Professorer: Vi har inte alltid haft rätt om covid-19

2022 02 10

Det har funnits många diskussioner om covid-19 och nu berättar experter om vad de hade fel om viruset.

Restriktionerna släpptes, kanske för sista gången, i onsdags och under pandemins gång har det funnits diskussioner och uttalanden kring viruset och dess immunitet och spridning. Men nu medger tre professorer att dessa uttalanden inte alltid har blivit rätt.

Inledningsvis tankar om en influensaepidemi

Anders Björkman, professor i infektionssjukdomar vid Karolinska institutet, trodde till en början att infektionen skulle verka som en influensaepidemi.

– Men det har visat sig att just covid-19 sprids väldigt mycket i kluster, alltså i grupp, och det gör att det är svårare att få en så kallad flockimmunitet. För att det kommer alltid att finnas områden, kluster, som infektionen inte når från början, säger han till SVT.

Långvarig immunitet

Björn Olsen, professor i infektionssjukdomar vid Uppsala universitet, trodde att en ihållande immunitet skulle skapas bland befolkningen. Men han förklarar till SVT att han fick tänka om när de första mutationerna dök upp. För i samband med mutationerna insåg experterna att immuniteten inte skulle hålla.

Gäller även vaccinationerna

Björn Olsen förklarar att detta även gällde vaccinationerna. Experterna insåg att immuniteten från doserna inte skulle avlägsna smittan, utan endast skapa ett skydd mot svår sjukdom och död.

Uppdelning mellan smittorna

Magnus Gisslén, professor i infektionssjukdomar vid Göteborgs universitet, säger till SVT att många gjorde en stark uppdelning mellan droppsmitta och luftburen smitta i början av pandemin.

- Vissa virus är enormt smittsamma, till exempel mässlingsvirus som kan färdas i luften långa sträckor. Medan andra kan göra det lite grann. Det tror jag att man har lärt sig under den här pandemin, säger han.

Foto: M. Sanchez

Text: Redaktionen

Bekräftat: Summan pensionärer behöver få in varje månad 2026

2026 01 31

Nu framgår hur mycket en svensk pensionär behöver få in varje månad under 2026.

Det är tjänsten Min pension – ett samarbete mellan staten och pensionsbolagen – som har undersökt saken.

De konstaterar att de flesta får mindre att röra sig med som pensionärer – och att det kan vara bra att veta hur mycket man behöver få in varje månad under året.

Det har tjänsten nu tagit reda på.

Så mycket behövs

Min pension framhåller att en “ganska normal pension” ligger på 26 500 kronor före skatt.

Men i kategorin “baspensionären” behövs mindre än så för att ha tillräckligt med pengar att leva på.

Då är det 19 500 kronor som pensionärer behöver få in före skatt.

– En bas-budget är Konsumentverkets nivå för nödvändiga utgifter utan några tillägg. Matkostnaderna gäller om du äter alla dina måltider hemma och ska klara ditt näringsbehov, framhåller tjänsten.

Så kan du öka

Tjänsten ger samtidigt några tips på hur man kan få in mer pengar:

- Söka bostadstillägg/ äldreförsörjningsstöd

- Kolla återbetalningsskydd

- Jobba lite extra när du blivit pensionär

- Dela ekonomin med andra, till exempel matlag, bilpool, byta bostäder med varandra

Läs mer: Bekräftat: Stort besked för Swish – ”Tydligt kvitto”

Året 2026

De flesta pensionärer får mellan 110 kronor och 900 kronor högre pension efter skatt nästa år, visar Pensionsmyndighetens beräkningar.

För de flesta innebär det en ökning som är högre än årets inflation.

Så funkar det

Alma Masic, analytiker på Pensionsmyndigheten, kommenterar.

– Tittar man isolerat på garantipensionen så blir det en liten sänkning för de flesta pensionärer. Det beror på att nästan alla med garantipension också har inkomst- och tilläggspension, säger Masic.

– När dessa delar höjs så sänks samtidigt garantipensionen som är ett komplement. Så i praktiken får man som pensionär en ökning av den totala pensionen när vi summerar inkomstpension, tilläggspension och garantipension eftersom garantipensionen är en mindre del av den totala allmänna pensionen för de allra flesta.

Läs mer: Skatt slopas – redan första februari

Foto: B. Macdonald

Text: Redkationen

Tung Bank ID-varning utfärdas – anmälningar ramlar in

2026 01 31

Polisen går nu ut med en Bank ID-varning.

Bedrägerivågen fortsätter att skörda offer.

Den här gången är det polisen som går ut med en varning för att bedrägerier cirkulerar där bedragaren utger sig att komma från Skatteverket.

Flera anmälningar har kommit in till polisen som nu uppmanar allmänheten att vara uppmärksamma.

Flera anmälningar

Polisen har fått in flera anmälningar om bedrägeriförsök med mejl som ser ut att komma från ”Skatteverket”.

– Exempelvis har en målsägande uppmanats att klicka på en ikon i mejlet för att betala in kvarskatt, förklarar polisen.

– Vid första försöket fick den målsägande meddelande om att betalning ej gått igenom, varpå den målsägande gjorde om proceduren och blev av med pengar två gånger. Händelsen utreds som bedrägeri.

Polisen uppmanar

Den som vill undvika att bli bedragen uppmanas att vara uppmärksam och inte under några omständigheter följa instruktionerna som kommer i mejlet.

– Polisen uppmanar den som får liknande mejl att inte klicka på några länkar vare sig det handlar om att betala kvarskatt eller ta del av skatteåterbäring, att inte lämna ut några personliga uppgifter eller logga in med BankID på uppmaning från någon okänd.

Läs mer: Bekräftat: Stort besked för Swish – ”Tydligt kvitto”

Även Skatteverket

Även Skatteverket har varnat för bedrägerierna.

– Det händer att bedragare utger sig för att vara Skatteverket och försöker komma åt dina uppgifter genom nätfiske och phishing, framhåller myndigheten.

– Bedragarna använder sig av falska mejl, sms, brev och telefonsamtal i olika varianter.

Tre uppmaningar

Skatteverket uppmanar allmänheten att:

- inte klicka på länkar eller skanna qr-koder

- inte öppna bilagor

- inte svara på meddelandet.

Läs mer: Skatt slopas – redan första februari

Foto: BankID

Text: Redaktionen