Publicerade bild på Strandhälls hus – Kritik mot SD-finansierad kanal

2021 12 03

SD:s mediakanal Riks programledare har publicerat en video på Annika Strandhälls (S) hus och den nyvalda ministern berättar hur hon lever under hotbild. Hon får även stöd av KD-ledaren Ebba Busch.

Det rapporterar flera tidningar som redogör för hur klimat- och miljöministern är oroad och redogör för hur både hon själv och hennes familj lever under hot.

– Min 12 åriga dotter var ensam hemma och vi lever tack vare dessa högerextremister med en ständig hotbild, skriver Annika Strandhäll på Twitter.

Kritik mot SD-finansierad kanal

Programledaren har publicerat en film som tycks vara tagen med en drönare och som flyger över ministerns bostad rapporterar Expressen.

Annika Strandhäll lever under hotbild och riktar nu hård kritik mot den SD-finansierade kanalen enligt Aftonbladet.

12-åriga dottern

– På vägen hem idag fick jag kännedom om att @sdriks propagandamedia @Riksstudios kört drönare över mitt hus och lagt ut video och bild till kreti och pleti. Min 12 åriga dotter var ensam hemma och vi lever tack vare dessa högerextremister med en ständig hotbild. Vart går gränsen, framför Annika Strandhäll.

Inte andra partiers representanter

Hon berättar för Aftonbladet att hon och hennes familj har hot över sig.

– Att programledaren för SD-riks väljer att publicera drönarbilder över mitt hus och därmed gör det möjligt för fler av hennes följare och sympatisörer att identifiera var jag bor är obehagligt och överskrider gränsen för vad som är anständigt. Representanter för andra riksdagspartier agerar inte så här, framhåller ministern till Aftonbladet.

Strandhäll stöds av Busch

KD-ledaren Ebba Busch är en av de som reagerar och ger sitt stöd till Strandhäll.

– Det finns gränser som aldrig någonsin får passeras. För att det omöjligt kan vara försvarligt ur ”granska makten” perspektivet. När säkerheten för folkvalda och deras familjer hotas så hotas också vårt demokratiska system. Oavsett vad vi tycker om den folkvaldes åsikter i övrigt, framhåller KD-ledaren.

Har godkänt bild

Riks ansvarige utgivare, Dick Erixon, uppger enligt Aftonbladet att han inte känner till att någon video publicerats men att han godkänt att en bild på ministerns hus publiceras.

ANALYS

Hatet och hoten mot politiker är något som det ständigt rapporteras om. Allt från partiledare och ministrar ända ned till lokalpolitiker – många drabbas av hat och inte minst grova personangrepp i sociala medier.

Sveriges Kommuner och Regioner rapporterar om hur hatet leder till att folk hoppar av politiken vilket är en allvarlig utveckling som även kan få många yngre att välja bort politiskt engagemang.

Tonen inför valåret 2022 är mycket hård mellan partierna och det är viktigt att såväl partierna som enskilda politiker liksom även media tänker på att det finns gränser.

Foto: Sveriges Riksdag

Högsta varning utfärdas – hushållen nära jättesmäll

2026 03 12

Det internationella maritima informationscentret, JMIC, har utfärdat högsta möjliga varning för sjöfarten genom Hormuzsundet.

Röd markering – den högsta varningsnivån – gäller för närvarande. Detta efter att omkring 20 kommersiella fartyg attackerats i eller i närheten av Hormuzsundet, rapporterar AFP.

Samtidigt rapporteras det att Irans militär börjat placera ut minor i farleden.

Ett skräckscenario för världsekonomin.

Även om kriget skulle ta slut innebär en minering av sundet att sjöfarten kommer att stå still under en längre tid.

– Oavsett om man har försäkring, hur många lastfartygskaptener skulle vilja segla dit med vetskapen om att det finns ett minfält längre fram? säger Jan von Gerich, chefsanalytiker på Nordea, till Iltalehti.

Hans Liwång, professor i försvarssystem vid Försvarshögskolan, gör samma bedömning.

– Risken att träffa en mina kan vara tillräckligt för att de här civila lastfartygen väljer att inte passera genom sundet. Iran behöver bara skapa osäkerhet för att flödet av olja ska stoppas i regionen, säger han till DN.

”Ingen kan ersätta”

En längre stängning av Hormuzsundet kommer att leda till omfattande kostnadsökningar runt om i världen. Omkring 20 procent av all gas som produceras och cirka 25 procent av världens sjöburna olja transporteras genom sundet.

– Ingen aktör kan ersätta den mängd som skulle gå förlorad, säger Jan von Gerich till Iltalehti.

LÄS MER: EU-CHEFEN: Stort misstag av Europa – kan bli dyrt

Hushållen får ta smällen

Thina Saltvedt är expert på oljemarknaden och senior rådgivare på Nordea. Hon konstaterar att hushållen redan i dag märker av effekterna av energikrisen i Mellanöstern. Om stoppet i Hormuzsundet blir långvarigt kommer det leda till ”storskaliga effekter”, varnar experten.

– När du kommer till pumpen och ska fylla bensin eller diesel så kommer du märka det ganska fort, inom den närmaste veckan, säger hon till Expressen och tillägger:

– Det är fruktansvärt svårt att säga hur mycket det kommer stiga. Det beror på hur lagernivåerna ser ut, men det är också ett problem med raffinaderierna som det har bombats mot.

Drivmedelspriser som skjuter i höjden riskerar också att elda på inflationen, vilket statsminister Ulf Kristersson (M) har varnat för.

Högre bränslepriser innebär att företag får ökade transport- och produktionskostnader. Kostnadsökningar som företagen ofta kompenserar för genom att höja priserna på sina varor.

LÄS OCKSÅ: Ryssland kan skicka in soldater i nytt land – president larmar

Foto: StockSnap

Text: Redaktionen

Totalt haveri – 900 miljoner skattekronor i sjön

2026 03 11

Under flera år satsades hundratals miljoner på en stor omställning.

De nationella proven i den svenska skolan skulle ställas om och genomföras digitalt.

Men i sista stund stoppades de nya proven för året.

– För att skapa bättre förutsättningar och ge rektorer, lärare och elever så god framförhållning som möjligt avser regeringen att skjuta fram införandet av digitala nationella prov, sade gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm (L) om beskedet, i ett uttalande.

– Skolans personal och elever förtjänar bättre än den ryckighet och oförutsägbarhet som varit de senaste åren.

900 miljoner i sjön

Totalt har omkring 900 miljoner kronor satsats på det havererade projektet, rapporterar DN.

En kostnad som kunde blivit betydligt mindre om kritikerna fått sin röst hörd.

Joakim Malmström tillträdde som generaldirektör för Skolverket 2024.

I förra veckan meddelade han sin avgång, och han är kritisk mot processen kring digitalisering av de nationella proven.

– När jag protesterade mot det genom att säga att kvalitet måste väl ändå vara viktigast, fick jag svaret att ”nej, det har varit ett sånt tryck från regeringar genom alla år, vi måste få fram och leverera på det här”, säger han till DN.

LÄS OCKSÅ: Tung nedläggning i bilbranschen – 195 får gå

Regeringen ändrar uppdraget

I slutet av februari gick regeringen ut och meddelade att uppdraget kring de nationella proven ändras.

Tillsvidare ska de genomföras i pappersform, precis som tidigare.

Men ambitionen är att ställa om längre fram.

– Regeringen har i dialog med Skolverket kommit fram till att det behövs ett omtag i arbetet med digitala nationella prov. Eleverna kommer därför att genomföra nationella prov på papper under de kommande åren, uppger Skolverket i ett uttalande.

”Borde gjorts tidigare”

Skolverket borde dragit i handbromsen mycket tidigare, anser Joakim Malmström som anser att satsningen blivit ett misslyckande.

– Vi sitter med ett system som har utvecklats under nio år och som i dag inte kan användas för att genomföra storskaliga digitala prov. Det här omtaget borde ju ha gjorts tidigare, och man borde ha gjort på andra sätt, säger han till DN.

Det var det australiensiska techbolaget Sonet systems som fick uppdraget att utveckla de digitala proven. De har valt att inte svara på kritiken.

LÄS MER: UPPGIFTER: Svenskt jätteföretag har lurat alla

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen