Vädjan om att respektera president Zelenskys liv och familj

2022 03 04

I ett långt samtal med Rysslands diktator framförde Frankrikes president en vädjan om att respektera Ukrainas president Zelensky och hans familj. 

Rysslands diktator Vladimir Putin berättade för Frankrikes president Emmanuel Macron att han kommer fortsätta med sina militära operationer i Ukraina. Beskedet framkom under ett 90 minuter långt samtal initierat av Putin, uppger en källa från Élyséepalatset, enligt CNN.

Det värsta är framför oss

– Utan att göra en förutsägelse bör vi förvänta oss att det värsta ligger framför oss. Den (franske) presidenten sa det i går också. Det finns inget i vad Putin sa i dag som borde lugna oss, säger Élysée-källan.

Förnekar bombningar av Kyiv

 Enligt källan förnekade Putin också att Ryssland har bombarderat Kyiv men varnade för att situationen kommer att förvärras. Han hävdade dock att det är Ukrainas fel.

Vädjan för Ukrainas president

President Macron bad också Putin respektera den ukrainske presidenten, hans familj, släktingar, statliga tjänstemän och folkvalda, enligt Élysée-källan. 

Det finns allvarliga farhågor för att Putin beordrat yrkessoldater att spåra rätt på Volodymyr Zelensky för att mörda honom och man befarar även att hans familj ska råka illa ut. President Macrons vädjan handlar de facto om att rädda Zelensky undan avrättning och tortyr.

Oro för dödslistor

USA har lämnat över dokument till FN som framhåller Ryssland planerar att införa en skräckregim i Ukraina och att de kommer att mörda människor som finns på så kallade dödslistor. Det handlar om politiker, HBTQ-personer, religiösa profiler och olika sorters aktivister med flera.

Ryssland har avfyrat "mer än 480" missiler

En amerikansk försvarstjänsteman menar dock att Ryssland har avfyrat minst 480 missiler mot Ukraina sen invasionens start.

– Ryssland har avfyrat mer än 480 missiler av alla storlekar, säger en högt uppsatt amerikansk försvarstjänsteman till CNN.

Missiler från både Ryssland och Belarus

En stor del av missilerna ska ha skickats från mobila system som flyttas runt inuti Ukraina, men det ska också ha avfyrats ett stort antal från både Ryssland och Belarus.

– Den näst största delen av missiler kommer från Ryssland, "cirka 160 från Ryssland" och cirka 70 kommer från Vitryssland, och ett mycket litet antal - mindre än 10 - kommer från Svarta havet, tillade tjänstemannen.

Varnar Putin

Som svar på Putins uttalanden om en eventuell upptrappning varnar den franska presidenten Putin. Han framhåller att Putin är mitt uppe i ett enormt misstag. Macron upprepade att Moskvas krav på att neutralisera och avväpna Ukraina är oacceptabla, och ansvaret för denna konflikt faller helt på Putin.

Ryska medier beskriver samtalen som givande

Samtidigt sa den ryska statliga nyhetsbyrån TASS att Putin och Macron hade ett uppriktigt utbyte av åsikter om situationen runt Ukraina, uppgav Kremls presstjänst, enligt CNN.

Diplomati är fortfarande ett alternativ

Macron klargjorde även att det fortfarande finns tid för diplomati och dialog för att ta itu med Rysslands bekymmer; men diskussionen kan inte ske "under rysk kontroll" och måste organiseras av internationella partners.

Foto: Ministry of Defence of the Russian Federation

Text: Redaktionen 


28 okt 2026

UPPGIFTER: Kan släppa kravet – öppnar för C

2026 10 29

Elisabeth Thand Ringqvist (C) misslyckades med att samla en majoritet för en mittenregering.

Nu kommer talmannen Andreas Norlén att behöva hitta en ny väg för att leda processen fram mot en ny regering för Sverige.

Då öppnas dörren plötsligt för Ulf Kristersson (M), uppger TV4 Nyheterna.

Att Thand Ringqvists lösning inte gick i mål banar väg för nya förhandlingar mot att göra M-ledaren till statsminister, säger källor till tv-kanalen. Nu uppges nya samtal vänta mellan C och högersidan.

– Chanserna för att det lossnar är betydligt bättre nu, säger en regeringskälla som TV4 talat med.

SD kan slopa kravet: "Inom räckhåll"

Centerpartiet har hela tiden framhållit att det inte är aktuellt att sitta i en regering som är beroende av Sverigedemokraterna. SD i sin tur kräver en plats i regeringen för att rösta ja till en statsministerkandidat. Flera SD-toppar har dock öppnat för att släppa på det kravet, bland annat partiprofilen Björn Söder. 

– Jag skulle vara väldigt förvånad om man inte har diskuterat det. Jag tycker det viktigaste är att vi inte får en vänsterregering, sade Björn Söder till SvD tidigare i oktober.

Att profilerade namn inom Sverigedemokraterna gläntat på den dörren har skapat en möjlighet, uppger ytterligare en källa i regeringen för TV4.

Numera beskrivs en lösning mellan C och SD som “inom räckhåll”.

– Men då måste C också vara redo att inte kräva en återgång inom bland annat migrations- och energipolitiken, säger uppgiftslämnaren till kanalen. 

Läs mer: S plan sågas – kan slå tillbaka mot svenska folket

Åkesson: "Finns inte på kartan"

Drygt två veckor efter valet sade även Richard Jomshof (SD) att hans parti kan stötta en regering utan att ingå i den. 

– Om alternativet är totalt kaos på vänstersidan. Men vi kommer ju inte göra det gratis, sade han till Kvartal.

Partiledaren Jimmie Åkesson (SD) har dock varit tydligt med att partiets linje inte kommer att brytas.

– Att Richard Jomshof har spekulativa bakgrundssamtal som en journalist på Kvartal sedan missbrukar innebär på intet sätt att vi har ändrat hållning i något hänseende. Som alla vet så är det jag som tecknar firma för partiet i den här frågan, skrev han på X efter Jomshofs utspel och tillade:

– Att trycka annat än rött för en statsminister som avser bilda regering utan sverigedemokratiska ministrar finns inte på kartan och om det av någon outgrundlig anledning skulle ändras så kommer det inte att kommuniceras i bakgrundssamtal mellan Kvartal och Richard Jomshof.

Andra läser: Går i konkurs efter 80 år – bilföretag kastar in handduken

Foto: Centerpartiet

Text: Redaktionen


29 okt 26

SMHI pekar ut datum – då kommer första snön

2026 10 29

Årets första snö är på ingång.

När den första snön faller skiljer sig rejält mellan olika delar av Sverige.

Men enligt SMHI finns det en specifik period i landet då snön oftast gör entré.

Skillnader i landet

I den svenska fjällen kan vintern statistiskt sett göra entré tidigt. Enligt SMHI kan den första snön falla på högfjället redan i september, medan det första snötäcket i dalgångarna i de nordligaste fjälltrakterna normalt bildas i början av oktober.

– I oktober är det inte direkt ovanligt med snöfall i åtminstone de mellersta och norra delarna av landet. Några av de mer minnesvärda snöfallen i oktober har inträffat på senare år, uppger SMHI.

Längre söderut dröjer det oftast längre. I stora delar av Svealand är november en vanlig månad för säsongens första snötäcke.

Vid Skånes sydkust får invånarna i regel vänta längst. Där bildas det första snötäcket i genomsnitt först en bit in i december eller ännu senare, enligt SMHI:s statistik.

Läs också: ”Dags att säga ifrån” – alla pensionärer uppmanas 

Snö i storstäderna

Om man utgår från statistik från de senaste tio vintrarna som SMHI dokumenterat finns det flera datum som sticker ut beroende på vart i landet man bor, som även visar på stora skillnader mellan svenska orter.

I Östersund har det första snötäcket i genomsnitt bildats den 19 oktober, medan Malmö brukar få vänta till den 16 december.

Så här ser genomsnitten ut för några svenska städer:

  • Östersund: 19 oktober
  • Umeå: 27 oktober
  • Luleå: 29 oktober
  • Sundsvall: 5 november
  • Borås: 15 november
  • Göteborg: 30 november
  • Lund: 10 december
  • Malmö: 16 december

Uppgifterna avser när snödjupet först når minst en centimeter under vintersäsongen. Beräkningen bygger på historiska data från vintrarna 2015/2016 till 2024/2025.

Sticker ut i Stockholm

I Stockholm är det framför allt slutet av november som utmärker sig. Under de flesta åren kom första snön mellan 20–30 november. Genomsnittligt är det 26 november där störst chans finns.

Historien visar dock att vädret kan variera kraftigt från år till år. Enligt SMHI har den första snön i Stockholm förekommit redan den 10 oktober 1919 och den 12 oktober 1992.

Andra år har den dröjt ända till januari.

Kan ge tidig vinterkyla

Samtidigt pekar prognoser på en ovanlig utveckling i atmosfären som kan påverka temperaturen i Sverige under november och december.

Klarts meteorolog Lasse Rydqvist uppger att polarvirveln, som finns högt över Arktis, kan försvagas ovanligt kraftigt i början av november.

– Det kan bli en historiskt tidig stratosfärisk uppvärmning med tidig vinterkyla i Sverige, uppger han.

Vid en så kallad Major SSW, en stor stratosfärisk uppvärmning, stiger temperaturen snabbt högt upp i atmosfären samtidigt som polarvirveln försvagas. I vissa fall kan störningen påverka luftströmmarna längre ner och göra det lättare för kall arktisk luft att röra sig söderut.

Enligt Rydqvist har en så kraftig uppvärmning inte inträffat så tidigt i november sedan mätningarna startade 1959.

Andra läser: Minst 1 200 kronor i ersättning – besked till svenska hushåll

Foto: F Nobel

Text: Redaktionen