Professorer: Vi har inte alltid haft rätt om covid-19

2022 02 10

Det har funnits många diskussioner om covid-19 och nu berättar experter om vad de hade fel om viruset.

Restriktionerna släpptes, kanske för sista gången, i onsdags och under pandemins gång har det funnits diskussioner och uttalanden kring viruset och dess immunitet och spridning. Men nu medger tre professorer att dessa uttalanden inte alltid har blivit rätt.

Inledningsvis tankar om en influensaepidemi

Anders Björkman, professor i infektionssjukdomar vid Karolinska institutet, trodde till en början att infektionen skulle verka som en influensaepidemi.

– Men det har visat sig att just covid-19 sprids väldigt mycket i kluster, alltså i grupp, och det gör att det är svårare att få en så kallad flockimmunitet. För att det kommer alltid att finnas områden, kluster, som infektionen inte når från början, säger han till SVT.

Långvarig immunitet

Björn Olsen, professor i infektionssjukdomar vid Uppsala universitet, trodde att en ihållande immunitet skulle skapas bland befolkningen. Men han förklarar till SVT att han fick tänka om när de första mutationerna dök upp. För i samband med mutationerna insåg experterna att immuniteten inte skulle hålla.

Gäller även vaccinationerna

Björn Olsen förklarar att detta även gällde vaccinationerna. Experterna insåg att immuniteten från doserna inte skulle avlägsna smittan, utan endast skapa ett skydd mot svår sjukdom och död.

Uppdelning mellan smittorna

Magnus Gisslén, professor i infektionssjukdomar vid Göteborgs universitet, säger till SVT att många gjorde en stark uppdelning mellan droppsmitta och luftburen smitta i början av pandemin.

- Vissa virus är enormt smittsamma, till exempel mässlingsvirus som kan färdas i luften långa sträckor. Medan andra kan göra det lite grann. Det tror jag att man har lärt sig under den här pandemin, säger han.

Foto: M. Sanchez

Text: Redaktionen

”Börja räkna åren” – jätteland nära kollaps

2025 12 27

– När ekonomiska berättelser börjar låta så här bekanta är det svårt att inte börja räkna ner åren.

Det skriver den ryska författaren och journalisten Tatjana Rybakova i den oberoende tidningen Moscow Times.

Rybakova drar paralleller mellan Rysslands nuvarande ekonomiska situation och läget i Sovjetunionen under åren före stormaktens kollaps.  

Enligt Rybakova finns det flera tecken som tyder på att Ryssland kommer gå ett liknande öde tillmötes.

Hon pekar bland annat på:

- Svag tillväxt. BNP växte endast med 0,6 procent under tredje kvartalet 2025. Trots det använder den ryska regimen särskilda beräkningssätt för att få siffrorna att se starkare ut. På samma sätt använde Sovjet särskild statistik för att dölja stagnation.

- Tillväxten drivs nästan enbart av statliga utgifter och militärindustrin. Andra typer av investeringar pressas tillbaka samtidigt som konsumtionen minskar. 

- Den ryska regeringens budgetprognoser sträcker sig till 2042. Rybakov framhåller att prognoserna vilar på alltför optimistiska antaganden om oljepriser och skatteintäkter och drar paralleller till Sovjetunionens femårsplaner.

- Dagens låga oljepriser påminner om prisnivån innan Sovjetunionens fall. Liknande nivåer på 1980-talet bidrog till stormaktens kollaps. 

LÄS MER: Kreml: Det är bäst att Sverige ber om ursäkt 

Många frågor kvarstår

Parallellerna är så tydliga att Rybakova vågar fastslå att Ryssland sannolikt står inför en ekonomisk kollaps. Om den sker i närtid eller inte är däremot oklart.  

– Huruvida denna historia avslutas plötsligt och nästan oblodigt, som Sovjetunionens kollaps gjorde, eller drar ut på tiden i en lång och smärtsam process är omöjligt att veta. Historien upprepar sig inte exakt, skriver författaren och tillägger:

– Men när ekonomiska berättelser börjar låta så här bekanta är det svårt att inte börja räkna ner åren.

LÄS OCKSÅ: Swedbank: Gör dessa tre saker 2026

Foto: M. Domnina

Text: Redaktionen

27dec2025

Enorm framgång för Ukraina – återhämtat mer än hälften

2025 12 27

Både den ukrainska och den ryska befolkningen har drabbats hårt av kriget.

Från Ryssland kommer återkommande rapporter om hur tillvaron blir alltmer ansträngd för befolkningen.

Detsamma gäller tillvaron för företagen och industrin i landet.

Men från ukrainskt håll kommer nu besked om en enorm framgång.

Har lyckats vända trenden

Många av Ukrainas företag går starkt, och särskilt de inom teknikområdet.

– Ukrainas IT-sektor har vuxit med över 54 procent på fem år och nådde 6,4 miljarder dollar i export förra året enligt siffror från Ukrainas nationalbank, säger teknikexperten Olga Shapoval till Kyiv Post.

– Ukrainas teknikmarknad återhämtar sig snabbt efter nedgången orsakad av invasionen 2022. Investeringarna ökade från 236 miljoner dollar 2022 och 209 miljoner dollar 2023 till 462 miljoner dollar 2024, vilket är mer än hälften av förkrigstoppen på 832 miljoner dollar 2021.

Säljer mycket utomlands

Den starka utvecklingen bidrar starkt till den ukrainska ekonomin.

– Även mitt i den fullskaliga invasionen fortsätter 4 500 IT-företag och 310 000 yrkesverksamma att verka, vilket genererar cirka 1 miljard dollar i skatter årligen. Totalt säljer 93 procent av företagen sina tjänster utomlands, vilket gör sektorn till en av de mest exportinriktade i Europa, säger Olga Shapoval.

LÄS OCKSÅ: Guldpriset chockerar - inte hänt sedan 1979

Ekonomin har drabbats hårt

Rysslands invasion av Ukraina har slagit hårt mot landet.

Också ekonomin har drabbats hårt, men beskriv ändå som motståndskraftig av den internationella samarbetsorganisationen OECD.

– Ukrainas ekonomi har varit motståndskraftig, stödd av effektiva politiska åtgärder och betydande externt stöd, uppger organisationen i en analys.

Zelenskyj till USA

Imorgon planerar Ukrainas president Zelenskyj att besöka Donald Trump i Florida.

Syftet är att fortsätta diskussionen kring en vapenvila.

– Trump har uttryckt en försiktig optimism om att nå ett fredsavtal under besöket, rapporterar RBC-Ukraine.

LÄS OCKSÅ: Kreml: Det är bäst att Sverige ber om ursäkt

Foto: President of USA office

Text: Redaktionen