Professorer: Vi har inte alltid haft rätt om covid-19

2022 02 10

Det har funnits många diskussioner om covid-19 och nu berättar experter om vad de hade fel om viruset.

Restriktionerna släpptes, kanske för sista gången, i onsdags och under pandemins gång har det funnits diskussioner och uttalanden kring viruset och dess immunitet och spridning. Men nu medger tre professorer att dessa uttalanden inte alltid har blivit rätt.

Inledningsvis tankar om en influensaepidemi

Anders Björkman, professor i infektionssjukdomar vid Karolinska institutet, trodde till en början att infektionen skulle verka som en influensaepidemi.

– Men det har visat sig att just covid-19 sprids väldigt mycket i kluster, alltså i grupp, och det gör att det är svårare att få en så kallad flockimmunitet. För att det kommer alltid att finnas områden, kluster, som infektionen inte når från början, säger han till SVT.

Långvarig immunitet

Björn Olsen, professor i infektionssjukdomar vid Uppsala universitet, trodde att en ihållande immunitet skulle skapas bland befolkningen. Men han förklarar till SVT att han fick tänka om när de första mutationerna dök upp. För i samband med mutationerna insåg experterna att immuniteten inte skulle hålla.

Gäller även vaccinationerna

Björn Olsen förklarar att detta även gällde vaccinationerna. Experterna insåg att immuniteten från doserna inte skulle avlägsna smittan, utan endast skapa ett skydd mot svår sjukdom och död.

Uppdelning mellan smittorna

Magnus Gisslén, professor i infektionssjukdomar vid Göteborgs universitet, säger till SVT att många gjorde en stark uppdelning mellan droppsmitta och luftburen smitta i början av pandemin.

- Vissa virus är enormt smittsamma, till exempel mässlingsvirus som kan färdas i luften långa sträckor. Medan andra kan göra det lite grann. Det tror jag att man har lärt sig under den här pandemin, säger han.

Foto: M. Sanchez

Text: Redaktionen


15 maj 26

Ring direkt – polismeddelande till svenska folket

2026 05 15

Alla svenskar uppmanas att vara extra vaksamma.

Detta med anledning av en pågående stöldvåg.

På kort tid har tre husbilar stulits i Linköping, Bankeryd och Ulricehamn.

– Två av husbilarna stod på uppställningsplatser, medan husbilen i Ulricehamn stals från ett företag, uppger polisen.

Nu varnas alla med husbil.

– Från polisens sida vill vi varna husbilsägare för att nya stölder kan komma att ske, det gäller även andra märken och modeller, skriver polisen.

Uppmanar alla: Ring direkt

Polisen vädjar även om hjälp från allmänheten.

Myndigheten betonar att man efterlyser vittnen till stölderna och välkomnar tips som kan underlätta utredningarna och förhindra nya stölder.  

– Om du har sett något som avviker vid uppställningsplatser, exempelvis obehöriga som åker runt och rekognoserar för framtida stölder, hör av dig till polisen på telefonnummer 114 14! skriver polisen.

Kan ha lämnat landet

Det finns en betydande risk att de stulna husbilarna redan har lämnat Sverige.

– Historiskt har stulna husbilar förts ut ur landet med manipulerade chassinummer och falska registreringsskyltar, uppger polisen.

LÄS MER: Glädjebesked för svenskar – inför sommarresan

”Går i vågor”

Under 2025 efterlystes 32 husbilar i Sverige jämfört med 72 året tidigare.

Flera av ägarna får aldrig tillbaka sina fordon. Återfinnandegraden ligger på 41 procent, rapporterar Husbil.se.

– Det går lite i vågor gällande stölder av husbilar i Sverige. När kriminella ligor ligger bakom husbilsstölden är det ofta svårt att hitta husbilarna igen men man ska aldrig ge upp och tänka att den husbilen ser jag inte igen, säger Mats Carlsson, utredare på Larmtjänst, till sajten.

I Sverige finns det omkring 120 000 registrerade husbilar, enligt Husvagns- och Husbilsbranschens Riksförbund (HRF),

LÄS OCKSÅ: Biljätte har ”värsta året någonsin” – miljardförlust på elbilar

Foto: . Leupe resp Koyos

Text: Redaktionen


15 maj 26

Stor förändring för pant i Sverige redan i sommar

2026 05 15

I mitten av 2025 höjdes pantbeloppet på dryckesförpackningar i Sverige.

Panten ökade från en till två kronor på aluminiumburkar och små petflaskor.

På stora petflaskor höjdes beloppet från två till tre kronor.

Men höjningarna har än så länge inte fått genomslag i Sverige. Hela 80 procent av förpackningarna har kvar de gamla pantbeloppen, rapporterar Sveriges Radio. 

Men snart blir det ändring på det.

Från och med 1 juli 2026 väntas en kraftig ökning av flaskor och burkar  med de högre pantbeloppen.

Det uppger Katarina Lundell, marknads- och kommunikationschefen på Pantamera.

– Vi kan se att det kommer fler och fler artiklar som har det nya pantbeloppet på sina förpackningar. Vi tror att det kommer bli en kraftig ökning under tredje kvartalet 2026, säger hon till radion.

För tidigt att utvärdera

Skiftet till de nya pantbeloppen har varit en utdragen process, uppger Katarina Lundell.

– Alla producenter ska ställa om och byta koder och pantmärke på alla förpackningar – så det tar lång tid. Men vår förhoppning är att panthöjningen ska ge en jättebra effekt, säger hon till radion.

Vidare konstaterar Lundell att det är för tidigt att utvärdera effekten av panthöjningen.

LÄS MER: Glädjebesked för svenskar – inför sommarresan

Sverige är världsledande

Syftet med höjningen är att få allmänheten att panta mer.

– Sveriges pantsystem är världsledande, eftersom konsumenterna vet att det gör skillnad för miljön och klimatet att panta. Vi ser varje år en liten ökning av vår höga pantningsgrad som nu ligger strax under 90 procent, sade Tomas Kjellker, vd på Returpack/Pantamera, i samband med beslutet.

– Genom att göra den här höjningen ger vi systemet ytterligare en skjuts så att vi kan återvinna ännu fler burkar och flaskor, tillade Kjellker.

LÄS OCKSÅ: Biljätte har ”värsta året någonsin” – miljardförlust på elbilar

Foto: PantaMera

Text: Redaktionen