Publicerade bild på Strandhälls hus – Kritik mot SD-finansierad kanal

2021 12 03

SD:s mediakanal Riks programledare har publicerat en video på Annika Strandhälls (S) hus och den nyvalda ministern berättar hur hon lever under hotbild. Hon får även stöd av KD-ledaren Ebba Busch.

Det rapporterar flera tidningar som redogör för hur klimat- och miljöministern är oroad och redogör för hur både hon själv och hennes familj lever under hot.

– Min 12 åriga dotter var ensam hemma och vi lever tack vare dessa högerextremister med en ständig hotbild, skriver Annika Strandhäll på Twitter.

Kritik mot SD-finansierad kanal

Programledaren har publicerat en film som tycks vara tagen med en drönare och som flyger över ministerns bostad rapporterar Expressen.

Annika Strandhäll lever under hotbild och riktar nu hård kritik mot den SD-finansierade kanalen enligt Aftonbladet.

12-åriga dottern

– På vägen hem idag fick jag kännedom om att @sdriks propagandamedia @Riksstudios kört drönare över mitt hus och lagt ut video och bild till kreti och pleti. Min 12 åriga dotter var ensam hemma och vi lever tack vare dessa högerextremister med en ständig hotbild. Vart går gränsen, framför Annika Strandhäll.

Inte andra partiers representanter

Hon berättar för Aftonbladet att hon och hennes familj har hot över sig.

– Att programledaren för SD-riks väljer att publicera drönarbilder över mitt hus och därmed gör det möjligt för fler av hennes följare och sympatisörer att identifiera var jag bor är obehagligt och överskrider gränsen för vad som är anständigt. Representanter för andra riksdagspartier agerar inte så här, framhåller ministern till Aftonbladet.

Strandhäll stöds av Busch

KD-ledaren Ebba Busch är en av de som reagerar och ger sitt stöd till Strandhäll.

– Det finns gränser som aldrig någonsin får passeras. För att det omöjligt kan vara försvarligt ur ”granska makten” perspektivet. När säkerheten för folkvalda och deras familjer hotas så hotas också vårt demokratiska system. Oavsett vad vi tycker om den folkvaldes åsikter i övrigt, framhåller KD-ledaren.

Har godkänt bild

Riks ansvarige utgivare, Dick Erixon, uppger enligt Aftonbladet att han inte känner till att någon video publicerats men att han godkänt att en bild på ministerns hus publiceras.

ANALYS

Hatet och hoten mot politiker är något som det ständigt rapporteras om. Allt från partiledare och ministrar ända ned till lokalpolitiker – många drabbas av hat och inte minst grova personangrepp i sociala medier.

Sveriges Kommuner och Regioner rapporterar om hur hatet leder till att folk hoppar av politiken vilket är en allvarlig utveckling som även kan få många yngre att välja bort politiskt engagemang.

Tonen inför valåret 2022 är mycket hård mellan partierna och det är viktigt att såväl partierna som enskilda politiker liksom även media tänker på att det finns gränser.

Foto: Sveriges Riksdag

UPPGIFTER: Rysk katastrof nära – Ukraina sätter in dödsstöten

2026 06 22

Ukraina har intensifierat sina attacker mot den ryskockuperade Krymhalvön.

Samtliga broar som förbinder Krym med ryskockuperade regioner i Ukraina uppges ha attackerats och skadats.

Nu förbereder den ukrainska militären nådastöten.

Enligt en av Rysslands mest välkända militärbloggare planerar Ukraina en attack mot Kjertbron, som förbinder halvön med det ryska fastlandet.

Bloggaren, som använder aliaset ”Rybar”, bedömer att den ökade ukrainska aktiviteten på Krym är en del av förberedelserna inför en avgörande och storskalig attack mot den strategiskt viktiga bron.

– Trycket på Krymbron kommer helt klart att öka under de kommande veckorna, skriver Rybar på Telegram, enligt Berlingske.

– Fienden har delvis uppnått sina mål i form av en bränslekollaps och avbrott i strömförsörjningen och kommer nu försöka gå vidare till den sista fasen av sin långsiktiga kampanj, vars slutgiltiga mål är att förstöra Kjertbron, fortsätter militärbloggaren.

Potentiell katastrof för Ryssland

Ukraina har tidigare attackerat Kjertbron under kriget.

Två omfattande attacker genomfördes i oktober 2022 och i juli 2023.

Den senaste större attacken mot bron inträffade förra sommaren. I juni 2025 skakades bron av en kraftig explosion efter att den ukrainska säkerhetstjänsten SBU minerat flera brofästen.

Kjertbron är en central försörjningsled för den ryska krigsinsatsen i Ukraina och en viktig transportväg för ryska trupper. Om bron skulle slås ut bedöms det få stora militära konsekvenser för Rysslands anfallskrig.

LÄS MER: Putins missilfabrik under attack

Massiv prestigeförlust

Förutom de militära konsekvenserna vore en utslagen bro till Krym en enorm prestigeförlust för Rysslands diktator Vladimir Putin.

Halvön annekterades olagligt av Ryssland 2014 och betraktas i dag av Putinregimen som en integrerad del av den Ryska federationen.

När bron invigdes fyra år efter annekteringen sades den ha kostat 228 miljarder rubel att bygga, vilket vid tidpunkten motsvarade cirka 30 miljarder svenska kronor.

Ukrainas president Volodymyr Zelensky har flera gånger påtalat att Krymhalvön måste återgå till ukrainsk kontroll.

– Vi måste kämpa för folket på Krym, och i alla andra delar av det ockuperade Ukraina, sade han exempelvis 2024, tio år efter annekteringen.

LÄS OCKSÅ: SWEDBANK: Lägre priser i sommar – orsakar rusning

Foto: Sociala medier resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen

“Enda alternativet” – Kreml nära ödesbeslut

2026 06 22

Kreml uppges vara på väg att spela ut vad som kan vara sitt sista kort i Ukrainakriget.

Rysslands militära produktion har stagnerat.

Med undantag för långdistansvapen och obemannade system har Putinregimen förlorat förmågan att öka vapenproduktionen, uppger källor för den ansedda tidningen Financial Times.

– Utan investeringar är det omöjligt att öka vapenproduktionen, och det kommer att ta år, säger en av tre västerländska underrättelsetjänstemän som tidningen talat med.

“Enda alternativet”

Rekordlåg arbetslöshet och svårigheter att attrahera kvalificerade specialister för högteknologisk utveckling uppges också ställa till det för Ryssland.

Samtidigt har Ukrainas utveckling av drönare med längre räckvidder accelererat. Det har minskat den ryska fördelen av att vara fler soldater på slagfältet.

Nu återstår enbart Kremls “enda alternativ”, skriver FT.

Massmobilisering.

– Ryssland kommer att leta efter olika sätt att påverka situationen i Ukraina, men förutom kärnvapen tror jag inte att de verkligen kommer att kunna förändra stridernas förlopp under de kommande månaderna om de inte tillkännager ytterligare en mobilisering, säger Konrad Muzyka, chef för den polska analysgruppen Rochan Consulting, enligt exiltidningen The Moscow Times.

Andra läser: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sista kortet

En ny tvångsmobilisering i Ryssland har av experter uppskattats som Vladimir Putins sista kort att spela ut. Scenariot beskrivs som ett val mellan kriget eller ryska folket och skulle kunna rubba regimens stabilitet.

– Det är något Putin har varit angelägen om att undvika, efter att den första "partiella mobiliseringen" visat sig vara oerhört impopulär och fick många ryssar att emigrera, uppgav CNN tidigare i juni.

Nigel Gould-Davies, senior fellow för Ryssland och Eurasien vid International Institute for Strategic Studies, menar att Kreml snart står inför “ett grundläggande val”.

– Om huruvida de ska radikalt öka sina krav på Rysslands ekonomi och samhälle eller skala ner sina krigsmål, säger han till samma kanal.

Andra läser: Sverige slår USA – hamnar en plats före

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen