02feb26

PUTIN-ALLIERAD: Ryssland behöver landkorridor genom Natoländer

2025 01 21

Vladimir Solovjov har länge varit en av den ryska diktatorn Vladimir Putins ledande propagandister.

Tv-ankaret är känd för att förmedla Kremls åsikter och propaganda.

Nu har han återigen hamnat i blickfånget.

I ett tv-framträdande säger Solovjov att Ryssland behöver etablera en landkorridor till den ryska exklaven Kaliningrad, som ligger inklämd mellan Natoländerna Polen och Litauen.

Enligt planen ska landkorridoren gå genom både Polen och Litauen.

– Ryssland behöver en landkorridor till Kaliningrad och vi måste eliminera fientliga stater vid våra gränser, säger Solovjov i tv-klippet.

En stund senare står han för ännu ett hätskt utspel.

Solovjov framhåller att Moskva bör betrakta samtliga Natoländer som stödjer Ukraina som legitima militära mål.

– Zelenskyj backas upp av nazistater som förser honom med allt han behöver, säger han och påpekar att Tysklands försvarsminister Boris Pistorius nyligen besökte den ukrainske presidenten.

Tv-ankaret anser att den ryska militären borde försökt döda Pistorius.

– Är inte han, den tyske försvarsministern, ett legitimt mål för Ryssland i det här läget? Han tillhör en av de främsta leverantörerna av dödliga vapen som används för attacker på vårt territorium. Varför är han inte ett legitimt mål när han anländer till Ukraina?

Uppmanar västvärlden

Den ryska propagandistens uttalande har delats av den ukrainske inrikesministerns rådgivare Anton Gerasjtjenko.

Gerasjtjenko uppmanar Europa att ta hotet på allvar.

– Låter detta som ett land som är redo att sätta sig ner och förhandla? frågar han sig . 

Höjer tonläget

Vladimir Solovjovs hotfulla uttalanden sker under en känslig tid för Europa.

Många europeiska ledare oroar sig för vad Donald Trumps inträde i Vita huset kommer innebära för kriget i Ukraina och relationen mellan väst och Ryssland.

Trumps arbetar hårt för att få till ett fredsavtal mellan Ukraina och Ryssland. Enligt diverse uppgifter är presidenten beredd att göra betydande eftergifter till Ryssland, vilket oroar många länder i Europa.

Den tyska regeringen har bland annat varnat för att Ryssland kan attackera Nato om landet ges tid att rusta upp militärt.

– Våra militära rådgivare säger mig: Ryssland kan inom fem till åtta vara i stånd att angripa Natoterritorium. Om Ryssland är berett att den risken – det kan vi för dagen inte utesluta, har den tyske försvarsministern Boris Pistorius sagt till DN.

Foto: Alex343

Text: Redaktionen


8 jan 2026

17 länder går ihop mot Putin

2026 04 12

En mängd europeiska länder ska ställa Putin inför rätta.

Minst 17 europeiska länder är redo att stödja en särskild tribunal mot Ryssland.

Ett avgörande steg mot att kunna lagföra aggressionen och kriget mot Ukraina, rapporterar Kyiv Independent.

Genombrott i Europa

Planerna på en särskild tribunal för att åtala Rysslands aggression mot Ukraina har nu nått en kritisk punkt.

Minst 17 europeiska länder har signalerat sitt stöd – fler än de 16 som krävs för att processen ska gå vidare inom Europarådet.

Det innebär att frågan kan tas upp på allvar vid ministermötet i maj.

–Det är ett genombrott som förändrar dynamiken i Europa, uppger tidningen.

Belgien är ett av länderna som är nära att ansluta sig formellt.

–Vi anser att det är både en juridisk nödvändighet och en politisk skyldighet att täppa till straffriheten för aggressionsbrottet, säger landets utrikesdepartement i ett uttalande.

LÄS MER: Ryssland attackerat – 1 000 kilometer från frontlinjen

Tribunalens uppgift

Den särskilda tribunalen är tänkt att fokusera på själva beslutet att inleda krig – det som i folkrätten kallas aggressionsbrott.

Det skiljer sig från krigsbrott, som redan utreds av Internationella brottmålsdomstolen i Haag.

Bakgrunden är att den nuvarande domstolen saknar jurisdiktion över just beslutet att invadera Ukraina.

Därför behövs ett separat rättsligt organ.

Ukraina uppmanar fler

Utöver de europeiska länderna har även Costa Rica anslutit sig, vilket visar att initiativet kan få global räckvidd.

Samtidigt hoppas Ukraina på ännu bredare stöd.

–Vi räknar med en mycket bredare krets av deltagare, säger Andrij Sybiha, Ukrainas utrikesminister.

Danmark och Österrike är bland de länder som tydligt signalerat sitt stöd, även om vissa formella beslut fortfarande väntar.

Beslut i maj

Mycket tyder på att Nederländerna kan bli värdland för tribunalen, med Haag som en naturlig plats för internationell rättskipning.

Förberedelserna är redan i gång, enligt nederländska företrädare.

Moldavien, som håller i ordförandeskapet, har gjort tribunalen till sin högsta prioritet.

När Europarådets 46 medlemsländer möts i Chisinau den 14–15 maj väntas frågan ta ett stort steg framåt.

LÄS MER: Stor explosion i Ryssland

Foto: President of Russia Office 

Text: Redaktionen


09 april 26

Bensin- och dieselpriset störtdyker – här är nya prislappen

2026 04 10

Drivmedelspriserna faller kraftigt under torsdagen.

Det visar Circle K:s listpriser för företag, som är en indikator på vad privatkunder får betala vid pump.

Enligt sammanställningen sjunker bensinpriset med 90 öre till 18,59 kronor litern.

Det största prisfallet noteras för dieseln.

Under torsdagen sjunker dieselpriset med hela 2,70 kronor. Den nya prislappen blir 22,44 kronor litern.

Samtliga prislappar

Här är samtliga prisförändringar i dag. Ändringen anges inom parentes.

 Priserna är rekommenderade riktpriser och gäller på bemannade stationer.

- Miles 95: 18,59 kr/l (-0,90)

- Miles 98: 19,89 kr/l (-0,90)

- Miles+ 98: 20,19 kr/l (-0,90)

- Miles Diesel 22,44 kr/l (-2,70)

- Miles+ Diesel 23,03 kr/l (-2,70)

- HVO100 30,59 kr/l (-2,85)

- Fordonsgas 30,19 kr/kg (+0,51)*

- E85 16,29 kr/l (-0,70)

Källa: Circle K

*Ändringsdatum 11 mars

Beskedet som avgör allt

Prissänkningarna äger rum dagar efter att USA och Iran enats om en vapenvila. Eldupphöret i Mellanöstern har fått oljepriset att sjunka, vilket leder till lägre drivmedelspriser i Sverige.

Samtidigt är läget i Mellanöstern mycket osäkert.

Huruvida Iran kommer tillåta fri passage genom Hormuzsundet är fortfarande oklart.

Jes Asmussen, chefekonom på danska SJF Bank, beskriver faktorn som avgörande för den ekonomiska utvecklingen.

– Vi kan prata hur mycket som helst om vapenvila, men tills vi ser fler fartyg segla genom Hormuzsundet kan vi inte se något slut på den här energikrisen, säger han till TV2.

LÄS MER: BESKED: Här sänks bensinen först 

Sundet inte öppet

Innan kriget passerade cirka 60 fartyg Hormuzsundet dagligen. I dag är siffran nere på omkring tre fartyg per dag.

– Det finns ingenting som tyder på att det har öppnats. Absolut inte, säger Jes Asmussen till kanalen och varnar för att oljepriset kan stiga igen:

– De värsta farhågorna skingrades med tillkännagivandet av vapenvilan, men innan vi ser olja flöda genom sundet skulle jag inte utesluta att oljepriset kan stiga till över 100 dollar igen.

LÄS OCKSÅ: Oväntad förändring på bostadsmarknaden

Foto: Circle K

Text: Redaktionen