt.

– En del anklagade kamerapersonalen för att göra ett dåligt jobb genom att förnedra presidenten.

– Andra tycker att det var bra att det framkom att presidenten är medicinskt olämplig att leda landet, uppger tidningen.

Inga kiss-nyheter

Nu har presidentens säkerhetsstyrkor slagit till mot landets statliga TV-bolag Sydsudans Broadcasting Corporation, SSBC.

– Nationella Säkerhetstjänsten grep sex journalister i tisdags vid TV-bolaget, uppger organisationen Kommittén för att Skydda Journalister, Committee to Protect Journalists (CPJ).

TV-journalisterna ska nu vara under utredning för att läckt ut videoklippet till sociala medier.

Enligt Radio Tamazuj skall inte TV-kanalen ha gjort några särskilda nyheter kopplat till att presidenten kissade på sig.

Protesterna växer

Nu växer protesterna mot gripandet av journalisterna.

– Sydsudans myndigheter bör omedelbart och utan villkor frige alla journalister som gripits nu i veckan, begär kommittén.

De som gripits är chefen för TV-kanalens kontrollrum, tre kameramän, en tekniker och en kontrollrumsanställd.

Kommittén betonar att gripandet följer ett mönster där säkerhetsstyrkor gör sig skyldiga till godtyckliga gripanden när politiker upplever att mediebevakning är ogynnsam.

Foto: Twitter Nexta

Text: Redaktionen


29 november 2025

JUST NU: Svensk artist rasar mot vinster – ”Helt horribelt”

2025 11 29

En svensk schlagerartist rasar.

Nyheten att eljättar som Vattenfall och Ellevio höjer elnätsavgifterna kraftigt har väckt starka reaktioner.

Nu går en känd svensk Eurovisionvinnare till angrepp mot statliga Vattenfall.

”33,4 miljarder i vinst”

Richard Herrey är en av Sveriges mest kända schlagerstjärnor. 1984 vann han Eurovision tillsammans med sina bröder i gruppen Herreys, med låten ”Diggi-loo diggi-ley”.

Men Herrey är också politiskt engagerad och har varit riksdagsledamot för Moderaterna.

Schlagerstjärnan är en av många som reagerar starkt på uppgiften om höjd elnätsavgift.

– Statliga Vattenfall gör 33,4 miljarder i vinst men höjer elnätsavgifterna med hela 14 procent, skriver Richard Herrey på X.

Han tycker att höjningen är hemsk.

– Det låter faktiskt helt horribelt. Det är heller inte första gången höjningarna legat långt över inflationen på senaste tio åren, noterar den tidigare schlagerstjärnan i inlägget.

LÄS OCKSÅ: "Trumps största brott hittills" - världen i gungning

”Kanske tar ut lite för mycket”

Richard Herrey menar att höjningen får vanliga människor att reagera. Den upplevs som väldigt provocerande, särskilt med tanke på den vinst som Vattenfall gör.

– Jag tycker det sticker enormt i ögonen på vanliga människor att det blir sådana enorma vinster och att man höjer avgifterna på det sättet man gör, säger han till Expressen.

Även Energimarknadsinspektionen och flera ministrar har reagerat på höjningen.

– När dessutom då tillsynsmyndigheten går ut och säger att de kanske tar ut lite för mycket. Det får inte vara så, säger Richard Herrey till tidningen.

Busch och Svantesson har reagerat

Igår rapporterades det också att energiminister Ebba Busch (KD) kallar upp elnätsbolagen efter den kritiserade chockhöjningen.

Även finansminister Elisabeth Svantesson (M) har reagerat på höjningen.

– Vid årsskiftet höjer elnätbolagen avgifterna kraftigt för många svenskar. Det är kostnader som är omöjliga att välja bort eller påverka genom sin konsumtion, skriver Svantesson på X.

– Prisregleringen på elnätsmarknaden är utformad för att företagen ska ha råd att göra de investeringar som behövs i elnäten, men Energimarknadsinspektionen säger att bolagen tar ut högre avgifter än vad som är motiverat och mycket pekar på att en orimligt stor del av prishöjningarna går till vinster, tillägger finansministern.

– Det är inte rättvist mot svenska konsumenter, menar Elisabeth Svantesson i inlägget.

LÄS OCKSÅ: Ica-butik i konkurs

Foto: Bogomil Mihaylov

Text: Redaktionen


29nov2025

UPPGIFTER: Ukraina skickar vapen till Europa

2025 11 29

Ukraina är på väg att leverera vapen till Europa.

Länder i EU och Nato gör en stor insats för att stödja Ukrainas försvarskrig mot Ryssland.

Samtidigt kommer uppgifter om att Ukraina nu öppnar kontor i Europa – för att exportera vapen.

Kan verka motsägelsefullt

Kriget i Ukraina pågår för fullt, och samtidigt har den ukrainska försvarsindustrin nått en ny produktionsnivå.

Volodymyr Zelenskyj har tidigare öppnat upp för ukrainsk vapenexport, och nu är man på väg att gå från ord till handling, rapporterar Kyiv Post.

De första försäljningskontoren planeras att öppna i Berlin och Köpenhamn.

Det kan tyckas motsägelsefullt eftersom Ukraina är beroende av vapenexport från väst för att stå emot Ryssland – men det finns en förklaring.

– Flera vapenkategorier är fortfarande i allvarlig brist – artillerigranater, styrsystem, flygmissiler, reservdelar till flygplan och flygplanen själva. Dessa förmågor kan för närvarande inte ersättas inhemskt, rapporterar tidningen.

Samtidigt tillverkar Ukraina så många drönare att man både kan möta sina egna behov och exportera till utlandet.

LÄS OCKSÅ: "Vad i helvete händer?!" - fullständigt kaos i rysk region

Vill stärka EU

Vissa typer av vapen och krigsmaterial producerar man alltså till den grad att man kan exportera, vilket ses som en ny möjlighet för det krigsdrabbade landet.

– Den ukrainska industrin producerar till exempel tillräckligt många FPV-drönare, och dess kapacitet överträffar verkligen frontens behov. Men med vissa specifika typer av drönare, som interceptor-drönare, har vi fortfarande ett produktionsunderskott, säger Hryhoriy Shverk, grundare av drönarföretaget General Cherry, enligt tidningen.

Ukraina kan redan bygga runt 4 miljoner drönare per år, enligt Bloomberg. Många drönartillverkare arbetar dessutom fortfarande under sin kapacitet.

Att leverera till EU ses också som ett sätt att stärka de europeiska ländernas försvar, eftersom dessa är allierade till Ukraina och också hotas av Ryssland.

LÄS OCKSÅ: "Trumps största brott hittills" - världen i gungning

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen