Professorer: Vi har inte alltid haft rätt om covid-19

2022 02 10

Det har funnits många diskussioner om covid-19 och nu berättar experter om vad de hade fel om viruset.

Restriktionerna släpptes, kanske för sista gången, i onsdags och under pandemins gång har det funnits diskussioner och uttalanden kring viruset och dess immunitet och spridning. Men nu medger tre professorer att dessa uttalanden inte alltid har blivit rätt.

Inledningsvis tankar om en influensaepidemi

Anders Björkman, professor i infektionssjukdomar vid Karolinska institutet, trodde till en början att infektionen skulle verka som en influensaepidemi.

– Men det har visat sig att just covid-19 sprids väldigt mycket i kluster, alltså i grupp, och det gör att det är svårare att få en så kallad flockimmunitet. För att det kommer alltid att finnas områden, kluster, som infektionen inte når från början, säger han till SVT.

Långvarig immunitet

Björn Olsen, professor i infektionssjukdomar vid Uppsala universitet, trodde att en ihållande immunitet skulle skapas bland befolkningen. Men han förklarar till SVT att han fick tänka om när de första mutationerna dök upp. För i samband med mutationerna insåg experterna att immuniteten inte skulle hålla.

Gäller även vaccinationerna

Björn Olsen förklarar att detta även gällde vaccinationerna. Experterna insåg att immuniteten från doserna inte skulle avlägsna smittan, utan endast skapa ett skydd mot svår sjukdom och död.

Uppdelning mellan smittorna

Magnus Gisslén, professor i infektionssjukdomar vid Göteborgs universitet, säger till SVT att många gjorde en stark uppdelning mellan droppsmitta och luftburen smitta i början av pandemin.

- Vissa virus är enormt smittsamma, till exempel mässlingsvirus som kan färdas i luften långa sträckor. Medan andra kan göra det lite grann. Det tror jag att man har lärt sig under den här pandemin, säger han.

Foto: M. Sanchez

Text: Redaktionen

Carl Bildt stoppad på Arlanda

2026 05 29

Fokus har riktats mot att beslagtaga brottsvinster.

Föremål till ett värde av miljontals kronor har konfiskerats – bland annat har polisen beslagtagit lyxvaror från en ung person som rest från Dubai till Sverige.

Personen hade på sig flera föremål som tillsammans uppskattas vara värda cirka 1,7 miljoner kronor. Eftersom hen saknade deklarerad inkomst eller annat underlag som förklarar hur tillgångarna kunnat finansieras antar polisen att det är mer sannolikt att värdesakerna kommer från kriminell verksamhet än laglig inkomst.

– När vi möter en väldigt ung person som saknar tydliga lagliga inkomster men samtidigt bär värdesaker för miljonbelopp väcker det frågor om var tillgångarna kommer ifrån, säger polisens insatsledare Liam Schoug.

– Det behöver inte automatiskt betyda att personen begått brott, men vi har ett ansvar att utreda om egendomen kan kopplas till kriminell verksamhet.

Carl Bildt stoppad

En annan som stoppats är Sveriges tidigare stats- och utrikesminister Carl Bildt, rapporterar Expressen.

Han hade dock inget att dölja.

– Vad är det här för jävla jippo? Jag har bråttom, sade Bildt när han fastnade i kontrollen på terminal 5, uppger tidningen.

LÄS MER: Regeringen sätter ner foten – nu ska äldre få chansen

Ny lagstiftning

Utöver polisen deltog Tullverket, Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten och Kronofogden i insatsen.

Lagen om självständigt förverkande trädde i kraft i november 2024 och har gett polisen befogenhet att beslagta tillgångar som kommer från kriminell verksamhet, utan att egendomen kopplas till ett specifikt brott.

Polisen behöver endast visa att tillgångarna kommer från kriminell verksamhet – till exempel genom att konstatera att egendomen inte står i proportion till en persons lagliga möjligheter att äga den. Det kan röra sig om en fastighet, bilar eller pengar på ett bankkonto.

– Med lagen om självständigt förverkande kan vi agera tidigare än förr. Om någon inte på ett rimligt sätt kan förklara hur dyra klockor, smycken eller kontanter finansierats kan egendomen tas i beslag medan saken utreds. Därefter är det domstolen som avgör om tillgångarna ska förverkas till staten, säger insatsledare Liam Schoug.

LÄS OCKSÅ: Ungern säger nej – Orbáns linje står fast

Foto: Joakim Berndes resp Swedavia pressbild

Text. Redaktionen