PRESTIGEFÖRLUSTEN: Ryssland tvingas ompröva sin position

2022 04 15

Det sjunkna ryska flaggskeppet Moskva är en stor prestigeförlust för Ryssland. Men förlusten kan även innebära stora strategiska förändringar.

– Den ryska krigsmakten kommer nu sannolikt behöva ompröva sin position i Svarta havet, skriver det brittiska försvarsdepartementet i sin senaste underrättelserapport.

Andra stora förluster

Departementet konstaterar att förlusten av flaggskeppet innebär att Ryssland har lidit två stora marina förluster under kriget.

Utöver det sjunkna skeppet har även ett stort landstigningsfartyg förstörts av ukrainsk militär.

– Båda händelserna kommer säkerligen innebära att Ryssland ser över sin marina ställning i Svarta havet, skriver departementet. 

En maktsymbol

– Krigsskeppet var en symbol för rysk sjömakt i Svarta havet, säger Michael Petersen från Russian Maritime Studies Institute till BBC och tillägger:

– Moskva (skeppets namn) har varit en riktig nagel i ögat på ukrainarna sedan invasion inleddes. Det är en riktig självförtroendehöjare att lyckas sänka skeppet.

Dominerat sedan 2014

Sedan annekteringen av Krym 2014 har den ryska havsflottan haft en dominerande ställning i Svarta havet. Den riskerar nu att rubbas.

Den ryska krigsmakten har använt sin närvaro i havet för att starta och försörja den pågående invasionen.

Flottan i Svarta havet har avfyrat mängder med kryssningsmissiler mot inlandet. Den har varit en viktig del i Rysslands försök att ockupera hamnstaden Mariupol i sydöstra Ukraina.

Spelade en nyckelroll

USA har under natten kommenterat händelsen.

Pentagons talesperson John Kirby konstaterar att robotkryssaren spelade en nyckelroll i landets försök att nå total dominans på Svarta havet.

– Det här kommer att ha en effekt på deras kapacitet, säger Kirby till CNN.

Moskva hävdar att fartyget sjönk när det bogserades under en storm. Ukraina hävdar att deras robotar sänkte flaggskeppet.

Foto: Ukraine Postal Service

Text: Redaktionen


15dec25

”Öppen krigsförklaring” – Orban fly förbannad

2025 12 16

Ungerns premiärminister Viktor Orban är förbannad på sina kollegor i EU.

Detta eftersom flera EU-ledare trycker på för att konfiskera Rysslands frysta tillgångar i Europa. Pengarna föreslås användas som en förskottsbetalning av ett ryskt krigsskadestånd till Ukraina.

Orban rasar 

Förslaget får den ryssvänlige Orban att gå i taket.

Han anklagar EU för att dra in Europa i ett storkrig mot Ryssland.

– Detta steg är liktydigt med en öppen krigsförklaring, en som kommer att mötas med vedergällning från rysk sida, dundrar Orban i ett inlägg på X.

Vidare skriver premiärministern att hans europeiska kollegor ”vill fortsätta kriget och till och med utvidga det”.

– Detta krig kommer inte att lösas på slagfältet. Och eftersom det inte finns någon lösning vid frontlinjen, då måste vi följa det president Trump gör: förhandla. Det är därför Ungern inte stöder konfiskering av frysta ryska tillgångar och inte heller att pengar eller vapen ska skickas till Ukraina, skriver Orban.

Nytt beslut har klubbats

EU har nyligen beslutat att man inte längre kommer behöva ompröva beslutet om att frysa de ryska tillgångarna varje halvår.

Beskedet välkomnas av Sveriges statsminister Ulf Kristersson (M).

– Mycket bra att EU:s medlemsländer idag har nått en överenskommelse om att inte längre ompröva de frysta ryska centralbankstillgångarna förrän Ryssland har betalat krigsskadestånd till Ukraina, framhåller han i ett inlägg på X.

LÄS MER: Ukraina säger nej till USA

”Vad Sverige tycker vet alla”

I samma inlägg skriver Kristersson att EU måste fatta beslut om att de ryska pengarna ska ställas till Ukrainas förfogande.

– Vad Sverige tycker vet alla. Men ingenting är klart förrän allt är klart, framhåller statsministern.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Jättebesked för bensin och dieselbilar – i morgon tisdag

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


”Kan bli allvarligt” – ovanlig vädervarning i Sverige

2025 12 17

Ett oväntat väderfenomen har drabbat Sverige.

Vintern har hittills varit ovanligt mild i stora delar av landet.

I Götaland har temperaturerna klättrat över 10-gradersstrecket vid flera tillfällen i december.  

– Det är ovanligt varmt för den här tiden på året, även i södra Sverige. Det börjar närma sig värmerekord för december, säger SMHI:s meteorolog Max Schildt till DN.

Varningen: ”Kan bli allvarligt”

Schildt kopplar den milda vintern till den globala uppvärmningen.

– Det milda vädret är ett tydligt tecken på klimatförändringar, säger han till tidningen.

Christian Pedersen, seniorforskare vid Norska institutet för bioekonomi (NIBIO), delar slutsatsen och varnar för att ihållande varma vintrar kommer får konsekvenser för ekosystemet över tid.

– Om arter som normalt vandrar söderut väljer att stanna kvar och sedan överraskas av iskyla, då kan det bli allvarligt. Då är det för sent att lämna, och de kan få problem med både temperaturen och att hitta föda i konkurrens med arter som är anpassade till en vanlig vinter, säger han till Dagbladet.

För växter och träd kan situationen bli ännu allvarligare, varnar experten.  Längre perioder av värme kan locka växter ur sin dvala, vilket gör att de börjar växa för tidigt och förbrukar den energi de behöver för våren. 

– Om milt väder följs av plötslig kyla kan cellvävnaden skadas, träd kan utveckla frostsprickor och rötter blir mer exponerade, särskilt när det råder brist på snö, säger Pedersen.

LÄS MER: Tung konkurs i bilbranschen

”Ringverkningar”

Naturexperten Martin Eggen, verksam vid den ornitologiska föreningen BirdLife, berättar att smådjur kan påverkas extra hårt av instabila vintrar.

– Milt väder följt av kyla och isbildning på marken kan göra det svårt att få tag på föda, både för fåglar och smågnagare, säger han till Dagbladet.

Smådjurens problem kan dessutom ge ringverkningar, varnar experten.

– Smågnagare är en viktig resurs i många ekosystem, och när de har problem påverkar det arter som är beroende av dem, exempelvis ugglor och rovfåglar.

LÄS OCKSÅ: Michelle Obama sätter ned foten: “Till skillnad från vissa andra…” 

Foto: Nordseher

Text: Redaktionen