Professorer: Vi har inte alltid haft rätt om covid-19

2022 02 10

Det har funnits många diskussioner om covid-19 och nu berättar experter om vad de hade fel om viruset.

Restriktionerna släpptes, kanske för sista gången, i onsdags och under pandemins gång har det funnits diskussioner och uttalanden kring viruset och dess immunitet och spridning. Men nu medger tre professorer att dessa uttalanden inte alltid har blivit rätt.

Inledningsvis tankar om en influensaepidemi

Anders Björkman, professor i infektionssjukdomar vid Karolinska institutet, trodde till en början att infektionen skulle verka som en influensaepidemi.

– Men det har visat sig att just covid-19 sprids väldigt mycket i kluster, alltså i grupp, och det gör att det är svårare att få en så kallad flockimmunitet. För att det kommer alltid att finnas områden, kluster, som infektionen inte når från början, säger han till SVT.

Långvarig immunitet

Björn Olsen, professor i infektionssjukdomar vid Uppsala universitet, trodde att en ihållande immunitet skulle skapas bland befolkningen. Men han förklarar till SVT att han fick tänka om när de första mutationerna dök upp. För i samband med mutationerna insåg experterna att immuniteten inte skulle hålla.

Gäller även vaccinationerna

Björn Olsen förklarar att detta även gällde vaccinationerna. Experterna insåg att immuniteten från doserna inte skulle avlägsna smittan, utan endast skapa ett skydd mot svår sjukdom och död.

Uppdelning mellan smittorna

Magnus Gisslén, professor i infektionssjukdomar vid Göteborgs universitet, säger till SVT att många gjorde en stark uppdelning mellan droppsmitta och luftburen smitta i början av pandemin.

- Vissa virus är enormt smittsamma, till exempel mässlingsvirus som kan färdas i luften långa sträckor. Medan andra kan göra det lite grann. Det tror jag att man har lärt sig under den här pandemin, säger han.

Foto: M. Sanchez

Text: Redaktionen


25 feb 2026

Byt butik – direkt uppmaning till hela svenska folket

2026 02 26

Om en dryg månad, den 1 april, sänks matmomsen från 12 till 6 procent.

Men många har ifrågasatt om det verkligen kommer att leda till billigare mat i butikerna.

Pensionärernas riksorganisation, PRO, som granskat matpriser i 30 år, är en av grupperna som tillhör skeptikerna.

– Det finns en betydande risk att matjättarna inte alls sänker priserna, och tar för sig av den lägre momsen i form av vinst. Där vill vi inte hamna, har PRO:s ordförande Åsa Lindestam tidigare sagt.

Uppmaningen: byt butik

Nu varnar regeringen via civil- och konsumentminister Erik Slottner matjättarna för ett sådant scenario.

– Se nu till att sänkningen kommer konsumenterna till del, för ni har ögonen på er nu. Om ni inte låter sänkningen komma konsumenterna till del kommer det skada ert varumärke, säger ministern på en pressträff under onsdagen.

Erik Slottner har även en direkt uppmaning till svenska folket: byt butik till den som de facto sänker priserna.

– Om en vara är billigare i en butik, välj den butiken, uppmanar ministern.

LÄS OCKSÅ: Plötsligt besked om elpriserna – nu blir det ännu värre

Inget samband hittills

Enligt Konjunkturinstitutet, som bevakat matpriserna sedan det blev klart att momsen skulle sänkas, syns inte några spår av prishöjningar till följd av skatteförändringen.

En liten ökning på 0,1 procent kunde dock noteras i januari, enligt oberoende Matpriskollen.

Det är dock en missvisande liten siffra, menar undersökningsföretaget. Genomsnittet “döljer dramatiska prishöjningar på enskilda vardagsvaror”, framhåller organisationen i en ny granskning.

– Det handlar om prishöjningar som konsumenten märker direkt vid hyllan. Det är oroande att så många artiklar blivit så mycket dyrare, säger Ulf Mazur, vd och grundare av Matpriskollen, i en kommentar.

Willys var enligt samma mätning den matkedja som höjde priserna mest av alla i januari.

LÄS MER: Svenska matpriser överraskar – ”nu vänder det”

Foto: Ica-Gruppen resp Willys, City Gross och Coop

Text: Redaktionen


26 feb 2026

Chockbeskedet: “Blir slutet för Trump”

2026 02 26

Talmannen i representanthuset, republikanen Mike Johnson, fruktar “slutet på Donalds Trumps presidentskap”.

Om Republikanerna förlorar mellanårsvalet i USA är det “i realiteten över” för Trump som president.

Det säger Mike Johnson knappt ett dygn efter Trumps rekordlånga State of the Union-tal till kongressen igår, rapporterar The Mirror som hänvisar till en intervju med Newsmax.

Tidningen beskriver varningen som “chockerande”.

– Han behöver alla fyra åren, inte bara två, för att fixa röran, säger talmannen.

– Och det är vad vi behöver. Om vi förlorar mellanårsvalet, Gud förbjude, om vi förlorar majoriteten i representanthuset, skulle det i realiteten innebära slutet för Trumps presidentskap.

"Ska förklara för folket"

Med “röran” syftar Mike Johnson på tidigare president Joe Bidens politik under föregående mandatperiod.

– Så vi måste fortsätta med detta, och jag tror att vi är glada att få sätta våra kandidater på plats för att förklara allt detta för folket, tillägger talmannen.

Trump: Vi är hetast i världen

Mellanårsvalet i USA äger rum i november. I Trumps tal under natten till igår uttryckte presidenten sin övertygelse om att landet är på rätt väg.

– Vår nation är tillbaka. Större, bättre och starkare än någonsin, sade republikanen bland annat.

– Nyss var vi ett dött land, nu är vi det hetaste landet i världen.

Trumps narrativ återspeglas inte nödvändigtvis bland amerikanska folket. Två opinionsmätningar från Ipsos och Yougov som släpptes strax före det stora talet visade att hälften av amerikanerna anser att ekonomin försämrats sedan Trump klev in i Vita huset, rapporterar TV2.

En dryg tredjedel anser att den blivit bättre.

LÄS MER: ”Trumps väljare kommer bli rasande”

Ekonomin avgör

Enligt Lotta Mejlhede, USA-korrespondent på den danska kanalen, finns det en fråga för Trump som är mer avgörande än någon annan.

– Vardagsekonomin. Om han ska vinna är det ekonomin som måste vända. Det är den stora akilleshälen, säger hon.

LÄS MER: Trump hotar: jag kan göra hemska saker mot er

Foto: Gage Skidmore resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen