Professorer: Vi har inte alltid haft rätt om covid-19

2022 02 10

Det har funnits många diskussioner om covid-19 och nu berättar experter om vad de hade fel om viruset.

Restriktionerna släpptes, kanske för sista gången, i onsdags och under pandemins gång har det funnits diskussioner och uttalanden kring viruset och dess immunitet och spridning. Men nu medger tre professorer att dessa uttalanden inte alltid har blivit rätt.

Inledningsvis tankar om en influensaepidemi

Anders Björkman, professor i infektionssjukdomar vid Karolinska institutet, trodde till en början att infektionen skulle verka som en influensaepidemi.

– Men det har visat sig att just covid-19 sprids väldigt mycket i kluster, alltså i grupp, och det gör att det är svårare att få en så kallad flockimmunitet. För att det kommer alltid att finnas områden, kluster, som infektionen inte når från början, säger han till SVT.

Långvarig immunitet

Björn Olsen, professor i infektionssjukdomar vid Uppsala universitet, trodde att en ihållande immunitet skulle skapas bland befolkningen. Men han förklarar till SVT att han fick tänka om när de första mutationerna dök upp. För i samband med mutationerna insåg experterna att immuniteten inte skulle hålla.

Gäller även vaccinationerna

Björn Olsen förklarar att detta även gällde vaccinationerna. Experterna insåg att immuniteten från doserna inte skulle avlägsna smittan, utan endast skapa ett skydd mot svår sjukdom och död.

Uppdelning mellan smittorna

Magnus Gisslén, professor i infektionssjukdomar vid Göteborgs universitet, säger till SVT att många gjorde en stark uppdelning mellan droppsmitta och luftburen smitta i början av pandemin.

- Vissa virus är enormt smittsamma, till exempel mässlingsvirus som kan färdas i luften långa sträckor. Medan andra kan göra det lite grann. Det tror jag att man har lärt sig under den här pandemin, säger han.

Foto: M. Sanchez

Text: Redaktionen

Låt bli – bensinuppmaning utfärdas till svenska folket

2026 04 05

En tydlig uppmaning om bensin har utfärdats.

Många svenskar lockas att bunkra bensin när priserna stiger.

Nu varnar experter att låta bli, då det kan bli både dyrt och riskabelt, rapporterar TV4.

Ingen idé att bunkra

När bensinpriserna går upp kan det kännas smart att köpa på sig bränsle i förväg.

Men enligt experter faller idén att bunkra, när man ser till konsekvenserna.

– De allra flesta människor har ju inte godkända kärl för att förvara en större mängd bensin hemma. Då måste man först köpa dunkar eller behållare – och redan där försvinner den ekonomiska vinsten, säger Carl-Erik Stjernvall, teknisk expert på Riksförbundet M Sverige, till TV4.

Till skillnad från matkonserver går bensin inte att lagra hur länge som helst.

Stjernvall menar att bensin kan liknas vid en färskvara och att man inte kan spara den hemma i ett år och räkna med att den är lika bra.

Även reglerna sätter tydliga begränsningar.

Enligt MSB får ett hushåll som mest förvara 100 liter brandfarlig vätska, och endast för eget behov.

Vill man lagra mer krävs ett särskilt tillstånd.

LÄS MER: Grönt ljus från Trump – Ryssland skickar fartyg

Kan skada bilen

Att använda gammal bensin kan även i värsta fall leda till skador på bilen.

– Bensinångor är explosiva. Vid fel blandningsförhållande kan ångorna i sig orsaka en allvarlig explosion, varnar han.

En annan viktig aspekt är försäkringsskyddet.

Om man inte följer regler och rekommendationer kan det få konsekvenser vid en olycka, då man riskerar att hemförsäkringen inte gäller om något händer.

Bensinpriset rusar

Just nu ser Sverige en kraftig uppgång i bensinpriset, och experter varnar för att priset vid pump kan stiga rejält inom de närmaste dagarna.

Och enligt råvaruanalytikern Christian Kopfer är en kraftig höjning i Sverige mycket nära.

Kopfer räknar med en kraftig prisuppgång redan under nästa vecka och bedömer att bensinpriset kan passera 20 kronor per liter.

– Det är jag helt säker på. Det är bara dagar bort, sade han till TV4, för några dagar sedan.

Ökningen kopplas till bland annat oro i Mellanöstern och stigande oljepriser på världsmarknaden, faktorer som pressar upp priset vid svenska pumpar.

LÄS MER: Anstormning idag torsdag: Ica Maxi tror på rekord

Foto: Circle K

Text: Redaktionen

Historiskt genombrott för Ukraina i kriget

2026 04 05

Ukraina gör historia i kriget mot Ryssland.

För första gången någonsin har en ukrainsk pilot genomfört en insats som tidigare ansetts omöjlig i modern krigföring.

Piloten har lyckats skjuta ned två attackdrönare på 50 mils avstånd, rapporterar RBC Ukraine.

Unik insats utan motstycke

Ett historiskt ögonblick har inträffat när en ukrainsk pilot lyckades skjuta ner två iransktillverkade Shahed-kamikazedrönare på ett avstånd av 500 kilometer från deras startpunkt.

Operationen genomfördes med en STING-interceptor och rapporterades först av den ukrainska drönarenheten Wild Hornets.

– Det här är första gången i världen som någon har flugit så långt på distans — och faktiskt lyckats med en nedskjutning. Inte en, utan två Shahed-drönare, skriver Wild Hornets på plattformen X.

Händelsen beskrivs som något som tidigare betraktats som omöjligt men nu blivit verklighet.

LÄS MER: Massiv attack – ryska fabriker står i brand

Skriver historia

Piloten, Roman "Hulk", som tjänstgör i den ukrainska Bulava-enheten, ligger bakom den banbrytande insatsen.

Under ett och samma uppdrag lyckades han förstöra de två fientliga ryska målen i luften.

Tekniken som användes är den specialiserade Hornet Vision Ctrl, vilket möjliggjort den långdistansstyrda operationen.

Enligt Wild Hornets är prestationen unik.

– Ett helt unikt världsrekord. När vi säger att mer är på gång — så menar vi det, fortsätter de.

Skalar upp produktion

Samtidigt fortsätter Ukraina att utveckla och skala upp sin produktion av obemannade system för att möta hot från ryska flygplan och drönare.

Försvarsministeriet har nyligen godkänt användningen av Shvidun-drönare, som är särskilt effektiv mot Shahed-drönare tack vare sin förmåga att stanna i luften i över två timmar.

Parallellt testas nya stridsdrönare med förbättrat kommunikationsskydd och möjlighet att styras från säkra positioner inom Brave1-klustret.

Utvecklare arbetar också med så kallad svärmteknik, där en enda operatör kan kontrollera flera interceptor-drönare både på nära håll och på distans.

LÄS MER: Framgång för Zelenskyj – fiasko för Ryssland

Foto: President of Ukraine

Text: Redaktionen