Putin-hajpade missiler till Belarus – Lukasjenko bekräftar

2024 12 26

Belarus kommer att få ryska missiler.

Under den senaste tiden har Vladimir Putin hajpat den så kallade Oreshnik-missilen.

Han har hotat att använda den flera gånger mot ukrainsk mark, och nu ser det ut som att Aleksandr Lukasjenko och Belarus kommer att få sådana missilsystem.

Det rapporterar Kyiv Independent.

10 system

Belarus diktator Alexander Lukasjenko planerar att placera ut 10 ryska Oreshnik-missilsystem i landet, rapporterar den Kremlvänliga journalisten Alexander Yunashev.

Som svar på Yunashevs fråga under toppmötet i Eurasian Economic Union sa Lukasjenko att han förväntar sig 10 missilsystem från Ryssland.

– Om ryssarna vill utplacera mer, kommer vi att utplacera mer.

Det är Orsehnik

Oreshnik är en ballistisk missil med medellång räckvidd som Ryssland framhåller som ett experimentellt vapen som kan kringgå avancerade luftförsvarssystem.  

Fabian Hoffmann, försvarsexpert och doktorand vid universitetet i Oslo, menar att det dock inte är ett helt nytt påfund.

– Jag tror att ryssarna i princip bara tog isär RS-26 eller bara kannibaliserade den och sedan satte ihop den här nya missilen med ett par uppgraderingar och ett nytt färgjobb.

Hajpat av Putin

Vladimir Putin har flera gånger hajpat missilen.

Det är oklart hur många sådana missiler Ryssland har - men Putin menar att de är mycket kraftfulla.

– Det är ingen hemlighet och vi döljer det inte. Jag sade: vi har fortfarande några av dessa Oreshnik-system, säger Putin till den ryska nyhetsbyrån TASS.

– Vi har dem och mer än ett system, men vi har inte bråttom att använda dem, för det här vapnet är kraftfullt, det är utformat för att lösa vissa uppgifter. Nu ska vi ta fram rätt mängd och den mängd vi behöver. Vi kommer att placera något på belarusiskt territorium. Vi arbetar systematiskt.

Nytt stöd till Ukraina

Samtidigt fortsätter striderna på fronten, och nytt stöd anländer till Ukraina.

USA gav den 24 december Ukraina den första delen av lån som genererats enbart från vinster från frysta ryska tillgångar. 

Ukrainas premiärminister Denys Shmyhal uppgav att USA gav Ukraina ett lån på en miljard dollar som genererades enbart från vinster från frysta ryska tillgångar.

Det uppger tankesmedjan Institute for the Study of War.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

4dec025

Skatteverket går ut med uppmaning – viktigt att kontrollera

2025 12 05

Skatteverket uppmanar alla svenskar till extra vaksamhet.

Anledningen är en stor ökning av bluffmejl som landar i inkorgen hos folk.

I den nya bluffvågen står Skatteverket som avsändare, vilket inte stämmer.

I bluffmejlen uppmanas mottagen att verifiera sina bankuppgifter för att Skatteverket ska kunna göra en utbetalning av skatteåterbäring, rapporterar TV4.

– Vår rekommendation är att du raderar mejlet eller meddelandet, uppger Skatteverket.

Lämna inga uppgifter

Skatteverket framhåller att myndigheten aldrig frågar efter den typen av uppgifter på mejl.

– Om det står att du ska lämna ifrån dig uppgifter om bankkontonummer eller kreditkortsnummer ska du inte göra det, framhåller myndigheten.

– Skatteverket efterfrågar aldrig dina kontouppgifter i mejl eller sms. Det gör vi endast via våra e-tjänster som du loggar in på med din e-legitimation.

”Var extra vaksam”

Det är alltid bra att vara vaksam när man får mejl, även om avsändaren framstår som känd, för att inte blir lurad av bedragare.

Det finns några saker som Skatteverket uppmanar alla att kontrollera om man får ett mejl från myndigheten.

– Bluffmeddelanden via mejl och sms kan vara svåra att skilja från riktiga meddelanden. Några saker som du kan vara extra vaksam på är om språket i meddelandet inte är korrekt, att webbadresserna inte leder till Skatteverkets webbplats eller att svenska och engelska blandas i meddelandet, uppmanar Skatteverket.

LÄS MER: UPPGIFTER: Stora pengar till svenska folket – norsk modell föreslås 

Senast i våras

Bedragare som använder Skatteverkets namn för att lura människor är särskilt vanligt i samband med deklarations- och skatteåterbäringstider.

Senast i våras gick en våg av bluffmeddelande ut till svenska folket.

– De anpassar sig hela tiden efter hur vi lever våra liv, säger Internetstiftelsens folkbildningsansvarige Björn Appelgren, till TV4.

– Många är oroliga för att göra fel och klicka på en länk eller fil som påstås gälla deklarationen. Bedragarna vet också att folk stressar över tider och återbetalningar.

LÄS OCKSÅ: EBBA BUSCH: ”Jag är upprörd – rättare sagt förbannad”

Foto: Magnus D Skatteverket

Text: Redaktionen

5dec2025

Kraftig storm på väg mot Sverige – kan slå till på måndag

2025 12 05

En kraftig storm rör sig i riktning mot Sverige och kan slå till efter helgen.

Efter en tid med växlande temperaturer och snöfall i stora delar av Sverige kan nu ett stormväder vara på väg.

– Prognoserna indikerar att lågtrycket kommer att vara över de brittiska öarna på söndag. Härifrån rör den sig mot Danmark med kraftigt regn och tilltagande vindar, rapporterar danska TV2, med hänvisning till den europeiska väderprognoser från ECMWF.

Kan nå Sverige på måndag

Efter att ovädret har passerat Danmark väntas det slå mot södra Sverige under måndagen och framåt.

– Söndag kväll och natten mot måndag rör sig nästa lågtryck med regn in västerifrån över Götaland och Svealand. Då blir det även blåsigt vid Västkusten, uppger SMHI.

Prognosen är osäker

Det är ännu osäkert hur kraftigt ovädret blir, då lågtrycket just nu håller på att byggas upp.

– Måndagens väder ser blött och blåsigt ut. De senaste prognoserna har visat detta, säger meteorologen Lone Seir på danska TV2.

– Tidpunkten för regnet och vindens styrka är fortfarande osäkra.

Den danska kanalen går också ut med en varning gällande havet mellan Sverige och Danmark.

– Storm eller inte, måndagens starka vindar kan utgöra utmaningar för färjorna, det kan finnas restriktioner på broarna och lösa föremål kan flyga omkring, uppger kanalen.

LÄS MER: Ebba Busch: "Jag är upprörd – rättare sagt förbannad”

Namngivna stormar

De flesta stormar blir inte ihågkomna någon längre tid.

– Men det finns också stormar som drabbat hela landsdelar svårt och som är ihågkomna efter mer än hundra år, uppger SMHI.

Men många stormar som drabbar de nordiska länderna blir ändå namngivna.

– Stormarna har oftast namngetts av SMHI eller våra nordiska granninstitut, men i vissa fall av någon annan europeisk vädertjänst, framhåller väderinstitutet.

– På senare år har även andra typer av oväder börjat namnges som till exempel oväder med extremregn. Det mest kända exemplet för vår del är nog ovädret Hans i augusti 2023.

LÄS MER: Första landet i Europa – Italien med helt nytt Ukrainabesked

Foto: Torsten Dederichs

Text: Redaktionen