Professorer: Vi har inte alltid haft rätt om covid-19

2022 02 10

Det har funnits många diskussioner om covid-19 och nu berättar experter om vad de hade fel om viruset.

Restriktionerna släpptes, kanske för sista gången, i onsdags och under pandemins gång har det funnits diskussioner och uttalanden kring viruset och dess immunitet och spridning. Men nu medger tre professorer att dessa uttalanden inte alltid har blivit rätt.

Inledningsvis tankar om en influensaepidemi

Anders Björkman, professor i infektionssjukdomar vid Karolinska institutet, trodde till en början att infektionen skulle verka som en influensaepidemi.

– Men det har visat sig att just covid-19 sprids väldigt mycket i kluster, alltså i grupp, och det gör att det är svårare att få en så kallad flockimmunitet. För att det kommer alltid att finnas områden, kluster, som infektionen inte når från början, säger han till SVT.

Långvarig immunitet

Björn Olsen, professor i infektionssjukdomar vid Uppsala universitet, trodde att en ihållande immunitet skulle skapas bland befolkningen. Men han förklarar till SVT att han fick tänka om när de första mutationerna dök upp. För i samband med mutationerna insåg experterna att immuniteten inte skulle hålla.

Gäller även vaccinationerna

Björn Olsen förklarar att detta även gällde vaccinationerna. Experterna insåg att immuniteten från doserna inte skulle avlägsna smittan, utan endast skapa ett skydd mot svår sjukdom och död.

Uppdelning mellan smittorna

Magnus Gisslén, professor i infektionssjukdomar vid Göteborgs universitet, säger till SVT att många gjorde en stark uppdelning mellan droppsmitta och luftburen smitta i början av pandemin.

- Vissa virus är enormt smittsamma, till exempel mässlingsvirus som kan färdas i luften långa sträckor. Medan andra kan göra det lite grann. Det tror jag att man har lärt sig under den här pandemin, säger han.

Foto: M. Sanchez

Text: Redaktionen

Varnar för kraftigt snöoväder – kalldusch för svenska folket

2026 03 07

Ett dramatiskt väderomslag väntar.

SMHI har nyligen meddelat att det nu är vår i en stor del av Sverige.

Men snart kan vädret skifta rejält.

Meteorologer varnar för ett dramatiskt bakslag i form av snöoväder.

”Dramatik i vädret”

Idag lördag är det lite kallare på sina håll jämfört med hur det har varit de senaste dagarna.

Men det är bara en försmak på vad som ska komma, rapporterar TV4. Den som har trott att våren har kommit för att stanna riskerar att bli rejält besviken.

Framåt slutet av nästa vecka slår vädret om ordentligt.

– Det blir en allmän omläggning i väderläget för då kommer kalluften ner och de här lågtrycken in. Så det är upplagt för att det kan bli lite mer dramatik i vädret, säger meteorologen Ulrika Elvgren till kanalen.

Nästa helg ser det ut att bli ett riktigt snöoväder.

– Djupa lågtryck, kanske större nederbördsområden och snöoväder. Det är för långt fram för att ge detaljer men vi ser bakslagen i kikaren, säger meteorologen.

Vårväder senaste dagarna

Att den tidiga våren råkar ut för bakslag är egentligen allt annat än oväntat, men många lär nog ändå bli besvikna efter den senaste tidens vårliknande väder.

Det är vår när medeltemperaturen har varit över noll grader i en vecka.

I dagarna har SMHI alltså meddelat att det är vår i södra och delar av mellersta Sverige, från Sveriges sydligaste del upp till Stockholm, rapporterar SR.

Men nästa helg ser alltså vintervädret ut att göra comeback.

LÄS OCKSÅ: USA:s krigsminister hotar Ryssland - "kommer bemötas kraftfullt"

Soligt imorgon söndag

Redan idag lördag är vädret lite mindre vårlikt jämfört med de senaste dagarna.

– Idag får Götaland mycket moln och i främst de norra landskapen något lätt regn. I Svealand regn eller blötsnö som passerar åt sydost och följs möjligen av något uppluckrat molntäcke, rapporterar SMHI:s meteorolog Christopher Greenland.

– I Norrland varvas på dagen sol med moln, men längst i söder kan regn dröja kvar till mitt på dagen, tillägger han.

Imorgon söndag kan det dock bli mycket milt och gott om sol i en stor del av landet.

I början av nästa vecka väntas fortsatt mest högtrycksbetonat väder.

Men i slutet av veckan kommer alltså bakslaget med ett möjligt snöoväder nästa helg.

LÄS OCKSÅ: "USA kommer attackera oss" - Putins "hjärna" övertygad

Foto: A. Fastovets

Text: Redaktionen

Plötslig vändning för svenska kronan

2026 03 07

Oroligheterna i Mellanöstern har lett till att den svenska kronan tappar mark.

Under det senaste året har den svenska kronan gått starkt mot den amerikanska dollarn.

Kronan har även stärkts gentemot euron under en tid.

Men i samband med oroligheterna i Mellanöstern har kronan plötsligt vänt nedåt gentemot dollarn igen.

Kronan tappar

Den 27 januari kostade en amerikansk dollar 8,77 kronor, enligt data från Marketwatch.

Idag kostar en dollar 9,22 kronor.

Det innebär att den svenska kronan har tappat över fem procent mot dollarn på drygt en månad.

Därför stärks dollarn

Sedan USA och Israel i lördags började attackera Iran har dollarn stärkts efter en längre nedgång.

Innan det var dollarn rejält ifrågasatt.

– Avdollarisering var ett stort samtalsämne under förra året och kanske till och med en del av året dessförinnan, säger Elisabeth Colleran, chef för teamet för statsobligationer i tillväxtmarknader på Loomis Sayles i Boston.

– Alla tittade åt andra håll. Folk frågar sig nu: Är den amerikanska dollarn verkligen en värdebevarare?

Läs mer: Tung nedläggning i bilbranschen – 195 får gå

Allt annat ner

Men i och med oroligheterna stärks nu dollarn.

– Men den här veckan ser vi att när vi har ökad volatilitet och ökad risk, så stiger dollarn definitivt, och alla valutor, inklusive euron, trycks ner, säger Colleran till CNBC.

“Dollarlikviditeten är kung”

Bas van Geffen, senior makrostrateg på Rabobank, säger att investerare nu tycks använda den amerikanska dollarn som en slags trygg hamn i de geopolitiska osäkerheterna.

– Det verkar finnas liten eller ingen möjlighet att undkomma. Traditionella säkra tillflyktsorter, såsom guld, spelar inte sin vanliga roll. Med tanke på den kraftiga uppgången i DXY-indexet verkar dollarlikviditet vara kung, säger van Geffen.

Läs mer: Kremls överraskande besked: Ingen har frågat oss

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen