Vädjan om att respektera president Zelenskys liv och familj

2022 03 04

I ett långt samtal med Rysslands diktator framförde Frankrikes president en vädjan om att respektera Ukrainas president Zelensky och hans familj. 

Rysslands diktator Vladimir Putin berättade för Frankrikes president Emmanuel Macron att han kommer fortsätta med sina militära operationer i Ukraina. Beskedet framkom under ett 90 minuter långt samtal initierat av Putin, uppger en källa från Élyséepalatset, enligt CNN.

Det värsta är framför oss

– Utan att göra en förutsägelse bör vi förvänta oss att det värsta ligger framför oss. Den (franske) presidenten sa det i går också. Det finns inget i vad Putin sa i dag som borde lugna oss, säger Élysée-källan.

Förnekar bombningar av Kyiv

 Enligt källan förnekade Putin också att Ryssland har bombarderat Kyiv men varnade för att situationen kommer att förvärras. Han hävdade dock att det är Ukrainas fel.

Vädjan för Ukrainas president

President Macron bad också Putin respektera den ukrainske presidenten, hans familj, släktingar, statliga tjänstemän och folkvalda, enligt Élysée-källan. 

Det finns allvarliga farhågor för att Putin beordrat yrkessoldater att spåra rätt på Volodymyr Zelensky för att mörda honom och man befarar även att hans familj ska råka illa ut. President Macrons vädjan handlar de facto om att rädda Zelensky undan avrättning och tortyr.

Oro för dödslistor

USA har lämnat över dokument till FN som framhåller Ryssland planerar att införa en skräckregim i Ukraina och att de kommer att mörda människor som finns på så kallade dödslistor. Det handlar om politiker, HBTQ-personer, religiösa profiler och olika sorters aktivister med flera.

Ryssland har avfyrat "mer än 480" missiler

En amerikansk försvarstjänsteman menar dock att Ryssland har avfyrat minst 480 missiler mot Ukraina sen invasionens start.

– Ryssland har avfyrat mer än 480 missiler av alla storlekar, säger en högt uppsatt amerikansk försvarstjänsteman till CNN.

Missiler från både Ryssland och Belarus

En stor del av missilerna ska ha skickats från mobila system som flyttas runt inuti Ukraina, men det ska också ha avfyrats ett stort antal från både Ryssland och Belarus.

– Den näst största delen av missiler kommer från Ryssland, "cirka 160 från Ryssland" och cirka 70 kommer från Vitryssland, och ett mycket litet antal - mindre än 10 - kommer från Svarta havet, tillade tjänstemannen.

Varnar Putin

Som svar på Putins uttalanden om en eventuell upptrappning varnar den franska presidenten Putin. Han framhåller att Putin är mitt uppe i ett enormt misstag. Macron upprepade att Moskvas krav på att neutralisera och avväpna Ukraina är oacceptabla, och ansvaret för denna konflikt faller helt på Putin.

Ryska medier beskriver samtalen som givande

Samtidigt sa den ryska statliga nyhetsbyrån TASS att Putin och Macron hade ett uppriktigt utbyte av åsikter om situationen runt Ukraina, uppgav Kremls presstjänst, enligt CNN.

Diplomati är fortfarande ett alternativ

Macron klargjorde även att det fortfarande finns tid för diplomati och dialog för att ta itu med Rysslands bekymmer; men diskussionen kan inte ske "under rysk kontroll" och måste organiseras av internationella partners.

Foto: Ministry of Defence of the Russian Federation

Text: Redaktionen 


3 nov 2026

Lågprisjätte utmanar Biltema – öppnar 20 nya varuhus

2026 11 04

En svensk lågpriskedja går på offensiven.

En lågprisjätte storsatsar i Sverige och börjar närma sig Biltema i kampen om kunderna.

Nu planeras 20 nya varuhus på kedjans olika marknader.

Jula fortsätter att växa

Det handlar om Jula, som de senaste åren haft en stark utveckling.

Under fjolåret omsatte koncernen 12,2 miljarder kronor och under årets första fem månader ökade omsättningen.

I somras rapporterade företaget en rekordstark inledning på året, med en omsättning som fram till maj hade ökat med 500 miljoner kronor jämfört med motsvarande period året innan.

Enligt Freddy Johansson, landschef på Jula Sverige är ett brett sortiment med produkter i olika prisklasser en viktig förklaring till framgångarna.

Läs också: USA: ”Mycket nära en deal”

Planerar 20 nya varuhus

Jula har stora expansionsplaner framöver. Enligt Lennart Karlsson, vd för Jula Logistics, och Magnus Kristofersson, chef för Jula Holdingkoncernen, befinner sig företaget i en period av kraftig tillväxt.

Målet är att öppna 60 nya varuhus under de kommande tre åren.

– Expansionstakten vi nu befinner oss i gör det svårt att helt planera för framtiden. Vi har en satt treårsplan men utöver det är det svårt att veta, sade Magnus Kristofersson, till Skaraborgs Allehanda, i våras.

Planerna för nästa år är redan stora.

– Vi har en plan på en handfull ytterligare varuhus nästa år i Sverige. Vår vd har gått ut med att vi ska öppna 20 stycken totalt på alla våra marknader, varav 4–5 av dem ska öppnas i Sverige, säger Freddy Johansson till Dagens Handel.

Jula har i dag 76 varuhus i Sverige. Bland de kommande etableringarna finns Härnösand, där ett varuhus ska öppna i december, och Ystad, där öppningen förhoppningsvis blir av i mars nästa år.

Det finns dessutom planer på fler etableringar i både stora och mindre städer.

Konkurrensen hårdnar

Jula är inte ensamt om att satsa på fler butiker. Konkurrensen inom lågprishandeln växer, samtidigt som flera kedjor rustar upp sina befintliga butiker och letar efter nya etableringsmöjligheter.

Biltema och Clas Ohlson är två av de stora aktörerna på marknaden.

Även finska Puuilo med 56 butiker, planerar att ta sig in på den svenska marknaden med ett par pilotbutiker.

Men konkurrensen oroar inte Jula-chefen.

– Vi är väldigt trygga i vår affärsmodell och vårt sortiment och vårt kundmöte. Jag går inte och oroar mig. Men det är klart att det är konkurrens. Då gäller det att vässa sig och vara bra på alla delar i själva kundupplevelsen, säger Freddy Johansson till Dagens Handel.

Andra läser: Butikskedjans jättebesked: Ska öppna nästan 1 500 butiker

Foto: Biltema

Text: Redaktionen


4 november 2026

Blankt nej från SD – alla andra partier överens

2026 11 04

Riksdagen har idag röstat för ändringar i grundlagen.

Samtliga riksdagspartier, förutom SD, sa ja till att ändra i regeringsformen och riksdagsordningen, och därmed göra det svårare att göra ändringar i grundlagen framöver.

Lagändringen, som börjar gälla den 1 april 2027, innebär bland annat att det framöver kommer ställas krav på att minst hälften av riksdagsledamöterna säger ja till ett beslut att anta ett grundlagsförslag som vilande och att minst två tredjedelar av riksdagens ledamöter säger ja till det andra beslutet att anta förslaget. Mellan omröstningarna måste också, precis som tidigare, ett riksdagsval äga rum.

Den första omröstningen i frågan ägde rum den 1 oktober 2025.

SD oroar sig för S

SD röstade, som enda parti, nej till förslaget. Riksdagens största parti uppges vara anledningen till beslutet.

– I dag röstade alla partier förutom SD ja till en grundlagsändring som innebär att ett enda stort parti, i praktiken Socialdemokraterna, får möjlighet att stoppa framtida ändringar av grundlagen, uppger SD i ett inlägg på Facebook.

Regeringens besked

När förslaget till grundlagsändringen lyftes under 2025 argumenterade regeringen för att ändringen är nödvändig utifrån säkerhetsläget och för att värna demokratin.

– Som grundlagskommittén har resonerat ska det inte vara alltför svårt att väcka ett grundlagsförslag och därmed lyfta frågorna till öppen debatt. Däremot ska det krävas bred uppslutning för att ett förslag till grundlagsändring slutligen ska antas, uppgav justitieminister Gunnar Strömmer (M) då, enligt DN.

Läs också: Dystert pensionsbesked – ”många kommer bli förskräckta”

Ytterligare lagändring

Dagens riksdagsbeslut innebär också att skyddet för de svenska domstolarnas och domarnas oberoende stärks, uppger riksdagen i ett uttalande. Bland annat måste styrelsen för den myndighet som ansvarar för administrationen av domstolarna utgöras av ledamöter där en majoritet är domare.

En annan förändring är att myndigheter som lyder under regeringen i fortsättningen inte ska kunna utöva tillsyn över domstolarnas rättskipande verksamhet.

Läs mer: Arbetslösa riskerar att bli utan ersättning

Foto: Henrik Nyström Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen