Professorer: Vi har inte alltid haft rätt om covid-19

2022 02 10

Det har funnits många diskussioner om covid-19 och nu berättar experter om vad de hade fel om viruset.

Restriktionerna släpptes, kanske för sista gången, i onsdags och under pandemins gång har det funnits diskussioner och uttalanden kring viruset och dess immunitet och spridning. Men nu medger tre professorer att dessa uttalanden inte alltid har blivit rätt.

Inledningsvis tankar om en influensaepidemi

Anders Björkman, professor i infektionssjukdomar vid Karolinska institutet, trodde till en början att infektionen skulle verka som en influensaepidemi.

– Men det har visat sig att just covid-19 sprids väldigt mycket i kluster, alltså i grupp, och det gör att det är svårare att få en så kallad flockimmunitet. För att det kommer alltid att finnas områden, kluster, som infektionen inte når från början, säger han till SVT.

Långvarig immunitet

Björn Olsen, professor i infektionssjukdomar vid Uppsala universitet, trodde att en ihållande immunitet skulle skapas bland befolkningen. Men han förklarar till SVT att han fick tänka om när de första mutationerna dök upp. För i samband med mutationerna insåg experterna att immuniteten inte skulle hålla.

Gäller även vaccinationerna

Björn Olsen förklarar att detta även gällde vaccinationerna. Experterna insåg att immuniteten från doserna inte skulle avlägsna smittan, utan endast skapa ett skydd mot svår sjukdom och död.

Uppdelning mellan smittorna

Magnus Gisslén, professor i infektionssjukdomar vid Göteborgs universitet, säger till SVT att många gjorde en stark uppdelning mellan droppsmitta och luftburen smitta i början av pandemin.

- Vissa virus är enormt smittsamma, till exempel mässlingsvirus som kan färdas i luften långa sträckor. Medan andra kan göra det lite grann. Det tror jag att man har lärt sig under den här pandemin, säger han.

Foto: M. Sanchez

Text: Redaktionen


18okt2025

JUST NU: Nederländerna mobiliserar trupper

2025 11 21

Nederländerna skickar soldater och försvar till Natoland.

Nederländerna har påbörjat utsändningen av soldater och avancerade luftvärnssystem till Polen.

Detta för att stärka Natos östra flank och skydda en viktig logistikbas, rapporterar Kyiv Post.

Stärker försvaret

Enligt Nederländernas försvarsminister Ruben Brekelmans skickas trupper på 300 soldater och två Patriot-luftvärnssystem för att skydda en logistikhub som hanterar militärt bistånd till Ukraina.

Polens statliga nyhetsbyrå PAP rapporterar att personal redan förbereder platsen för en tillfällig bas, och att systemoperatörer snart kommer att anlända för att ta över övervakningen av det polska luftrummet runt anläggningen.

Utsändningen började tidigare i veckan och enheten förväntas vara fullt operativ den 1 december.

Uppdraget planeras pågå fram till den 1 juni 2026.

LÄS MER: Ukraina sätter deadline för Europa – sista chansen

Avancerad teknik 

De Patriot-system som skickas är utrustade med senaste radar- och mjukvarukonfigurationen, inklusive PAC-3-interceptorer som kan slå ut ballistiska missiler, kryssningsrobotar och drönare.

Varje missil uppskattas kosta omkring fyra miljoner euro.

Nederländerna skickar även NASAMS-lanseringssystem för att hantera lågt flygande hot, samt en särskild enhet som ska skydda basen mot drönare.

Operativt och symboliskt

– De senaste ryska attackerna i västra Ukraina utlöste larm i Polen, vilket tvingade polska stridsflygplan upp i luften och temporärt stängde flygplatser, säger kolonel Olav Spanjer, som leder den nederländska enheten.

– Spänningarna i regionen har därmed ökat den senaste tiden.

Nederländska tjänstemän betonar att uppdraget är både operativt och symboliskt, och visar Nederländernas engagemang för Natos östra flank.

I September skickade Storbritannien ut trupper och utrustning till Belgien för att hjälpa landet stärka sitt försvar efter drönarintrång i luftrummet, som misstänks ha utförts av Ryssland.

Detta som en del av ett brett Nato-stöd för att möta ökade säkerhetshot.

LÄS MER: “Fler än 10 explosioner” – Rysslands luftförsvar misslyckas

Foto: T. Haaja

Text: Redaktionen


21nov2025

Stort larm om Whatsapp – 3,5 miljarder konton berörs

2025 11 21

Appen Whatsapp är populär över hela världen.

I Sverige används appen av en stor del av befolkningen.

Sedan 2014 ägs tjänsten av techjätten Meta, som också driver exempelvis Facebook, Instagram och Messenger.

Appen används för kommunikation människor emellan.

– Enkla och pålitliga privata meddelanden och samtal gratis över hela världen, framhåller Whatsupp i sin marknadsföring.

Forskar har upptäckt

Nu kommer ett larm från forskare i Österrike.

Datavetare från Wiens universitet och SBA Research har upptäckt en betydande integritetssårbarhet i appen.

– Genom att utnyttja denna svaghet kunde de genomföra en aldrig tidigare skådad global uppräkning av alla Whatsappkonton och identifiera 3,5 miljarder konton världen över, framhåller SBA Research i ett uttalande.

Enkel mekanism

Genom enkla sökningar kunde forskarna komma åt uppgifter om mängder av användare.

På en timme kunde de söka upp över 100 miljoner användares telefonnummer och scanna av konton i 245 olika länder.

– Under normala omständigheter borde ett så stort antal förfrågningar från en enda källa eller server inte behandlas. Det var sårbarheten, att vi kunde skicka praktiskt taget obegränsade förfrågningar till servern och därmed genomföra en global uppräkning, säger forskaren Gabriel Gegenhuber.

Läs också: SBAB: 97 procent gör samma sak med räntan

Ska vara löst nu

Efter att larmet kom agerade Whatsapp snabbt.

Nu ska problemet vara löst efter att universitetets forskare hjälpt till.

– I samarbete med forskarna har Whatsapp åtgärdat problemet, framhåller SBA Research.

Studie lyfter fram

Den upptäckta svagheten hos den populära appen, som gjorde att forskarna kunde kommer åt 3,5 miljarder konton, var en del av en studie om säkerhet på liknande plattformar.

– Studien lyfter fram vikten av kontinuerlig, oberoende säkerhetsforskning om allmänt använda kommunikationsplattformar och pekar på riskerna med centralisering av snabbmeddelandetjänster, framhåller forskningscentrumet.

Läs mer: Nordens största ”hotell” ska byggas i Sverige

Foto: Dimitri Karastelev

Text: Redaktionen