Professorer: Vi har inte alltid haft rätt om covid-19

2022 02 10

Det har funnits många diskussioner om covid-19 och nu berättar experter om vad de hade fel om viruset.

Restriktionerna släpptes, kanske för sista gången, i onsdags och under pandemins gång har det funnits diskussioner och uttalanden kring viruset och dess immunitet och spridning. Men nu medger tre professorer att dessa uttalanden inte alltid har blivit rätt.

Inledningsvis tankar om en influensaepidemi

Anders Björkman, professor i infektionssjukdomar vid Karolinska institutet, trodde till en början att infektionen skulle verka som en influensaepidemi.

– Men det har visat sig att just covid-19 sprids väldigt mycket i kluster, alltså i grupp, och det gör att det är svårare att få en så kallad flockimmunitet. För att det kommer alltid att finnas områden, kluster, som infektionen inte når från början, säger han till SVT.

Långvarig immunitet

Björn Olsen, professor i infektionssjukdomar vid Uppsala universitet, trodde att en ihållande immunitet skulle skapas bland befolkningen. Men han förklarar till SVT att han fick tänka om när de första mutationerna dök upp. För i samband med mutationerna insåg experterna att immuniteten inte skulle hålla.

Gäller även vaccinationerna

Björn Olsen förklarar att detta även gällde vaccinationerna. Experterna insåg att immuniteten från doserna inte skulle avlägsna smittan, utan endast skapa ett skydd mot svår sjukdom och död.

Uppdelning mellan smittorna

Magnus Gisslén, professor i infektionssjukdomar vid Göteborgs universitet, säger till SVT att många gjorde en stark uppdelning mellan droppsmitta och luftburen smitta i början av pandemin.

- Vissa virus är enormt smittsamma, till exempel mässlingsvirus som kan färdas i luften långa sträckor. Medan andra kan göra det lite grann. Det tror jag att man har lärt sig under den här pandemin, säger han.

Foto: M. Sanchez

Text: Redaktionen

Historiskt besked för SD

2026 07 28

Sverigedemokraterna har nått en milstolpe som länge endast har förknippats med Socialdemokraterna.

SD kommer för första gången i partiets historia att kandidera till riksdagen, samtliga regioner och i landets alla kommuner i höstens val.

Beskedet innebär att SD och S blir de enda partierna som kandiderar överallt i årets val. Det blir också första gången sedan 2010 som ett annat parti än Socialdemokraterna kandiderar överallt i hela landet.

”Historisk milstolpe”

Sverigedemokraterna beskriver utvecklingen som en ”historisk milstolpe” för partiet, som grundades 1988 och kom in i riksdagen 2010.

– Det här är resultatet av ett långsiktigt och målmedvetet arbete i hela vår organisation. Från att ha varit ett litet parti med representation i delar av landet är vi nu ett rikstäckande parti som möter väljarna i varje kommun, varje region och i riksdagsvalet, säger partisekreterare Mattias Bäckström Johansson.

– Bakom den här framgången finns tusentals förtroendevalda, kandidater, medlemmar och sverigevänner som har lagt ned ett enormt arbete. Det visar både styrkan och bredden i vårt parti. Sverigedemokraterna finns idag i hela Sverige och vi är redo att ta ansvar i ännu fler kommuner och regioner efter valet, fortsätter han.

ANDRA LÄSER: Jättefartyg sjunker i Svarta havet

Beskrivs som unik möjlighet

Efter det nya beskedet bedömer Sverigedemokraterna att partiet kommer att vara representerat i hela landet.

Partisekreterare Bäckström Johansson beskriver det som en unik möjlighet för SD att få genomslag för sin politik på nationell, regional och kommunal nivå.

– Vår ambition är inte bara att finnas med på valsedeln. Vi vill vinna väljarnas förtroende och göra verklig skillnad. Målet är ett starkt valresultat och ett ökat sverigedemokratiskt inflytande i hela landet, säger han.

LÄS OCKSÅ: Teknikjättar går samman – för att försvara sig

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redationen

Anstormning över Öresundsbron – aldrig hänt förut

2026 07 29

Fordon passerar Öresundsbron i ett rasande tempo.

För första gången någonsin har över 37 000 vägpassager registrerats under ett dygn. Lördagen den 25 juli registrerades 37 669 passager, vilket är 882 fler än det tidigare rekordet.

– Sommarens nya trafikrekord är mycket glädjande. Allt fler upptäcker möjligheterna på andra sidan sundet och använder bron för både upplevelser i närområdet och världen via Köpenhamns flygplats, säger Linus Eriksson, vd för Öresundsbro Konsortiet.

Flera nya rekord

Dessutom sattes nya rekord för både helg- och veckotrafiken över Øresundsbron under samma vecka.

Under helgen den 24–26 juli registrerades 106 652 passager – 2 267 fler än det senaste helgrekordet från 25–27 juli 2025. På veckobasis noterades 236 765 passager, vilket är 9 558 fler än det tidigare rekordet från 28 juli–3 augusti 2025.

– Varje sommar finjusteras arbetssätt och teknik för att säkra smidiga passager. Tack vare engagerade medarbetare och en välfungerande betalstation har vi även i år kunnat hantera sommartrafiken på ett effektivt sätt, säger Linus Eriksson.

Över 22 000

I maj uppgav Öresundsbro Konsortiet att över 22 000 personer pendlar varje dag över bron. Under 2025 ökade antalet pendelresor med tio procent jämfört med föregående år.

Pendelresor med bil ökade med 9,2 procent, resor med färjor med 4,8 procent och tågresor noterade en uppgång på 11,2 procent.

– Alla trafikslag visar en tillväxt över Öresund under 2025. Allra mest ökade pendlingen, som tydligt driver integrationen i vår region framåt. Öresundsregionen fortsätter att växa samman, varje dag och i båda riktningarna, säger Linus Eriksson.

ANDRA LÄSER: UPPGIFTER: Ryssland inför undantagstillstånd

Invigdes av kungen

Öresundsbron löper från udden Lernacken i Malmö, över Öresund till den konstgjorda danska ön Pepparholm. Bron är en nästan åtta kilometer lång snedkabelbro som går över till den 4 kilometer långa ön och därefter den fyra kilometer långa Drogdentunneln.

Sammanlagt mäter Öresundsförbindelsen 16 kilometer och når en höjd av 204 meter.

Byggstarten ägde rum 1995 och bron invigdes sommaren 2000.

Kung Carl XVI Gustaf av Sverige och Dronning Margrethe II av Danmark genomförde invigningen den 1 juli 2000. Vid invigningen ägde även det så kallade Broloppet rum.

LÄS OCKSÅ: Läkemedelsjätte tvingas betala 54 miljarder – efter jätteskandal

Foto: Johan Nilsson Øresundsbron

Text: Redationen