Professorer: Vi har inte alltid haft rätt om covid-19

2022 02 10

Det har funnits många diskussioner om covid-19 och nu berättar experter om vad de hade fel om viruset.

Restriktionerna släpptes, kanske för sista gången, i onsdags och under pandemins gång har det funnits diskussioner och uttalanden kring viruset och dess immunitet och spridning. Men nu medger tre professorer att dessa uttalanden inte alltid har blivit rätt.

Inledningsvis tankar om en influensaepidemi

Anders Björkman, professor i infektionssjukdomar vid Karolinska institutet, trodde till en början att infektionen skulle verka som en influensaepidemi.

– Men det har visat sig att just covid-19 sprids väldigt mycket i kluster, alltså i grupp, och det gör att det är svårare att få en så kallad flockimmunitet. För att det kommer alltid att finnas områden, kluster, som infektionen inte når från början, säger han till SVT.

Långvarig immunitet

Björn Olsen, professor i infektionssjukdomar vid Uppsala universitet, trodde att en ihållande immunitet skulle skapas bland befolkningen. Men han förklarar till SVT att han fick tänka om när de första mutationerna dök upp. För i samband med mutationerna insåg experterna att immuniteten inte skulle hålla.

Gäller även vaccinationerna

Björn Olsen förklarar att detta även gällde vaccinationerna. Experterna insåg att immuniteten från doserna inte skulle avlägsna smittan, utan endast skapa ett skydd mot svår sjukdom och död.

Uppdelning mellan smittorna

Magnus Gisslén, professor i infektionssjukdomar vid Göteborgs universitet, säger till SVT att många gjorde en stark uppdelning mellan droppsmitta och luftburen smitta i början av pandemin.

- Vissa virus är enormt smittsamma, till exempel mässlingsvirus som kan färdas i luften långa sträckor. Medan andra kan göra det lite grann. Det tror jag att man har lärt sig under den här pandemin, säger han.

Foto: M. Sanchez

Text: Redaktionen


12 maj 2026

BankID-varning utfärdas – logga inte in

2026 05 14

Flera banker går ihop i en varning.

En ny gemensam varning från svenska banker uppmanar BankID-användare att vara extra försiktiga.

Nu uppmanas användare att se upp för att logga in.

Banker slår larm

Just nu pågår en stor våg av investeringsbedrägerier i landet.

Flera svenska banker går nu ut tillsammans i kampanjen Svårlurad! för att varna för ökningen av investeringsbedrägerier där bedragare försöker lura människor på pengar.

Budskapet är tydligt.

– Logga inte in på ditt BankID på någon annans uppmaning, lyder bankernas gemensamma varning.

Kampanjen pågår under fyra veckor och syns i tv, sociala medier, poddar och utomhusreklam runt om i landet.

LÄS MER: GMAIL: Stäng av funktionen på kontot – din e-post kan bli läst

Så går bedrägerierna till

– Bedrägerier är fortsatt ett stort samhällsproblem som drabbar många människor i alla olika åldrar. Svårlurad är ett gemensamt initiativ av Sveriges banker och Svenska Bankföreningen för att uppmärksamma problemet och komma med konkreta tips och råd om hur man kan skydda sig själv och sina närstående mot bedrägerier, uppger initiativet.

Enligt kampanjen börjar många bedrägeriförsök med oväntade samtal eller meddelanden där bedragare utger sig för att vara från banker, myndigheter eller företag.

I vissa fall kan de även ha personliga uppgifter om offret, vilket gör dem mer trovärdiga.

Falska investeringar

En stor del av årets varning handlar om investeringsbedrägerier där falska annonser används för att lura människor att sätta in pengar.

Ofta förekommer löften om hög avkastning och låg risk, något som enligt bankerna ska ses som en tydlig varningssignal.

 ”Var särskilt skeptisk om det låter för bra för att vara sant”, uppmanar bankerna i kampanjen.

Det är inte ovanligt att bedragarna använder bilder och namn på kända personer för att skapa förtroende.

Det kan vara svårt att få tillbaka pengar om du själv har godkänt något med BankID, eftersom banken ofta anser att du själv har godkänt betalningen.

Bankerna uppmanar nu alla att vara extra vaksamma vid investeringstips som kommer via telefon, mejl eller sociala medier.

De betonar också att man aldrig ska skicka mer pengar om man redan blivit utsatt för bedrägeri.

Vid minsta osäkerhet rekommenderas kunder att kontakta sin egen bank direkt.

LÄS MER: Många får upp samma notis på Facebook – “klicka inte“

Foto: BankID

Text: Redaktionen


16 februari 2026

Swedbank: Så mycket pengar bör alla ha på sparkontot

2026 05 13

En av de viktigaste privatekonomiska tipsen är att skaffa en buffert.

Många vill ge sig in i olika former av investeringar och se sina pengar växa över tid.

Men den kanske viktigaste saken man kan göra för sin egen ekonomi är att skaffa en buffert.

Den finns till för att täcka oväntade utgifter, såsom när bilen går sönder eller när diskmaskinen ger upp.

Så mycket behövs

Att se till att man har pengar tillgängliga för oväntade utgifter är det första steget till en hälsosam privatekonomi.

Det smidigaste är att öppna ett e-sparkonto som omfattas av insättningsgarantin.

– Ett bra riktmärke är att spara ihop till en buffert på ungefär två månadslöner efter skatt. Så att du slipper låna pengar eller köpa på avbetalning när diskmaskinen ger upp, meddelar Swedbank.

“För över 10 procent”

Oavsett inkomst är det alltså en bra idé att ha ungefär två månadslöner på e-sparkontot.

– När lönen kommer, för direkt över 10 procent till ett sparkonto. Gör så varje månad tills du har sparat ihop ungefär 2 månadslöner efter skatt, säger Swedbanks privatekonom Arturo Arques.

Läs mer: Turistresort i Moskva står i lågor

Nästa steg

Den som har etablerat en buffert på två månadslöner kan sedan ta nästa steg i den privatekonomiska resan; att börja månadsspara.

Det mest populära alternativet är att månadsspara i fonder.

– Möjligheten till avkastning är starkt kopplat till vilken risk du tar. Varje fond har en riskklass som sträcker sig från 1-7, där 1 är låg risk och 7 är mycket hög risk, förklarar Swedbank.

– Förenklat kan man säga att räntefonder oftast har lägre risk och aktiefonder oftast har högre risk. 

Beror på hur länge

Någonting man bör ta i beaktning när man börjar månadsspara är vilken tidshorisont som gäller.

Den som sparar på längre sikt har enligt Swedbank möjlighet att ta något högre risk.

Den som sparar på kortare sikt kan behöva se över riskerna om pengarna behövs inom kort.

Läs mer: Turistresort i Moskva står i lågor

Foto: S. Bughdaryan

Text: Redaktionen