Professorer: Vi har inte alltid haft rätt om covid-19

2022 02 10

Det har funnits många diskussioner om covid-19 och nu berättar experter om vad de hade fel om viruset.

Restriktionerna släpptes, kanske för sista gången, i onsdags och under pandemins gång har det funnits diskussioner och uttalanden kring viruset och dess immunitet och spridning. Men nu medger tre professorer att dessa uttalanden inte alltid har blivit rätt.

Inledningsvis tankar om en influensaepidemi

Anders Björkman, professor i infektionssjukdomar vid Karolinska institutet, trodde till en början att infektionen skulle verka som en influensaepidemi.

– Men det har visat sig att just covid-19 sprids väldigt mycket i kluster, alltså i grupp, och det gör att det är svårare att få en så kallad flockimmunitet. För att det kommer alltid att finnas områden, kluster, som infektionen inte når från början, säger han till SVT.

Långvarig immunitet

Björn Olsen, professor i infektionssjukdomar vid Uppsala universitet, trodde att en ihållande immunitet skulle skapas bland befolkningen. Men han förklarar till SVT att han fick tänka om när de första mutationerna dök upp. För i samband med mutationerna insåg experterna att immuniteten inte skulle hålla.

Gäller även vaccinationerna

Björn Olsen förklarar att detta även gällde vaccinationerna. Experterna insåg att immuniteten från doserna inte skulle avlägsna smittan, utan endast skapa ett skydd mot svår sjukdom och död.

Uppdelning mellan smittorna

Magnus Gisslén, professor i infektionssjukdomar vid Göteborgs universitet, säger till SVT att många gjorde en stark uppdelning mellan droppsmitta och luftburen smitta i början av pandemin.

- Vissa virus är enormt smittsamma, till exempel mässlingsvirus som kan färdas i luften långa sträckor. Medan andra kan göra det lite grann. Det tror jag att man har lärt sig under den här pandemin, säger han.

Foto: M. Sanchez

Text: Redaktionen


14 nov 2026

Biltema inleder bojkott i hela Sverige

2026 11 14

En bojkott har inletts av den svenska lågpriskedjan.

Medan butiker över hela landet laddar upp inför årets stora readag Black Friday väljer Biltema att gå en helt annan väg.

Lågprisjätten vägrar att delta.

Nobbar stora köpfesten

Fredagen den 27 november är det dags för årets Black Friday. Då väntas butiker runt om i Sverige locka kunder med stora rabatter och kampanjer.

Men en av landets stora lågpriskedjor tänker inte delta.

Biltema tänker bojkotta Black Friday och väljer därmed att gå emot stora delar av handeln.

– Vi tror inte på att locka kunder med stora rabatter en gång om året, säger marknadschef Johan Gerdevåg, i ett uttalande.

Beskedet gäller i alla Biltema-varuhus i hela Sverige, utan några som helst undantag.

Läs också: Redan slutsålt – rusning efter julvara i Sverige

Därför säger Biltema nej

Bakom beslutet ligger företagets strategi att hålla priserna låga året runt i stället för att locka kunder med tillfälliga rabatter.

Biltemas marknadschef Johan Gerdevåg har tidigare förklarat varför kedjan väljer bort Black Friday.

– Vår strategi är att erbjuda bra priser hela året, så att alla ska kunna köpa det de behöver när de behöver det. Det är viktigt för oss att kunderna kan lita på att vi alltid har låga priser, inte bara på Black Friday.

Han har även framhållit att kunderna ska kunna lita på att priserna är låga oavsett när på året de handlar.

– Vår målsättning är att alla våra kunder ska kunna ha en rikare fritid med hjälp av våra produkter. Genom att hålla låga priser året runt kan vi göra det möjligt för fler att njuta av sina fritidsintressen, oavsett om det är på vinter, sommar eller någon annan tid på året, fortsätter Gerdevåg.

Inte första året

Det är långt ifrån första gången som Biltema väljer att ställa sig utanför den stora shoppingdagen.

Även 2024 och 2025 avstod kedjan från Black Friday. Kedjan gav då samma svar om varför de inte hakar på sina konkurrenter.

Nu står det alltså klart att samma strategi gäller även 2026.

Andra läser: Stor miljardsatsning i Sverige – S jublar

Foto: Biltema

Text: Redaktionen


14 nov 26

Stort bakslag för Magdalena Andersson (S)

2026 11 14

Socialdemokraterna hoppas fortfarande att Vänsterpartiet ska backa från sitt krav på ministerposter.

S-ledaren Magdalena Andersson vill bilda en regering bestående av S, MP och C med V som stödparti.

Vänsterpartiet har hittills sagt bestämt nej till en sådan regering. Samtidigt har det fortsatts att spekuleras i att V kan vara på väg att släppa sin röda linje.

Nu sätter flera tunga V-trädare ner foten ordentligt.

Riksdagsledamöterna Daniel Bernmar och Tobias Smedberg betonar att linjen ligger fast: Vänsterpartiet kommer inte att backa från sitt ultimativa krav.

– Något annat finns det inte. Att bli en dörrmatta som körs över, det är ju inte aktuellt över huvud taget, säger Smedberg till SvD.

Daniel Berman instämmer och konstaterar att Socialdemokraterna förväntade upprördhet i ett sådant scenario inte kommer att spela någon roll.

– Jag är inte här för att vara kränkt eller spela på känslor. Och det tror jag inte andra partiers företrädare är det heller, utan man är här för att företräda sina väljare, säger han till tidningen.

Läs mer: Plötslig vändning – 65 procent för Magdalena Andersson

Stort bakslag

V-ledamöternas besked är ett stort bakslag för Socialdemokraternas regeringsambitioner.

Om Västerpartiet håller fast vid sitt krav på ministerposter kan det bli svårt för Magdalena Andersson att samla tillräckligt stöd för att bilda regering. Detta eftersom Centerpartiet står fast vid sitt beslut om att inte släppa in V i en regering.

Centerns linje har dessutom stöd bland partiets väljare.

Enligt en färsk mätning från SVT/Indikator Opinion föredrar 54 procent av C-väljarna en borgerlig regering, som släpps fram av SD, framför en regering med S, MP, C och V. 

– Vi vet från tidigare undersökningar att Centerpartiets väljare har starka antipatier mot både Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna, men att man tycker mer illa om SD. Samtidigt är det skillnad på att ett parti sitter i regeringen och att det ger sitt stöd från utsidan, säger Indiktators opinionschef Per Oleskog Tryggvason.

Andra läser: Hälften utslaget i Ryssland – ”Blivit ett allvarligt problem” 

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen