Professorer: Vi har inte alltid haft rätt om covid-19

2022 02 10

Det har funnits många diskussioner om covid-19 och nu berättar experter om vad de hade fel om viruset.

Restriktionerna släpptes, kanske för sista gången, i onsdags och under pandemins gång har det funnits diskussioner och uttalanden kring viruset och dess immunitet och spridning. Men nu medger tre professorer att dessa uttalanden inte alltid har blivit rätt.

Inledningsvis tankar om en influensaepidemi

Anders Björkman, professor i infektionssjukdomar vid Karolinska institutet, trodde till en början att infektionen skulle verka som en influensaepidemi.

– Men det har visat sig att just covid-19 sprids väldigt mycket i kluster, alltså i grupp, och det gör att det är svårare att få en så kallad flockimmunitet. För att det kommer alltid att finnas områden, kluster, som infektionen inte når från början, säger han till SVT.

Långvarig immunitet

Björn Olsen, professor i infektionssjukdomar vid Uppsala universitet, trodde att en ihållande immunitet skulle skapas bland befolkningen. Men han förklarar till SVT att han fick tänka om när de första mutationerna dök upp. För i samband med mutationerna insåg experterna att immuniteten inte skulle hålla.

Gäller även vaccinationerna

Björn Olsen förklarar att detta även gällde vaccinationerna. Experterna insåg att immuniteten från doserna inte skulle avlägsna smittan, utan endast skapa ett skydd mot svår sjukdom och död.

Uppdelning mellan smittorna

Magnus Gisslén, professor i infektionssjukdomar vid Göteborgs universitet, säger till SVT att många gjorde en stark uppdelning mellan droppsmitta och luftburen smitta i början av pandemin.

- Vissa virus är enormt smittsamma, till exempel mässlingsvirus som kan färdas i luften långa sträckor. Medan andra kan göra det lite grann. Det tror jag att man har lärt sig under den här pandemin, säger han.

Foto: M. Sanchez

Text: Redaktionen

Ryanair inför nytt förbud på flyget – kommer beslagtas

2026 05 15

Du gör bäst i att behålla dina skor på nästa gång du flyger med Ryanair.

Flygjätten har fått nog.

Stinkande fotsvett har blivit ett för stort problem ombord.

Nu meddelar Ryanair att resenärer som ändå väljer att ta av sig skorna kommer att få dem beslagtagna.

– Viktigt meddelande till passagerare: om du tar av dig skorna, så kommer vi att behålla dem, framhåller lågprisbolaget i ett uttalande på Facebook.

"Förstår inte varför"

Det raka budskapet har väckt många reaktioner.

En del menar att förbudet är för hårt och att Ryanair går för långt. Andra menar att det är helt rätt och på tiden att någon slår näven i bordet.

Frågan har varit hett omdebatterad inom flygbranschen under en längre tid.

– Folk är på jobbet åtta timmar varje dag med skorna på. Jag förstår inte varför man absolut måste ta av sig dem på ett flygplan, säger Rich Henderson som jobbar inom kabinpersonalen för ett flygbolag i USA, till USA Today.

– Jag tycker att man, precis som i alla andra offentliga utrymmen, ska ha skor på sig. Det är i princip kollektivtrafik. Man skulle inte gå barfota på tunnelbanan.

LÄS MER: Bokningarna rusar – svenska folket har ny favoritstad

SAS besked

Förutom sunt förnuft och respekt för medresenärer så kan det även vara en fråga om säkerhet.

– Det sista jag vill göra är att springa barfota längs landningsbanan bort från ett brinnande flygplan, säger Nick Leighton, etikettexpert, enligt norska Din Side.

SAS instämmer i att det finns ett stort värde i att behålla skorna på. Däremot har man inte smällt näven i bordet likt konkurrenten Ryanair.

– Alla som reser med oss ska känna sig välkomna och bekväma – oavsett vart resan tar oss. Ombord sitter vi tätt ihop, och sedan blir resan i praktiken en liten ansträngning där omtanke och tålamod gör upplevelsen bättre för alla, säger Øystein Schmidt, presschef på SAS i Norge, till den norska tidningen.

– När det gäller frågan om man ska ta av eller på sig skorna handlar det främst om detta: att visa hänsyn till andra än sig själv.

Din Side skriver att de kontaktat Ryanair för att få svar på varför förbudet skärps och hur skoinsamlandet ska praktiseras.

Flygbolaget har dock inte svarat.

LÄS MER: Turistresort i Moskva står i lågor

Foto: W. Weiser

Text: Redaktionen

Stor förändring för pant i Sverige redan i sommar

2026 05 15

I mitten av 2025 höjdes pantbeloppet på dryckesförpackningar i Sverige.

Panten ökade från en till två kronor på aluminiumburkar och små petflaskor.

På stora petflaskor höjdes beloppet från två till tre kronor.

Men höjningarna har än så länge inte fått genomslag i Sverige. Hela 80 procent av förpackningarna har kvar de gamla pantbeloppen, rapporterar Sveriges Radio.

Men snart blir det ändring på det.

Från och med 1 juli 2026 väntas en kraftig ökning av flaskor och burkar med de högre pantbeloppen.

Det uppger Katarina Lundell, marknads- och kommunikationschefen på Pantamera.

– Vi kan se att det kommer fler och fler artiklar som har det nya pantbeloppet på sina förpackningar. Vi tror att det kommer bli en kraftig ökning under tredje kvartalet 2026, säger hon till radion.

För tidigt att utvärdera

Skiftet till de nya pantbeloppen har varit en utdragen process, uppger Katarina Lundell.

– Alla producenter ska ställa om och byta koder och pantmärke på alla förpackningar – så det tar lång tid. Men vår förhoppning är att panthöjningen ska ge en jättebra effekt, säger hon till radion.

Vidare konstaterar Lundell att det är för tidigt att utvärdera effekten av panthöjningen.

LÄS MER: Glädjebesked för svenskar – inför sommarresan

Sverige är världsledande

Syftet med höjningen är att få allmänheten att panta mer.

– Sveriges pantsystem är världsledande, eftersom konsumenterna vet att det gör skillnad för miljön och klimatet att panta. Vi ser varje år en liten ökning av vår höga pantningsgrad som nu ligger strax under 90 procent, sade Tomas Kjellker, vd på Returpack/Pantamera, i samband med beslutet.

– Genom att göra den här höjningen ger vi systemet ytterligare en skjuts så att vi kan återvinna ännu fler burkar och flaskor, tillade Kjellker.

LÄS OCKSÅ: Biljätte har ”värsta året någonsin” – miljardförlust på elbilar

Foto: PantaMera

Text: Redaktionen