Professorer: Vi har inte alltid haft rätt om covid-19

2022 02 10

Det har funnits många diskussioner om covid-19 och nu berättar experter om vad de hade fel om viruset.

Restriktionerna släpptes, kanske för sista gången, i onsdags och under pandemins gång har det funnits diskussioner och uttalanden kring viruset och dess immunitet och spridning. Men nu medger tre professorer att dessa uttalanden inte alltid har blivit rätt.

Inledningsvis tankar om en influensaepidemi

Anders Björkman, professor i infektionssjukdomar vid Karolinska institutet, trodde till en början att infektionen skulle verka som en influensaepidemi.

– Men det har visat sig att just covid-19 sprids väldigt mycket i kluster, alltså i grupp, och det gör att det är svårare att få en så kallad flockimmunitet. För att det kommer alltid att finnas områden, kluster, som infektionen inte når från början, säger han till SVT.

Långvarig immunitet

Björn Olsen, professor i infektionssjukdomar vid Uppsala universitet, trodde att en ihållande immunitet skulle skapas bland befolkningen. Men han förklarar till SVT att han fick tänka om när de första mutationerna dök upp. För i samband med mutationerna insåg experterna att immuniteten inte skulle hålla.

Gäller även vaccinationerna

Björn Olsen förklarar att detta även gällde vaccinationerna. Experterna insåg att immuniteten från doserna inte skulle avlägsna smittan, utan endast skapa ett skydd mot svår sjukdom och död.

Uppdelning mellan smittorna

Magnus Gisslén, professor i infektionssjukdomar vid Göteborgs universitet, säger till SVT att många gjorde en stark uppdelning mellan droppsmitta och luftburen smitta i början av pandemin.

- Vissa virus är enormt smittsamma, till exempel mässlingsvirus som kan färdas i luften långa sträckor. Medan andra kan göra det lite grann. Det tror jag att man har lärt sig under den här pandemin, säger han.

Foto: M. Sanchez

Text: Redaktionen

Tu-95-bombplan attackerat

2026 08 28

Ett ryskt bombplan av typen Tu-95 har skadats.

Ukraina har slagit till mot en rad måltavlor i Ryssland.

Bland annat har oljeraffinaderiet Jaroslavl träffats av Kyjivs drönare.

Samtidigt har ett ryskt bombplan av typen Tu-95 skadats, rapporterar Kyiv Independent.

Bombplan attackerat

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj bekräftar attacken mot bombplanet.

Han förklarar att attacken riktades mot den stora flygbasen i Engels i Saratov oblast, nära gränsen till Kazakstan.

– I Rysslands Engels träffade krigare från den ukrainska säkerhetstjänsten SBU:s Alfagrupp ett Tu-95MS-missilbärande flygplan. Det är dessa flygplan som utför anfall mot Ukraina, framhåller Zelenskyj.

Bekräftar skadorna

Analytiker har tittat på bilder och filmklipp som visar skadorna på bombplanet.

Telegramkanalen Stratehichna Aviatsiia, som följer rysk luftfart och övervakar drönar- och robotrobotavfyringar, bekräftar träffen.

– Anfallet träffade ett Tu-95MS-flygplan, närmare bestämt flygplanets vinge. Flygplanet kan inte repareras, menas det enligt Ukrainska Pravda.

Läs mer: Ryssarna flyr – två länder står med öppna armar

Det är Tu-95MS

Tu-95MS är ett strategiskt robotbärande bombplan från sovjettiden som för närvarande används av Ryssland.

Enligt Ukrainas militära underrättelsetjänst använder ryska styrkor denna typ av flygplan för att beskjuta Ukraina med kryssningsrobotarna Kh-101, Kh-555 och Kh-55.

Raffinaderi träffat

Bilder och filmklipp som sprids på sociala medier visar samtidigt åtminstone två bränder vid oljeraffinaderiet Jaroslavl.

Även det bekräftar den ukrainske presidenten.

– Under det senaste dygnet slog krigare ur våra ukrainska försvarsstyrkor till mot ett oljeraffinaderi i Jaroslavlregionen. Avståndet är 1 000 kilometer från frontlinjen, menar han.

Ukraina har också slagit till mot måltavlor i Svarta havet enligt presidenten.

Läs mer: Krisläge för Trump – sätter sig på planet direkt

Foto: By Sergey Kustov - commons.wikimedia, CC BY-SA 3.0

Text: Redaktionen

Projektet misslyckades – nu vänder sig Natojätten till Sverige

2026 08 28

Frankrike flörtar med Sverige om ett nytt stridsflygplanssamarbete.

Frankrike, Tyskland och Spanien arbetade under en längre tid med nästa generations stridsflygprojekt.

Men projektet kollapsade på grund av meningsskiljaktigheter mellan franska Dassault Aviation och tyska Airbus Defence and Space.

Nu flörtar Frankrike med Sverige gällande ett nytt stridsflygplanssamarbete, rapporterar Politico.

Flörtar med Sverige

Sverige har med Gripen-planen upprättat ett gott rykte i Europa när det kommer till tillverkning av stridsflygplan.

En fransk tjänsteman säger nu att Paris är öppet för att samarbeta med Sverige för nästa generations stridsflygplan.

– Vi letar båda två efter flygplan som är ganska lika, ganska små, säger tjänstemannen.

“Såklart”

Tjänstemannen svarar på frågan om det finns några möjligheter för samarbete framöver.

– Självklart finns det många: vi har tillverkningskapacitet för flygmotorer som Sverige inte har — det är något vi skulle kunna samarbeta kring.

Även Tyskland ska tidigare ha varit i kontakt med Sverige om ämnet.

Läs mer: Massiva rökmoln över Ryssland – se videon här

Macron på besök

Uppgifterna om ett potentiellt samarbete kommer inför att Frankrikes president Emmanuel Macron besöker Sverige på måndag.

Det rör sig då om ett bilateralt möte med fokus på Sveriges och Frankrikes fördjupade försvarspolitiska samarbete, enligt regeringen.

Signerar ramavtal

Statsminister Ulf Kristersson (M) och president Macron deltar på måndagen i en signeringsceremoni för Sveriges anskaffning av fyra fregatter.

Under ceremonin signerar även försvarsminister Pål Jonson (M) och Frankrikes försvarsminister Catherine Vautrin ett ramavtal för att “stärka det svensk-franska samarbetet inom operativa frågor, försvarsförmåga och industriell utveckling”.

Läs mer: Ryssarna flyr – två länder står med öppna armar

Foto: Nato

Text: Redaktionen