Vädjan om att respektera president Zelenskys liv och familj

2022 03 04

I ett långt samtal med Rysslands diktator framförde Frankrikes president en vädjan om att respektera Ukrainas president Zelensky och hans familj. 

Rysslands diktator Vladimir Putin berättade för Frankrikes president Emmanuel Macron att han kommer fortsätta med sina militära operationer i Ukraina. Beskedet framkom under ett 90 minuter långt samtal initierat av Putin, uppger en källa från Élyséepalatset, enligt CNN.

Det värsta är framför oss

– Utan att göra en förutsägelse bör vi förvänta oss att det värsta ligger framför oss. Den (franske) presidenten sa det i går också. Det finns inget i vad Putin sa i dag som borde lugna oss, säger Élysée-källan.

Förnekar bombningar av Kyiv

 Enligt källan förnekade Putin också att Ryssland har bombarderat Kyiv men varnade för att situationen kommer att förvärras. Han hävdade dock att det är Ukrainas fel.

Vädjan för Ukrainas president

President Macron bad också Putin respektera den ukrainske presidenten, hans familj, släktingar, statliga tjänstemän och folkvalda, enligt Élysée-källan. 

Det finns allvarliga farhågor för att Putin beordrat yrkessoldater att spåra rätt på Volodymyr Zelensky för att mörda honom och man befarar även att hans familj ska råka illa ut. President Macrons vädjan handlar de facto om att rädda Zelensky undan avrättning och tortyr.

Oro för dödslistor

USA har lämnat över dokument till FN som framhåller Ryssland planerar att införa en skräckregim i Ukraina och att de kommer att mörda människor som finns på så kallade dödslistor. Det handlar om politiker, HBTQ-personer, religiösa profiler och olika sorters aktivister med flera.

Ryssland har avfyrat "mer än 480" missiler

En amerikansk försvarstjänsteman menar dock att Ryssland har avfyrat minst 480 missiler mot Ukraina sen invasionens start.

– Ryssland har avfyrat mer än 480 missiler av alla storlekar, säger en högt uppsatt amerikansk försvarstjänsteman till CNN.

Missiler från både Ryssland och Belarus

En stor del av missilerna ska ha skickats från mobila system som flyttas runt inuti Ukraina, men det ska också ha avfyrats ett stort antal från både Ryssland och Belarus.

– Den näst största delen av missiler kommer från Ryssland, "cirka 160 från Ryssland" och cirka 70 kommer från Vitryssland, och ett mycket litet antal - mindre än 10 - kommer från Svarta havet, tillade tjänstemannen.

Varnar Putin

Som svar på Putins uttalanden om en eventuell upptrappning varnar den franska presidenten Putin. Han framhåller att Putin är mitt uppe i ett enormt misstag. Macron upprepade att Moskvas krav på att neutralisera och avväpna Ukraina är oacceptabla, och ansvaret för denna konflikt faller helt på Putin.

Ryska medier beskriver samtalen som givande

Samtidigt sa den ryska statliga nyhetsbyrån TASS att Putin och Macron hade ett uppriktigt utbyte av åsikter om situationen runt Ukraina, uppgav Kremls presstjänst, enligt CNN.

Diplomati är fortfarande ett alternativ

Macron klargjorde även att det fortfarande finns tid för diplomati och dialog för att ta itu med Rysslands bekymmer; men diskussionen kan inte ske "under rysk kontroll" och måste organiseras av internationella partners.

Foto: Ministry of Defence of the Russian Federation

Text: Redaktionen 


Natoplan har skjutit ner farkost

2026 07 24

Natos stridsflyg har genomfört en nedskjutning.

En drönare tog sig under förmiddagen in i Rumäniens luftrum.

Farkosten sköts ner av ett rumänskt stridsplan efter att ett varningslarm gått ut till befolkningen, rapporterar RBC Ukraine.

F-16-plan i luften

Ett rumänskt stridsflygplan av typen F-16 har skjutit ner en drönare som hade tagit sig in i landets luftrum.

Det uppger Rumäniens president Nicușor Dan och den rumänska nyhetsbyrån Agerpres.

Händelsen inträffade under förmiddagen när det rumänska flygvapnet ingrep mot farkosten.

Enligt presidenten kunde piloten agera utan att någon människa befann sig i fara.

– Området var obebott, så piloten kunde öppna eld utan någon risk. Just nu undersöker ansvariga myndigheter området för att ta reda på alla detaljer kring händelsen, säger Nicușor Dan.

LÄS MER: Helt slut vid fronten – ryska soldater larmar

Nationellt varningsmeddelande

Innan drönaren sköts ner hade Rumänien skickat ut ett nationellt varningsmeddelande till invånare i flera områden.

Varningen utfärdades efter uppgifter om en möjlig drönare i sydöstra delen av landet.

Bland annat berördes Buzău län, men även Brăila, Galați och Tulcea fick liknande varningar.

Rumäniens räddningstjänst uppger att larmet skickades ut genom landets officiella varningssystem RO-ALERT.

Efter insatsen har myndigheter skickats till platsen för att samla in information och fastställa exakt vad som har hänt.

Den rumänske presidenten betonar att utredningen nu ska ge fler svar kring farkosten och dess väg in över rumänskt territorium.

Stridsflyg i Polen

Händelsen sker samtidigt som flera Natoländer har uttryckt oro för möjliga provokationer kopplade till kriget i Ukraina

Så sent som förra veckan skickade Polen upp stridsflygplan efter att ett ryskt Il-20-spaningsflygplan närmat sig polskt luftrum över Östersjön.

De polska jaktplanen skickades upp för att möta det ryska planet och efter att radiokontakt etablerats fick den ryska besättningen order om att lämna området.

Polens försvarsminister Władysław Kosiniak-Kamysz kallade händelsen allvarlig.

– Ett par av våra jaktflygplan i incidentberedskap mötte ett ryskt spaningsflygplan som försökte ta sig in i polskt luftrum, sade försvarsministern.

Han beskrev samtidigt Ryssland som ett direkt hot mot Polen och andra Natoländer.

Incidenten i Polen var inte den första under året.

Tidigare har polska F-16-plan vid flera tillfällen skickats upp för att möta ryska militärflyg över Östersjön.

LÄS MER: Marco Rubio avslöjar Ryssland – ”chockerande”

Foto: C. Cruttenden

Text: Redaktionen


24 juli 2026

Inte hänt på 40 år i Sverige – framgång för regeringen

2026 07 24

Regeringen kan konstatera ett historiskt besked på fredagen.

När Tidösamarbetet tog form för snart fyra år sedan blev migrationen en av de mest centrala frågorna i avtalet. Regeringen har själv talat om att man inlett ett paradigmskifte i svensk migrationspolitik.

Att få ordning på Sverige, det är vårt absolut nödvändiga stora projekt och där ingår både att minska invandringen så att vi klarar av integrationen men också få ner den stora gängkriminaliteten, sade statsminister Ulf Kristersson (M) våren 2023.

Inte hänt sedan 1984

På fredagen släpper Migrationsverket sin nya prognos för hur många som bedöms söka asyl i Sverige under 2026.

Siffran landar på 4 200 nya ansökningar i år. Det är den lägsta nivån sedan 1984, enligt TV4 Nyheterna.

– Det beror både på att det kommer färre asylsökande till EU och att svenska regelverket har gjort Sverige mindre attraktivt för asylsökande, säger Eric Ramstedt, planeringsdirektör på Migrationsverket, i ett uttalande.

"Historiskt lågt"

Migrationsminister Johan Forssell (M) är nöjd över utvecklingen och konstaterar att det handlar om historiskt låga nivåer. Han menar att det är centralt för att Sverige ska klara integrationen.

– När vi tog över var prognosen 19 000 personer det året. Nu är vi nere på runt 4 000, säger han till TV4.

Även antalet som söker arbetstillstånd i Sverige minskar. Samtidigt är det fler ukrainare som söker tillfälligt skydd. Här justeras prognosen upp med 1 000 sökande till 10 000 under 2026.

– Prognosen för 2026 justeras upp utifrån att det hittills i år kommit fler ukrainare än vi tidigare räknat med, säger Eric Ramstedt. 

Andra läser: Marco Rubio avslöjar Ryssland – ”chockerande”

S lovar stram migration

Johan Forssell har tidigare varnat för att invandringen kan öka vid maktskifte i höst. Socialdemokraterna har dock tydligt tagit ställning för en stram migrationspolitik 

– Med mig som statsminister kommer det att vara en fortsatt stram migrationspolitik för människor som kommer till Sverige, sade partiledare Magdalena Andersson (S) till Aftonbladet i juni.

Andra läser: Bostadspriserna väntas stiga i Sverige

Foto: Olle Friman/Regeringskansliet

Text: Redaktionen