Professorer: Vi har inte alltid haft rätt om covid-19

2022 02 10

Det har funnits många diskussioner om covid-19 och nu berättar experter om vad de hade fel om viruset.

Restriktionerna släpptes, kanske för sista gången, i onsdags och under pandemins gång har det funnits diskussioner och uttalanden kring viruset och dess immunitet och spridning. Men nu medger tre professorer att dessa uttalanden inte alltid har blivit rätt.

Inledningsvis tankar om en influensaepidemi

Anders Björkman, professor i infektionssjukdomar vid Karolinska institutet, trodde till en början att infektionen skulle verka som en influensaepidemi.

– Men det har visat sig att just covid-19 sprids väldigt mycket i kluster, alltså i grupp, och det gör att det är svårare att få en så kallad flockimmunitet. För att det kommer alltid att finnas områden, kluster, som infektionen inte når från början, säger han till SVT.

Långvarig immunitet

Björn Olsen, professor i infektionssjukdomar vid Uppsala universitet, trodde att en ihållande immunitet skulle skapas bland befolkningen. Men han förklarar till SVT att han fick tänka om när de första mutationerna dök upp. För i samband med mutationerna insåg experterna att immuniteten inte skulle hålla.

Gäller även vaccinationerna

Björn Olsen förklarar att detta även gällde vaccinationerna. Experterna insåg att immuniteten från doserna inte skulle avlägsna smittan, utan endast skapa ett skydd mot svår sjukdom och död.

Uppdelning mellan smittorna

Magnus Gisslén, professor i infektionssjukdomar vid Göteborgs universitet, säger till SVT att många gjorde en stark uppdelning mellan droppsmitta och luftburen smitta i början av pandemin.

- Vissa virus är enormt smittsamma, till exempel mässlingsvirus som kan färdas i luften långa sträckor. Medan andra kan göra det lite grann. Det tror jag att man har lärt sig under den här pandemin, säger han.

Foto: M. Sanchez

Text: Redaktionen

UPPMANING: Tanka inte bilen full

2026 09 25

De senaste dagarna har larmen avlöst varandra om att bensin- och dieselpriserna är på väg att skjuta i höjden.

Under hösten försvinner två skattesänkningar på drivmedel, vilket leder till fyra kronor dyrare literpris vid pump. Dessutom har störningar av trafiken genom Hormuzsundet bidragit till högre priser under större delen av året, inte minst nu.

Av det skälet kanske många av ekonomiska skäl drar sig från att fylla tanken. Men det finns ytterligare en anledning att låta bli att tanka bilen helt full. Det menar åtminstone mekanikern Juan José Ebenezer, som varnar just för att låta pumpen ticka på.

– Du ska aldrig köra med full tank, säger han till tidningen Melty.

Oväntade rådet: tre fjärdedelar

Skälet till uppmaningen är att en helt fylld bensintank kan påverka bilens totala prestanda kraftigt. I en full tank riskerar flytande bensin att ta sig in i områden avsedda för ångor, vilket kan orsaka skada på komponenter om det sker regelbundet.

Istället har mekanikern följande uppmaning.

– Helst rekommenderar jag att man alltid håller tanken på tre fjärdedelar och minst en fjärdedel.

Andra läser: Omtalad skattesänkning kan bli kvar

Toyotas rekommendation

Biljätten Toyota har en stående varning om samma sak. Biltillverkaren är dock inte lika petig i sin rekommendation om att hålla tanken på drygt tre fjärdedelar, men flaggar desto mer för att inte fylla på med en extra dos bensin efter att det automatiska stoppet aktiverats.

– De automatiska avstängningsventilerna finns där av en anledning. Bensin behöver utrymme för att expandera inuti tanken, så när du fyller förbi den automatiska avstängningsventilens "klick" kan du fylla på för mycket bensin i tanken, framhåller Toyota och tillägger:

– Detta kan leda till för mycket tryck inuti tanken och därmed en läcka när bensinen expanderar. Fyll tills du hör klicket och stanna sedan.

Läs mer om bränsle- och dieselpriserna här:

UPPGIFTER: Tung smäll för alla som kör dieselbil

ÄNDRAR SNART: Folk väntas tappa hakan vid pump

Foto: E. Akyurt

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Bakslag nära för S – partiet håller andan

2026 09 26

Det har gått en vecka sedan Magdalena Andersson (S) fick uppdraget av talmannen att försöka bilda regering.

Igår var tongångarna positiva då turbulensen inom V efter det misstänkta valfusket i Borlänge ska ha försvagat Vänsterns position i förhandlingarna. En fördel för S-ledaren i regeringsbildningen, uppgav en partikälla för Aftonbladet.

Nu låter det något annorlunda.

Inga gemensamma regeringsförhandlingar mellan de rödgröna partier har inletts, erfar SVT. Det är just Centerpartiets och Vänsterpartiets röda linjer som fortsatt uppges stå i vägen.

"Stressat"

Dessutom håller S andan för att hinna få in en höstbudget till riksdagen. Deadline är 12 november. Då måste partierna ha kommit fram till en lösning.

– Det är stressat över budgeten. Det är ganska få som tänker att vi kommer hinna, säger en person som uppges ha insyn till SVT, samtidigt som det finns andra källor som tonar ned paniken.

Enligt tv-kanalen är det dock C och V som agerar “bromsklossar” även när det gäller budgeten. Och nu tickar klockan för de rödgröna.

– Nu är det upp till de partierna som håller på med röda linjer. Jag hoppas de slutar med det så snart som möjligt, säger en av källorna.

Andra läser: ”En miljard kan dö” – Bill Gates varnar

Uppgifter: mest sannolika regeringen

Enligt den S-källa som Aftonbladet talat med är en tvåpartiregering med S och C den mest sannolika konstellationen. Men det kommer dock krävas betydande eftergifter, till exempel en miljardskatt, erfar tidningen.

Magdalena Andersson har själv varit relativt fåordig när det gäller den senaste veckans förhandlingar. I onsdags kommenterade hon för första gången regeringsbildningen.

– Jag har haft bra samtal med flera, eller de flesta, av partiledarna i Sveriges riksdag, sade hon då till SR.

På frågan om S kommer få ihop en regering ger Andersson ett kort svar.

– Ja, svarade partiledaren.

Andra läser: Uppgifter: Zelenskyj ska bort – order från Putin

Foto: Bene Riobó Wikimedia Commons, CC BY-SA 4.0

Text: Redaktionen