Professorer: Vi har inte alltid haft rätt om covid-19

2022 02 10

Det har funnits många diskussioner om covid-19 och nu berättar experter om vad de hade fel om viruset.

Restriktionerna släpptes, kanske för sista gången, i onsdags och under pandemins gång har det funnits diskussioner och uttalanden kring viruset och dess immunitet och spridning. Men nu medger tre professorer att dessa uttalanden inte alltid har blivit rätt.

Inledningsvis tankar om en influensaepidemi

Anders Björkman, professor i infektionssjukdomar vid Karolinska institutet, trodde till en början att infektionen skulle verka som en influensaepidemi.

– Men det har visat sig att just covid-19 sprids väldigt mycket i kluster, alltså i grupp, och det gör att det är svårare att få en så kallad flockimmunitet. För att det kommer alltid att finnas områden, kluster, som infektionen inte når från början, säger han till SVT.

Långvarig immunitet

Björn Olsen, professor i infektionssjukdomar vid Uppsala universitet, trodde att en ihållande immunitet skulle skapas bland befolkningen. Men han förklarar till SVT att han fick tänka om när de första mutationerna dök upp. För i samband med mutationerna insåg experterna att immuniteten inte skulle hålla.

Gäller även vaccinationerna

Björn Olsen förklarar att detta även gällde vaccinationerna. Experterna insåg att immuniteten från doserna inte skulle avlägsna smittan, utan endast skapa ett skydd mot svår sjukdom och död.

Uppdelning mellan smittorna

Magnus Gisslén, professor i infektionssjukdomar vid Göteborgs universitet, säger till SVT att många gjorde en stark uppdelning mellan droppsmitta och luftburen smitta i början av pandemin.

- Vissa virus är enormt smittsamma, till exempel mässlingsvirus som kan färdas i luften långa sträckor. Medan andra kan göra det lite grann. Det tror jag att man har lärt sig under den här pandemin, säger han.

Foto: M. Sanchez

Text: Redaktionen

Lägg undan pengar – storbank varnar hushållen

2026 03 20

Riksbanken valde idag att lämna styrräntan oförändrad på 1,75 procent.

Enligt myndigheten väntas räntan ligga kvar på samma nivå “under en tid framöver”.

Men.

Prognosen är mycket osäker på grund av kriget i Mellanöstern.

Och nu uppmanas hushållen att ta höjd för en högre boränta än den man ser framför sig just nu, förutsatt att läget inte lugnat ned sig innan sommaren, rapporterar Di.

– Jag kan tänka mig att det skulle kunna bli ännu högre om man får en mer betydande inflationssmäll. Då pratar vi inte bara en höjning av styrräntan, utan två, tre kanske, säger SBAB:s chefsekonom Robert Boije till tidningen.

Kan bli över tre procent

Experten vill inte nämna siffror på var räntan skulle kunna landa. En boränta på över tre procent är dock inte omöjligt. Idag ligger snitträntan på mellan 2,59-2,65 procent hos de större bankerna.

– Fortsätter konflikten under stora delar av året sitter vi i en helt annan situation. Då ligger det i tangentens riktning att det skulle kunna bli aktuellt med räntehöjningar om vi får ett bredare inflationstryck, säger Robert Boije.

ANDRA LÄSER: Här är banken med dyrast avgift

Riksbanken: "Ha beredskap"

Enligt Riksbanken finns det i Sverige “i grunden goda förutsättningar för att den ekonomiska återhämtningen ska fortsätta”.

Samtidigt flaggar man för att läget kan förändras.

– Det är viktigt att ha beredskap för att den framtida utvecklingen kan bli annorlunda. Ett möjligt scenario är att kriget får betydligt större effekter på den globala ekonomin och leder till en bredare och mer varaktig inflationsuppgång. Riksbanken skulle då behöva höja styrräntan, trots att den ekonomiska aktiviteten i det fallet blir tydligt lägre, förklarar Riksbanken och tillägger:

– Ett annat möjligt scenario är att de negativa effekterna på efterfrågan blir mer betydande samtidigt som inflationstrycket blir svagare. Riksbanken skulle då behöva sänka styrräntan för att stimulera efterfrågan och därigenom stabilisera inflationen vid målet.

ANDRA LÄSER: Larm om kyckling: matbutiker tvingas till nödåtgärd

Foto: M. Nilov

Text: Redaktionen

Massflykt hotar – ryssarna har fått nog

2026 03 20

Allt fler ryssar sätter ner foten.

Intresset för att lämna Ryssland ökar.

Detta då Moskva bland annat har inlett omfattande nedstängningar av mobilnät som tvingat invånare att återgå till analoga lösningar – en utveckling som väcker oro för att staten ska införa censur, rapporterar Kyiv post.

Internet tystnar

Mobilnät och internet i Moskva har slagits ut, vilket förändrat livet för många invånare över en natt.

Invånare i den ryska huvudstaden har i över två veckor tvingats klara sig utan stabil uppkoppling, något som påverkat allt från kommunikation till handel.

I stället för smartphones har människor återvänt till walkie-talkies, personsökare och papperskartor.

– Sedan avbrotten började har försäljningen av personsökare ökat med 73 procent, enligt Wildberries, Rysslands största återförsäljare.

Företag drabbas hårt när betalningssystem och digitala tjänster slås ut, och förlusterna uppskattas till enorma summor varje dag.

LÄS MER: Ryska specialstyrkor nära finska gränsen

Ryssar överväger flykt

Samtidigt visar data att allt fler ryssar aktivt överväger att lämna landet, visar Google Trends-data.

Detta i takt med att omfattande nedstängningar av mobilt internet och ekonomiska påfrestningar slår mot vardagslivet.

Intresset för sökningar som “lämna Ryssland” ökade kraftigt i början av 2026 och närmar sig nu nivåerna från mobiliseringen hösten 2022.

Den växande oron märks särskilt i storstäderna, där beroendet av digital infrastruktur är som störst.

Lagändringar gör det nu även möjligt för säkerhetstjänster att beordra operatörer att stänga ner mobilnät när som helst.

Myndigheterna svarar

Från officiellt håll försvaras nedstängningarna som nödvändiga åtgärder.

Enligt Kreml syftar de till att skydda landet från ukrainska drönarattacker som utnyttjar mobil- och GPS-nätverk.

– Åtgärderna kommer att fortsätta så länge det är nödvändigt för att säkerställa våra medborgares säkerhet, uppger Dmitrij Peskov, Kremls talesperson.

Men kritiker och branschexperter menar att det finns en annan agenda – att stärka statens kontroll över informationsflödet och isolera Ryssland från det globala internet.

LÄS MER: Ryssland trotsar USA – skickar jättefartyg

Foto: President of Russia Office resp K. Wright

Text: Redaktionen