PUTIN-ALLIERAD: Ryssland behöver landkorridor genom Natoländer

2025 01 21

Vladimir Solovjov har länge varit en av den ryska diktatorn Vladimir Putins ledande propagandister.

Tv-ankaret är känd för att förmedla Kremls åsikter och propaganda.

Nu har han återigen hamnat i blickfånget.

I ett tv-framträdande säger Solovjov att Ryssland behöver etablera en landkorridor till den ryska exklaven Kaliningrad, som ligger inklämd mellan Natoländerna Polen och Litauen.

Enligt planen ska landkorridoren gå genom både Polen och Litauen.

– Ryssland behöver en landkorridor till Kaliningrad och vi måste eliminera fientliga stater vid våra gränser, säger Solovjov i tv-klippet.

En stund senare står han för ännu ett hätskt utspel.

Solovjov framhåller att Moskva bör betrakta samtliga Natoländer som stödjer Ukraina som legitima militära mål.

– Zelenskyj backas upp av nazistater som förser honom med allt han behöver, säger han och påpekar att Tysklands försvarsminister Boris Pistorius nyligen besökte den ukrainske presidenten.

Tv-ankaret anser att den ryska militären borde försökt döda Pistorius.

– Är inte han, den tyske försvarsministern, ett legitimt mål för Ryssland i det här läget? Han tillhör en av de främsta leverantörerna av dödliga vapen som används för attacker på vårt territorium. Varför är han inte ett legitimt mål när han anländer till Ukraina?

Uppmanar västvärlden

Den ryska propagandistens uttalande har delats av den ukrainske inrikesministerns rådgivare Anton Gerasjtjenko.

Gerasjtjenko uppmanar Europa att ta hotet på allvar.

– Låter detta som ett land som är redo att sätta sig ner och förhandla? frågar han sig .

Höjer tonläget

Vladimir Solovjovs hotfulla uttalanden sker under en känslig tid för Europa.

Många europeiska ledare oroar sig för vad Donald Trumps inträde i Vita huset kommer innebära för kriget i Ukraina och relationen mellan väst och Ryssland.

Trumps arbetar hårt för att få till ett fredsavtal mellan Ukraina och Ryssland. Enligt diverse uppgifter är presidenten beredd att göra betydande eftergifter till Ryssland, vilket oroar många länder i Europa.

Den tyska regeringen har bland annat varnat för att Ryssland kan attackera Nato om landet ges tid att rusta upp militärt.

– Våra militära rådgivare säger mig: Ryssland kan inom fem till åtta vara i stånd att angripa Natoterritorium. Om Ryssland är berett att den risken – det kan vi för dagen inte utesluta, har den tyske försvarsministern Boris Pistorius sagt till DN.

Foto: Alex343

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Rysk katastrof nära – Ukraina sätter in dödsstöten

2026 06 22

Ukraina har intensifierat sina attacker mot den ryskockuperade Krymhalvön.

Samtliga broar som förbinder Krym med ryskockuperade regioner i Ukraina uppges ha attackerats och skadats.

Nu förbereder den ukrainska militären nådastöten.

Enligt en av Rysslands mest välkända militärbloggare planerar Ukraina en attack mot Kjertbron, som förbinder halvön med det ryska fastlandet.

Bloggaren, som använder aliaset ”Rybar”, bedömer att den ökade ukrainska aktiviteten på Krym är en del av förberedelserna inför en avgörande och storskalig attack mot den strategiskt viktiga bron.

– Trycket på Krymbron kommer helt klart att öka under de kommande veckorna, skriver Rybar på Telegram, enligt Berlingske.

– Fienden har delvis uppnått sina mål i form av en bränslekollaps och avbrott i strömförsörjningen och kommer nu försöka gå vidare till den sista fasen av sin långsiktiga kampanj, vars slutgiltiga mål är att förstöra Kjertbron, fortsätter militärbloggaren.

Potentiell katastrof för Ryssland

Ukraina har tidigare attackerat Kjertbron under kriget.

Två omfattande attacker genomfördes i oktober 2022 och i juli 2023.

Den senaste större attacken mot bron inträffade förra sommaren. I juni 2025 skakades bron av en kraftig explosion efter att den ukrainska säkerhetstjänsten SBU minerat flera brofästen.

Kjertbron är en central försörjningsled för den ryska krigsinsatsen i Ukraina och en viktig transportväg för ryska trupper. Om bron skulle slås ut bedöms det få stora militära konsekvenser för Rysslands anfallskrig.

LÄS MER: Putins missilfabrik under attack

Massiv prestigeförlust

Förutom de militära konsekvenserna vore en utslagen bro till Krym en enorm prestigeförlust för Rysslands diktator Vladimir Putin.

Halvön annekterades olagligt av Ryssland 2014 och betraktas i dag av Putinregimen som en integrerad del av den Ryska federationen.

När bron invigdes fyra år efter annekteringen sades den ha kostat 228 miljarder rubel att bygga, vilket vid tidpunkten motsvarade cirka 30 miljarder svenska kronor.

Ukrainas president Volodymyr Zelensky har flera gånger påtalat att Krymhalvön måste återgå till ukrainsk kontroll.

– Vi måste kämpa för folket på Krym, och i alla andra delar av det ockuperade Ukraina, sade han exempelvis 2024, tio år efter annekteringen.

LÄS OCKSÅ: SWEDBANK: Lägre priser i sommar – orsakar rusning

Foto: Sociala medier resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen

“Enda alternativet” – Kreml nära ödesbeslut

2026 06 22

Kreml uppges vara på väg att spela ut vad som kan vara sitt sista kort i Ukrainakriget.

Rysslands militära produktion har stagnerat.

Med undantag för långdistansvapen och obemannade system har Putinregimen förlorat förmågan att öka vapenproduktionen, uppger källor för den ansedda tidningen Financial Times.

– Utan investeringar är det omöjligt att öka vapenproduktionen, och det kommer att ta år, säger en av tre västerländska underrättelsetjänstemän som tidningen talat med.

“Enda alternativet”

Rekordlåg arbetslöshet och svårigheter att attrahera kvalificerade specialister för högteknologisk utveckling uppges också ställa till det för Ryssland.

Samtidigt har Ukrainas utveckling av drönare med längre räckvidder accelererat. Det har minskat den ryska fördelen av att vara fler soldater på slagfältet.

Nu återstår enbart Kremls “enda alternativ”, skriver FT.

Massmobilisering.

– Ryssland kommer att leta efter olika sätt att påverka situationen i Ukraina, men förutom kärnvapen tror jag inte att de verkligen kommer att kunna förändra stridernas förlopp under de kommande månaderna om de inte tillkännager ytterligare en mobilisering, säger Konrad Muzyka, chef för den polska analysgruppen Rochan Consulting, enligt exiltidningen The Moscow Times.

Andra läser: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sista kortet

En ny tvångsmobilisering i Ryssland har av experter uppskattats som Vladimir Putins sista kort att spela ut. Scenariot beskrivs som ett val mellan kriget eller ryska folket och skulle kunna rubba regimens stabilitet.

– Det är något Putin har varit angelägen om att undvika, efter att den första "partiella mobiliseringen" visat sig vara oerhört impopulär och fick många ryssar att emigrera, uppgav CNN tidigare i juni.

Nigel Gould-Davies, senior fellow för Ryssland och Eurasien vid International Institute for Strategic Studies, menar att Kreml snart står inför “ett grundläggande val”.

– Om huruvida de ska radikalt öka sina krav på Rysslands ekonomi och samhälle eller skala ner sina krigsmål, säger han till samma kanal.

Andra läser: Sverige slår USA – hamnar en plats före

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen