Professorer: Vi har inte alltid haft rätt om covid-19

2022 02 10

Det har funnits många diskussioner om covid-19 och nu berättar experter om vad de hade fel om viruset.

Restriktionerna släpptes, kanske för sista gången, i onsdags och under pandemins gång har det funnits diskussioner och uttalanden kring viruset och dess immunitet och spridning. Men nu medger tre professorer att dessa uttalanden inte alltid har blivit rätt.

Inledningsvis tankar om en influensaepidemi

Anders Björkman, professor i infektionssjukdomar vid Karolinska institutet, trodde till en början att infektionen skulle verka som en influensaepidemi.

– Men det har visat sig att just covid-19 sprids väldigt mycket i kluster, alltså i grupp, och det gör att det är svårare att få en så kallad flockimmunitet. För att det kommer alltid att finnas områden, kluster, som infektionen inte når från början, säger han till SVT.

Långvarig immunitet

Björn Olsen, professor i infektionssjukdomar vid Uppsala universitet, trodde att en ihållande immunitet skulle skapas bland befolkningen. Men han förklarar till SVT att han fick tänka om när de första mutationerna dök upp. För i samband med mutationerna insåg experterna att immuniteten inte skulle hålla.

Gäller även vaccinationerna

Björn Olsen förklarar att detta även gällde vaccinationerna. Experterna insåg att immuniteten från doserna inte skulle avlägsna smittan, utan endast skapa ett skydd mot svår sjukdom och död.

Uppdelning mellan smittorna

Magnus Gisslén, professor i infektionssjukdomar vid Göteborgs universitet, säger till SVT att många gjorde en stark uppdelning mellan droppsmitta och luftburen smitta i början av pandemin.

- Vissa virus är enormt smittsamma, till exempel mässlingsvirus som kan färdas i luften långa sträckor. Medan andra kan göra det lite grann. Det tror jag att man har lärt sig under den här pandemin, säger han.

Foto: M. Sanchez

Text: Redaktionen

Bensin- och dieselpriset störtdyker – här är nya prislappen

2026 04 10

Drivmedelspriserna faller kraftigt under torsdagen.

Det visar Circle K:s listpriser för företag, som är en indikator på vad privatkunder får betala vid pump.

Enligt sammanställningen sjunker bensinpriset med 90 öre till 18,59 kronor litern.

Det största prisfallet noteras för dieseln.

Under torsdagen sjunker dieselpriset med hela 2,70 kronor. Den nya prislappen blir 22,44 kronor litern.

Samtliga prislappar

Här är samtliga prisförändringar i dag. Ändringen anges inom parentes.

Priserna är rekommenderade riktpriser och gäller på bemannade stationer.

- Miles 95: 18,59 kr/l (-0,90)

- Miles 98: 19,89 kr/l (-0,90)

- Miles+ 98: 20,19 kr/l (-0,90)

- Miles Diesel 22,44 kr/l (-2,70)

- Miles+ Diesel 23,03 kr/l (-2,70)

- HVO100 30,59 kr/l (-2,85)

- Fordonsgas 30,19 kr/kg (+0,51)*

- E85 16,29 kr/l (-0,70)

Källa: Circle K

*Ändringsdatum 11 mars

Beskedet som avgör allt

Prissänkningarna äger rum dagar efter att USA och Iran enats om en vapenvila. Eldupphöret i Mellanöstern har fått oljepriset att sjunka, vilket leder till lägre drivmedelspriser i Sverige.

Samtidigt är läget i Mellanöstern mycket osäkert.

Huruvida Iran kommer tillåta fri passage genom Hormuzsundet är fortfarande oklart.

Jes Asmussen, chefekonom på danska SJF Bank, beskriver faktorn som avgörande för den ekonomiska utvecklingen.

– Vi kan prata hur mycket som helst om vapenvila, men tills vi ser fler fartyg segla genom Hormuzsundet kan vi inte se något slut på den här energikrisen, säger han till TV2.

LÄS MER: BESKED: Här sänks bensinen först

Sundet inte öppet

Innan kriget passerade cirka 60 fartyg Hormuzsundet dagligen. I dag är siffran nere på omkring tre fartyg per dag.

– Det finns ingenting som tyder på att det har öppnats. Absolut inte, säger Jes Asmussen till kanalen och varnar för att oljepriset kan stiga igen:

– De värsta farhågorna skingrades med tillkännagivandet av vapenvilan, men innan vi ser olja flöda genom sundet skulle jag inte utesluta att oljepriset kan stiga till över 100 dollar igen.

LÄS OCKSÅ: Oväntad förändring på bostadsmarknaden

Foto: Circle K

Text: Redaktionen

Enormt fynd i Medelhavet – kan lyfta hela Europa

2026 04 10

Ett betydande fynd har upptäckts i Medelhavet.

Ett gasfynd har hittats utanför Egyptens kust.

Fyndet kan få stor betydelse för både regionen och hela Europa, rapporterar Euronews.

Potentiell livlina

Det italienska energibolaget Eni har tillsammans med egyptiska myndigheter hittat en betydande naturgasresurs vid Temsahfältet i östra Medelhavet.

Fyndet uppskattas preliminärt till flera biljarder kubikfot gas, tillsammans med stora mängder kondensat.

– Preliminära uppskattningar pekar på omkring 2 biljarder kubikfot gas vid Temsah-fältet utanför Egyptens Medelhavskust, uppger Eni i ett uttalande.

Fältet ligger cirka 70 kilometer utanför kusten och nära befintlig infrastruktur, vilket kan underlätta en snabbare utveckling och produktion.

– Upptäckten kan erbjuda Kairo och det bredare europeiska kontinenten en potentiell livlina i takt med att kriget med Iran får kostnaderna för energiimport att skjuta i höjden, uppger nyhetsbolaget.

Upptäckten i Medelhavet markerar därför inte bara ett lyft för Egypten – utan också en möjlighet att påverka energibalansen i ett större europeiskt perspektiv.

LÄS MER: UPPGIFTER: Ukraina har nytt supervapen

Kan minska energikrisen

Gaspriserna i Europa har stigit med hela 25 procent, rapporterade Bloomberg i mars.

Ett av skälen är att gaspriserna påverkas mycket starkt av kriget i Iran.

Tidpunkten för upptäckten beskrivs därför som särskilt viktig menar Euronews, eftersom Egypten samtidigt drabbats av störningar i gasleveranser från bland annat Qatar och Israel.

Det har lett till kraftigt ökade importkostnader och press på landets ekonomi.

Fyndet kan därför bidra till att lätta trycket på energisystemet – både i Egypten och potentiellt i Europa, där efterfrågan på gas är fortsatt hög.

Europa kan lyftas

I ett läge där energipriserna är pressade av konflikter och osäkerhet kan nya leveranser spela en viktig roll för att stabilisera marknaden.

En instabil europeisk gasmarknad påverkar även Sverige.

– Osäkerheten som finns på gasmarknaden påverkar elpriserna. I exempelvis Tyskland används gas i stor omfattning för att producera el. Detta i kombination med att det europeiska elsystemet är sammankopplat innebär att höga gaspriser även påverkar priserna på el i Sverige, framhöll Energimyndigheten nyligen i ett uttalande.

Anders Wallinder, som är chef vid avdelningen för trygg energiförsörjning på Energimyndigheten, har tidigare flaggat för samma sak.

Sverige har ett lågt behov av gas, men påverkas ändå av marknaden eftersom det svenska elsystemet är tätt sammankopplat med flera andra europeiska länder. Gasbrist i Europa leder till högre elpriser i Sverige, enligt Wallinder.

LÄS MER: Europeiskt land lämnar Putins allians

Foto: P. Neznanov

Text: Redaktionen