Professorer: Vi har inte alltid haft rätt om covid-19

2022 02 10

Det har funnits många diskussioner om covid-19 och nu berättar experter om vad de hade fel om viruset.

Restriktionerna släpptes, kanske för sista gången, i onsdags och under pandemins gång har det funnits diskussioner och uttalanden kring viruset och dess immunitet och spridning. Men nu medger tre professorer att dessa uttalanden inte alltid har blivit rätt.

Inledningsvis tankar om en influensaepidemi

Anders Björkman, professor i infektionssjukdomar vid Karolinska institutet, trodde till en början att infektionen skulle verka som en influensaepidemi.

– Men det har visat sig att just covid-19 sprids väldigt mycket i kluster, alltså i grupp, och det gör att det är svårare att få en så kallad flockimmunitet. För att det kommer alltid att finnas områden, kluster, som infektionen inte når från början, säger han till SVT.

Långvarig immunitet

Björn Olsen, professor i infektionssjukdomar vid Uppsala universitet, trodde att en ihållande immunitet skulle skapas bland befolkningen. Men han förklarar till SVT att han fick tänka om när de första mutationerna dök upp. För i samband med mutationerna insåg experterna att immuniteten inte skulle hålla.

Gäller även vaccinationerna

Björn Olsen förklarar att detta även gällde vaccinationerna. Experterna insåg att immuniteten från doserna inte skulle avlägsna smittan, utan endast skapa ett skydd mot svår sjukdom och död.

Uppdelning mellan smittorna

Magnus Gisslén, professor i infektionssjukdomar vid Göteborgs universitet, säger till SVT att många gjorde en stark uppdelning mellan droppsmitta och luftburen smitta i början av pandemin.

- Vissa virus är enormt smittsamma, till exempel mässlingsvirus som kan färdas i luften långa sträckor. Medan andra kan göra det lite grann. Det tror jag att man har lärt sig under den här pandemin, säger han.

Foto: M. Sanchez

Text: Redaktionen


28 februari 2026

Många får samma sms just nu – radera direkt

2026 02 28

En känd lågpriskedja varnar.

Bedrägerier har blivit ett allt större problem i Sverige de senaste åren.

Nu varnar en känd byggvarukedja för pågående bedrägeriförsök där företagets namn utnyttjas.

Bedrägeriförsök pågår via sms, e-post och i sociala medier.

”Falska verksamheter”

Det är lågprisbyggmarknaden jem & fix, med över 70 butiker runt om i landet, som varnar för bedrägeriförsök där bedragare utger sig för att representera företaget.

– Just nu cirkulerar falska verksamheter som påstår sig vara jem & fix på sociala medier, i e-post och via sms, varnar företaget på sin hemsida.

När man får falska sms och e-post av det slaget brukar man uppmanas att radera det direkt.

Jem & fix varnar för att lämna ifrån sig några uppgifter. Det är aldrig företaget själva som ligger bakom sådana utskick.

– Vi ber dig aldrig lämna personliga uppgifter och begär inte information om dig via en länk, uppger företaget.

Byggvarukedjan ber endast om personlig information i själva köpprocessen på hemsidan, aldrig annars.

– Var aktsam och följ våra råd om du är osäker.

Kolla avsändaren

Jem & fix ger flera råd om hur man kan undvika att falla offer för de bedrägeriförsök som just nu pågår i företagets namn.

Man bör alltid kolla avsändaren, skriver företaget. Deras e-postadresser avslutas alltid med @jemfix.com och ingenting annat.

 Företaget skriver också alltid sitt företagsnamn jem & fix med små bokstäver.

På Facebook heter företaget jemofixsverige och på Instagram jemfix.se, vilket innebär att konton med andra namn är falska och kan vara kopplade till bedrägeriförsök.

LÄS OCKSÅ: Energibolag i konkurs

Se upp med telefonnummer och text

Som kund kan du bara ringa företagets kundtjänst på telefonnummer 046-28 52 900. Se därför upp för uppmaningar om att kontakta företaget på något annat nummer.

Man kan också se upp för bedragare genom att titta på själva texten i ett meddelande, enligt jem & fix.

– Är texten i meddelandet konstigt formulerad? Vid bedrägeri är texten ofta översatt av en dator, påpekar företaget.

LÄS OCKSÅ: Brittiska stridsflygplan i luften

Foto: N. Dumlao

Text: Redaktionen


28 januari 2026

Gmail-användare varnas – ”Väldigt viktigt att kolla detta”

2026 03 02

Cyberkriminella ger sig på Gmail-användare.

De använder sig bland annat av AI för att driva attackerna.

På så sätt har de lyckats ta över mejlkonton och komma över känslig information.

Nu är det “viktigare än någonsin” att kolla Gmail-kontot, rapporterar Forbes.

Kolla kontot

En av de metoder som de cyberkriminella använder sig av just nu är att utnyttja Googles funktion för kontoåterställning.

Mängder av falska säkerhetsmeddelanden eller verifieringsförfrågningar skickas ut i syfte att få Gmail-användaren att ange sina uppgifter och ge bedragaren chansen att få tag på dem.

– När hackare nu siktar in sig på Googles säkerhetskontroll, har denna varning om att se över ditt Gmail-konto aldrig varit viktigare, skriver Forbes.

Börjar med en uppmaning

De falska mejlen ser alltså ut att vara rutinmässiga säkerhetsmeddelanden.

– Det börjar med en uppmaning om att installera Googles verktyg för säkerhetskontroll. Detta fästs sedan på hemskärmen som en progressiv webbapp, som körs i ett eget fönster utan adressfält. Allt är utformat för att se ut och kännas precis som en officiell Google-app.

Det är nu mycket viktigt att Gmail-användare dubbelkollar och trippelkollar att säkerhetsmeddelanden verkligen kommer från Google.

Läs mer: Pensionsmyndigheten varnar Sveriges pensionärer

Google varnar

Även Google har utfärdat en varning.

– En stor andel nätfiske riktar in sig på Gmail-användare i syfte att stjäla deras användaruppgifter, skriver techjätten.

– Det kan stå i meddelandet att du behöver uppdatera användaruppgifterna för Gmail-kontot om du inte vill att kontot ska stängas av.

“Se upp”

Google understryker att användare inte ska stressa – och uppmanar dem till att säkerställa att mejlet kommer från rätt avsändare.

– Se upp för dessa e-postmeddelanden och dubbelkolla alltid att webbadressen är den adress du förväntar dig innan du anger personliga uppgifter eller lösenord.

Läs mer: Biltema går ut med varning till kunder

Foto: S. Feyissa

Text: Redaktionen