Professorer: Vi har inte alltid haft rätt om covid-19

2022 02 10

Det har funnits många diskussioner om covid-19 och nu berättar experter om vad de hade fel om viruset.

Restriktionerna släpptes, kanske för sista gången, i onsdags och under pandemins gång har det funnits diskussioner och uttalanden kring viruset och dess immunitet och spridning. Men nu medger tre professorer att dessa uttalanden inte alltid har blivit rätt.

Inledningsvis tankar om en influensaepidemi

Anders Björkman, professor i infektionssjukdomar vid Karolinska institutet, trodde till en början att infektionen skulle verka som en influensaepidemi.

– Men det har visat sig att just covid-19 sprids väldigt mycket i kluster, alltså i grupp, och det gör att det är svårare att få en så kallad flockimmunitet. För att det kommer alltid att finnas områden, kluster, som infektionen inte når från början, säger han till SVT.

Långvarig immunitet

Björn Olsen, professor i infektionssjukdomar vid Uppsala universitet, trodde att en ihållande immunitet skulle skapas bland befolkningen. Men han förklarar till SVT att han fick tänka om när de första mutationerna dök upp. För i samband med mutationerna insåg experterna att immuniteten inte skulle hålla.

Gäller även vaccinationerna

Björn Olsen förklarar att detta även gällde vaccinationerna. Experterna insåg att immuniteten från doserna inte skulle avlägsna smittan, utan endast skapa ett skydd mot svår sjukdom och död.

Uppdelning mellan smittorna

Magnus Gisslén, professor i infektionssjukdomar vid Göteborgs universitet, säger till SVT att många gjorde en stark uppdelning mellan droppsmitta och luftburen smitta i början av pandemin.

- Vissa virus är enormt smittsamma, till exempel mässlingsvirus som kan färdas i luften långa sträckor. Medan andra kan göra det lite grann. Det tror jag att man har lärt sig under den här pandemin, säger han.

Foto: M. Sanchez

Text: Redaktionen

”Lägg undan pengar” – stor ökning väntar hushållen

2026 08 18

Svenska hushåll uppmanas att lägga undan pengar inför hösten och vintern.

Uppmaningen kommer från Patrik Södersten, elprisexpert på Fortum.

Han flaggar för att de höga elpriserna väntas bestå under en längre tid.

Svenska hushåll kan därför räkna med betydligt högre priser under hösten och vintern jämfört med samma period i fjol.

Södersten framhåller att det därför kan vara klokt att upprätta en särskild budget för att tackla prisökningarna.

– Vi har haft torrt väder hela året vilket påverkat nivåerna i vattenmagasinen negativt under lång tid och sommarens väderlek har tyvärr inte förbättrat förutsättningarna. Det kan vara klokt att kika på förra vinterns elräkningar och lägga undan motsvarande summa för att vara förberedd, säger han.

”En krona per kilowattimme”

Energikrisen som uppstått till följd av Irankriget spär på osäkerheten på elmarknaden.

Stängningen av Hormuzsundet, i kombination med låga nivåer i gaslagren och sommarens värmeböljor i Europa, riskerar att leda till fortsatt höga elpriser den närmaste tiden, uppger Södersten.

Han hänvisar till att genomsnittspriset i elområde SE3 ligger på 77 öre per kilowattimme under årets första sju månader. Det markerar en ökning med 64 procent jämfört med fjolåret, då genomsnittspriset landade på 47 öre/kWh.

– Backspegeln är ett sätt att bedöma läget, men man kan också kika på hur marknaden och elbörserna förutspår utvecklingen och där görs bedömningen att elpriset kan landa på runt en krona per kilowattimme i vinter, säger Fortums elprisexpert,

LÄS MER: Stor rusning på villamarknaden

Lås priset tillfälligt

Inför vintern kan det även vara klokt att kika på ett fast elavtal.

Att tillfälligt låsa priset under en period, exempelvis över vintermånaderna, kan vara en smart lösning för om man är känslig för prissvängningar, konstaterar Södersten.

– Vi ser ett något högre intresse för olika varianter av prislåsningar hos våra kunder just nu, säger han.

LÄS OCKSÅ: Bekräftat: Bästa kommunen för äldre att bo i

Foto: V. Solar

Text: Redaktionen

Larm om Visa och Mastercard

2026 08 18

Det kommer nu larm om svenska bankkort, inklusive de två stora märkena Visa och Mastercard.

Varningen utfärdas av cybersäkerhetsföretaget NordVPN.

Enligt företaget ligger flera svenska bankkort ute till försäljning på dark web, en dold och krypterad del av internet där användare kan vara anonyma.

De stulna betalkorten reas i princip ut.

– På dark web säljs stulna betalkort för ett medianpris på omkring 11 dollar – mindre än vad en kaffe och en kanelbulle kan kosta på stan, rapporterar NordVPN.

Dessutom kan användare på dark web komma över kapade id-handlingar för några extra hundralappar.

– Ett svenskt ID-kort eller körkort kostar cirka 34–35 dollar. En så kallad ”fullz”, alltså en komplett uppsättning personuppgifter kopplade till en individ, kostar runt 90 dollar, framhåller företaget.

”Lätt att stjäla”

Kartläggningen visar även att svenska Office 365-konton säljs för omkring 27,50 dollar, vilket motsvarar cirka 260 kronor. Inloggningsuppgifter till streamingtjänster som Netflix säljs för mindre än 50 kronor och konton på sociala medier värderas till omkring 115 kronor.

– Många föreställer sig att datastöld är en dramatisk och riktad attack. I verkligheten är det ofta betydligt mer vardagligt: lösenordet till din e-post, ditt Netflix-konto eller sparade kortuppgifter, säger Marijus Briedis, CTO på NordVPN.

– Den information du knappt tänker på är precis den som är vanligast och billigast på dark web, just eftersom den är lätt att stjäla

LÄS OCKSÅ: Stor rusning på villamarknaden

Så skyddar du dig

Den som vill skydda sina personuppgifter behöver inte göra några omfattande förändringar, enligt Marijus Briedis.

– Cybersäkerhet handlar i grunden om att ta kontroll över sina digitala vanor. Genom att använda starka och unika lösenord, aktivera multifaktorautentisering, använda VPN på offentliga nätverk och tänka efter kring vilken information man delar kan man minska risken betydligt, säger han och tillägger:

– Cyberkriminella söker ofta efter den enklaste vägen in, så små förändringar i vardagen kan göra stor skillnad.

ANDRA LÄSER: Ryska företag vädjar till Kreml

Foto: Jarmoluk

Text: Redaktionen