Putin-hajpade missiler till Belarus – Lukasjenko bekräftar

2024 12 26

Belarus kommer att få ryska missiler.

Under den senaste tiden har Vladimir Putin hajpat den så kallade Oreshnik-missilen.

Han har hotat att använda den flera gånger mot ukrainsk mark, och nu ser det ut som att Aleksandr Lukasjenko och Belarus kommer att få sådana missilsystem.

Det rapporterar Kyiv Independent.

10 system

Belarus diktator Alexander Lukasjenko planerar att placera ut 10 ryska Oreshnik-missilsystem i landet, rapporterar den Kremlvänliga journalisten Alexander Yunashev.

Som svar på Yunashevs fråga under toppmötet i Eurasian Economic Union sa Lukasjenko att han förväntar sig 10 missilsystem från Ryssland.

– Om ryssarna vill utplacera mer, kommer vi att utplacera mer.

Det är Orsehnik

Oreshnik är en ballistisk missil med medellång räckvidd som Ryssland framhåller som ett experimentellt vapen som kan kringgå avancerade luftförsvarssystem.

Fabian Hoffmann, försvarsexpert och doktorand vid universitetet i Oslo, menar att det dock inte är ett helt nytt påfund.

– Jag tror att ryssarna i princip bara tog isär RS-26 eller bara kannibaliserade den och sedan satte ihop den här nya missilen med ett par uppgraderingar och ett nytt färgjobb.

Hajpat av Putin

Vladimir Putin har flera gånger hajpat missilen.

Det är oklart hur många sådana missiler Ryssland har - men Putin menar att de är mycket kraftfulla.

– Det är ingen hemlighet och vi döljer det inte. Jag sade: vi har fortfarande några av dessa Oreshnik-system, säger Putin till den ryska nyhetsbyrån TASS.

– Vi har dem och mer än ett system, men vi har inte bråttom att använda dem, för det här vapnet är kraftfullt, det är utformat för att lösa vissa uppgifter. Nu ska vi ta fram rätt mängd och den mängd vi behöver. Vi kommer att placera något på belarusiskt territorium. Vi arbetar systematiskt.

Nytt stöd till Ukraina

Samtidigt fortsätter striderna på fronten, och nytt stöd anländer till Ukraina.

USA gav den 24 december Ukraina den första delen av lån som genererats enbart från vinster från frysta ryska tillgångar.

Ukrainas premiärminister Denys Shmyhal uppgav att USA gav Ukraina ett lån på en miljard dollar som genererades enbart från vinster från frysta ryska tillgångar.

Det uppger tankesmedjan Institute for the Study of War.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

JUST NU: Larm om svensk hamn – ”Sätt in minröjare”

2025 11 30

Nordens största hamn har allvarliga säkerhetsproblem.

Göteborgs hamn är den största hamnen i Norden.

Sedan kriget i Ukraina inleddes har antalet säkerhetsincidenter skjutit i höjden.

Nu kommer krav om att minröjningsfartyg ska förflyttas till Göteborg.

“Inom 48 timmar blir det kris”

Antalet rapporterade incidenter kring Göteborgs hamn har ökat med 40 procent sedan Rysslands invasion av Ukraina inleddes, rapporterar SVT.

Nu kräver Cecilia Magnusson (M), andra vice hamnordförande, att stora militära resurser flyttas till Västkusten.

Ett enda larm om en mina riskerar att lamslå fartygstrafiken, även om larmet skulle vara falskt, understryker hon.

– Närmaste minröjaren ligger i Karlskrona och det tar två dygn att ta sig från Karlskrona till Göteborg. Och inom 48 timmar så blir det kris på hyllor och med drivmedel, säger Cecilia Magnusson till kanalen.

LÄS OCKSÅ: Rysk militärtransport slås ut i sabotageoperation

Försvarsmakten säger nej

Säkerhetsincidenter av alla slag har rapporterats de senaste åren. Det handlar om alltifrån drönare till hotfulla telefonsamtal och obehöriga personer i området.

Påstådda representanter för kinesiska staten har till exempel försökt förfalska en inbjudan till hamnen.

Totalt rapporteras mellan 500 och 600 incidenter per år.

Men Försvarsmakten avfärdar Cecilia Magnussons krav på att minröjningsfartyg ska förflyttas till Göteborg, och menar att det inte vore rationellt.

– De hoten som idag finns mot Göteborgs hamnar är framförallt inte militära hot utan andra typer av hot. Det kan vara avbildning eller spioneri, säger Oscar Peterson, chef för Älvsborgs amfibieregemente, till kanalen.

”Med tanke på vad vi sett i Polen…”

Cecilia Magnusson varnar dock för att det inte alls är osannolikt att en allvarlig incident kan inträffa i Göteborgs hamn.

– Med tanke på vad vi har sett i Polen, hur man testar vår villighet att förhindra angrepp från rysk sida, är det inte någon utopi att man skulle vilja testa här också, har Magnusson tidigare sagt till GP.

Hon vill att Göteborgs stad ska föra samtal med staten om vad som behöver göras för att öka säkerheten i hamnen.

– Ett första steg är att Göteborgs stad pratar med staten och säger att ”det här behöver vi”. Sedan är det de olika myndigheterna. Vad behöver de för att säkra att hamnen hålls öppen, säger hon till tidningen.

LÄS OCKSÅ: "En aggressionshandling" - asiatiskt land till rasande attack mot Ukraina

Foto: Gustav Nilsson

Text: Redaktionen

Natosoldat död nära ryska gränsen

2025 11 30

En Natosoldat har förlorat livet.

En Natosoldat från Belgien har dött på lördagen.

Soldaten uppges ha förlorat livet i samband med en Natoinsats i Litauen.

Bekräftas av försvarsminister

Den belgiska soldaten deltog i Natos insats i Litauen och blev svårt skadad på fredagen, rapporterar Politico.

Sent på lördagen meddelades att soldaten hade avlidit.

Tragedin inträffade i samband med en övning som innefattade granatkastning, uppger belgiska tjänstemän, enligt tidningen.

Efter att ha skadats under övningen fördes soldaten till sjukhus, men hans liv gick inte att rädda.

Händelsen bekräftas av Belgiens försvarsminister Theo Francken och försvarschef Frederik Vansina.

– Jag är djupt bedrövad över den tragiska olyckan, skriver Theo Francken i ett inlägg på X, och framför ”tankar och solidaritet” till den avlidnas vänner och kollegor.

Inleder utredning

Den belgiska soldaten har ännu inte identifierats, åtminstone inte formellt, men ingick i artilleribataljonen från Brasschaat i Belgien.

Belgiens federala åklagare har nu inlett en utredning av det tragiska dödsfallet, enligt tidningen. Det belgiska försvarsministeriet har också inlett en egen, intern utredning om olyckan.

Samtidigt framför även Litauens president Gitanas Nausėda sina kondoleanser, och passade på att lovorda Natoinsatsen i landet.

– Deras engagemang och uppoffring kommer aldrig att glömmas, kommenterar den litauiska presidenten.

Svensk insats

Sedan i somras har nästan 200 belgiska soldater varit utstationerade i Litauen, som ligger nära Ryssland och gränsar till den ryska enklaven Kaliningrad.

De belgiska soldaterna ingår i Natos Forward Land Forces, som finns utstationerade i åtta östeuropeiska länder, enligt tidningen.

Även Sverige ingår i Natouppdrag i Baltikum, som är mycket sårbart för rysk aggressivitet.

Svenska soldater har stationerats ut i Lettland, i Sveriges hittills största åtagande sedan Nato-inträdet.

Arkivfoto: Försvarsmakten

Text: Redaktionen