Professorer: Vi har inte alltid haft rätt om covid-19

2022 02 10

Det har funnits många diskussioner om covid-19 och nu berättar experter om vad de hade fel om viruset.

Restriktionerna släpptes, kanske för sista gången, i onsdags och under pandemins gång har det funnits diskussioner och uttalanden kring viruset och dess immunitet och spridning. Men nu medger tre professorer att dessa uttalanden inte alltid har blivit rätt.

Inledningsvis tankar om en influensaepidemi

Anders Björkman, professor i infektionssjukdomar vid Karolinska institutet, trodde till en början att infektionen skulle verka som en influensaepidemi.

– Men det har visat sig att just covid-19 sprids väldigt mycket i kluster, alltså i grupp, och det gör att det är svårare att få en så kallad flockimmunitet. För att det kommer alltid att finnas områden, kluster, som infektionen inte når från början, säger han till SVT.

Långvarig immunitet

Björn Olsen, professor i infektionssjukdomar vid Uppsala universitet, trodde att en ihållande immunitet skulle skapas bland befolkningen. Men han förklarar till SVT att han fick tänka om när de första mutationerna dök upp. För i samband med mutationerna insåg experterna att immuniteten inte skulle hålla.

Gäller även vaccinationerna

Björn Olsen förklarar att detta även gällde vaccinationerna. Experterna insåg att immuniteten från doserna inte skulle avlägsna smittan, utan endast skapa ett skydd mot svår sjukdom och död.

Uppdelning mellan smittorna

Magnus Gisslén, professor i infektionssjukdomar vid Göteborgs universitet, säger till SVT att många gjorde en stark uppdelning mellan droppsmitta och luftburen smitta i början av pandemin.

- Vissa virus är enormt smittsamma, till exempel mässlingsvirus som kan färdas i luften långa sträckor. Medan andra kan göra det lite grann. Det tror jag att man har lärt sig under den här pandemin, säger han.

Foto: M. Sanchez

Text: Redaktionen


Jätteras mellan Sverige och USA

2026 04 20

Sveriges export till USA störtdyker.

Under 2025 sjönk exporten med 9,2 procent jämfört med föregående år.

Det visar en färsk undersökning från Länsförsäkringar, rapporterar DN.

Nedgången markerar en historisk vändpunkt.

– 2025 blev året då USA gick från att driva till att dämpa svensk export. Det för exporten negativt påverkande smörgåsbordet med tullar, ökad geopolitisk osäkerhet och en svagare dollar drog ned exporten till USA, säger Länsförsäkringars chefekonom Alexandra Stråberg till tidningen.

Tullarna pekas ut

Efter USA:s president Donald Trumps kraftiga tullhöjningar i april 2025 har svensk varuexport haft en nedåtgående trend.

– Sveriges samlade varuimport har sjunkit något sedan tullarna infördes, fastslår Kommerskollegium i en analys.

Den minskade exporten till USA ligger bakom nedgången. Svensk export till andra länder är relativt oförändrad.

Allvarligt för flera län

Att exporten minskar till USA är extra allvarligt för regioner som är beroende av en stor exportvolym till den amerikanska marknaden. 

– Effekterna blir särskilt tydliga i län där USA utgör en stor andel av exporten. I Västra Götaland, Uppsala och Västernorrland väger USA tungt som exportmarknad, vilket gör att minskad export slår hårt mot ekonomin i dessa län, säger Alexandra Stråberg till DN. 

LÄS MER: ”Dina bilder kommer raderas” – Iphone-användare varnas 

Varnar för läkemedelsbranschen

Alexandra Stråberg har tidigare fastslagit att läkemedelsbranschen är extra känslig för handelsbarriärer på grund av intensiva globala konkurrensförhållanden och komplexa produktions- och distributionskedjor.

– Läkemedelsindustrin kännetecknas av omfattande investeringar i forskning och utveckling, samt regulatoriska krav som gör snabba omställningar svåra. Höga tullar kan snabbt leda till minskad konkurrenskraft och påverka investeringarna negativt, vilket i sin tur kan leda till färre arbetstillfällen i regionen, sade hon i somras.

LÄS OCKSÅ: Ukrainskt genombrott – första gången någonsin

Foto: Official White House Photo by Molly Riley resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


14 februari 2026

Många får samma samtal just nu – lägg på direkt

2026 04 20

Flera kommunala energibolag går ut med en och samma varning.

Bedrägerivågen i Sverige fortsätter.

Vanligtvis kapar bedragarna kända varumärken för att vagga in tilltänkta offer i en falsk känsla av trygghet.

Men nu används de kommunala energibolagens namn i bedrägerierna.

Därför har flera sådana bolag nu gått ut med varningar.

Flera varningar

Hedemora Energi “vill uppmärksamma alla på att vi just nu ser en ökad mängd bedrägerier”.

Detta efter att flera kunder har slagit larm.

Samtal förekommer där det sägs att personen har ett samarbete med energibolaget.

Men det rör sig om bedrägeri.

– Jag tycker det är fräckt när ett företag utnyttjar vårt varumärke på det här sättet, säger Kristina Backlund, marknadschef.

“Se upp”

Ett annat kommunalt energibolag som går ut med en liknande varning är Trollhättan Energi.

– Se upp för personer som ringer och säger att de är från Trollhättan Energi och ber dig logga in via ditt Bank-ID, säger Trollhättan Energis kundservicechef Henrik Larsson.

Läs mer: Telefonförsäljning kan försvinna

Lägg på direkt

Trollhättan Energi har fått uppgifter om att en person ringer och “utger sig för att vara från Trollhättan Energi och ska betala ut eller tillbaka pengar”.

I samtalet ger personen instruktioner om att logga in via BankID. 

Den som får den här typen av samtal bör lägga på luren direkt.

– Vi ringer aldrig upp och ber våra kunder logga in via BankID, bankdosa eller liknande, fortsätter Henrik Larsson.

– När du loggar in på Mina Sidor eller i vår app, så bör du göra det på eget initiativ, inte för att någon annan ger dig instruktioner om det.

Och i Göteborg

Även Göteborg Energi varnar för bedrägerisamtal.

Bolaget understryker att de inte har några samarbeten med andra elbolag.

Göteborg Energi framhåller att de:

- aldrig knackar dörr för att sälja elhandelsavtal.

- aldrig har några samarbeten med andra elhandelsbolag. 

- alltid ringer från ett 031-nummer.

Läs mer: "Dina bilder kommer raderas” – Iphone-användare varnas

Foto: T. Repin

Text: Redaktionen