Professorer: Vi har inte alltid haft rätt om covid-19

2022 02 10

Det har funnits många diskussioner om covid-19 och nu berättar experter om vad de hade fel om viruset.

Restriktionerna släpptes, kanske för sista gången, i onsdags och under pandemins gång har det funnits diskussioner och uttalanden kring viruset och dess immunitet och spridning. Men nu medger tre professorer att dessa uttalanden inte alltid har blivit rätt.

Inledningsvis tankar om en influensaepidemi

Anders Björkman, professor i infektionssjukdomar vid Karolinska institutet, trodde till en början att infektionen skulle verka som en influensaepidemi.

– Men det har visat sig att just covid-19 sprids väldigt mycket i kluster, alltså i grupp, och det gör att det är svårare att få en så kallad flockimmunitet. För att det kommer alltid att finnas områden, kluster, som infektionen inte når från början, säger han till SVT.

Långvarig immunitet

Björn Olsen, professor i infektionssjukdomar vid Uppsala universitet, trodde att en ihållande immunitet skulle skapas bland befolkningen. Men han förklarar till SVT att han fick tänka om när de första mutationerna dök upp. För i samband med mutationerna insåg experterna att immuniteten inte skulle hålla.

Gäller även vaccinationerna

Björn Olsen förklarar att detta även gällde vaccinationerna. Experterna insåg att immuniteten från doserna inte skulle avlägsna smittan, utan endast skapa ett skydd mot svår sjukdom och död.

Uppdelning mellan smittorna

Magnus Gisslén, professor i infektionssjukdomar vid Göteborgs universitet, säger till SVT att många gjorde en stark uppdelning mellan droppsmitta och luftburen smitta i början av pandemin.

- Vissa virus är enormt smittsamma, till exempel mässlingsvirus som kan färdas i luften långa sträckor. Medan andra kan göra det lite grann. Det tror jag att man har lärt sig under den här pandemin, säger han.

Foto: M. Sanchez

Text: Redaktionen

Gmail-användare varnas – ”Väldigt viktigt att kolla detta”

2026 03 02

Cyberkriminella ger sig på Gmail-användare.

De använder sig bland annat av AI för att driva attackerna.

På så sätt har de lyckats ta över mejlkonton och komma över känslig information.

Nu är det “viktigare än någonsin” att kolla Gmail-kontot, rapporterar Forbes.

Kolla kontot

En av de metoder som de cyberkriminella använder sig av just nu är att utnyttja Googles funktion för kontoåterställning.

Mängder av falska säkerhetsmeddelanden eller verifieringsförfrågningar skickas ut i syfte att få Gmail-användaren att ange sina uppgifter och ge bedragaren chansen att få tag på dem.

– När hackare nu siktar in sig på Googles säkerhetskontroll, har denna varning om att se över ditt Gmail-konto aldrig varit viktigare, skriver Forbes.

Börjar med en uppmaning

De falska mejlen ser alltså ut att vara rutinmässiga säkerhetsmeddelanden.

– Det börjar med en uppmaning om att installera Googles verktyg för säkerhetskontroll. Detta fästs sedan på hemskärmen som en progressiv webbapp, som körs i ett eget fönster utan adressfält. Allt är utformat för att se ut och kännas precis som en officiell Google-app.

Det är nu mycket viktigt att Gmail-användare dubbelkollar och trippelkollar att säkerhetsmeddelanden verkligen kommer från Google.

Läs mer: Pensionsmyndigheten varnar Sveriges pensionärer

Google varnar

Även Google har utfärdat en varning.

– En stor andel nätfiske riktar in sig på Gmail-användare i syfte att stjäla deras användaruppgifter, skriver techjätten.

– Det kan stå i meddelandet att du behöver uppdatera användaruppgifterna för Gmail-kontot om du inte vill att kontot ska stängas av.

“Se upp”

Google understryker att användare inte ska stressa – och uppmanar dem till att säkerställa att mejlet kommer från rätt avsändare.

– Se upp för dessa e-postmeddelanden och dubbelkolla alltid att webbadressen är den adress du förväntar dig innan du anger personliga uppgifter eller lösenord.

Läs mer: Biltema går ut med varning till kunder

Foto: S. Feyissa

Text: Redaktionen

Belgien agerar mot Ryssland – för första gången

2026 03 02

Belgien har stoppat en rysk operation.

För första gången har landet tagit kontroll över en rysk skugg-flotta.

Fartyget stoppades i Nordsjön under en nattlig operation, som en del av västvärldens tryck mot Moskva, rapporterar RBC Ukraine.

Beslagtar ryskt fartyg

Under en operation som fått namnet Operation Blue Intruder har Belgiens försvarsmakt, med stöd från Frankrike, bordat och tagit kontroll över en oljetanker som tillhör den så kallade ryska skugg-flottan – en flotta av gamla fartyg som används för att kringgå västerländska sanktioner.

Fartyget eskorteras nu till hamnen i Zeebrugge för att beslagtas formellt.

Belgiens försvarsminister Theo Francken kallar insatsen för ett bevis på beslutsamhet.

– Operation Blue Intruder genomfördes av ett team av exceptionellt modiga soldater. Utmärkt arbete, skriver han på plattformen X.

LÄS MER: Dubbel motgång för Trump – på bara några timmar

Understryker lag och säkerhet

Belgiska regeringsföreträdare har betonat att åtgärden också är ett sätt att försvara internationell sjörätt och säkerhet i egna farvatten.

– Sanktioner betyder bara något om de genomförs. Idag genomförde vi dem, säger Belgiens vice premiärminister, Maxime Prévot.

Insatsen är den första i sitt slag för Belgien någonsin mot Ryssland.

Vad är shadow fleets?

Shadow fleets, eller skugg-flottor är en samling gamla oljetankers med oklara ägare som Ryssland använder för att transportera olja trots sanktioner och prislock på rysk råolja.

Fartygen saknar ofta korrekt försäkring och släcker sina identifieringssystem, vilket skapar både juridiska och miljömässiga risker för kustnationer runt om i världen där de opererar.

Den belgiska aktionen följer på ett ökat tryck från Europeiska unionen och G7 att inte bara införa sanktioner, utan också att verkställa dem aktivt.

Målet är att slå mot de nätverk och fartyg som gör det möjligt för Moskva att fortsätta sina oljeexporter trots förbuden.

EU-kommissionen har samtidigt föreslagit att införa ett totalt förbud mot att tillhandahålla alla typer av maritima tjänster för transport av rysk olja.

LÄS MER: Brittiska stridsflygplan i luften

Foto: D Jans resp President of Russia Office

Text: Redaktionen