Putin-hajpade missiler till Belarus – Lukasjenko bekräftar

2024 12 26

Belarus kommer att få ryska missiler.

Under den senaste tiden har Vladimir Putin hajpat den så kallade Oreshnik-missilen.

Han har hotat att använda den flera gånger mot ukrainsk mark, och nu ser det ut som att Aleksandr Lukasjenko och Belarus kommer att få sådana missilsystem.

Det rapporterar Kyiv Independent.

10 system

Belarus diktator Alexander Lukasjenko planerar att placera ut 10 ryska Oreshnik-missilsystem i landet, rapporterar den Kremlvänliga journalisten Alexander Yunashev.

Som svar på Yunashevs fråga under toppmötet i Eurasian Economic Union sa Lukasjenko att han förväntar sig 10 missilsystem från Ryssland.

– Om ryssarna vill utplacera mer, kommer vi att utplacera mer.

Det är Orsehnik

Oreshnik är en ballistisk missil med medellång räckvidd som Ryssland framhåller som ett experimentellt vapen som kan kringgå avancerade luftförsvarssystem.  

Fabian Hoffmann, försvarsexpert och doktorand vid universitetet i Oslo, menar att det dock inte är ett helt nytt påfund.

– Jag tror att ryssarna i princip bara tog isär RS-26 eller bara kannibaliserade den och sedan satte ihop den här nya missilen med ett par uppgraderingar och ett nytt färgjobb.

Hajpat av Putin

Vladimir Putin har flera gånger hajpat missilen.

Det är oklart hur många sådana missiler Ryssland har - men Putin menar att de är mycket kraftfulla.

– Det är ingen hemlighet och vi döljer det inte. Jag sade: vi har fortfarande några av dessa Oreshnik-system, säger Putin till den ryska nyhetsbyrån TASS.

– Vi har dem och mer än ett system, men vi har inte bråttom att använda dem, för det här vapnet är kraftfullt, det är utformat för att lösa vissa uppgifter. Nu ska vi ta fram rätt mängd och den mängd vi behöver. Vi kommer att placera något på belarusiskt territorium. Vi arbetar systematiskt.

Nytt stöd till Ukraina

Samtidigt fortsätter striderna på fronten, och nytt stöd anländer till Ukraina.

USA gav den 24 december Ukraina den första delen av lån som genererats enbart från vinster från frysta ryska tillgångar. 

Ukrainas premiärminister Denys Shmyhal uppgav att USA gav Ukraina ett lån på en miljard dollar som genererades enbart från vinster från frysta ryska tillgångar.

Det uppger tankesmedjan Institute for the Study of War.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


22 juni 2026

“Enda alternativet” – Kreml nära ödesbeslut

2026 06 22

Kreml uppges vara på väg att spela ut vad som kan vara sitt sista kort i Ukrainakriget.

Rysslands militära produktion har stagnerat.

Med undantag för långdistansvapen och obemannade system har Putinregimen förlorat förmågan att öka vapenproduktionen, uppger källor för den ansedda tidningen Financial Times. 

– Utan investeringar är det omöjligt att öka vapenproduktionen, och det kommer att ta år, säger en av tre västerländska underrättelsetjänstemän som tidningen talat med.

“Enda alternativet”

Rekordlåg arbetslöshet och svårigheter att attrahera kvalificerade specialister för högteknologisk utveckling uppges också ställa till det för Ryssland.

Samtidigt har Ukrainas utveckling av drönare med längre räckvidder accelererat. Det har minskat den ryska fördelen av att vara fler soldater på slagfältet.

Nu återstår enbart Kremls “enda alternativ”, skriver FT.

Massmobilisering.

– Ryssland kommer att leta efter olika sätt att påverka situationen i Ukraina, men förutom kärnvapen tror jag inte att de verkligen kommer att kunna förändra stridernas förlopp under de kommande månaderna om de inte tillkännager ytterligare en mobilisering, säger Konrad Muzyka, chef för den polska analysgruppen Rochan Consulting, enligt exiltidningen The Moscow Times.

Andra läser: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sista kortet

En ny tvångsmobilisering i Ryssland har av experter uppskattats som Vladimir Putins sista kort att spela ut. Scenariot beskrivs som ett val mellan kriget eller ryska folket och skulle kunna rubba regimens stabilitet.

Det är något Putin har varit angelägen om att undvika, efter att den första "partiella mobiliseringen" visat sig vara oerhört impopulär och fick många ryssar att emigrera, uppgav CNN tidigare i juni.

Nigel Gould-Davies, senior fellow för Ryssland och Eurasien vid International Institute for Strategic Studies, menar att Kreml snart står inför “ett grundläggande val”.

– Om huruvida de ska radikalt öka sina krav på Rysslands ekonomi och samhälle eller skala ner sina krigsmål, säger han till samma kanal.

Andra läser: Sverige slår USA – hamnar en plats före

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


09mars26

Skatteverket: 700 000 svenskar måste betala

2026 06 22

2,6 miljoner svenskar får dela på 35,7 miljarder kronor i återbäring, men 700 000 personer måste istället betala.

Den 9-12 juni betalades skatteåterbäringen ut till dem som ändrade eller lade till uppgifter i sin deklaration och till dem som deklarerade senast den 4 maj digitalt eller på papper och inte fick utbetalning i april. 

Drygt 54 000 personer som ska få skatteåterbäring i juni får dock ingen automatisk utbetalning eftersom de inte har registrerat konto för utbetalning. 

Samtidigt har så många som 700 000 svenskar istället fått besked om kvarskatt.

700 000 måste betala

Drygt 700 000 personer har fått besked om kvarskatt om sammanlagt 16,3 miljarder kronor. 

Skatteverket meddelar att det gäller att hålla koll på datumen i det slutgiltiga beskedet.

– Du som får besked om kvarskatt ska betala inom cirka 90 dagar. Sista betalningsdag hittar du i ditt besked om slutlig skatt, framhåller myndigheten.

Dessa datum gäller

Så här lyder senaste betalningsdatum utifrån när slutskattebeskedet kom:

- Den som fick besked i april: Måste betala senast 13 juli

- Den som fick besked i juni: Måste betala senast 14 september

- Den som får besked i augusti: Måste betala senast 12 november

- Den som får besked i december: Måste betala senast 12 mars 2027

Läs mer: Sverige slår USA – hamnar en plats före

Håll koll på räntan

Det gäller att betala in kvarskatten innan det slutdatumet, annars kan man behöva betala kostnadsränta på beloppet.

Från vilket datum kostnadsräntan beräknas beror på hur stor kvarskatten är. 

– Du som inte gör en extra inbetalning till skattekontot betalar låg kostnadsränta fram till datumet då kvarskatten senast ska vara betald (förfallodagen), framhåller Skatteverket.

– Kostnadsräntan beräknas dag för dag. Det innebär att om du betalar innan förfallodagen beräknas kostnadsränta fram till att din betalning är bokförd på skattekontot. 

Det är kvarskatt

Kvarskatt kallas också för underskott av slutlig skatt. 

Det är alltså den skatt som man behöver betala i efterhand om det visar sig att man har betalat in för lite skatt under året. 

Läs mer: Lägre priser i sommar – orsakar rusning

Foto: F. Bratt Skatteverket

Text: Redaktionen