Professorer: Vi har inte alltid haft rätt om covid-19

2022 02 10

Det har funnits många diskussioner om covid-19 och nu berättar experter om vad de hade fel om viruset.

Restriktionerna släpptes, kanske för sista gången, i onsdags och under pandemins gång har det funnits diskussioner och uttalanden kring viruset och dess immunitet och spridning. Men nu medger tre professorer att dessa uttalanden inte alltid har blivit rätt.

Inledningsvis tankar om en influensaepidemi

Anders Björkman, professor i infektionssjukdomar vid Karolinska institutet, trodde till en början att infektionen skulle verka som en influensaepidemi.

– Men det har visat sig att just covid-19 sprids väldigt mycket i kluster, alltså i grupp, och det gör att det är svårare att få en så kallad flockimmunitet. För att det kommer alltid att finnas områden, kluster, som infektionen inte når från början, säger han till SVT.

Långvarig immunitet

Björn Olsen, professor i infektionssjukdomar vid Uppsala universitet, trodde att en ihållande immunitet skulle skapas bland befolkningen. Men han förklarar till SVT att han fick tänka om när de första mutationerna dök upp. För i samband med mutationerna insåg experterna att immuniteten inte skulle hålla.

Gäller även vaccinationerna

Björn Olsen förklarar att detta även gällde vaccinationerna. Experterna insåg att immuniteten från doserna inte skulle avlägsna smittan, utan endast skapa ett skydd mot svår sjukdom och död.

Uppdelning mellan smittorna

Magnus Gisslén, professor i infektionssjukdomar vid Göteborgs universitet, säger till SVT att många gjorde en stark uppdelning mellan droppsmitta och luftburen smitta i början av pandemin.

- Vissa virus är enormt smittsamma, till exempel mässlingsvirus som kan färdas i luften långa sträckor. Medan andra kan göra det lite grann. Det tror jag att man har lärt sig under den här pandemin, säger han.

Foto: M. Sanchez

Text: Redaktionen


26 november 2025

JUST NU: Chockbesked för USA – Kina snart i kapp

2025 11 26

USA har allt större anledning att oroa sig över Kina.

Maktkampen mellan stormakterna USA och Kina har blivit allt mer intensiv på senare år.

Nu kommer en rapport om Kinas militära förmåga som bör oroa Donald Trump.

Kina snart i kapp

Den militära maktklyftan mellan USA och Kina minskar i snabb takt, rapporterar Newsweek.

En ny ranking från den australiensiska tankesmedjan Lowy Institute visar att Kina håller på att fylla igen gapet mellan länderna när det gäller militär kapacitet, i synnerhet i den viktiga Indo-Stillahavsregionen.

– Kina fortsätter att urholka USA:s övertag när det gäller militär kapacitet, skriver Lowy Institute i sitt årliga Asia Power Index, enligt tidningen.

– År 2025 är USA:s ledning inom den här mätningen bara två tredjedelar av vad den var 2017, enligt tankesmedjan.

LÄS OCKSÅ: ILSKA MOT NATOCHEFEN: "Vi har gjort allt - i 30 år"

Storsatsar på militären

Kina har under diktatorn Xi Jinpings ledning satt upp som mål att bygga upp en militär av ”världsklass” till år 2049, men har alltså redan nu en hög militär kapacitet.

Ett av de viktigaste målen för Kinas militära storsatsning är att göra det mycket svårt och kostsamt för USA att ingripa i en potentiell konflikt.

Kina har bland annat gjort militära framsteg inom luft- och sjökrigföring, enligt rapporten. Även inom teknik och underhåll har landets förmåga utvecklats, bland annat när det gäller långdistanssystem.

Kina kan också stärka sin ställning i regionen på grund av att USA är mer engagerade globalt och därför behöver sprida sina resurser mer.

– Medan Washingtons strategiska fokus är globalt, är Pekings militära resurser koncentrerade närmare hemlandet, skriver rapportförfattarna, enligt tidningen.

Underrättelsetjänsten varnar

USA har dock fortfarande en betydande fördel bland annat när det gäller kategorin ”försvarsnätverk”, vilket syftar på allianser, försvarsdiplomati med mera.

Men Kina växer sig alltså starkare, och även amerikansk underrättelsetjänst har varnat för utvecklingen.

– Folkets Befrielsearmé (Kinas armé) har en gemensam styrka som kan bedriva fullskalig krigföring för att utmana USA:s intervention i en regional situation, projicera makt globalt och säkra det som Peking hävdar är sitt suveräna territorium, skriver amerikansk underrättelsetjänst i en analys, enligt tidningen.

LÄS OCKSÅ: Ukrainska elitstyrkor slår tillbaka

Foto: The White House resp A. Luengo

Text: Redaktionen


JUST NU: Filmen alla vill se på Netlix – världens mest sedda

2025 11 26

Den nya julfilmen ”Champagne Problems” gör succé på Netflix.

Filmen har 20,5 miljoner visningar sedan premiären den 19 november.

Siffran innebär att ”Champagne Problems” är världens mest sedda film på streamingplattformen just nu.

”Sagolik miljö”

Filmen är en romantisk komedi med jul- och vintertema. Huvudpersonen Sydney Price (spelad av Minka Kelly) är en arbetsnarkoman som jobbar med företagssammanslagningar.

Sydney skickas till Frankrike på affärsuppdrag inför julen. Hennes uppdrag är att ro i hamn ett uppköp av ett exklusivt franskt champagnemärke.

Under en glamorös utekväll tar affärsuppdraget en oväntad vändning.

Sydney möter Henri (spelad av Tom Wozniczka), och de inleder snabbt en romans. Nästa dag upptäcker hon att Henri är son till grundaren av just det champagnehus som hon är där för att förvärva.

– Det som börjar som en affärsresa förvandlas snabbt till en gnistrande julromantik fylld av charm, humor, champagnebubblor och massor av julstämning. Perfekt för dig som älskar filmer där kärlek och affärer kolliderar i en sagolik miljö, skriver Andreas Gill, redaktör TV.nu, om succéfilmen.

LÄS MER: Årets bästa tv-film är utsedd – finns på Netflix

Premiärdag för Stranger Things

Beskedet om ”Champagne Problems” storsuccé kablas ut under en stor dag för Netflix. I dag, onsdag, är det premiär för den femte och sista säsongen av streamingplattformens dundersuccé Stranger Things.

Det blir avslutningen på serien som slagit tittarrekord efter tittarrekord och som anses vara en av streamingjättens bästa serier genom tiderna.

LÄS MER: Netflix sanslösa succéserie är tillbaka – efter tre år

Foto: Tumisu

Text: Redaktionen