Vädjan om att respektera president Zelenskys liv och familj

2022 03 04

I ett långt samtal med Rysslands diktator framförde Frankrikes president en vädjan om att respektera Ukrainas president Zelensky och hans familj. 

Rysslands diktator Vladimir Putin berättade för Frankrikes president Emmanuel Macron att han kommer fortsätta med sina militära operationer i Ukraina. Beskedet framkom under ett 90 minuter långt samtal initierat av Putin, uppger en källa från Élyséepalatset, enligt CNN.

Det värsta är framför oss

– Utan att göra en förutsägelse bör vi förvänta oss att det värsta ligger framför oss. Den (franske) presidenten sa det i går också. Det finns inget i vad Putin sa i dag som borde lugna oss, säger Élysée-källan.

Förnekar bombningar av Kyiv

 Enligt källan förnekade Putin också att Ryssland har bombarderat Kyiv men varnade för att situationen kommer att förvärras. Han hävdade dock att det är Ukrainas fel.

Vädjan för Ukrainas president

President Macron bad också Putin respektera den ukrainske presidenten, hans familj, släktingar, statliga tjänstemän och folkvalda, enligt Élysée-källan. 

Det finns allvarliga farhågor för att Putin beordrat yrkessoldater att spåra rätt på Volodymyr Zelensky för att mörda honom och man befarar även att hans familj ska råka illa ut. President Macrons vädjan handlar de facto om att rädda Zelensky undan avrättning och tortyr.

Oro för dödslistor

USA har lämnat över dokument till FN som framhåller Ryssland planerar att införa en skräckregim i Ukraina och att de kommer att mörda människor som finns på så kallade dödslistor. Det handlar om politiker, HBTQ-personer, religiösa profiler och olika sorters aktivister med flera.

Ryssland har avfyrat "mer än 480" missiler

En amerikansk försvarstjänsteman menar dock att Ryssland har avfyrat minst 480 missiler mot Ukraina sen invasionens start.

– Ryssland har avfyrat mer än 480 missiler av alla storlekar, säger en högt uppsatt amerikansk försvarstjänsteman till CNN.

Missiler från både Ryssland och Belarus

En stor del av missilerna ska ha skickats från mobila system som flyttas runt inuti Ukraina, men det ska också ha avfyrats ett stort antal från både Ryssland och Belarus.

– Den näst största delen av missiler kommer från Ryssland, "cirka 160 från Ryssland" och cirka 70 kommer från Vitryssland, och ett mycket litet antal - mindre än 10 - kommer från Svarta havet, tillade tjänstemannen.

Varnar Putin

Som svar på Putins uttalanden om en eventuell upptrappning varnar den franska presidenten Putin. Han framhåller att Putin är mitt uppe i ett enormt misstag. Macron upprepade att Moskvas krav på att neutralisera och avväpna Ukraina är oacceptabla, och ansvaret för denna konflikt faller helt på Putin.

Ryska medier beskriver samtalen som givande

Samtidigt sa den ryska statliga nyhetsbyrån TASS att Putin och Macron hade ett uppriktigt utbyte av åsikter om situationen runt Ukraina, uppgav Kremls presstjänst, enligt CNN.

Diplomati är fortfarande ett alternativ

Macron klargjorde även att det fortfarande finns tid för diplomati och dialog för att ta itu med Rysslands bekymmer; men diskussionen kan inte ske "under rysk kontroll" och måste organiseras av internationella partners.

Foto: Ministry of Defence of the Russian Federation

Text: Redaktionen 


21 nov 2026

Historiskt väderbesked: Kan bli –50 grader i Sverige

2026 11 21

Ett klimathot kan få extrema följder för Norden.

Forskare varnar för ett allvarligt klimathot mot Norden.

I värsta fall kan temperaturen i Sverige och övriga Norden sjunka till minus 50 grader på vintern.

Extrem kyla i Sverige

Bakom varningen finns ett stort system av havsströmmar i Atlanten som kallas AMOC. Det transporterar varmt vatten från tropikerna norrut mot bland annat Island och Skandinavien och spelar en viktig roll för att hålla klimatet i norra Europa relativt milt.

Men den globala uppvärmningen kan rubba systemet.

När Grönlands inlandsis smälter tillförs stora mängder sötvatten till Atlanten. Det kan påverka vattnets salthalt och densitet, vilket i sin tur kan försvåra den cirkulation som driver havsströmmarna.

Om AMOC försvagas kraftigt eller kollapsar kan betydligt mindre värme transporteras norrut. Följden kan bli en kraftig nedkylning i delar av norra Europa – samtidigt som resten av världen fortsätter att bli varmare.

– Norden skulle – i värsta fall – behöva vänja sig vid en sibirisk kyla på minus 50 grader vintertid, uppger Victor Galaz, svensk forskare och docent i statsvetenskap vid Stockholms universitet och Stockholm Resilience Centre, i en debattartikel på SvD.

Läs också: Nästan alla bilar ändras – Mercedes: “Vi gick för långt”

Island slår larm

Frågan har fått allt större uppmärksamhet på Island. I oktober 2024 publicerades ett öppet brev från ett 40-tal internationella klimatforskare. De varnade för att risken för en kollaps av Amoc underskattas.

– Det enda sättet att begränsa risken för att dessa tröskelpunkter passeras är att öka brådskan och prioritera det globala arbetet med att minska utsläppen, står det i brevet.

Om systemet skulle kollapsa kan konsekvenserna bli omfattande. Enligt de scenarier som lyfts skulle exempelvis London och Amsterdam kunna få vintertemperaturer på omkring minus 20 grader under vissa år.

För Norden är prognosen ännu mer dramatisk.

I november 2025 meddelade Islands säkerhetsråd att en kollaps av havsströmmarna betraktas som ett nationellt säkerhetshot.

– Önationen, är budskapet, gör bäst i att förbereda sig, skriver Galaz i SvD.

Forskare betonar osäkerheten

Det finns fortfarande stora vetenskapliga osäkerheter kring hur Amoc-systemet kommer att utvecklas och hur stor risken för en kollaps är.

FN:s klimatpanel har tidigare bedömt att det finns medelhög tilltro till att systemet inte kommer att kollapsa före år 2100. Men den bedömningen ger inte längre samma trygghet, menar Galaz.

Han pekar också på att flera länder, däribland Finland, Nederländerna och Storbritannien, nu diskuterar hur de ska förbereda sig på riskerna.

Andra läser: UPPGIFTER: Portas från USA – totalförbud på väg

Foto: Y. Vertikov resp M. Renken

Text: Redaktionen


22 nov 2026

Ny mätning: Plötslig ökning bland väljarna

2026 11 22

En ny mätning visar att svenskarna har ändrat uppfattning.

Det har nu gått 70 dagar utan att en ny regering har kommit på plats.

En mätning från i oktober visade att 39 procent av svenskarna då var för ett extraval, och 40 procent var emot. Resten var osäkra kring hur de kände.

Nu visar en ny mätning att det har skett en plötslig ökning kring hur många svenskar som ställer sig positivt till ett extraval, rapporterar TV4.

Plötslig ökning

Nu är 44 procent positiva till ett extraval, medan 36 procent är negativa.

Kalmarbon Annika är en av de som vill se extraval.

– Jag tror vi är nära och jag hoppas på att det blir ett omval. Jag tycker det har varit jättejobbigt. De har dagisnivå, de kan aldrig bestämma sig och de skyller på varandra, säger hon. 

Är mer positiva

Inställningen till extraval skiljer sig beroende på partisympatier.

Bland Moderaternas, Liberalernas och Kristdemokraternas väljare är 73 procent positiva, medan bara sju procent av Socialdemokraternas, Vänsterpartiets, Miljöpartiets och Centerpartiets väljare är det.

– Förutsättningarna kommer ändras med ett nyval dels för att tyvärr tror jag att Socialdemokraterna kommer lida av det här i och med att man har hittat en lösning på det, säger göteborgaren Glenn.

Läs mer: 61 procent för Magdalena Andersson

Senaste nytt

Medieuppgifter gör gällande att Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet har förhandlat fram ett nytt bud som har lämnats över till Vänsterpartiet, rapporterar SVT.

V-toppen Ida Gabrielsson meddelar dock att hon inte har tagit del av det.

“Inte sett skymten av det”

Gabrielsson framhåller att “ska man bygga förtroendefulla samarbeten och genomföra konstruktiva förhandlingar är det nog bättre att ta sådana diskussioner direkt med varandra”.

– Går och lägger mig, utan att ha sett skymten av detta totalpaket till V. Men Expressen verkar ha fått besked om det, till skillnad från V, vars mandat C, S och MP ju efterfrågar, skriver hon på X.

Läs mer: 60-plussare kan gå före i bostadskön

Foto: Magnus Liljegren/Regeringskansliet resp  F Uusitalo | valtioneuvoston kansliahttps://www.flickr.com/photos/finnishgovernment/51919260031/ resp Ninni Andersson/Regeringskansliet resp Agnes Stuber/Vänsterpartiet

Text: Redaktionen