Professorer: Vi har inte alltid haft rätt om covid-19

2022 02 10

Det har funnits många diskussioner om covid-19 och nu berättar experter om vad de hade fel om viruset.

Restriktionerna släpptes, kanske för sista gången, i onsdags och under pandemins gång har det funnits diskussioner och uttalanden kring viruset och dess immunitet och spridning. Men nu medger tre professorer att dessa uttalanden inte alltid har blivit rätt.

Inledningsvis tankar om en influensaepidemi

Anders Björkman, professor i infektionssjukdomar vid Karolinska institutet, trodde till en början att infektionen skulle verka som en influensaepidemi.

– Men det har visat sig att just covid-19 sprids väldigt mycket i kluster, alltså i grupp, och det gör att det är svårare att få en så kallad flockimmunitet. För att det kommer alltid att finnas områden, kluster, som infektionen inte når från början, säger han till SVT.

Långvarig immunitet

Björn Olsen, professor i infektionssjukdomar vid Uppsala universitet, trodde att en ihållande immunitet skulle skapas bland befolkningen. Men han förklarar till SVT att han fick tänka om när de första mutationerna dök upp. För i samband med mutationerna insåg experterna att immuniteten inte skulle hålla.

Gäller även vaccinationerna

Björn Olsen förklarar att detta även gällde vaccinationerna. Experterna insåg att immuniteten från doserna inte skulle avlägsna smittan, utan endast skapa ett skydd mot svår sjukdom och död.

Uppdelning mellan smittorna

Magnus Gisslén, professor i infektionssjukdomar vid Göteborgs universitet, säger till SVT att många gjorde en stark uppdelning mellan droppsmitta och luftburen smitta i början av pandemin.

- Vissa virus är enormt smittsamma, till exempel mässlingsvirus som kan färdas i luften långa sträckor. Medan andra kan göra det lite grann. Det tror jag att man har lärt sig under den här pandemin, säger han.

Foto: M. Sanchez

Text: Redaktionen


Nytt krav införs för pensionärer som kör bil

2026 06 14

Kraven för äldre bilförare höjs.

EU har klubbat igenom ett nytt körkortsdirektiv.

I direktivet ingår skärpta regler för äldre bilförare.

Kortare giltighetstid för äldre

EU är på väg att införa sitt fjärde körkortsdirektiv, där en av de mest uppmärksammade förändringarna gäller äldre bilförare.

För första gången får medlemsländer möjlighet att själva bestämma om körkort ska ha kortare giltighetstid för personer över 65 år.

Det innebär i praktiken tätare kontroller och fler krav för att få fortsätta köra bil.

– Det stämmer att det enligt direktivet finns en möjlighet att införa nationella regler om att ett körkorts giltighetstid kan förkortas för förare som är över 65 år, säger Ted Snölilja, utredare på Transportstyrelsen, till Carup.

I dag finns inga åldersbaserade begränsningar för körkort, och enligt Transportstyrelsen står frågan fortfarande öppen.

LÄS MER: Bilhandlare i konkurs – kunder får inte tillbaka pengar

Läkarbesök kan bli krav

En central del i direktivet är att förkortad giltighetstid kan kopplas till medicinska kontroller.

Det innebär att äldre förare kan behöva genomgå regelbundna läkarbesök för att kunna få förnya sitt körkort.

– Innan en förare får sitt första körkort eller ansöker om förnyelse ska denne genomgå en medicinsk kontroll, inklusive tester av syn och hjärt- och kärlfunktion. EU-länder kan välja att ersätta den medicinska kontrollen för bilförare eller motorcyklister med självskattningsformulär eller andra bedömningssystem som utformas på nationell nivå, meddelar Europaparlamentet i ett uttalande.

Inget beslut taget

Hur detta direktiv ska införas i Sverige är dock ännu inte beslutat.

I Sverige krävs först en nationell utredning och därefter ett politiskt beslut.

Transportstyrelsen betonar att det ytterst är regeringen som avgör hur regelverket ska utformas.

Om reglerna införs i Sverige kan det innebära att äldre förare behöver genomgå regelbundna medicinska kontroller för att få behålla sitt körkort.

EU:s direktiv innehåller samtidigt ett krav på att åtgärderna inte får leda till generell åldersdiskriminering, utan ska baseras på individuella bedömningar.

LÄS MER: Nytt mobilmärke i Sverige – utmanar Samsung och Iphone

Foto: W. Kei

Text: Redaktionen


14 jun 26

Värmebölja till midsommar – uppåt 30 grader i sju län

2026 06 14

Sverige kan slå värmerekord lagom till midsommar.

Midsommarhelgen kommer bli stekande varm i stora delar av landet.

I minst sju län kan temperaturen nå upp till 30-gradersstrecket.

Varmluft drar in

Nu kommer glada nyheter för de svenskar som älskar värme.

Med midsommarfirande och silluncher runt hörnet ser många redan fram emot helgens väder och utomhusaktiviteter.

Väderprognosen för midsommarhelgen har uppdaterats och den efterlängtade varmluften ser enligt prognosen ut att dra in i landet tidigare än förväntat.

Under början av veckan drar ett lågtrycksområde in över Östersjön som ger regn och skurar i stora delar av landet.

– Lagom till midsommar har det mesta passerat, men rester dröjer kvar över delar av Norrland. I övriga landet väntas klassiskt midsommarväder med sol varvat med moln, meddelar SMHI.

Höga temperaturer

Under midsommarhelgen kan det bli pangväder i stora delar av landet.

– I södra Sverige blir det uppehåll hela midsommarafton och varmare luft börjar dra in, men den ger sig riktigt till känna på lördagen. Just nu blir det 20 till 25 grader på midsommarafton i södra Sverige och 15 till 20 i norr. På midsommardagen väntar vi oss 25 till 30, säger Max Lindberg Stoltz. meteorolog på SMHI, till DN.

Minst sju län ser ut att få nära 30 grader under midsommarhelgen.

Flera län pekas ut

Några av de platser i Sverige där vädret ser ut att slå årsrekord är bland annat Kalmar, Jönköping och Kronobergs län, som under lördagen beräknas få 26 grader.

Östergötlands län, Västra Götaland och Skåne ser ut att få hela 27 grader.

I Halland blir det ännu varmare med temperaturer uppemot 29 grader under helgen.  

Sommaren ser överlag ut att kunna bli ovanligt varm i Sverige och stora delar av Europa, enligt SVT.

Samtidigt är prognosen fortfarande osäker.

– Får högtrycket ta mer plats blir det torrare och varmare över tid men om lågtrycket tar mer plats kanske det blir mer av en blandad, normal sommar, säger SVT:s meteorolog Nitzan Cohen till kanalen.

Foto: H Goetsch

Text: Redaktionen