Putin: Då är kriget över på två månader

2025 01 30

Europa håller andan inför potentiella fredsförhandlingar.

Men än så länge finns det inga konkreta uppgifter om när, hur eller var det ska ske.

Det är även oklart vilka som ska vara inblandade - och intensiva strider fortsätter på många håll i Ukraina.

Vladimir Putin menar nu på nytt att det är de västerländska ländernas stöd som gör att kriget fortsätter.

“Då är det över”

Putin menar att kriget skulle kunna vara över på två månader om väst slutar stötta Ukraina.

Det fastslår tankesmedjan Institute for the Study of War.

– Putin gav en intervju till Kreml-journalisten Pavel Zarubin som publicerades den 28 januari där han hävdade att kriget i Ukraina kan vara över inom två månader om väst slutar att ge Ukraina militärt stöd och att Ukrainas beroende av västligt militärt stöd visar att Ukraina ”inte har någon suveränitet”.

“Informationskampanj”

ISW uppger att Putins påståenden om hur snabbt kriget kommer att ta slut utan ytterligare västligt militärt stöd och hans uttryckliga förkastande av Ukrainas suveränitet är en del av Kremls långsiktiga informationsoperationer.

Dessa syftar till att undergräva västs stöd för Ukraina och avskräcka från ytterligare västligt militärt stöd.

LÄS MER: Zelenskyj vänder sig till hela svenska folket

Väntar på det

Vidare menar ISW att Putins segerteori bygger på antagandet att väst kommer att överge Ukraina, och endast ett orubbligt stöd från väst och konsekventa leveranser av västligt militärt stöd till Kyiv kan tvinga Putin att överge sin teori.

Då kan han tvingas acceptera behovet av att erbjuda de eftergifter som krävs för en lösning på konflikten som kan accepteras av USA, Europa och Ukraina.

“Inte bindande”

Putin indikerade att han inte kommer att betrakta något fredsavtal med Ukraina som bindande genom att hävda att den ukrainska regeringen antingen är ovillig eller oförmögen att upphäva det ukrainska presidentdekretet från 2022 som förbjuder förhandlingar med Putin.

– Putin hävdade att alla fredsavtal som Ryssland och Ukraina sluter innan Ukrainas president Volodymyr Zelensky återkallar sitt dekret från 2022 kommer att vara ogiltiga, uppger ISW.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Liberalerna hävdar majoritet

2026 10 12

Magdalena Andersson (S) har fått i uppdrag att sondera möjligheterna att bilda nästa regering.

På tisdag ska S-ledaren rapportera till talmannen Andreas Norlén.

– Hon ska då lämna en rapport med anledning av uppdraget att sondera förutsättningarna för att bilda en regering. Mötet äger rum på talmannens kontor, framhåller riksdagen i ett uttalande.

Ursprungligen skulle Andersson redovisa resultatet av sina sonderingar under måndagen. Men S-ledare har begärt att få skjuta upp redovisningen till tisdag, vilket talmannen har godkänt.

Statsministeromröstning runt hörnet

Efter Anderssons möte med talmannen väntas en statsministeromröstning hållas senare i veckan.

S-ledaren ser det dock som osannolikt att riksdagen kommer att släppa fram henne som statsminister vid den första omröstningen.

– Det bedömer jag som osannolikt, har hon sagt till GP.

Mohamsson hävdar majoritet

Samtidigt förbereder sig Tidöpartierna för att lägga fram en gemensam budget. Det uppger Simona Mohamsson (L) i ett inlägg på X.

Hon bedömer att en sådan budgetproposition kommer att få majoritet i riksdagen.

– Nu står en rödgrön röra mot en borgerlig budgetmajoritet. Om regeringsbildningen fortsätter att dra ut på tiden borde riksdagen få chansen att rösta om fler skattesänkningar och skolsatsningar, skriver Mohamsson och tillägger:

– Därför kommer jag och Liberalerna göra vårt för att lägga fram en gemensam budget tillsammans med Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna.

Läs mer: Ekonomisk rekordnotering i Sverige

Deadline 12 november

Torsdag den 12 november är sista dagen för att överlämna budgetpropositionen till riksdagen.

Om en ny regering tillträder innan dess kan den dock lämna sitt budgetförslag senast tre veckor efter tillträdet.

Om någon ny regering inte har tillträtt är det i stället övergångsregeringen, ledd av statsminister Ulf Kristersson (M), som ansvarar för att lägga fram budgetpropositionen.

Andra läser: Stormakt överger Putin

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Delar ut största smockan mot Moskva någonsin

2026 10 12

Donald Trump har det senaste dygnet väckt vrede både i USA och stora delar av Europa.

Bakgrunden är att den amerikanska presidenten ropat ut en påstådd energivapenvila mellan Ryssland och Ukraina och dessutom kommit överens med Moskva om ett avtal värt miljoner ton rysk diesel till USA och världsmarknaden.

Carl Bildt, tidigare stats- och utrikesminister i Sverige, kallar Trumps relation till EU och Storbritannien för en “härdsmälta”.

– Trump agerar som en allierad till Putin, skriver han på X.

Sätter in största smockan hittills

Samtidigt som Trump hävdar att världen ska börja ta emot rysk diesel slår EU näven i bordet mot Moskva.

På måndagen röstar unionens utrikesministrar igenom nästan 1600 nya restriktioner mot Rysslands militära industri, rapporterar Kyiv Independent. Det är det största enskilda tillägget till befintliga sanktioner som någonsin införts, bekräftar EU:s utrikeschef Kaja Kallas.

– Vi gör det betydligt svårare, långsammare och dyrare för Ryssland att producera de vapen som används för att döda ukrainare, säger hon enligt den ukrainska tidningen.

Läs mer: Uppror mot Donald Trump

"Ska inte underskattas"

I och med dagens smocka har nu antalet EU-sanktioner mot Ryssland ökat från ungefär 3 000 till över 4 500. Den nya listan är brett inriktade på branschaktörer som sysslar med allt från varv och flygbolag till elektroniktillverkare, reparationsanläggningar för pansarfordon samt flyg- och rymdföretag.

– De nya listorna verkar ha sammanställts med hjälp av ett ganska generellt kriterium, nämligen deras rätt till subventioner från den ryska regeringen och deras beteckning av den ryska staten som en del av det militärindustriella komplexet, skriver Kyiv Independent.

En högt uppsatt EU-tjänsteman säger även till tidningen att sanktionernas påverkan på berörda aktörers förmåga att göra affärer med tredjeländer inte ska underskattas.

– Särskilt sydostasiatiska länder är ovilliga att riskera att skada relationerna med EU genom att göra affärer med företag som sanktionerats av blocket, säger tjänstemannen.

Läs mer: Stormakt överger Putin

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen