Professorer: Vi har inte alltid haft rätt om covid-19

2022 02 10

Det har funnits många diskussioner om covid-19 och nu berättar experter om vad de hade fel om viruset.

Restriktionerna släpptes, kanske för sista gången, i onsdags och under pandemins gång har det funnits diskussioner och uttalanden kring viruset och dess immunitet och spridning. Men nu medger tre professorer att dessa uttalanden inte alltid har blivit rätt.

Inledningsvis tankar om en influensaepidemi

Anders Björkman, professor i infektionssjukdomar vid Karolinska institutet, trodde till en början att infektionen skulle verka som en influensaepidemi.

– Men det har visat sig att just covid-19 sprids väldigt mycket i kluster, alltså i grupp, och det gör att det är svårare att få en så kallad flockimmunitet. För att det kommer alltid att finnas områden, kluster, som infektionen inte når från början, säger han till SVT.

Långvarig immunitet

Björn Olsen, professor i infektionssjukdomar vid Uppsala universitet, trodde att en ihållande immunitet skulle skapas bland befolkningen. Men han förklarar till SVT att han fick tänka om när de första mutationerna dök upp. För i samband med mutationerna insåg experterna att immuniteten inte skulle hålla.

Gäller även vaccinationerna

Björn Olsen förklarar att detta även gällde vaccinationerna. Experterna insåg att immuniteten från doserna inte skulle avlägsna smittan, utan endast skapa ett skydd mot svår sjukdom och död.

Uppdelning mellan smittorna

Magnus Gisslén, professor i infektionssjukdomar vid Göteborgs universitet, säger till SVT att många gjorde en stark uppdelning mellan droppsmitta och luftburen smitta i början av pandemin.

- Vissa virus är enormt smittsamma, till exempel mässlingsvirus som kan färdas i luften långa sträckor. Medan andra kan göra det lite grann. Det tror jag att man har lärt sig under den här pandemin, säger han.

Foto: M. Sanchez

Text: Redaktionen

Ica: Sluta lägga mjölk och ägg i kylskåpsdörren

2026 09 30

Ica avråder svenskarna från att placera mjölken i kylskåpsdörren.

Det går att förlänga hållbarheten på kylvaror genom några enkla knep.

Dagligvarujätten Ica har en rad uppmaningar till konsumenter som vill se till att mjölken eller äggen håller sig i form några dagar extra.

Ett av dessa tips är att inte placera mjölken i kylskåpsdörren.

Ica: Inte i dörren

Värmekänsliga varor som mjölk, ägg eller färskpressad juice bör inte placeras i kylskåpsdörren, konstaterar matkedjan.

Detta då det är där det är som allra varmast eftersom denna yta påverkas varje gång kylskåpet öppnas.

– Bäst är att placera läsk, vatten, pastöriserad juice, sylt och mat med hög salthalt eller konserveringsmedel här istället.

Ska stå längst upp

De översta hyllplanen är den plats i kylskåpet som håller jämnast temperatur.

Där ska mat som är känslig för kyla placeras, enligt Ica.

– Här kan du med fördel ställa matrester som ska ätas inom ett dygn, mat som inte behöver tillagas, örter samt frukt och grönsaker, menas det.

Läs mer: Elva nya butiker på en månad – kedjan utmanar Ica och Coop

Nedersta planen

Den kallaste platsen i kylskåpet är de nedersta planen. Mat som tål och bör förvaras i kyla mår bäst där.

– Perfekt för mjölkprodukter, ägg, kött, fisk och färsk juice alltså, fortsätter matkedjan.

Enkelt att veta

Föga förvånande ska frukt och grönsaker förvaras i frukt-och grönsakslådorna.

Däremot finns det visst frukt och grönt som inte mår bra av kylskåpskylan.

Banan, avokado och ananas är exempel på livsmedel som inte ska förvaras i kylskåp utan i rumstemperatur.

Detta eftersom att de är känsliga för köldskador.

– Potatis är ömtålig eftersom det giftiga ämnet solanin kan bildas om den läggs i ljus eller skadas, den bör därför förvaras mörkt, svalt (exempelvis i kylskåp) och skyddas mot stötar.

Läs mer: Bank ID-varning går ut – många drabbade på McDonalds

Foto: A. Tyson resp Ica

Text: Redaktionen

Lyfter stort i ny mätning

2026 09 30

Den första opinionsundersökningen efter valet är här.

Mätningen från DN/Ipsos är trevlig läsning för ett av riksdagens största partier.

Partiet som får jubla är Moderaterna.

M ökar med över två procentenheter jämfört med valresultatet och landar på 22 procent. Samtidigt noterar Sverigedemokraterna ett stöd på 17 procent.

Det innebär att det skiljer fem procentenheter mellan M och SD – den största marginalen sedan 2018, rapporterar DN.

Huvudförklaringen

Enligt Ipsos opinionsanalytiker Nicklas Källebring finns det en huvudförklaring till Moderaternas uppgång: väljare som stödröstade på Liberalerna i valet har återvänt till M.

– De har bara behållit ungefär två tredjedelar av dem som röstade på partiet i valet. Flest har man tappat till Moderaterna, säger han till tidningen.

Påverkas inte

Liberalerna backar till 4 procent i mätningen och balanserar därmed återigen på riksdagsspärren.

Noterbart är även att Vänsterpartiets stöd ligger kvar på ungefär samma nivå som i valet, trots uppgifterna om misstänkt valfusk i Borlänge. V får 8 procent i mätningen, vilket ligger i linje med partiets valresultat.

Kan få chansen

I morgong, onsdag, ska Norlén träffa partiledarna i en ny talmansrunda och därefter föreslå vem som får nästa sonderingsuppdrag.

Flera partiledare på vänsterkanten har framhållit att statsminister Ulf Kristersson (M) borde tilldelas uppdraget.

Kristersson vill inte svara på om han är beredd att tacka ja.

– Talmannen ska pröva var den parlamentariska majoriteten finns, men sist jag kollade var det fyra partier som på valnatten sa att de vunnit valet så där borde ju de parlamentariska förutsättningarna finnas, säger han till SVT.

Andra läser: Rusning till Ica-hyllorna – alla vill ha samma sak

Hela mätningen

Här är Ipsos nya mätning uppdaterad 29 september. Siffrorna är avrundade. Valresultatet i parentes.

Vänsterpartiet 8 (8,4)