02feb26

PUTIN-ALLIERAD: Ryssland behöver landkorridor genom Natoländer

2025 01 21

Vladimir Solovjov har länge varit en av den ryska diktatorn Vladimir Putins ledande propagandister.

Tv-ankaret är känd för att förmedla Kremls åsikter och propaganda.

Nu har han återigen hamnat i blickfånget.

I ett tv-framträdande säger Solovjov att Ryssland behöver etablera en landkorridor till den ryska exklaven Kaliningrad, som ligger inklämd mellan Natoländerna Polen och Litauen.

Enligt planen ska landkorridoren gå genom både Polen och Litauen.

– Ryssland behöver en landkorridor till Kaliningrad och vi måste eliminera fientliga stater vid våra gränser, säger Solovjov i tv-klippet.

En stund senare står han för ännu ett hätskt utspel.

Solovjov framhåller att Moskva bör betrakta samtliga Natoländer som stödjer Ukraina som legitima militära mål.

– Zelenskyj backas upp av nazistater som förser honom med allt han behöver, säger han och påpekar att Tysklands försvarsminister Boris Pistorius nyligen besökte den ukrainske presidenten.

Tv-ankaret anser att den ryska militären borde försökt döda Pistorius.

– Är inte han, den tyske försvarsministern, ett legitimt mål för Ryssland i det här läget? Han tillhör en av de främsta leverantörerna av dödliga vapen som används för attacker på vårt territorium. Varför är han inte ett legitimt mål när han anländer till Ukraina?

Uppmanar västvärlden

Den ryska propagandistens uttalande har delats av den ukrainske inrikesministerns rådgivare Anton Gerasjtjenko.

Gerasjtjenko uppmanar Europa att ta hotet på allvar.

– Låter detta som ett land som är redo att sätta sig ner och förhandla? frågar han sig . 

Höjer tonläget

Vladimir Solovjovs hotfulla uttalanden sker under en känslig tid för Europa.

Många europeiska ledare oroar sig för vad Donald Trumps inträde i Vita huset kommer innebära för kriget i Ukraina och relationen mellan väst och Ryssland.

Trumps arbetar hårt för att få till ett fredsavtal mellan Ukraina och Ryssland. Enligt diverse uppgifter är presidenten beredd att göra betydande eftergifter till Ryssland, vilket oroar många länder i Europa.

Den tyska regeringen har bland annat varnat för att Ryssland kan attackera Nato om landet ges tid att rusta upp militärt.

– Våra militära rådgivare säger mig: Ryssland kan inom fem till åtta vara i stånd att angripa Natoterritorium. Om Ryssland är berett att den risken – det kan vi för dagen inte utesluta, har den tyske försvarsministern Boris Pistorius sagt till DN.

Foto: Alex343

Text: Redaktionen


4 februari 2026

”Historiskt” genombrott – ”avgörande för Ukraina”

2026 02 04

Estland presenterar ett stort genombrott.

Landet lanserar Europas största batteripark med en kapacitet på 100 megawatt.

– Batterierna kan lagra elektricitet och förse elnätet när behovet uppstår. Samtidigt kommer systemet att kunna leverera elektricitet till cirka 90 000 hushåll, uppger estniska ERR.

Historiskt steg

Den nya batteriparken öppnar nya möjligheter, också för Ukraina.

– När Europa snabbt övergår till grön energi har Estland tagit ett historiskt steg som kan fungera som en färdplan för att skydda Ukrainas energisystem, uppger RBC-Ukraine.

En så stor batteripark kan vara avgörande för det ukrainska folket vid ryska attacker som slår ut landets elförsörjning.

Förhoppningar finns nu att Ukraina kan göra en liknande satsning.

– Det kommer att vara avgörande för Ukraina för att skydda landets energisystem från strömavbrott och attacker, uppger RBC-Ukraine.

Nödvändig

En liknande satsning som den i Estland beskrivs som nödvändig för Ukraina.

– Ukraina har för närvarande det mest omfattande, men också mest sårbara, energinätet i Europa. Experter säger att liknande batteriparker är landets framtid, uppger tidningen.

LÄS OCKSÅ: Missiler har slagit ner i Ryssland

Flera fördelar

Bland de stora fördelarna med batteriparker nämns framför allt tre punkter.

- Elförsörjningen decentralisering. Istället för ett enda stort kraftverk kan dussintals batteriparker över hela landet skapa ett flexibelt nätverk som inte kan slås ut av enstaka attacker.

- Snabb reglering. Batterier reagerar på frekvensfall inom millisekunder. De är idealiska för att stabilisera nätet efter att en missil träffat, i väntan på reparation.

- Integration med förnybar energi. Ukraina planerar att bygga många vind- och solkraftparker. Utan batteriparker som den i Estland skulle dessa stationer kunna destabilisera nätet.

Attack mot kraftverk

Under natten till den 3 februari genomförde Ryssland massiva attacker mot Ukraina.

Bland annat träffades energianläggningar i Kiev.

– Preliminära bedömningar visar att kraftverket Darnytska drabbades av betydande skador, uppger RBC-Ukraine.

LÄS MER: UPPGIFTER: Ukraina tar tillbaka mark

Foto: Y Milohrodskyi

Text: Redaktionen


Natostyrkor bordar fartyg

2026 02 04

Estniska specialstyrkor har bordat lastfartyget Baltic Spirit.

Insatsen genomfördes från både en helikopter och ett örlogsfartyg.

Det stora containerfartyget var på väg från Ecuador till Ryssland, med slutdestinationen Sankt Petersburg – landets näst största stad. 

Kopplas till smuggling  

Enligt uppgifter till den estniska tidningen Postimees uppges fartyget var inblandat i smugglingsverksamhet. Den estniska skatte- och tullmyndigheten deltog i insatsen tillsammans med polis och militär.

Fartyget seglar under Bahamas flagg och misstänks ha smugglat varor från Ecuador. Vilken typ av last som transporterades till Ryssland är oklart. 

– Enligt myndigheterna är fartyget inte känt för att vara en del av Rysslands så kallade skuggflotta, och det finns inte heller med på Europeiska unionens sanktionslista, skriver finska Iltalehti om händelsen.

Tagits i beslag

Containerfartyget bordades i etniskt vatten. Enligt uppgift ska fartyget gått in i estniskt vatten och ankrat för tankning när elitsoldaterna slog till. 

”Baltic Spirit” har nu beslagtagits av estniska myndigheter.

Kreml har inte kommenterat incidenten.

Flög in med stridsflygplan

Estländska myndigheter har tidigare agerat mot brottsmisstänkta ryskkopplade fartyg.

I maj försökte den estiska marinen stoppa en oflaggad oljetanker som misstänktes tillhöra den ryska skuggflottan.

Fartyget vägrade dock att stanna. Samtidigt valde Ryssland att sända in ett stridsflygplan som kränkte Estlands luftrum.

LÄS MER: Putin har brutit löfte till Trump

Stärkt bevakning

Nato har ökat sin militära närvaro i Östersjön.

– För att upprätthålla vaksamheten, öka lägesbilden och avskräcka från framtida incidenter stärker Nato sin militära närvaro i Östersjön. Allierade överväger också andra åtgärder för att ta itu med potentiella hot mot kritisk undervattensinfrastruktur, framhöll försvarsalliansen i ett uttalande förra året.

I samma veva meddelade insatsstyrkan Joint Expeditionary Force (JEF) att man stärker bevakningen i Östersjön.

Den brittiskledda snabbinsatsstyrkan, som består av tio Natoländer, har bland annat aktiverat ett gemensamt AI-verktyg som kan identifiera misstänkta fartygsrörelser. 

Sverige deltar i JEF-samarbetet tillsammans med:

- Danmark

- Estland

- Finland

- Island

- Lettland

- Litauen

- Nederländerna

- Norge

- Storbritannien 

LÄS OCKSÅ: Biltema går ut med varning till kunder

Arkivfoto: Nato

Text: Redaktionen