Professorer: Vi har inte alltid haft rätt om covid-19

2022 02 10

Det har funnits många diskussioner om covid-19 och nu berättar experter om vad de hade fel om viruset.

Restriktionerna släpptes, kanske för sista gången, i onsdags och under pandemins gång har det funnits diskussioner och uttalanden kring viruset och dess immunitet och spridning. Men nu medger tre professorer att dessa uttalanden inte alltid har blivit rätt.

Inledningsvis tankar om en influensaepidemi

Anders Björkman, professor i infektionssjukdomar vid Karolinska institutet, trodde till en början att infektionen skulle verka som en influensaepidemi.

– Men det har visat sig att just covid-19 sprids väldigt mycket i kluster, alltså i grupp, och det gör att det är svårare att få en så kallad flockimmunitet. För att det kommer alltid att finnas områden, kluster, som infektionen inte når från början, säger han till SVT.

Långvarig immunitet

Björn Olsen, professor i infektionssjukdomar vid Uppsala universitet, trodde att en ihållande immunitet skulle skapas bland befolkningen. Men han förklarar till SVT att han fick tänka om när de första mutationerna dök upp. För i samband med mutationerna insåg experterna att immuniteten inte skulle hålla.

Gäller även vaccinationerna

Björn Olsen förklarar att detta även gällde vaccinationerna. Experterna insåg att immuniteten från doserna inte skulle avlägsna smittan, utan endast skapa ett skydd mot svår sjukdom och död.

Uppdelning mellan smittorna

Magnus Gisslén, professor i infektionssjukdomar vid Göteborgs universitet, säger till SVT att många gjorde en stark uppdelning mellan droppsmitta och luftburen smitta i början av pandemin.

- Vissa virus är enormt smittsamma, till exempel mässlingsvirus som kan färdas i luften långa sträckor. Medan andra kan göra det lite grann. Det tror jag att man har lärt sig under den här pandemin, säger han.

Foto: M. Sanchez

Text: Redaktionen

Nya odds: Mest sannolik att bli statsminister

2026 09 12

Nya odds på lördagen visar sannolikheten på vilka som får flest platser i riksdagen och vem som blir statsminister.

Valhelgen är här. Flera miljoner svenskar har redan förtidsröstat, och imorgon beger sig ytterligare miljoner till vallokalerna för att lägga sin röst.

På lördagen har nya odds kommit som visar vilket block som är mest sannolikt att få flest platser i riksdagen – och vem som är mest sannolik att bli statsminister.

Nya odds

De rödgröna partierna spelas just nu till oddset 1,42, medan Tidöpartierna står i 2,70.

När det gäller vem som blir Sveriges nästa statsminister är Magdalena Andersson fortsatt favorit till oddset 1,40 mot Ulf Kristerssons 2,70.

– Med mindre än 24 timmar kvar tills vallokalerna öppnar visar Unibets odds att valet kommer bli en riktig nagelbitare, men S, V, MP och C är fortfarande favorittippade att tillsammans få flest röster, framhåller Unibet i ett pressmeddelande.

Att bli statsminister

Här är oddsen för vilka som vinner flest platser i riksdagen:

- S+V+MP+C: 1.42

- M+SD+KD+L: 2.70

Och här är oddsen för vem som blir statsminister:

- Magdalena Andersson 1.40

- Ulf Kristersson 2.70

- Ebba Busch 21.00

- Jimmie Åkesson 26.00

Läs mer: 700 000 måste betala senast på måndag

Många osäkra

Inför valspurten för fyra år sedan var det omkring tio procent av väljarna som ännu inte hade bestämt sig tätt inpå valdagen.

Detsamma gäller i år, rapporterar SVT.

– Det kan handla om personer som ännu inte är helt säkra på vilket parti de ska välja, men som ändå har en ganska tydlig bild om ett parti eller ett par partier, säger statsvetaren Oskar Hultin Bäckersten.

Tre miljoner har röstat

Men, fortsätter Hultin Bäckersten.

– Det kan också handla om personer som inte har någon aning alls, säger han.

Fler än tre miljoner svenskar har redan förtidsröstat.

Alla vallokaler har öppet mellan klockan 8-20 under söndagen.

Läs mer: Plötslig möjlighet för elbilsägare – passa på nu

Foto: N. Andersson Regeringskansliet, M. Liljegren Regeringskansliet resp O. Friman Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Dundrar mot Natoland – “Utplånar er från kartan”

2026 09 12

Dmitrij Medvedev riktar skarpa hot mot Litauen.

Säkerhetsläget i Europa är alltjämt skakigt.

Kriget mellan Ryssland och Ukraina rasar vidare, och tonläget mellan Ryssland och europeiska Natoländer fortsätter att höjas.

Nu dundrar Dmitrij Medvedev mot Natolandet Litauen – och hotar med att “utplåna landet från kartan”, rapporterar Ukrainska Pravda.

“Ska utplåna”

Medvedev kommenterar ett konstitutionellt initiativ i Vilnius som syftar till att upphäva en bestämmelse som förbjuder utplacering av kärnvapen på landets territorium.

Han säger att inget land kommer att komma till Litauens undsättning om de aktiverar Natos artikel fem.

– För om den åberopas kommer det att bli en global katastrof. De är inte dumma. Men Litauen kommer att försvinna från kartan, säger han.

“Ingen kommer kriga”

Medvedev säger vidare att han inte tror att övriga Natoländer kommer att komma till Litauens försvar om de behöver det.

– Även om platsen förvandlas till bränd jord kommer inget annat land att gå i krig för dem. Och den välkända artikel 5 i Nato – den kommer inte att åberopas, det erkänner alla.

Läs mer: Nu bekräftar Storbritannien: Så många ryssar har dött

Explosion i Bulgarien

Tidigare i sommar inträffade en explosion vid en militäranläggning i Bulgarien.

Nu har det hänt igen.

En kraftig explosion ledde till en brand vid ett vapenförråd nära byn Tsareva under helgen, rapporterar Reuters.

Oklart varför

Bilder och filmklipp som cirkulerar på sociala medier visar en kraftig brand.

Guvernör Kristina Sidorova kommenterar.

– För tillfället befinner sig branden på fabrikslagrets område. Den flyttar sig från lagerlokal till lagerlokal.

Någon officiell anledning till explosionen har inte meddelats ännu.

Läs mer: ”Ni hamnar i skottlinjen” – Kreml pekar ut Natoland

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen