Putin: Då är kriget över på två månader

2025 01 30

Europa håller andan inför potentiella fredsförhandlingar.

Men än så länge finns det inga konkreta uppgifter om när, hur eller var det ska ske.

Det är även oklart vilka som ska vara inblandade - och intensiva strider fortsätter på många håll i Ukraina.

Vladimir Putin menar nu på nytt att det är de västerländska ländernas stöd som gör att kriget fortsätter.

“Då är det över”

Putin menar att kriget skulle kunna vara över på två månader om väst slutar stötta Ukraina.

Det fastslår tankesmedjan Institute for the Study of War.

– Putin gav en intervju till Kreml-journalisten Pavel Zarubin som publicerades den 28 januari där han hävdade att kriget i Ukraina kan vara över inom två månader om väst slutar att ge Ukraina militärt stöd och att Ukrainas beroende av västligt militärt stöd visar att Ukraina ”inte har någon suveränitet”.

“Informationskampanj”

ISW uppger att Putins påståenden om hur snabbt kriget kommer att ta slut utan ytterligare västligt militärt stöd och hans uttryckliga förkastande av Ukrainas suveränitet är en del av Kremls långsiktiga informationsoperationer.

Dessa syftar till att undergräva västs stöd för Ukraina och avskräcka från ytterligare västligt militärt stöd.

LÄS MER: Zelenskyj vänder sig till hela svenska folket

Väntar på det

Vidare menar ISW att Putins segerteori bygger på antagandet att väst kommer att överge Ukraina, och endast ett orubbligt stöd från väst och konsekventa leveranser av västligt militärt stöd till Kyiv kan tvinga Putin att överge sin teori.

Då kan han tvingas acceptera behovet av att erbjuda de eftergifter som krävs för en lösning på konflikten som kan accepteras av USA, Europa och Ukraina.

“Inte bindande”

Putin indikerade att han inte kommer att betrakta något fredsavtal med Ukraina som bindande genom att hävda att den ukrainska regeringen antingen är ovillig eller oförmögen att upphäva det ukrainska presidentdekretet från 2022 som förbjuder förhandlingar med Putin.

– Putin hävdade att alla fredsavtal som Ryssland och Ukraina sluter innan Ukrainas president Volodymyr Zelensky återkallar sitt dekret från 2022 kommer att vara ogiltiga, uppger ISW.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


22 juni 2026

“Enda alternativet” – Kreml nära ödesbeslut

2026 06 22

Kreml uppges vara på väg att spela ut vad som kan vara sitt sista kort i Ukrainakriget.

Rysslands militära produktion har stagnerat.

Med undantag för långdistansvapen och obemannade system har Putinregimen förlorat förmågan att öka vapenproduktionen, uppger källor för den ansedda tidningen Financial Times. 

– Utan investeringar är det omöjligt att öka vapenproduktionen, och det kommer att ta år, säger en av tre västerländska underrättelsetjänstemän som tidningen talat med.

“Enda alternativet”

Rekordlåg arbetslöshet och svårigheter att attrahera kvalificerade specialister för högteknologisk utveckling uppges också ställa till det för Ryssland.

Samtidigt har Ukrainas utveckling av drönare med längre räckvidder accelererat. Det har minskat den ryska fördelen av att vara fler soldater på slagfältet.

Nu återstår enbart Kremls “enda alternativ”, skriver FT.

Massmobilisering.

– Ryssland kommer att leta efter olika sätt att påverka situationen i Ukraina, men förutom kärnvapen tror jag inte att de verkligen kommer att kunna förändra stridernas förlopp under de kommande månaderna om de inte tillkännager ytterligare en mobilisering, säger Konrad Muzyka, chef för den polska analysgruppen Rochan Consulting, enligt exiltidningen The Moscow Times.

Andra läser: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sista kortet

En ny tvångsmobilisering i Ryssland har av experter uppskattats som Vladimir Putins sista kort att spela ut. Scenariot beskrivs som ett val mellan kriget eller ryska folket och skulle kunna rubba regimens stabilitet.

Det är något Putin har varit angelägen om att undvika, efter att den första "partiella mobiliseringen" visat sig vara oerhört impopulär och fick många ryssar att emigrera, uppgav CNN tidigare i juni.

Nigel Gould-Davies, senior fellow för Ryssland och Eurasien vid International Institute for Strategic Studies, menar att Kreml snart står inför “ett grundläggande val”.

– Om huruvida de ska radikalt öka sina krav på Rysslands ekonomi och samhälle eller skala ner sina krigsmål, säger han till samma kanal.

Andra läser: Sverige slår USA – hamnar en plats före

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


22 jun 26

UPPGIFTER: Rysk katastrof nära – Ukraina sätter in dödsstöten

2026 06 22

Ukraina har intensifierat sina attacker mot den ryskockuperade Krymhalvön.

Samtliga broar som förbinder Krym med ryskockuperade regioner i Ukraina uppges ha attackerats och skadats.

Nu förbereder den ukrainska militären nådastöten.

Enligt en av Rysslands mest välkända militärbloggare planerar Ukraina en attack mot Kjertbron, som förbinder halvön med det ryska fastlandet.

Bloggaren, som använder aliaset ”Rybar”, bedömer att den ökade ukrainska aktiviteten på Krym är en del av förberedelserna inför en avgörande och storskalig attack mot den strategiskt viktiga bron.

– Trycket på Krymbron kommer helt klart att öka under de kommande veckorna, skriver Rybar på Telegram, enligt Berlingske.

– Fienden har delvis uppnått sina mål i form av en bränslekollaps och avbrott i strömförsörjningen och kommer nu försöka gå vidare till den sista fasen av sin långsiktiga kampanj, vars slutgiltiga mål är att förstöra Kjertbron, fortsätter militärbloggaren.

Potentiell katastrof för Ryssland

Ukraina har tidigare attackerat Kjertbron under kriget.

Två omfattande attacker genomfördes i oktober 2022 och i juli 2023.

Den senaste större attacken mot bron inträffade förra sommaren. I juni 2025 skakades bron av en kraftig explosion efter att den ukrainska säkerhetstjänsten SBU minerat flera brofästen.

Kjertbron är en central försörjningsled för den ryska krigsinsatsen i Ukraina och en viktig transportväg för ryska trupper. Om bron skulle slås ut bedöms det få stora militära konsekvenser för Rysslands anfallskrig.

LÄS MER: Putins missilfabrik under attack

Massiv prestigeförlust

Förutom de militära konsekvenserna vore en utslagen bro till Krym en enorm prestigeförlust för Rysslands diktator Vladimir Putin.

Halvön annekterades olagligt av Ryssland 2014 och betraktas i dag av Putinregimen som en integrerad del av den Ryska federationen.

När bron invigdes fyra år efter annekteringen sades den ha kostat 228 miljarder rubel att bygga, vilket vid tidpunkten motsvarade cirka 30 miljarder svenska kronor.

Ukrainas president Volodymyr Zelensky har flera gånger påtalat att Krymhalvön måste återgå till ukrainsk kontroll.

– Vi måste kämpa för folket på Krym, och i alla andra delar av det ockuperade Ukraina, sade han exempelvis 2024, tio år efter annekteringen.

LÄS OCKSÅ: SWEDBANK: Lägre priser i sommar – orsakar rusning 

Foto: Sociala medier resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen