Professorer: Vi har inte alltid haft rätt om covid-19

2022 02 10

Det har funnits många diskussioner om covid-19 och nu berättar experter om vad de hade fel om viruset.

Restriktionerna släpptes, kanske för sista gången, i onsdags och under pandemins gång har det funnits diskussioner och uttalanden kring viruset och dess immunitet och spridning. Men nu medger tre professorer att dessa uttalanden inte alltid har blivit rätt.

Inledningsvis tankar om en influensaepidemi

Anders Björkman, professor i infektionssjukdomar vid Karolinska institutet, trodde till en början att infektionen skulle verka som en influensaepidemi.

– Men det har visat sig att just covid-19 sprids väldigt mycket i kluster, alltså i grupp, och det gör att det är svårare att få en så kallad flockimmunitet. För att det kommer alltid att finnas områden, kluster, som infektionen inte når från början, säger han till SVT.

Långvarig immunitet

Björn Olsen, professor i infektionssjukdomar vid Uppsala universitet, trodde att en ihållande immunitet skulle skapas bland befolkningen. Men han förklarar till SVT att han fick tänka om när de första mutationerna dök upp. För i samband med mutationerna insåg experterna att immuniteten inte skulle hålla.

Gäller även vaccinationerna

Björn Olsen förklarar att detta även gällde vaccinationerna. Experterna insåg att immuniteten från doserna inte skulle avlägsna smittan, utan endast skapa ett skydd mot svår sjukdom och död.

Uppdelning mellan smittorna

Magnus Gisslén, professor i infektionssjukdomar vid Göteborgs universitet, säger till SVT att många gjorde en stark uppdelning mellan droppsmitta och luftburen smitta i början av pandemin.

- Vissa virus är enormt smittsamma, till exempel mässlingsvirus som kan färdas i luften långa sträckor. Medan andra kan göra det lite grann. Det tror jag att man har lärt sig under den här pandemin, säger han.

Foto: M. Sanchez

Text: Redaktionen


31 maj 2026

Över 1 miljon svenskar kan få stöd – ny lag från 1 juli

2026 06 01

En svensk lag skärps från och med 1 juli.

I Sverige är det många som vårdar en närstående.

– Drygt 1,3 miljoner personer i vuxen ålder – nästan var femte svensk – vårdar, hjälper eller stödjer regelbundet en närstående som är långvarigt fysiskt eller psykiskt sjuk, är äldre eller har en funktionsnedsättning, uppger Nationellt kompetenscentrum anhöriga.

Ny lag

Den 1 juli skärps socialtjänstlagen, rapporterar Senioren.

Även om många kommuner redan idag på olika sätt erbjuder stöd till de som vårdar en anhörig, så blir det nu krav att kommuner ska erbjuda en stödkontakt.

Det ska göra stödet mer individanpassat och personligt. Kontakten ska kunna ge planeringsstöd och vägledning gällande omvårdnaden.

LÄS OCKSÅ: Riksdagsparti kräver: Sänk skatten för de rika

Omsorgskontakt ska finnas

I samband med lagändringen tillkommer också ett nytt krav som kommer alla som bor i särskilt boende för äldre till dels.

Då ska en fast omsorgskontakt erbjudas, uppger tidningen.

Inom hemtjänsten har ett sådant krav funnits sedan tidigare, men från och med den 1 juli gäller det således även på särskilt boende.

På samma sätt som med stödkontakten ska omsorgskontakten kunna ge enskild vägledning och samordning kring insatser och omsorg.

Över 80 000

Över 80 000 personer i Sverige bor på särskilt boende för äldre, enligt en kartläggning från Kunskapsstyrning hälso- och sjukvård.

Det är vanligt att de boende har flera allvarliga kroniska sjukdomar eller en kognitiv eller fysisk funktionsnedsättning.

– Den kommunala vården omfattar allt fler äldre med sammansatta, komplexa vårdbehov och idag har närmare 90 procent av äldre personer som bor på särskilt boende för äldre behov av hälso- och sjukvård, uppger aktörerna bakom arbetet, som drivs i ett samarbete mellan Sveriges regioner, myndigheter, professionen och patientföreningar.

– Utvecklingen går mot att alltmer avancerade hälso- och sjukvårdsinsatser utförs där, vilket ställer krav på tillgänglighet till vård, personalresurser och kompetens men även mer samordnade insatser från flera utförare.

LÄS MER: Livsmedel rusar i popularitet – trefaldig ökning

Foto: V. Gariev

Text: Redaktionen


31 maj 2026

Utbetalning stoppas för många svenskar

2026 05 31

Flera utbetalningar i form av bidrag och ersättningar kommer stoppas.

En grupp svenskar kan få ersättningar indragna.

Det bekräftar regeringen.

Miljarder utbetalas fel

Svenska välfärdssystem betalar varje år ut stora summor i bidrag och ersättningar som inte alltid når rätt mottagare.

Mellan 15 och 20 miljarder kronor årligen betalas ut felaktigt.

En betydande grupp där utbetalningar sker felaktigt är personer som lämnar Sverige ändå kan fortsätta få ersättningar som är kopplade till bosättning i landet.

– Bosättning utomlands utgör en särskild risk för bidragsbrott och felaktiga utbetalningar. Det kan till exempel handla om att personer lämnar Sverige under en längre tid utan att anmäla detta och felaktigt får bosättningsbaserade förmåner, såsom barnbidrag, meddelar regeringen.

LÄS MER: Grön satsning i konkurs – “Marknaden finns inte”

Skärpta kontroller

För att minska felaktiga utbetalningar ska kontrollerna nu skärpas.

Flygplatskontroller som hjälper till att stoppa felaktiga utbetalningar får nu ett utökat uppdrag.

– Den här regeringen accepterar inte att miljarder av skattebetalarnas pengar försvinner varje år. Vi behöver ytterligare verktyg för att motverka bidragsbrott och felaktiga utbetalningar, säger arbetsmarknadsminister Johan Britz (L).

Samtidigt betonas att kontrollerna ska bli mer träffsäkra så att personer som har rätt till ersättning inte drabbas av felaktiga stopp.

Återkommande debatt

Frågan om bidrag till personer som inte längre bor i Sverige har väckt återkommande debatt.

Kritiker menar att bristande kontroll gör att skattepengar riskerar att betalas ut till personer som inte längre omfattas av det svenska socialförsäkringssystemet.

I vissa fall handlar det om personer som är folkbokförda i Sverige trots att de har flyttat utomlands, vilket gör att utbetalningar fortsätter som vanligt.

Samtidigt handlar problemet inte enbart om medvetet fusk, utan också om att myndigheter ibland saknar aktuella uppgifter om var personer faktiskt bor.

LÄS MER: Livsmedel rusar i popularitet – trefaldig ökning

Foto: M Lis

Text: Redaktionen