PROGNOS: Så blir elpriset 2023

2023 01 01

2022 blev det dyraste elåret någonsin i Sverige och mycket talar för att 2023 blir ännu värre.

Det konstaterar GodEl som kartlagt situationen på elområdet i Sverige under det gångna året.

Putins brutala krig

Sveriges elpris påverkas både av faktorer som är unika för Sverige och faktorer som gemensamma för hela Europa.

– Den huvudsakliga faktorn är dock den strypta naturgasexporten från Ryssland till Europa, uppger GodEl.

– Och ryska invasionen av Ukraina som fick naturgaspriset att skjuta i höjden.

Det har påverkat Europas elpriser eftersom naturgas används för att producera el.

Om tillgången på el i exempelvis elområde 4 i Sydsverige är lägre än elförbrukningen så närmar sig Sverige övriga Europas prisnivå.

– Och tvärtom går elpriset ner när tillgången på el räcker till att både möta elförbrukningen i elområdet och fylla den maximala kapaciteten i utlandsförbindelserna, uppger GodEl.

Elpriset 2022

Så här ser Sveriges elpris ut att bli i genomsnitt 2022 avseende spotpriset per kilowattimme.

Elområde 1 Norra Norrland 69 öre

Elområde 2 Södra Norrland 72 öre

Elområde 3 Svealand/Norra Götaland 146 öre

Elområde 4 Södra Götaland 170 öre

Detta kan jämföras med priset under 2012 till 2020 som låg på omkring 18 till 48 öre i alla fyra elområden enligt GodEl.

Elpriset 2023

Inför 2023 pekar en del på att elpriset kan bli ännu högre i Sverige.

Så här ser GodEls senaste prognos ut.

Elområde 1 Norra Norrland 75 öre

Elområde 2 Södra Norrland 75 öre

Elområde 3 Svealand/Norra Götaland 240 öre

Elområde 4 Södra Götaland 240 öre

Osäkerheten är dock stor.

– Elmarknaden är mycket oberäknelig just nu och det är enormt svårt att veta vad vi kan vänta oss av 2023, framhåller GodEl.

Fem faktorer

Bolaget uppger att fem faktorer är extra värdefulla att studera när det gäller elpriset 2023.

1, EU:s marknadsinterventioner kan påverka naturgaspriset och elmarknaden en hel del. Det handlar om pristak på naturgas och intäktstak på elproduktion med mera.

2, Vädret med fokus på temperatur och köld under vintern januari till mars påverkar en hel del.

3, Vädret med fokus på blåst och regn under hela året 2023 påverkar vindkraften och vattenkraften.

4, Tillgången på flytande naturgas LNG.

5, Drift och eventuella avbrott av svenska kärnkraften.

Foto: Tomas Arlemo, Svenska Kraftnät

Text: Redaktionen

Enormt fynd i Norge – största i hela Europa

2026 03 04

En stor upptäckt har gjorts i Norge som kan minska beroendet av Kina.

Europa är som bekant i hög grad beroende av Kina för sällsynta jordartsmetaller.

Kontinenten har i dagsläget inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller.

Men nu kommer uppgifter om ett enormt fynd i Norge som kan ändra på det.

Enormt fynd

En uppskattning av mineralresurserna vid en gruva som utvecklas av Rare Earths Norway – Europas största projekt för sällsynta jordartsmetaller – har rusat med 81 procent sedan den förra utvärderingen för två år sedan, uppger Reuters.

Europa har inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller, och utvecklingen av företagets Fen-projekt skulle kunna stödja kontinentens strävan att minska beroendet av den dominerande producenten Kina.

“Världsklass”

Projektet har 15,9 miljoner ton totalt innehåll av sällsynta jordartsoxider i indikerade och antagna resurser, enligt ett uttalande från konsultföretaget WSP.

Den nya uppskattningen återspeglar ytterligare prospekteringsborrningar som ägde rum förra året och kan jämföras med de 8,8 miljoner ton som beräknades 2024.

– Genom att nästan fördubbla sin kända storlek har Rare Earths Norway gått från att vara en lovande upptäckt till en strategisk tillgång i världsklass, säger Bernd Schaefer, vd för EIT RawMaterials, ett EU-finansierat organ för kritiska mineraler.

Läs mer: Pentagon går rakt emot Trump

Tar tid

Det är inte bara i Norge som jakten efter sällsynta jordartsmetaller pågår i Europa.

Men byråkrati ställer till det, menar Jan Moström, verkställande direktör för LKAB.

“Bara då blandar vi oss i”

Så här låter det från Moström:

– Jag har pratat i Bryssel de senaste två eller tre åren om de enorma nackdelar vi skapade under 1970- och 1980-talen, när vi lade ner gruvindustrin och började importera metaller från Sydamerika, Afrika och Australien, säger han till The Guardian.

Läs mer: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Foto: M Oetelaar

Text: Redaktionen

Bekräftat: Stopp för fartkameror i Sverige

2026 03 04

Under de senaste 20 åren har tusentals fartkameror satts upp längs svenska vägar.

Trafikverket planerar för att placera ut ytterligare 1 000 kameror under de kommande fem åren.

Då kommer det totala antalet vara 4 000.

Men sedan är det stopp.

– Nu är väl tanken att vi inte sätter upp några fler utan vi har tillsammans med Polisen kommit fram till 4 000 som ett rimligt antal där det är samhällsekonomiskt lönsamt, säger Per Hurtig, nationell samordnare på Trafikverket, till SR.

Gör större nytta

Satsningen på det stora antalet fartkameror är en del av den svenska nollvisionen på landets vägar.

Men efter att ha investerat i kameror under många år ser nu Trafikverket en annan insats som gör störst nytta.

– Det vi ser gör störst nytta är att bygga mötesseparerade vägar, säger Per Hurtig till radiokanalen.

Nollvisionen

Nollvisionen är grunden för trafiksäkerhetsarbetet i Sverige.

Visionen antogs av riksdagen 1997 och är ett uttalat mål att ingen ska dödas eller skadas allvarligt på de svenska vägarna.

Med nollvisionens synsätt är omsorgen om människors liv och hälsa ett absolut krav vid vägtransportsystemets utformning och funktion, uppger Trafikverket.

Etappmål har satts

I början av 2020 fattade regeringen beslut om ett nytt etappmål för nollvisionen.

Ambitionen är att antalet omkomna i trafiken ska halveras fram till 2030.

Antalet allvarligt skadade ska minska med 25 procent.

– I faktiska tal innebär det max 133 omkomna samt maximalt 3100 allvarligt skadade i vägtrafiken år 2030, uppger Trafikverket.

LÄS OCKSÅ: Bekräftat: Bilister får betala mer – ”I synnerhet i storstäderna”

Ansvar fördelas

Ansvaret för trafiksäkerheten är fördelat på följande sätt:

- Systemutformarna har alltid det yttersta ansvaret för vägtransportsystemets utformning, skötsel och användning och har därmed tillsammans ett ansvar för hela systemets säkerhetsnivå.

- Trafikanterna har ansvar för att visa hänsyn, omdöme och ansvar i trafiken samt att följa trafikreglerna.

- Om trafikanterna inte tar sin del av ansvaret måste systemutformarna vidta ytterligare åtgärder i den mån detta krävs för att motverka att människor dödas eller allvarligt skadas.

Källa: Trafikverket

LÄS MER: Bekräftat: Billigaste biltypen att köra i Sverige

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen