Professorer: Vi har inte alltid haft rätt om covid-19

2022 02 10

Det har funnits många diskussioner om covid-19 och nu berättar experter om vad de hade fel om viruset.

Restriktionerna släpptes, kanske för sista gången, i onsdags och under pandemins gång har det funnits diskussioner och uttalanden kring viruset och dess immunitet och spridning. Men nu medger tre professorer att dessa uttalanden inte alltid har blivit rätt.

Inledningsvis tankar om en influensaepidemi

Anders Björkman, professor i infektionssjukdomar vid Karolinska institutet, trodde till en början att infektionen skulle verka som en influensaepidemi.

– Men det har visat sig att just covid-19 sprids väldigt mycket i kluster, alltså i grupp, och det gör att det är svårare att få en så kallad flockimmunitet. För att det kommer alltid att finnas områden, kluster, som infektionen inte når från början, säger han till SVT.

Långvarig immunitet

Björn Olsen, professor i infektionssjukdomar vid Uppsala universitet, trodde att en ihållande immunitet skulle skapas bland befolkningen. Men han förklarar till SVT att han fick tänka om när de första mutationerna dök upp. För i samband med mutationerna insåg experterna att immuniteten inte skulle hålla.

Gäller även vaccinationerna

Björn Olsen förklarar att detta även gällde vaccinationerna. Experterna insåg att immuniteten från doserna inte skulle avlägsna smittan, utan endast skapa ett skydd mot svår sjukdom och död.

Uppdelning mellan smittorna

Magnus Gisslén, professor i infektionssjukdomar vid Göteborgs universitet, säger till SVT att många gjorde en stark uppdelning mellan droppsmitta och luftburen smitta i början av pandemin.

- Vissa virus är enormt smittsamma, till exempel mässlingsvirus som kan färdas i luften långa sträckor. Medan andra kan göra det lite grann. Det tror jag att man har lärt sig under den här pandemin, säger han.

Foto: M. Sanchez

Text: Redaktionen

Militärfartyg sjunker

2026 01 15

Ett iranskflaggat fartyg sjunker i Kaspiska havet.

Fartyget ”Rona” är lastat med vapen och är på väg till Ryssland, rapporterar Kyiv Post med hänvisning till myndigheter i Turkmenistan.

– Fraktfartyget misstänks ha transporterat vapen från Iran till Ryssland via en rutt som ofta används för sådana leveranser, uppger tidningen.

Massiv räddningsinsats

Nu sjunker det stora fraktfartyget, som enligt uppgift är fullastat med militär utrustning och vapen.

En SOS-signal har gått ut från fartyget, vilket fick myndigheter i Turkmenistan att inleda en stor räddningsaktion. Samtliga besättningsmedlemmar på det 2 453 ton tunga fartyget ska ha räddats.

Färdas mellan diktaturerna

Enligt Kyiv Post var militärfartyget på väg till den ryska hamnen Astrakhan.

– Spårningsdata visar att Rona anlöpt till de ryska hamnarna Astrakhan, Makhachkala och Azov omkring 20 gånger mellan oktober 2024 och december 2025. Fartyget avgick då från de iranska hamnarna Amirabad och Anzali, framhåller tidningen.

LÄS MER: Trump skyller på Zelenskyj

Stänger av kommunikationen

Ukrainska styrkor har genomfört flera attacker mot ryskkopplade fartyg i Kaspiska havet.

Förra månaden attackerade en enhet från Ukrainas specialoperationsstyrkor två ryska fartyg som transporterade vapen och militär utrustning.

En kartläggning från CNN har tidigare lokaliserat hundratals fartyg som uppges transportera vapen till Ryssland via Kaspiska havet. Fartygen stänger av sina transpondrar när de närmar sig destinationen.

– De flesta luckorna i spårningsdata för ryskflaggade och iranskflaggade lastfartyg uppstår nära de iranska hamnarna Amirabad och Anzali, samt i närheten av den ryska floden Volga och hamnen i Astrakhan, står det i CNN-rapporten.

Enligt en rapport från Wall Street Journal fraktar ryska fartyg ”stora mängder iranska artillerigranater och annan ammunition över Kaspiska havet för att förse trupper som strider i Ukraina.”

LÄS OCKSÅ: Swish går ut med varning till svenskarna

Arkivfoto: President of Russia resp Sociala medier

Test: Redaktionen

BEKRÄFTAT: ”Sämsta” matkedjan utsedd – i botten på nästan allt

2026 01 16

I en färsk undersökning av Sveriges stora butikskedjor hamnar en kedja klart i topp.

Och en annan tydligt i botten.

Det är svenska konsumenter som har gett sin bild av de svenska butikskedjorna när det kommer till olika upplevelseområden, exempelvis utbud, kvalitet och pris.

Inom nästan alla områden ligger Ica i topp.

– Det är tveklöst så att Ica är ett extremt stort och välkänt varumärke. De har långt större marknadsandelar än konkurrenterna och får därför naturligt fler associationer till de flesta attributen, uppger Fredrik Siljelöf som är analyschef på Xtreme Insights som gjort undersökningen, till Dagligvarunytt.

Flera toppsiffror

77 procent tycker att Ica har ett brett utbud.

73 procent tycker att kvaliteten är bra och hela 80 procent anser att Ica har bra egna varumärken, enligt undersökningen.

Det enda området där matjätten inte finns i topp är när det kommer till priset.

Där återfinns två andra kedjor.

Mest i botten

När det kommer till låga priser hamnar Lidl, tillsammans med Willys i topp.

Men i övrigt är det mest bottenplaceringar för butikskedjan med rötterna i Tyskland, visar undersökningen.

– Kunderna uppfattar nog att vi inte har ett lika brett sortiment som våra konkurrenter. Vad gäller frågan om kvalitet och varför vi inte hamnar högre där, tror jag att det handlar om en seglivad föreställning om att hög kvalitet och låga priser är svåra att förena, säger Fredrik Marmbrandt, marknadschef på Lidl.

LÄS MER: Kvinna har förlorat 100 000 kronor – polisen går ut med varning

Viktiga årtal för Lidl

- 1930: Företaget grundas i Neckarsulm i Tyskland som livsmedelsgrossist.

- 1973: Den första butiken öppnar i tyska Ludwigshafen-Mundenheim.

- 1988: På 15 år öppnas 450 butiker i Tyskland och över 5 000 jobbar i företaget.

- 1989: Lidl öppnar butik i Frankrike, den första utanför Tyskland.

- 2003: Öppnar första butikerna i Sverige.

- 2006: Lidl Sverige har öppnat 117 butiker och har över 2000 anställda.

- 2025: Butikskedjan har över 200 butiker i Sverige.

Källa: Lidl

LÄS MER: Oväntad faktura skickas ut via sms – betala inte

Foto: Ica Sverige resp Willys resp Coop resp Lidl

Text: Redaktionen