Professorer: Vi har inte alltid haft rätt om covid-19

2022 02 10

Det har funnits många diskussioner om covid-19 och nu berättar experter om vad de hade fel om viruset.

Restriktionerna släpptes, kanske för sista gången, i onsdags och under pandemins gång har det funnits diskussioner och uttalanden kring viruset och dess immunitet och spridning. Men nu medger tre professorer att dessa uttalanden inte alltid har blivit rätt.

Inledningsvis tankar om en influensaepidemi

Anders Björkman, professor i infektionssjukdomar vid Karolinska institutet, trodde till en början att infektionen skulle verka som en influensaepidemi.

– Men det har visat sig att just covid-19 sprids väldigt mycket i kluster, alltså i grupp, och det gör att det är svårare att få en så kallad flockimmunitet. För att det kommer alltid att finnas områden, kluster, som infektionen inte når från början, säger han till SVT.

Långvarig immunitet

Björn Olsen, professor i infektionssjukdomar vid Uppsala universitet, trodde att en ihållande immunitet skulle skapas bland befolkningen. Men han förklarar till SVT att han fick tänka om när de första mutationerna dök upp. För i samband med mutationerna insåg experterna att immuniteten inte skulle hålla.

Gäller även vaccinationerna

Björn Olsen förklarar att detta även gällde vaccinationerna. Experterna insåg att immuniteten från doserna inte skulle avlägsna smittan, utan endast skapa ett skydd mot svår sjukdom och död.

Uppdelning mellan smittorna

Magnus Gisslén, professor i infektionssjukdomar vid Göteborgs universitet, säger till SVT att många gjorde en stark uppdelning mellan droppsmitta och luftburen smitta i början av pandemin.

- Vissa virus är enormt smittsamma, till exempel mässlingsvirus som kan färdas i luften långa sträckor. Medan andra kan göra det lite grann. Det tror jag att man har lärt sig under den här pandemin, säger han.

Foto: M. Sanchez

Text: Redaktionen

UPPMANING: Tanka inte bilen

2026 06 30

Bränslepriserna har sänkts något efter helgen, men det lönar sig att vänta.

På onsdag väntas prissänkningen synas direkt vid pump.

Liten säkning

Under dagen justeras riktpriset på bemannade stationer ned med 10 öre per liter.

Det innebär att bensin 95 nu kostar 17,09 kronor per liter, medan diesel ligger på 18,79 kronor per liter.

Samtidigt rör sig oljepriset svagt uppåt.

Brentoljan handlas strax under 73 dollar per fat, vilket normalt hade pressat upp pumppriserna.

Ändå väljer drivmedelsbolagen att genomföra en mindre sänkning.

Vänta med att tanka

Trots dagens lilla prissänkning pekar mycket på att det inte är rätt tidpunkt att fylla tanken.

Om man kan bör man alltså avstå.

På onsdag träder regeringens tillfälliga skattesänkning på bensin och diesel i kraft.

– 1 juli sänker vi skatten på bensin och diesel så att prisets sänks med ytterligare 3 kronor vid pump till och med 30 november, sade finansminister Elisabeth Svantesson (M) för drygt en vecka sedan.

Enligt branschaktörer väntas det ge ett tydligt utslag direkt vid pump.

Om marknaden håller sig stabil väntas priserna sjunka med omkring tre kronor per liter.

– I det mycket osäkra omvärldsläget är det här en åtgärd för att motverka stigande drivmedelspriser vilket underlättar för alla som är beroende av bilen, sade Elisabeth Svantesson (M), tidigare i våras.

De senaste åtgärderna från regeringen väntas göra att Sverige snart har Europas näst lägsta bensinpris, uppger EFN.

Märkbar skillnad

Skillnaden väntas bli märkbar direkt för vanliga bilister.

För en tank på 30 liter motsvarar den kommande sänkningen en besparing på nästan 100 kronor jämfört med att tanka före förändringen.

Om prognoserna håller kan bensinpriset sjunka till omkring 14,20 kronor per liter och diesel till cirka 15,90 kronor per liter.

För många hushåll handlar det just nu om tajming.

Att tanka idag kan innebära att du betalar flera kronor mer per liter än vad som väntas inom bara några dagar.

Foto: Engin akyurt

Text: Redaktionen

Tre nya lagar införs på onsdag – det här gäller

2026 06 29

Tre av dem har kanske särskilt stor betydelse för privatpersoner och blir sannolikt de mest märkbara förändringarna för dig i vardagen.

Ny lag om kontanter

Den första lagen gäller kontanter. Från och med onsdag blir det nämligen lag på att livsmedelsbutiker och apoteket ska vara skyldiga att ta emot just kontanter som betalmedel. Dessutom ska banker se till att det finns platser för kontantinsättning.

– Man ska känna trygghet inför att kunna göra viktiga köp med kontanter i Sverige. I grunden handlar det om att ha ett robust och inkluderande betalningssystem, sade finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) när lagen presenterades i våras.

Skattesänkning på bränsle

En andra lag som varit särskilt omtalad gäller den om skattesänkningen på bensin- och dieselpriser som också träder i kraft den 1 juli. Enligt Martin Nilsson, makroekonom på Handelsbanken, kommer Sverige sannolikt få det näst lägsta bensinpriset i Europa. 

– Innan sänkningen var det flera europeiska länder som hade lägre priser, bland annat Spanien, Polen och Slovenien. Efter sänkningen på 2:40 kronor är det bara i Malta som man kan tanka bensin billigare, säger Martin Nilsson enligt EFN.

LÄS MER: Minst 2 000 kronor – hushåll riskerar ny avgift från 1 juli

Ny tullavgift vid onlineköp

Det finns också en tredje lag som börjar gälla på onsdag och som är viktig för dig att ha koll på i vardagen. Och det gäller de nya tullavgifter som införs på alla småpaket som ska importeras till EU, vilket innebär att miljoner svenska konsumenter som köper varor från exempelvis Temu påverkas.

Tullavgiften ligger på tre euro, motsvarande cirka 35 kronor, och kommer att gälla alla köp som kostar mindre än 150 euro.

– De nya tullreglerna kommer innebära en stor förändring, både för de utomeuropeiska webbplatserna och för de konsumenter som vant sig vid att kunna köpa billiga varor utan tullavgift, sade Carina Asplund, chef på uppbördsavdelningen på Tullverket, till Di tidigare i juni.

LÄS MER: ”Aldrig sett något liknande” – Apple slår larm

Även dessa börjar gälla

Andra lagar som börjar gälla på onsdag är bland annat mer flexibla regler för uthyrning av privata bostäder, sänkt avgift för barnomsorg och permanent skattefrihet på el när man laddar bilen på jobbet.

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen