Putin-hajpade missiler till Belarus – Lukasjenko bekräftar

2024 12 26

Belarus kommer att få ryska missiler.

Under den senaste tiden har Vladimir Putin hajpat den så kallade Oreshnik-missilen.

Han har hotat att använda den flera gånger mot ukrainsk mark, och nu ser det ut som att Aleksandr Lukasjenko och Belarus kommer att få sådana missilsystem.

Det rapporterar Kyiv Independent.

10 system

Belarus diktator Alexander Lukasjenko planerar att placera ut 10 ryska Oreshnik-missilsystem i landet, rapporterar den Kremlvänliga journalisten Alexander Yunashev.

Som svar på Yunashevs fråga under toppmötet i Eurasian Economic Union sa Lukasjenko att han förväntar sig 10 missilsystem från Ryssland.

– Om ryssarna vill utplacera mer, kommer vi att utplacera mer.

Det är Orsehnik

Oreshnik är en ballistisk missil med medellång räckvidd som Ryssland framhåller som ett experimentellt vapen som kan kringgå avancerade luftförsvarssystem.  

Fabian Hoffmann, försvarsexpert och doktorand vid universitetet i Oslo, menar att det dock inte är ett helt nytt påfund.

– Jag tror att ryssarna i princip bara tog isär RS-26 eller bara kannibaliserade den och sedan satte ihop den här nya missilen med ett par uppgraderingar och ett nytt färgjobb.

Hajpat av Putin

Vladimir Putin har flera gånger hajpat missilen.

Det är oklart hur många sådana missiler Ryssland har - men Putin menar att de är mycket kraftfulla.

– Det är ingen hemlighet och vi döljer det inte. Jag sade: vi har fortfarande några av dessa Oreshnik-system, säger Putin till den ryska nyhetsbyrån TASS.

– Vi har dem och mer än ett system, men vi har inte bråttom att använda dem, för det här vapnet är kraftfullt, det är utformat för att lösa vissa uppgifter. Nu ska vi ta fram rätt mängd och den mängd vi behöver. Vi kommer att placera något på belarusiskt territorium. Vi arbetar systematiskt.

Nytt stöd till Ukraina

Samtidigt fortsätter striderna på fronten, och nytt stöd anländer till Ukraina.

USA gav den 24 december Ukraina den första delen av lån som genererats enbart från vinster från frysta ryska tillgångar. 

Ukrainas premiärminister Denys Shmyhal uppgav att USA gav Ukraina ett lån på en miljard dollar som genererades enbart från vinster från frysta ryska tillgångar.

Det uppger tankesmedjan Institute for the Study of War.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


04 jun 26

Ryssland erkänner för första gången

2026 06 05

För första gången under Ukrainakriget erkänner Ryssland ett stort misslyckande för landets ekonomi.

Tillkännagivandet handlar om landets oljeproduktion – som ofta beskrivs som hjärtat i den ryska ekonomin.

Intäkterna från oljeexporten är avgörande för Kremls förmåga att finansiera kriget i Ukraina.

Nu erkänner den ryska regimen ett stort fiasko.

För första gången under kriget medger Kreml att oljeproduktionen minskar.

Rysslands vice premiärminister Alexander Novak går ut med den bekymmersamma informationen under ett ekonomiskt forum i Sankt Petersburg, rapporterar den ukrainska nyhetsbyrån UNN.

– Nuvarande produktionsnivåer är faktiskt något lägre än de var i början av året, säger Novak till reportrar.

Hävdar: Inte Ukrainas fel

Ministern är noga med att betona att minskningen inte beror på ukrainska bombningar av oljeraffinaderier i Ryssland.

– Detta beror på att ett antal av våra oljeraffinaderier för närvarande genomgår oplanerat underhåll, hävdar Novak

– Vår exportinfrastruktur går på full kapacitet. När raffinaderierna återgår till full drift kommer produktionen att öka och återgå till tidigare nivåer, fortsätter han.

Sällsynt erkännande

UNN noterar att det rör sig om ett mycket sällsynt erkännande från den ryska ledningen.

– Novaks kommentar markerar första gången en rysk tjänsteman erkänner att produktionen har minskat, rapporterar nyhetsbyrån.

Vägrar publicera nya siffror

Ryssland slutade att publicera officiell statistik över landets oljeproduktion i april 2023, drygt ett år efter invasionen av Ukraina.

Det Internationella energiorganet (IMA) följer dock utvecklingen. Nyligen meddelade IMA att den ryska oljeproduktionen minskade med 460 000 fat per dag i april jämfört med samma månad förra året. ¨

Totalt uppgick Rysslands oljeproduktion till cirka 8,8 miljoner fat per dag i april.

LÄS OCKSÅ:

Ransonering i Moskva – mardröm för Putin

Sankt Petersburg kan stänga ned 

Rysk spion varnar Kreml – ”Kan pågå i årtionden”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


05 jun 26

UPPGIFTER: Skattechock för bensin- och dieselbilar

2026 06 05

I dag måste köpare av nya bensin- och dieselbilar betala en förhöjd fordonskatt under tre års tid. 

– Malus – en förhöjd fordonsskatt under de tre första åren – gäller för bensin- och dieseldrivna personbilar klass I och II, lätta bussar och lätta lastbilar med fordonsår 2018 eller senare, skriver Transportstyrelsen om skatten.

Nu kan det bli ännu dyrare.

Regeringens egen utredare Svante Mandell föreslår att straffskatten ska höjas och tas ut under längre tid, rapporterar Vi Bilägare.

Enligt förslaget ska köpare av nya bensin- och dieselbilar betala den förhöjda fordonskatten under fem år i stället för dagens tre år.

Dessutom föreslår Mandell att det så kallade grundbeloppet höjs från 360 till 420 kronor samt att gränsen för när den förhöjda fordonsskatten börjar tas ut sänks.  

– För att påskynda utfasningen av konventionella fordon föreslår utredningen att gränsen för när malus inträder sänks från 75 till 50 gram koldioxid per kilometer vilket motsvarar gränsen för ett lågutsläppsfordon enligt EU:s koldioxidkrav, skriver han i utredningen.

”Skattechock”

Bilsajten Carup beskriver förslagen som en ”skattechock på både nya och äldre bensinbilar”.

– En SUV kan få 2 700 kronor ytterligare skatt per år. Allra hårdast slår det mot små hybrider som kan gå från 1 500 till 4 200 kronor i skatt, skriver sajten.

ANDRA LÄSER: Tre skatter kan sänkas vid valvinst

FAKTA: Förhöjd fordonskatt i dag

- I vissa fall tas ett förhöjt koldioxidbelopp (malus) ut under de första tre åren från att ett fordon blir skattepliktigt för första gången. Detta gäller personbilar klass I, lätta bussar och lätta lastbilar med fordonsår 2018 eller senare som blivit skattepliktiga för första gången 1 juli 2018 eller senare.

- Efter dessa tre år är beloppet samma som för fordon som blivit skattepliktiga för första gången före den 1 juli 2018.

Källa: Skatteverket

LÄS OCKSÅ: Börsbolag i konkurs

Foto: Kathy

Text: Redaktionen