Putin-hajpade missiler till Belarus – Lukasjenko bekräftar

2024 12 26

Belarus kommer att få ryska missiler.

Under den senaste tiden har Vladimir Putin hajpat den så kallade Oreshnik-missilen.

Han har hotat att använda den flera gånger mot ukrainsk mark, och nu ser det ut som att Aleksandr Lukasjenko och Belarus kommer att få sådana missilsystem.

Det rapporterar Kyiv Independent.

10 system

Belarus diktator Alexander Lukasjenko planerar att placera ut 10 ryska Oreshnik-missilsystem i landet, rapporterar den Kremlvänliga journalisten Alexander Yunashev.

Som svar på Yunashevs fråga under toppmötet i Eurasian Economic Union sa Lukasjenko att han förväntar sig 10 missilsystem från Ryssland.

– Om ryssarna vill utplacera mer, kommer vi att utplacera mer.

Det är Orsehnik

Oreshnik är en ballistisk missil med medellång räckvidd som Ryssland framhåller som ett experimentellt vapen som kan kringgå avancerade luftförsvarssystem.  

Fabian Hoffmann, försvarsexpert och doktorand vid universitetet i Oslo, menar att det dock inte är ett helt nytt påfund.

– Jag tror att ryssarna i princip bara tog isär RS-26 eller bara kannibaliserade den och sedan satte ihop den här nya missilen med ett par uppgraderingar och ett nytt färgjobb.

Hajpat av Putin

Vladimir Putin har flera gånger hajpat missilen.

Det är oklart hur många sådana missiler Ryssland har - men Putin menar att de är mycket kraftfulla.

– Det är ingen hemlighet och vi döljer det inte. Jag sade: vi har fortfarande några av dessa Oreshnik-system, säger Putin till den ryska nyhetsbyrån TASS.

– Vi har dem och mer än ett system, men vi har inte bråttom att använda dem, för det här vapnet är kraftfullt, det är utformat för att lösa vissa uppgifter. Nu ska vi ta fram rätt mängd och den mängd vi behöver. Vi kommer att placera något på belarusiskt territorium. Vi arbetar systematiskt.

Nytt stöd till Ukraina

Samtidigt fortsätter striderna på fronten, och nytt stöd anländer till Ukraina.

USA gav den 24 december Ukraina den första delen av lån som genererats enbart från vinster från frysta ryska tillgångar. 

Ukrainas premiärminister Denys Shmyhal uppgav att USA gav Ukraina ett lån på en miljard dollar som genererades enbart från vinster från frysta ryska tillgångar.

Det uppger tankesmedjan Institute for the Study of War.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


Natostyrkor bordar fartyg

2026 02 04

Estniska specialstyrkor har bordat lastfartyget Baltic Spirit.

Insatsen genomfördes från både en helikopter och ett örlogsfartyg.

Det stora containerfartyget var på väg från Ecuador till Ryssland, med slutdestinationen Sankt Petersburg – landets näst största stad. 

Kopplas till smuggling  

Enligt uppgifter till den estniska tidningen Postimees uppges fartyget var inblandat i smugglingsverksamhet. Den estniska skatte- och tullmyndigheten deltog i insatsen tillsammans med polis och militär.

Fartyget seglar under Bahamas flagg och misstänks ha smugglat varor från Ecuador. Vilken typ av last som transporterades till Ryssland är oklart. 

– Enligt myndigheterna är fartyget inte känt för att vara en del av Rysslands så kallade skuggflotta, och det finns inte heller med på Europeiska unionens sanktionslista, skriver finska Iltalehti om händelsen.

Tagits i beslag

Containerfartyget bordades i etniskt vatten. Enligt uppgift ska fartyget gått in i estniskt vatten och ankrat för tankning när elitsoldaterna slog till. 

”Baltic Spirit” har nu beslagtagits av estniska myndigheter.

Kreml har inte kommenterat incidenten.

Flög in med stridsflygplan

Estländska myndigheter har tidigare agerat mot brottsmisstänkta ryskkopplade fartyg.

I maj försökte den estiska marinen stoppa en oflaggad oljetanker som misstänktes tillhöra den ryska skuggflottan.

Fartyget vägrade dock att stanna. Samtidigt valde Ryssland att sända in ett stridsflygplan som kränkte Estlands luftrum.

LÄS MER: Putin har brutit löfte till Trump

Stärkt bevakning

Nato har ökat sin militära närvaro i Östersjön.

– För att upprätthålla vaksamheten, öka lägesbilden och avskräcka från framtida incidenter stärker Nato sin militära närvaro i Östersjön. Allierade överväger också andra åtgärder för att ta itu med potentiella hot mot kritisk undervattensinfrastruktur, framhöll försvarsalliansen i ett uttalande förra året.

I samma veva meddelade insatsstyrkan Joint Expeditionary Force (JEF) att man stärker bevakningen i Östersjön.

Den brittiskledda snabbinsatsstyrkan, som består av tio Natoländer, har bland annat aktiverat ett gemensamt AI-verktyg som kan identifiera misstänkta fartygsrörelser. 

Sverige deltar i JEF-samarbetet tillsammans med:

- Danmark

- Estland

- Finland

- Island

- Lettland

- Litauen

- Nederländerna

- Norge

- Storbritannien 

LÄS OCKSÅ: Biltema går ut med varning till kunder

Arkivfoto: Nato

Text: Redaktionen


4 februari 2026

”Historiskt” genombrott – ”avgörande för Ukraina”

2026 02 04

Estland presenterar ett stort genombrott.

Landet lanserar Europas största batteripark med en kapacitet på 100 megawatt.

– Batterierna kan lagra elektricitet och förse elnätet när behovet uppstår. Samtidigt kommer systemet att kunna leverera elektricitet till cirka 90 000 hushåll, uppger estniska ERR.

Historiskt steg

Den nya batteriparken öppnar nya möjligheter, också för Ukraina.

– När Europa snabbt övergår till grön energi har Estland tagit ett historiskt steg som kan fungera som en färdplan för att skydda Ukrainas energisystem, uppger RBC-Ukraine.

En så stor batteripark kan vara avgörande för det ukrainska folket vid ryska attacker som slår ut landets elförsörjning.

Förhoppningar finns nu att Ukraina kan göra en liknande satsning.

– Det kommer att vara avgörande för Ukraina för att skydda landets energisystem från strömavbrott och attacker, uppger RBC-Ukraine.

Nödvändig

En liknande satsning som den i Estland beskrivs som nödvändig för Ukraina.

– Ukraina har för närvarande det mest omfattande, men också mest sårbara, energinätet i Europa. Experter säger att liknande batteriparker är landets framtid, uppger tidningen.

LÄS OCKSÅ: Missiler har slagit ner i Ryssland

Flera fördelar

Bland de stora fördelarna med batteriparker nämns framför allt tre punkter.

- Elförsörjningen decentralisering. Istället för ett enda stort kraftverk kan dussintals batteriparker över hela landet skapa ett flexibelt nätverk som inte kan slås ut av enstaka attacker.

- Snabb reglering. Batterier reagerar på frekvensfall inom millisekunder. De är idealiska för att stabilisera nätet efter att en missil träffat, i väntan på reparation.

- Integration med förnybar energi. Ukraina planerar att bygga många vind- och solkraftparker. Utan batteriparker som den i Estland skulle dessa stationer kunna destabilisera nätet.

Attack mot kraftverk

Under natten till den 3 februari genomförde Ryssland massiva attacker mot Ukraina.

Bland annat träffades energianläggningar i Kiev.

– Preliminära bedömningar visar att kraftverket Darnytska drabbades av betydande skador, uppger RBC-Ukraine.

LÄS MER: UPPGIFTER: Ukraina tar tillbaka mark

Foto: Y Milohrodskyi

Text: Redaktionen