Publicerade bild på Strandhälls hus – Kritik mot SD-finansierad kanal

2021 12 03

SD:s mediakanal Riks programledare har publicerat en video på Annika Strandhälls (S) hus och den nyvalda ministern berättar hur hon lever under hotbild. Hon får även stöd av KD-ledaren Ebba Busch.

Det rapporterar flera tidningar som redogör för hur klimat- och miljöministern är oroad och redogör för hur både hon själv och hennes familj lever under hot.

– Min 12 åriga dotter var ensam hemma och vi lever tack vare dessa högerextremister med en ständig hotbild, skriver Annika Strandhäll på Twitter.

Kritik mot SD-finansierad kanal

Programledaren har publicerat en film som tycks vara tagen med en drönare och som flyger över ministerns bostad rapporterar Expressen.

Annika Strandhäll lever under hotbild och riktar nu hård kritik mot den SD-finansierade kanalen enligt Aftonbladet.

12-åriga dottern

– På vägen hem idag fick jag kännedom om att @sdriks propagandamedia @Riksstudios kört drönare över mitt hus och lagt ut video och bild till kreti och pleti. Min 12 åriga dotter var ensam hemma och vi lever tack vare dessa högerextremister med en ständig hotbild. Vart går gränsen, framför Annika Strandhäll.

Inte andra partiers representanter

Hon berättar för Aftonbladet att hon och hennes familj har hot över sig.

– Att programledaren för SD-riks väljer att publicera drönarbilder över mitt hus och därmed gör det möjligt för fler av hennes följare och sympatisörer att identifiera var jag bor är obehagligt och överskrider gränsen för vad som är anständigt. Representanter för andra riksdagspartier agerar inte så här, framhåller ministern till Aftonbladet.

Strandhäll stöds av Busch

KD-ledaren Ebba Busch är en av de som reagerar och ger sitt stöd till Strandhäll.

– Det finns gränser som aldrig någonsin får passeras. För att det omöjligt kan vara försvarligt ur ”granska makten” perspektivet. När säkerheten för folkvalda och deras familjer hotas så hotas också vårt demokratiska system. Oavsett vad vi tycker om den folkvaldes åsikter i övrigt, framhåller KD-ledaren.

Har godkänt bild

Riks ansvarige utgivare, Dick Erixon, uppger enligt Aftonbladet att han inte känner till att någon video publicerats men att han godkänt att en bild på ministerns hus publiceras.

ANALYS

Hatet och hoten mot politiker är något som det ständigt rapporteras om. Allt från partiledare och ministrar ända ned till lokalpolitiker – många drabbas av hat och inte minst grova personangrepp i sociala medier.

Sveriges Kommuner och Regioner rapporterar om hur hatet leder till att folk hoppar av politiken vilket är en allvarlig utveckling som även kan få många yngre att välja bort politiskt engagemang.

Tonen inför valåret 2022 är mycket hård mellan partierna och det är viktigt att såväl partierna som enskilda politiker liksom även media tänker på att det finns gränser.

Foto: Sveriges Riksdag

17 länder går ihop mot Putin

2026 04 12

En mängd europeiska länder ska ställa Putin inför rätta.

Minst 17 europeiska länder är redo att stödja en särskild tribunal mot Ryssland.

Ett avgörande steg mot att kunna lagföra aggressionen och kriget mot Ukraina, rapporterar Kyiv Independent.

Genombrott i Europa

Planerna på en särskild tribunal för att åtala Rysslands aggression mot Ukraina har nu nått en kritisk punkt.

Minst 17 europeiska länder har signalerat sitt stöd – fler än de 16 som krävs för att processen ska gå vidare inom Europarådet.

Det innebär att frågan kan tas upp på allvar vid ministermötet i maj.

–Det är ett genombrott som förändrar dynamiken i Europa, uppger tidningen.

Belgien är ett av länderna som är nära att ansluta sig formellt.

–Vi anser att det är både en juridisk nödvändighet och en politisk skyldighet att täppa till straffriheten för aggressionsbrottet, säger landets utrikesdepartement i ett uttalande.

LÄS MER: Ryssland attackerat – 1 000 kilometer från frontlinjen

Tribunalens uppgift

Den särskilda tribunalen är tänkt att fokusera på själva beslutet att inleda krig – det som i folkrätten kallas aggressionsbrott.

Det skiljer sig från krigsbrott, som redan utreds av Internationella brottmålsdomstolen i Haag.

Bakgrunden är att den nuvarande domstolen saknar jurisdiktion över just beslutet att invadera Ukraina.

Därför behövs ett separat rättsligt organ.

Ukraina uppmanar fler

Utöver de europeiska länderna har även Costa Rica anslutit sig, vilket visar att initiativet kan få global räckvidd.

Samtidigt hoppas Ukraina på ännu bredare stöd.

–Vi räknar med en mycket bredare krets av deltagare, säger Andrij Sybiha, Ukrainas utrikesminister.

Danmark och Österrike är bland de länder som tydligt signalerat sitt stöd, även om vissa formella beslut fortfarande väntar.

Beslut i maj

Mycket tyder på att Nederländerna kan bli värdland för tribunalen, med Haag som en naturlig plats för internationell rättskipning.

Förberedelserna är redan i gång, enligt nederländska företrädare.

Moldavien, som håller i ordförandeskapet, har gjort tribunalen till sin högsta prioritet.

När Europarådets 46 medlemsländer möts i Chisinau den 14–15 maj väntas frågan ta ett stort steg framåt.

LÄS MER: Stor explosion i Ryssland

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Viktig medicin kan försvinna från Sverige

2026 04 11

En del läkemedel i Sverige riskerar att försvinna.

Europa tappar sin ledande roll i läkemedelsutveckling när investeringar flyttar till USA och Kina.

Det kan leda till att nya mediciner lanseras senare – eller inte alls – i Sverige.

Europa halkar efter

För 35 år sedan stod Europa för nästan hälften av forskning och utveckling inom läkemedel.

I dag är siffran nere på omkring 26 procent, medan USA har vuxit till cirka 55 procent.

Kina har snabbt blivit en stor aktör inom läkemedelsutveckling. För tio år sedan stod landet för bara 4 procent av den globala forskningsbudgeten i branschen, men i dag är andelen nära en tredjedel enligt ING.

Den här förskjutningen innebär att läkemedelsbolag i allt högre grad prioriterar andra marknader än Europa.

– För läkemedel där värde är lösningen kommer vi att se uppskjutningar av lanseringar i Europa, säger Diederik Stadig, sjukvårdsanalytiker på finansbolaget ING, till CNBC.

Det betyder i praktiken att patienter i Europa – inklusive Sverige – kan få vänta längre på nya behandlingar.

LÄS MER: Bästa bilen i världen har utsetts

Sverige kan drabbas

Sverige, som är en del av EU:s gemensamma läkemedelsmarknad, påverkas direkt om bolag väljer bort Europa för lanseringar eller investeringar.

Om läkemedelsbolag prioriterar USA-marknaden, där betalningsviljan är högre, kan vissa mediciner helt enkelt bli sena eller i värsta fall inte lanseras i Europa alls.

Detta är särskilt allvarligt för patienter med ovanliga sjukdomar eller behov av nya specialläkemedel, där tillgången ofta är beroende av just de senaste innovationerna.

– Vi måste öka utgifterna och utrota statliga återkrav och skatter – den här politiken är avgörande för att hålla företag kvar i EU och förbättra tillgången, säger Nathalie Moll, generaldirektör för branschorganisationen EFPIA.

Redan brist

SVT rapporterade redan för tre år sedan om läkemedelsbrist.

Då uppgavs den svaga svenska kronan som en av flera faktorer bakom den ökande läkemedelsbristen i Sverige.

När kronan tappar i värde blir det dyrare för apotek och regioner att köpa in mediciner från den globala marknaden, vilket kan påverka tillgången.

Det innebär att läkemedel som tillverkas utomlands kan bli dyrare att importera till Sverige, vilket i sin tur ökar risken för att vissa mediciner prioriteras bort eller blir restnoterade.

– Det är en komponent som försvårar just Sveriges situation, sade Bengt Mattson, sakkunnig på Läkemedelsindustriföreningen, LIF, till SVT vid tillfället.

LÄS MER: UPPGIFTER: Ukraina har nytt supervapen

Foto: R Sorin

Text: Redaktionen