Vädjan om att respektera president Zelenskys liv och familj

2022 03 04

I ett långt samtal med Rysslands diktator framförde Frankrikes president en vädjan om att respektera Ukrainas president Zelensky och hans familj. 

Rysslands diktator Vladimir Putin berättade för Frankrikes president Emmanuel Macron att han kommer fortsätta med sina militära operationer i Ukraina. Beskedet framkom under ett 90 minuter långt samtal initierat av Putin, uppger en källa från Élyséepalatset, enligt CNN.

Det värsta är framför oss

– Utan att göra en förutsägelse bör vi förvänta oss att det värsta ligger framför oss. Den (franske) presidenten sa det i går också. Det finns inget i vad Putin sa i dag som borde lugna oss, säger Élysée-källan.

Förnekar bombningar av Kyiv

 Enligt källan förnekade Putin också att Ryssland har bombarderat Kyiv men varnade för att situationen kommer att förvärras. Han hävdade dock att det är Ukrainas fel.

Vädjan för Ukrainas president

President Macron bad också Putin respektera den ukrainske presidenten, hans familj, släktingar, statliga tjänstemän och folkvalda, enligt Élysée-källan. 

Det finns allvarliga farhågor för att Putin beordrat yrkessoldater att spåra rätt på Volodymyr Zelensky för att mörda honom och man befarar även att hans familj ska råka illa ut. President Macrons vädjan handlar de facto om att rädda Zelensky undan avrättning och tortyr.

Oro för dödslistor

USA har lämnat över dokument till FN som framhåller Ryssland planerar att införa en skräckregim i Ukraina och att de kommer att mörda människor som finns på så kallade dödslistor. Det handlar om politiker, HBTQ-personer, religiösa profiler och olika sorters aktivister med flera.

Ryssland har avfyrat "mer än 480" missiler

En amerikansk försvarstjänsteman menar dock att Ryssland har avfyrat minst 480 missiler mot Ukraina sen invasionens start.

– Ryssland har avfyrat mer än 480 missiler av alla storlekar, säger en högt uppsatt amerikansk försvarstjänsteman till CNN.

Missiler från både Ryssland och Belarus

En stor del av missilerna ska ha skickats från mobila system som flyttas runt inuti Ukraina, men det ska också ha avfyrats ett stort antal från både Ryssland och Belarus.

– Den näst största delen av missiler kommer från Ryssland, "cirka 160 från Ryssland" och cirka 70 kommer från Vitryssland, och ett mycket litet antal - mindre än 10 - kommer från Svarta havet, tillade tjänstemannen.

Varnar Putin

Som svar på Putins uttalanden om en eventuell upptrappning varnar den franska presidenten Putin. Han framhåller att Putin är mitt uppe i ett enormt misstag. Macron upprepade att Moskvas krav på att neutralisera och avväpna Ukraina är oacceptabla, och ansvaret för denna konflikt faller helt på Putin.

Ryska medier beskriver samtalen som givande

Samtidigt sa den ryska statliga nyhetsbyrån TASS att Putin och Macron hade ett uppriktigt utbyte av åsikter om situationen runt Ukraina, uppgav Kremls presstjänst, enligt CNN.

Diplomati är fortfarande ett alternativ

Macron klargjorde även att det fortfarande finns tid för diplomati och dialog för att ta itu med Rysslands bekymmer; men diskussionen kan inte ske "under rysk kontroll" och måste organiseras av internationella partners.

Foto: Ministry of Defence of the Russian Federation

Text: Redaktionen 


23 okt 2026

Rysk jätte paralyserad – har ingen chans

2026 10 24

Det knakar i fogarna för en rysk oljegigant.

Ukrainska drönarattacker har paralyserat den ryska oljejätten Rosneft.

Den ryska jätten har ingen chans att återställa reparationerna innan Ukraina slår till igen, rapporterar oberoende Moscow Times.

Attackerat över 100 gånger

Ukrainas attacker mot ryska oljetillgångar ökade kraftigt under det senaste året. Antalet bekräftade träffar mellan januari och oktober var mer än dubbelt så stort 2026 som under motsvarande period 2025.

– Sedan årets början har Ukrainas väpnade styrkor attackerat ryska oljeraffinaderier vid 114 tillfällen, enligt Bloombergs beräkningar, skriver tidningen.

Rosneft har drabbats särskilt hårt.

Det statliga bolaget är Rysslands största oljeföretag och driver tolv raffinaderier som tillsammans står för en tredjedel av landets oljeraffinering.

Enligt Bloomberg, som hänvisar till företagsledare och interna dokument, har attackerna försatt bolaget i en allt svårare situation.

Källor uppger för nyhetsbyrån att ytterligare två månader av krig i samma omfattning är ”ohållbart” för Rosnefts verksamhet.

Läs också: S och MP ger med sig – skatten sänks för många svenskar

Raffinaderier står stilla

Flera av bolagets anläggningar har haft stora problem efter attackerna.

Rjazanraffinaderiet, det största i bolagets nätverk, har stoppat bränsleproduktionen minst fyra gånger under året och har ännu inte återhämtat sig helt.

Syzrans raffinaderi har under de senaste sex månaderna nästan hela tiden stått stilla eller arbetat med bara en tredjedel av sin kapacitet.

Även raffinaderiet i Tuapse vid Svarta havet har drabbats. Anläggningen har inte återupptagit verksamheten sedan den stoppades i april.

Samtidigt växer kostnaderna för reparationer och ny utrustning. Enligt Bloombergs källor har vissa reparationer medvetet dragit ut på tiden, så att arbeten som kunde ha genomförts på några dagar i stället tagit flera veckor.

– Behovet av reparationer och utrustning vid raffinaderierna, liksom de tillhörande kostnaderna, samlas på Rosnefts balansräkning och når nivåer som företaget inte längre klarar av att upprätthålla, uppger Bloombergs källor.

Sanktioner försvårar reparationerna

Rosneft har dessutom svårt att få tag på reservdelar till de anläggningar där motorbränsle produceras.

På grund av västerländska sanktioner är reservdelar från väst inte tillgängliga. Alternativ från Kina och Ryssland kan kräva flera månaders väntan och passar ofta inte ihop med den befintliga utrustningen.

Försök att skydda raffinaderierna med drönarnät, stålvajrar och till och med fraktcontainrar har inte gett önskat resultat, enligt Bloomberg, som hänvisar till interna dokument från Rosneft.

Läs mer: Jätteökning efter valet – ”exceptionella siffror”

Foto: President of Ukraine resp Preisdent of Russia Office

Text: Redaktionen


24 okt 2026

Sverige har gått om alla – högst i Europa

2026 10 24

Den svenska matkassen ligger i topp.

Sverige är ett av Europas dyraste länder att handla mat i.

Det visar en ny jämförelse av matpriser hos Lidl i europeiska länder.

Stora skillnader

Samma vara från Lidl kan kosta betydligt olika beroende på om den köps i Helsingfors, Aten eller Stockholm.

Finländska Yle har jämfört priserna på en matkorg med 30 produkter från Lidl i europeiska länder som bland annat Finland, Sverige, Tyskland, Spanien och Grekland.

Resultatet visar att matkorgen är dyrast i Stockholm.

Däremot var priserna lägre i Berlin, Warszawa och Aten. Billigast var matkorgen i Barcelona.

Läs också: Kalldusch för svenska resenärer – gäller vart man än åker

Dyrare trots sänkt matmoms

Sverige har under året sänkt momsen på livsmedel från 12 till 6 procent. Sänkningen gäller till slutet av nästa år.

Trots skattesänkningen var matkorgen i Stockholm dyrare än i Helsingfors och Tallinn i Yles jämförelse.

I Stockholm kostar matkassen 132,02 euro (cirka 1 470 kronor), tätt följt av Tallinn på 131,26 euro och Helsingfors på 130,93 euro.

I Barcelona är matkassen betydligt billigare. Där kostar den bara 118,21 euro, motsvarande cirka 1 315 kronor.

Enligt Yle påverkas matpriserna av flera faktorer, bland annat skatter, löner, transportkostnader och konkurrensen mellan butikerna.

I Norden är konkurrensen mellan livsmedelskedjorna mindre än i delar av Centraleuropa. I Tyskland pressar lågpriskedjor som Aldi, Netto, Penny, Norma och Lidl priserna genom hård konkurrens.

I Sverige märks konkurrensen i stället ofta genom olika erbjudanden.

Därför är maten dyr

Även Nordens geografiska läge påverkar priserna uppger Lidls inköpschef Tommi Lehmussaari.

– Finland ligger långt från produktionscentrumen i Central- och Sydeuropa, vilket innebär betydligt längre transportvägar, som dessutom kräver sjötransporter, säger han till Yle.

– Detta gör transporterna dyrare och mer komplicerade än på rutter där man kan köra direkt genom det europeiska fastlandet, säger han.

Även svenska konsumenters preferenser spelar roll. I Finland är efterfrågan på inhemskt kött stark, vilket påverkar butikernas sortiment och inköp.

Enligt Yles genomgång kan kött från länder med lägre produktionskostnader vara billigare.

Läs också: Gör precis som Hitler – stor ilska i USA

Foto: Ryoji-Iwata 

Text: Redaktionen