Professorer: Vi har inte alltid haft rätt om covid-19

2022 02 10

Det har funnits många diskussioner om covid-19 och nu berättar experter om vad de hade fel om viruset.

Restriktionerna släpptes, kanske för sista gången, i onsdags och under pandemins gång har det funnits diskussioner och uttalanden kring viruset och dess immunitet och spridning. Men nu medger tre professorer att dessa uttalanden inte alltid har blivit rätt.

Inledningsvis tankar om en influensaepidemi

Anders Björkman, professor i infektionssjukdomar vid Karolinska institutet, trodde till en början att infektionen skulle verka som en influensaepidemi.

– Men det har visat sig att just covid-19 sprids väldigt mycket i kluster, alltså i grupp, och det gör att det är svårare att få en så kallad flockimmunitet. För att det kommer alltid att finnas områden, kluster, som infektionen inte når från början, säger han till SVT.

Långvarig immunitet

Björn Olsen, professor i infektionssjukdomar vid Uppsala universitet, trodde att en ihållande immunitet skulle skapas bland befolkningen. Men han förklarar till SVT att han fick tänka om när de första mutationerna dök upp. För i samband med mutationerna insåg experterna att immuniteten inte skulle hålla.

Gäller även vaccinationerna

Björn Olsen förklarar att detta även gällde vaccinationerna. Experterna insåg att immuniteten från doserna inte skulle avlägsna smittan, utan endast skapa ett skydd mot svår sjukdom och död.

Uppdelning mellan smittorna

Magnus Gisslén, professor i infektionssjukdomar vid Göteborgs universitet, säger till SVT att många gjorde en stark uppdelning mellan droppsmitta och luftburen smitta i början av pandemin.

- Vissa virus är enormt smittsamma, till exempel mässlingsvirus som kan färdas i luften långa sträckor. Medan andra kan göra det lite grann. Det tror jag att man har lärt sig under den här pandemin, säger han.

Foto: M. Sanchez

Text: Redaktionen


27 juni 2026

Sänkt avgift från första juli – glädjebesked för hushållen

2026 06 27

Många hushåll kommer att få betala mindre.

Den 1 juli träder några nya lagändringar i kraft.

En av dessa innebär en ekonomisk lättnad för många hushåll, som kommer att få betala en lägre avgift.

10 000 kronor per månad

Från och med den 1 juli sänks avgiften för barnomsorg.

Regeringen har tidigare meddelat att man ändrar reglerna så att ett fribelopp för inkomster införs i maxtaxan.

Fribeloppet är på 10 000 kronor per månad, uppger flera kommuner på sina hemsidor.

Det innebär att 10 000 kronor dras av från hushållens skattepliktiga månadsinkomst innan avgiften för förskolan beräknas, skriver exempelvis Skara kommun.

Regeländringen innebär att alla hushåll får en lägre avgift, även de som tidigare inte nådde upp till maxtaxan.

– Förskolan är helt avgörande för barns språkutveckling och för en bra start i livet. Det gäller inte minst för de barn som växer upp i hem där det inte talas svenska, sade utbildnings- och integrationsminister Simona Mohamsson (L) i ett uttalande i samband med att regeländringen presenterades.

– Ingen familj ska behöva tacka nej till förskola för att plånboken inte räcker till, tillägger Mohamsson.

LÄS OCKSÅ: Grön koncern kollapsar - en rad bolag går i konkurs

Större bidrag till kommunerna

Från Tidöregeringens sida har man inför valet gjort flera satsningar på att stärka barnfamiljers ekonomi.

– Att stärka barnfamiljernas ekonomi är en investering i tryggare familjer. Det gör det lättare för föräldrar att få ihop livspusslet, och skapar mer utrymme för närvaro, stabilitet och omsorg i vardagen, har Mathias Bengtsson, utbildningspolitisk talesperson för Kristdemokraterna, tidigare sagt i ett uttalande.

– Det ger barn en fastare grund att stå på och ger samhället en större sammanhållning, tillägger han.

Regeringen har också beslutat att kompensera kommunerna för de lägre intäkterna genom att förstärka statsbidraget för maxtaxa med 1 miljard kronor för 2026. Man räknar också med en förstärkning på 1,5 miljarder kronor från och med 2027.

LÄS OCKSÅ: Lavrov dundrar mot Marco Rubio

Foto: T Barbhuiya

Text: Redaktionen


28 jun 26

Ryssland brinner – ryska regioner stryps

2026 06 28

Ukrainska missiler regnar över Ryssland.

Flera ukrainska drönarattacker har slagit mot flera ryska regioner under natten.

Bränder och rökpelare rapporteras från viktiga oljeanläggningar, rapporterar Kyiv Independent.

Flammor och rök över regioner

Enligt uppgifter från ryska Telegram-kanaler ska ukrainska drönare ha träffat mål i flera delar av landet under natten.

Bilder och videoklipp som sprids på sociala medier visar stora lågor och tjock rök som stiger mot natthimlen i olika industriområden.

Invånare i flera regioner uppger att explosionerna och bränderna är omfattande.

– Vi har tappat räkningen på vilken Vulkan i Krasnodarregionen det här redan är, skriver en lokalbo om explosionerna på Telegram.

LÄS MER: Ryskt besked till Rumänien – kommer stängas ner

Oljeanläggningar träffade

I regionen Krasnodar Krai uppges en brand ha brutit ut vid en oljeanläggning i staden Slavyansk-on-Kubani.

Lokala myndigheter har enligt rapporter uppgett att händelsen orsakades av nedfallande vrakdelar efter attacken.

– Det kommer inte att finnas något bränsle – härifrån skickas en stor mängd bensin till Krym, skriver en invånare i Telegram-gruppen Exilenova, med en bild på brinnande byggnader i Slavyansk-na-Kubani.

Skadornas omfattning är ännu oklar, och uppgifterna har inte kunnat bekräftas oberoende.

Samtidigt rapporteras rökutveckling från området kring ett oljeraffinaderi i Jaroslavl-regionen, nordost om Moskva.

Lokala uppgifter beskriver hur rök synts stiga från industriområdet, medan regionala myndigheter uppges ha bekräftat att drönare varit aktiva i området.

Ukrainska angrepp

Attackerna sker i en period där Ukraina intensifierat sina angrepp mot rysk olje- och gasinfrastruktur, en central del av landets ekonomiska system.

Enligt rapporteringen har över 20 ryska regioner infört begränsningar på bränsleförsäljning, samtidigt som långa köer vid bensinstationer blivit allt vanligare.

Tidigare i juni har flera större raffinaderier slagits ut eller tvingats stoppa verksamhet efter liknande drönarattacker, vilket ytterligare pressat det ryska bränslesystemet.

LÄS MER: Rubio går emot ryssarna – ”Stämmer inte”

Foto: Sociala medier

Text: Redaktionen