Professorer: Vi har inte alltid haft rätt om covid-19

2022 02 10

Det har funnits många diskussioner om covid-19 och nu berättar experter om vad de hade fel om viruset.

Restriktionerna släpptes, kanske för sista gången, i onsdags och under pandemins gång har det funnits diskussioner och uttalanden kring viruset och dess immunitet och spridning. Men nu medger tre professorer att dessa uttalanden inte alltid har blivit rätt.

Inledningsvis tankar om en influensaepidemi

Anders Björkman, professor i infektionssjukdomar vid Karolinska institutet, trodde till en början att infektionen skulle verka som en influensaepidemi.

– Men det har visat sig att just covid-19 sprids väldigt mycket i kluster, alltså i grupp, och det gör att det är svårare att få en så kallad flockimmunitet. För att det kommer alltid att finnas områden, kluster, som infektionen inte når från början, säger han till SVT.

Långvarig immunitet

Björn Olsen, professor i infektionssjukdomar vid Uppsala universitet, trodde att en ihållande immunitet skulle skapas bland befolkningen. Men han förklarar till SVT att han fick tänka om när de första mutationerna dök upp. För i samband med mutationerna insåg experterna att immuniteten inte skulle hålla.

Gäller även vaccinationerna

Björn Olsen förklarar att detta även gällde vaccinationerna. Experterna insåg att immuniteten från doserna inte skulle avlägsna smittan, utan endast skapa ett skydd mot svår sjukdom och död.

Uppdelning mellan smittorna

Magnus Gisslén, professor i infektionssjukdomar vid Göteborgs universitet, säger till SVT att många gjorde en stark uppdelning mellan droppsmitta och luftburen smitta i början av pandemin.

- Vissa virus är enormt smittsamma, till exempel mässlingsvirus som kan färdas i luften långa sträckor. Medan andra kan göra det lite grann. Det tror jag att man har lärt sig under den här pandemin, säger han.

Foto: M. Sanchez

Text: Redaktionen

Dubbelt besked från Swedbank – ”de hör till förlorarna”

2025 11 26

Storbanken Swedbank går ut med dubbla besked gällande de svenska hushållen.

Den ekonomiska utvecklingen går åt rätt håll för många av de svenska hushållen.

Men inte för alla, enligt en färsk rapport från Swedbank.

- Efter några år av ekonomiskt stålbad ser hushållen ut att gå mot ljusare tider. Många har fått det bättre under 2024 och 2025 och med regeringens skattesänkningar på både inkomster och livsmedel 2026 finns det anledning för hushållen att se på framtiden med tillförsikt, säger Swedbanks privatekonom Arturo Arques, i ett uttalande.

”Kvar till sparande”

Jämfört med förra året är det nu fler hushåll som har fått mer pengar i plånboken, enligt rapporten ”Kvar till sparande”.

Men det positiva utveckling gäller inte för alla.

– Bäst möjligheter till sparande och konsumtion efter att boende och rimliga levnadskostnader är betalda finns bland sammanboende utan barn i bostadsrätt i kommuner med färre än 75 000 invånare, framhåller Swedbank.

Vissa har sämre möjligheter

Bland de som har det svårare att få pengarna att räcka återfinns exempelvis boende i större städer och ensamstående.

– Sämst möjligheter har bland andra ensamstående med barn i bostadsrätt i Stockholm, Göteborg och Umeå. De kommer att få svårt att spara 10 procent av sin disponibla inkomst under slutet av 2025, slår banken fast.

LÄS OCKSÅ: Över 40 miljoner kronor har betalats ut felaktigt – ”Välfärdspengar”

”Hör till förlorarna”

En annan grupp som inte får samma glädje av räntesänkningar och där utvecklingen inte ser lika positiv ut är bland de som bor i hyresrätt.

- Hushåll i hyresrätt hör också till förlorarna. De har normalt mindre marginaler och kan inte dra nytta av eventuella räntesänkningar på samma sätt som småhusägare och bostadsrättshavare, säger Arturo Arques.

Svårt med bil

En annan konsekvens för de som kämpar ekonomiskt kan vara att det är svårt att ha råd med bil.

Men bilen är för många ändå en nödvändighet.

– Ensamstående och unga vuxna har dock svårt att ha råd med bil, inte minst om de bor i Stockholm, Umeå, Göteborg och Gotland, uppger Swedbank.

LÄS MER: Välkända köksbutiker går i konkurs

Foto: MarcusOscarsson.se

Text: Redaktionen

JUST NU: Jubel för Åkesson – stor förändring bland Tidöpartierna

2025 11 26

Jimmie Åkesson (SD) nås av ett glädjebesked.

Sverigedemokraternas partiledare nås av goda nyheter.

Synen på honom bland de andra Tidöpartiernas väljare har förändrats – och SD-ledaren stärker sin position inför valet.

Jubel för Jimmie Åkesson

Jimmie Åkesson stärker sin ställning i en ny förtroendemätning från Novus.

Andelen som säger sig ha ganska eller mycket stort förtroende för SD-ledaren ökade med fyra procentenheter i novembermätningen, vilket innebär att Åkesson är den partiledare som ökar mest.

Totalt anger 29 procent att de har förtroende för SD-ledaren, vilket gör att han är den partiledare med tredje högst förtroende.

Särskilt noterbart är att förtroendet för Åkesson har ökat kraftigt bland regeringspartiernas sympatisörer, uppger Novus.

– Uppgången för Åkesson är bland regeringspartiernas sympatisörer, där nu 47 procent har förtroende för honom. I oktober var det 35 procent av regeringspartiernas sympatisörer som hade förtroende för honom, skriver Novus i syn analys.

Förtroendet för Åkesson har alltså ökat med 12 procentenheter bland regeringspartiernas sympatisörer.

LÄS OCKSÅ: Över 40 miljoner kronor har betalats ut felaktigt - "välfärdspengar"

Tungt för Mohamsson

Enligt Novus har Jimmie Åkesson vunnit på att stå i centrum för diskussioner om framtida regeringsbildningar, där SD har rest krav om att ingå i nästa regering, samtidigt som L har sagt nej till detta.

För Liberalernas partiledare Simona Mohamsson går det fortsatt tungt, enligt mätningen.

Förtroendet för Mohamsson har förvisso ökat med en procentenhet jämfört med oktober. Men det totala förtroendet ligger ändå bara på fyra procent, samtidigt som andelen som känner ganska eller mycket lite förtroende för Mohamsson har ökat med sju procentenheter och nu uppgår till 54 procent.

Många känner inte till Thand Ringqvist

Centerpartiets nya partiledare Elisabeth Thand Ringqvist är med i mätningen för första gången. 8 procent uppger att de har förtroende för henne, vilket gör att hon hamnar näst sist i mätningen. 49 procent svarade dock att de inte har någon uppfattning om henne eller inte vet vem hon är.

På förstaplats i förtroendemätningen hamnar Magdalena Andersson (S) med 43 procent. Andersson har dock backat med tre procentenheter jämfört med oktober.

Statsminister Ulf Kristersson (M) ligger tvåa i mätningen med 31 procent, vilket är en ökning med en procentenhet.

LÄS OCKSÅ: Trump ändrar sig - pressen släpper för Zelenskyj

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen