Professorer: Vi har inte alltid haft rätt om covid-19

2022 02 10

Det har funnits många diskussioner om covid-19 och nu berättar experter om vad de hade fel om viruset.

Restriktionerna släpptes, kanske för sista gången, i onsdags och under pandemins gång har det funnits diskussioner och uttalanden kring viruset och dess immunitet och spridning. Men nu medger tre professorer att dessa uttalanden inte alltid har blivit rätt.

Inledningsvis tankar om en influensaepidemi

Anders Björkman, professor i infektionssjukdomar vid Karolinska institutet, trodde till en början att infektionen skulle verka som en influensaepidemi.

– Men det har visat sig att just covid-19 sprids väldigt mycket i kluster, alltså i grupp, och det gör att det är svårare att få en så kallad flockimmunitet. För att det kommer alltid att finnas områden, kluster, som infektionen inte når från början, säger han till SVT.

Långvarig immunitet

Björn Olsen, professor i infektionssjukdomar vid Uppsala universitet, trodde att en ihållande immunitet skulle skapas bland befolkningen. Men han förklarar till SVT att han fick tänka om när de första mutationerna dök upp. För i samband med mutationerna insåg experterna att immuniteten inte skulle hålla.

Gäller även vaccinationerna

Björn Olsen förklarar att detta även gällde vaccinationerna. Experterna insåg att immuniteten från doserna inte skulle avlägsna smittan, utan endast skapa ett skydd mot svår sjukdom och död.

Uppdelning mellan smittorna

Magnus Gisslén, professor i infektionssjukdomar vid Göteborgs universitet, säger till SVT att många gjorde en stark uppdelning mellan droppsmitta och luftburen smitta i början av pandemin.

- Vissa virus är enormt smittsamma, till exempel mässlingsvirus som kan färdas i luften långa sträckor. Medan andra kan göra det lite grann. Det tror jag att man har lärt sig under den här pandemin, säger han.

Foto: M. Sanchez

Text: Redaktionen

Glatt besked för alla som handlar på Coop

2026 09 04

Majoriteten av Sveriges livsmedelskedjor sänkte matpriserna i augusti.

Det visar en färsk kartläggning från jämförelsesajten Matpriskollen.

De största prisnedgångarna noteras hos Coop och Hemköp, där matpriserna sjönk med 0,2 procent i augusti jämfört med föregående månad.

Hos Ica minskade priserna med i genomsnitt 0,1 procent, medan priserna i City Gross butiker förblev oförändrade.

Willys var den enda kedjan som höjde priserna. Det rör sig dock om en mindre uppgång – matpriserna steg med 0,1 procent.

Coop i täten                            

Coop sticker ut i statistiken.

På årsbasis har livsmedelspriserna hos kedjan sjunkit med 1,4 procent exklusive moms. Det är hela 0,6 procentenheter mer än hos Ica, som är tvåa på listan.

Samtidigt har det blivit dyrare hos Willys.

– Efter en juli där Willys sänkte kraftigare än marknaden är kedjan tillbaka i linje med sitt tolvmånadersmönster – sett över ett år är det Coop som sänkt mest och Willys minst, rapporterar Matpriskollen

Orosmoln på himlen

Det har blivit billigare att handla mat i Sverige sedan halveringen av matmomsen.

Prissänkningarna riskeras dock att ätas upp av ökade energikostnader till följd av krisen i Mellanöstern.

Regeringens krisstöd på 1,6 miljarder kronor till lantbruket har mildrat konsekvenserna, men på sikt kan energikrisen i Mellanöstern leda till omfattande prisökningar.

– Livsmedelsföretagen har pekat på att en betydande del av världens råmaterial till konstgödsel passerar Hormuzsundet, och varnar för att effekten av momssänkningen kan klinga av tidigare än väntat om energipriserna håller i sig, rapporterar Matpriskollen.

LÄS MER: 870 kronor extra i månaden – svenska hushåll uppmanas

”Ersätter inte behovet”

Lantbrukarnas riksförbunds ordförande Palle Borgström delar prognosen.

– Krisstödet är viktigt här och nu, men det ersätter inte behovet av långsiktiga åtgärder för lönsamhet och konkurrenskraft. Alla politiska beslut behöver väga in hur de påverkar svensk matproduktion och Sveriges försörjningsförmåga, säger han i ett uttalande.

LÄS OCKSÅ: Två nya skattesatsningar från regeringen

Foto: Coop Sverige

Text: Redaktionen

Putins fartyg sprängs i bitar

2026 09 04

Flera kraftiga bränder rasar i ryska Sotji.

Ukraina har under natten mot fredagen genomfört en storskalig drönarattack mot staden vid Svarta havet.

Bland annat har ett ryskt krigsfartyg attackerats. Det visar en video som publicerats av den ukrainska marinen.

– Den ukrainska flottan har bombat det ryska fartyget NEFRIT i hamnen i Sotji. En kraftig explosion och rökspridningen rapporteras från fartygets plats, uppger den ukrainska flottan.

Marinen beskriver fartyget som en central del av Ryssland olje- och gasverksamhet.

– Fartygets verksamhet har utgjort ett direkt stöd till fiendens krigsekonomi och bidragit till finansiering av det kriminella kriget mot Ukraina. Att eliminera NEFRIT är ett slag mot fiendens logistik, specialförmågor och militärekonomiska infrastruktur.

Flera attacker

Ukraina har även attackerat andra mål i staden. Bilder och filmklipp från sociala medier visar flera kraftiga bränder och rökutveckling.

En oljedepå uppges ha fattat eld.

– Flera ryska Telegramkanaler visar bilder på en brand vid en oljedepå i hamnen efter en flygattack, rapporterar Kyiv Independent.  

Vidare uppger tidningen att preliminära rapporterar tyder på att ett luftförsvarssystem av modellen Pantsir har träffats.

Putins semesterparadis

Sotji är en stad i södra Ryssland med cirka 410 000 invånare.

Närheten till Svarta havet, ett varmt klimat och stora investeringar har förvandlat staden till en av landets populäraste semesterorter.

Rysslands diktator Vladimir Putin har investerat stora summor för att rusta upp staden, som arrangerade OS 2014 och VM i fotboll 2018.

Inför mästerskapen byggdes Sotji ut och enorma summor satsades på nya lyxresorter, idrottsanläggningar och vägar.

LÄS OCKSÅ: Sverige gör jätteaffär med USA

Lyxpalats vid havet

Den avlidne ryske oppositionspolitikern Aleksej Navalnyj och hans medarbetare har avslöjat att Putin i hemlighet låtit bygga ett jättepalats i närheten av Sotji.

Enligt granskningen har lyxpalatset betalats med de ryska skattebetalarnas pengar. Notan landade på 11 miljarder kronor. Jättepalatset uppges till ytan utgöra den största privatägda fastigheten i Ryssland.

ANDRA LÄSER: Ryskt MiG-29-jaktflygplan attackerat

Foto:  President of Russia Office resp Ukrainska marinen

Text: Redaktionen