President kissar på sig offentligt – sex personer gripna

2023 01 07

Sex personer har gripits i samband med att Sydsudans president kissade på sig.

President Salva Kiir gjorde i byxan när han besökte den nya vägen mellan Jumba och Rumbek i södra Sudan i december.

TIPS: Förstora bilden med fingrarna om du använder mobiltelefon.

Sändes på teve

Presidenten skulle inviga den stora vägsatsningen och många hade samlats för att bevittna det hela rapporterar sydsudanesisk media.

Händelsen fick mycket stor spridning.

– Eftersom eventet sändes live på teve så kunde inget göras för att ordna den pinsamma situationen, rapporterar Sahara Reporters.

Under nationalsången

Det var när nationalsången spelades upp och alla stod i givakt som presidenten kissade på sig.

– Salva Kiir Kayardit, 71 år, tros lida av urinvägsinfektion vilket är vanligt bland äldre män, uppger mediebolaget.

TV-scenerna orsakade diskussioner i sociala medier.

Vissa tyckte att det hela var lustigt och andra olustigt.

– En del anklagade kamerapersonalen för att göra ett dåligt jobb genom att förnedra presidenten.

– Andra tycker att det var bra att det framkom att presidenten är medicinskt olämplig att leda landet, uppger tidningen.

Inga kiss-nyheter

Nu har presidentens säkerhetsstyrkor slagit till mot landets statliga TV-bolag Sydsudans Broadcasting Corporation, SSBC.

– Nationella Säkerhetstjänsten grep sex journalister i tisdags vid TV-bolaget, uppger organisationen Kommittén för att Skydda Journalister, Committee to Protect Journalists (CPJ).

TV-journalisterna ska nu vara under utredning för att läckt ut videoklippet till sociala medier.

Enligt Radio Tamazuj skall inte TV-kanalen ha gjort några särskilda nyheter kopplat till att presidenten kissade på sig.

Protesterna växer

Nu växer protesterna mot gripandet av journalisterna.

– Sydsudans myndigheter bör omedelbart och utan villkor frige alla journalister som gripits nu i veckan, begär kommittén.

De som gripits är chefen för TV-kanalens kontrollrum, tre kameramän, en tekniker och en kontrollrumsanställd.

Kommittén betonar att gripandet följer ett mönster där säkerhetsstyrkor gör sig skyldiga till godtyckliga gripanden när politiker upplever att mediebevakning är ogynnsam.

Foto: Twitter Nexta

Text: Redaktionen

50 000 måste anställas – snittlön på 32 800 kronor

2026 07 19

En bransch skriker efter arbetskraft – och behöver anställa 50 000 de kommande åren.

Antalet personer som är 80 år eller äldre ökar kraftigt i Sverige.

Det innebär att det under de kommande åren väntas finnas ett stort behov av ny arbetskraft inom äldreomsorgen.

Äldreomsorgen är den verksamhet i kommuner och regioner där det behövs personal allra mest.

Fram till år 2030 måste så många som 50 000 anställas, enligt Socialstyrelsen.

Finns utmaningar

Myndigheten pekar ut en rad utmaningar som finns i branschen.

Undersköterskor i äldreomsorgen har exempelvis dubbelt så höga sjuktal som genomsnittet på arbetsmarknaden.

Samtidigt finns brister i arbetsmiljön, stora personalgrupper och svårigheter att rekrytera medarbetare med rätt kompetens.

Snittlönen för en undersköterska ligger enligt Statistiska centralbyrån på 32 800 kronor.

“Hög arbetsbelastning”

Bristerna i arbetsmiljön bedöms vara orsaken till att undersköterskor i äldreomsorgen har dubbelt så höga sjuktal som på arbetsmarknaden i övrigt.

– Många medarbetare gör ett fantastiskt arbete varje dag, säger Socialstyrelsens generaldirektör Björn Eriksson.

– Men arbetsbelastningen är hög och det märks. Arbetsmiljön behöver bli bättre för att få ner sjukskrivningstalen.

Läs mer: Stort orderlyft för Saab

“Svårt att ge stöd”

Enhetschefer i äldreomsorgen ansvarar i genomsnitt för 52 medarbetare.

Det bedöms göra det svårt att finnas nära medarbetarna och stötta personalen i vardagen.

– När en chef har ansvar för så många medarbetare blir det svårt att ge personalen det stöd som behövs, säger utredaren Anna Brooks.

Behövs organisation

Socialstyrelsen konstaterar i sin rapport att mycket behöver göras för att förbättra möjligheterna att rekrytera de 50 000 som kommer att behövas fram till år 2030.

Anna Brooks menar att det handlar om organisering.

– Att organisera arbetet så att fler orkar arbeta heltid är en del av lösningen. Arbetsgivarna behöver också erbjuda heltidstjänster i högre utsträckning än idag, säger hon.

Läs mer: Höjning vid pump – här är nya prislappen

Foto: Radission US resp Riksbanken

Text: Redaktionen

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Väktare kan sättas in för att stoppa folk från att tanka bilen.

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort.

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder.

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle.

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen