Putin: Då är kriget över på två månader

2025 01 30

Europa håller andan inför potentiella fredsförhandlingar.

Men än så länge finns det inga konkreta uppgifter om när, hur eller var det ska ske.

Det är även oklart vilka som ska vara inblandade - och intensiva strider fortsätter på många håll i Ukraina.

Vladimir Putin menar nu på nytt att det är de västerländska ländernas stöd som gör att kriget fortsätter.

“Då är det över”

Putin menar att kriget skulle kunna vara över på två månader om väst slutar stötta Ukraina.

Det fastslår tankesmedjan Institute for the Study of War.

– Putin gav en intervju till Kreml-journalisten Pavel Zarubin som publicerades den 28 januari där han hävdade att kriget i Ukraina kan vara över inom två månader om väst slutar att ge Ukraina militärt stöd och att Ukrainas beroende av västligt militärt stöd visar att Ukraina ”inte har någon suveränitet”.

“Informationskampanj”

ISW uppger att Putins påståenden om hur snabbt kriget kommer att ta slut utan ytterligare västligt militärt stöd och hans uttryckliga förkastande av Ukrainas suveränitet är en del av Kremls långsiktiga informationsoperationer.

Dessa syftar till att undergräva västs stöd för Ukraina och avskräcka från ytterligare västligt militärt stöd.

LÄS MER: Zelenskyj vänder sig till hela svenska folket

Väntar på det

Vidare menar ISW att Putins segerteori bygger på antagandet att väst kommer att överge Ukraina, och endast ett orubbligt stöd från väst och konsekventa leveranser av västligt militärt stöd till Kyiv kan tvinga Putin att överge sin teori.

Då kan han tvingas acceptera behovet av att erbjuda de eftergifter som krävs för en lösning på konflikten som kan accepteras av USA, Europa och Ukraina.

“Inte bindande”

Putin indikerade att han inte kommer att betrakta något fredsavtal med Ukraina som bindande genom att hävda att den ukrainska regeringen antingen är ovillig eller oförmögen att upphäva det ukrainska presidentdekretet från 2022 som förbjuder förhandlingar med Putin.

– Putin hävdade att alla fredsavtal som Ryssland och Ukraina sluter innan Ukrainas president Volodymyr Zelensky återkallar sitt dekret från 2022 kommer att vara ogiltiga, uppger ISW.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

50 000 måste anställas – snittlön på 32 800 kronor

2026 07 19

En bransch skriker efter arbetskraft – och behöver anställa 50 000 de kommande åren.

Antalet personer som är 80 år eller äldre ökar kraftigt i Sverige.

Det innebär att det under de kommande åren väntas finnas ett stort behov av ny arbetskraft inom äldreomsorgen.

Äldreomsorgen är den verksamhet i kommuner och regioner där det behövs personal allra mest.

Fram till år 2030 måste så många som 50 000 anställas, enligt Socialstyrelsen.

Finns utmaningar

Myndigheten pekar ut en rad utmaningar som finns i branschen.

Undersköterskor i äldreomsorgen har exempelvis dubbelt så höga sjuktal som genomsnittet på arbetsmarknaden.

Samtidigt finns brister i arbetsmiljön, stora personalgrupper och svårigheter att rekrytera medarbetare med rätt kompetens.

Snittlönen för en undersköterska ligger enligt Statistiska centralbyrån på 32 800 kronor.

“Hög arbetsbelastning”

Bristerna i arbetsmiljön bedöms vara orsaken till att undersköterskor i äldreomsorgen har dubbelt så höga sjuktal som på arbetsmarknaden i övrigt.

– Många medarbetare gör ett fantastiskt arbete varje dag, säger Socialstyrelsens generaldirektör Björn Eriksson.

– Men arbetsbelastningen är hög och det märks. Arbetsmiljön behöver bli bättre för att få ner sjukskrivningstalen.

Läs mer: Stort orderlyft för Saab

“Svårt att ge stöd”

Enhetschefer i äldreomsorgen ansvarar i genomsnitt för 52 medarbetare.

Det bedöms göra det svårt att finnas nära medarbetarna och stötta personalen i vardagen.

– När en chef har ansvar för så många medarbetare blir det svårt att ge personalen det stöd som behövs, säger utredaren Anna Brooks.

Behövs organisation

Socialstyrelsen konstaterar i sin rapport att mycket behöver göras för att förbättra möjligheterna att rekrytera de 50 000 som kommer att behövas fram till år 2030.

Anna Brooks menar att det handlar om organisering.

– Att organisera arbetet så att fler orkar arbeta heltid är en del av lösningen. Arbetsgivarna behöver också erbjuda heltidstjänster i högre utsträckning än idag, säger hon.

Läs mer: Höjning vid pump – här är nya prislappen

Foto: Radission US resp Riksbanken

Text: Redaktionen

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Väktare kan sättas in för att stoppa folk från att tanka bilen.

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort.

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder.

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle.

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen