Putin rasande – Pekar ut sin största fiende i Väst

2022 03 24

Rysslands diktator är upprörd och pekar nu ut sin främsta fiende i Väst – och den utpekade svarar med att sända ännu mer vapen till Ukraina och utfärda ännu hårdare sanktioner mot Putinregimen.

Vladimir Putins talesperson Dmitry Peskov går nu ut och namnger vem Putinregimen är mest upprörd på i Väst.

Vinnare i anti-Rysslandstävling

– Avseende Herr Johnson, vi ser honom som den mest aktiva deltagaren i tävlingen om att vara anti-rysk, säger Kremls talesperson enligt den statliga ryska nyhetsbyrån RIA Novosti.

Hyllar Ukraina i videoklipp

Beskedet kommer efter att Storbritanniens premiärminister nu meddelar att landet inför en lång rad nya sanktioner mot den ryska diktaturen och samtidigt sänder ännu mer vapen till Ukraina.

Dessutom har Boris Johnson retat upp Putin med en video där han går ut och hyllar Ukraina.

Putin inte glad

Vladimir Putin är inte glad i Boris Johnsons starka stöd till Ukraina och menar att den brittiska premiärministerns agerande är under all kritik.

– Det kommer att leda till en återvändsgränd, säger hans talesperson.

Vänder sig till ryska folket

Moskvas personangrepp på Boris ”BoJo” Johnson kommer efter att premiärministern gått ut i ett videoklipp på sociala medier där han bland annat vänder sig direkt till ryska folket.

– Till Rysslands invånare – jag tror inte att detta är ett krig i ert namn, säger Boris Johnson.

Vänder sig till ukrainska folket

Boris Johnson hyllar även Ukraina med ukrainska folkets eget motto i videon.

– Till Ukrainas folk – Slava Ukraini ! säger Storbritanniens premiärminister.

I videon understryker Boris Johnson även att kriget mot Ukraina måste stoppas och han indikerar också vad han tycker om idén att göra Ukraina till rysk lydstat.

– Världen behöver ett fritt och självständigt Ukraina, säger Boris Johnson.

Modiga Alexei Navalny

Boris Johnson slår tillbaka mot Putins angrepp.

– Premiärministern är bland de mest aktiva anti-Putinledarna. Vi har inga problem med det ryska folket. Faktum är att vi har sett många som modigt protesterar mot Putinregimen, inte minst Alexei Navalny, och krävt att de ska stoppa kriget, säger Boris Johnsons talesperson till The Times.

Vapenföretag och rysk bank

Tidigare i dag tog Storbritannien med Boris Johnsons i spetsen nya beslut om ännu större sanktioner mot Ryssland.

Ytterligare 65 personer och grupper inklusive ett privat vapenföretag och en rysk bank omfattas av straffsanktionerna.

6 000 missiler

Boris Johnson meddelar även att ytterligare 6 000 missiler ska skickas till Ukraina. Han riktar hård kritik mot Rysslands tyrann.

– Han har redan passerat den röda linjen för barbarism, säger Boris Johnson om Putin.

Öka insatserna

– Vi måste öka insatserna. Vi måste öka vårt stöd. Vi måste strama åt hårdare ekonomiskt kring Putin. Sanktionera mer folk som vi sanktionerar Wagnergruppen och titta på hur vi kan stoppa att Putin från att använda sin guldreserv.

Foto: President of Russia Office, 10 Downing Street

Text: Redaktionen

24nov25

Akut brist över hela Ryssland – ”värsta på 60 år”

2026 01 18

Ryssland brottas med sin allvarligaste brist på personal på över 60 år.

Ryssland uppges ha det största problemet med brist på sjukvårdspersonal på flera decennier.

Detta hotar tillgången till vård – särskilt i områden ockuperade under kriget, rapporterar RBC Ukraine.

Rekordlåg nivå av personal

Enligt uppgifter från Ukrainas Center for Countering Disinformation, CPD har antalet medelutbildad vårdpersonal i Ryssland fallit till den lägsta nivån sedan 1960 — bara 96,3 per 10 000 invånare.

– Under åratal har Kreml systematiskt offrat mänskligt kapital för att föra krig och behålla makten. Kollapsen av medicinsk personal är ett direkt resultat av detta politiska val, säger CPD i ett uttalande.

Orsakerna som pekas ut är bland annat låga löner inom vårdyrket och att staten prioriterar militär och säkerhet framför hälsovård, vilket gör yrket mindre attraktivt.

LÄS MER: Ukrainska folkets krav: Låt oss bestämma

Värre i ockuperade områden

Krisen är enligt rapporten ännu allvarligare i territorier som Ryssland tillfälligt kontrollerar i Ukraina.

Sedan invasionen började har många lokala medicinska arbetare lämnat områdena, medan ryska vårdarbetare vägrar arbeta där för låg lön och hög risk.

För invånarna i dessa områden innebär det inte bara brist på vård just nu, utan även långsiktiga konsekvenser, som försämrade kroniska tillstånd, försummade sjukdomar och högre dödlighet.

Personalbrist över hela Ryssland

Personalkrisen inom vården är ett exempel på ett bredare arbetskraftsproblem i Ryssland, där kriget intensifierat bristen på civila yrkesgrupper samtidigt som män tas ut i militärtjänst och arbetskraft omdirigeras till försvarsindustrin.

Detta betyder att sjukhus, kliniker och vårdinrättningar i hela landet har svårt att rekrytera och behålla personal, vilket i sin tur påverkar vårdkvaliteten för befolkningen som helhet.

En annan hårt drabbad sektor är byggindustrin som under de kommande åren kan stå inför en allvarlig brist på arbetskraft.

– Byggsektorn drabbas hårdast. Om några år kan den stå utan arbetskraft, uppger CPD i en tidigare rapport från 2025.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Foto: A Zarubi

Text: Redaktionen

SEB uppmanar svenska hushåll – gäller kontanter

2026 01 18

SEB rådger svenskar kring kontanter.

Sverige går mot ett kontantfritt samhälle.

Även om många tycker att det viktigt att ha sedlar och mynt hemma, särskilt för att kunna klara sig under en kris när digitala betalningar inte fungerar, finns det andra lösningar, menar SEB.

Kontanter försvinner från vardagen

Svenskar använder allt mindre kontanter.

Kort och mobila betalningar som Swish dominerar nästan alla transaktioner, och sedlar och mynt utgör nu mindre än en procent av BNP.

Idag har bara 23 % av svenska hushåll de 2 000 kronor som Myndigheten för civilt försvar rekommenderar, och hälften har inga kontanter alls.

SEB poängterar att kontanter inte är helt nödvändiga för vardagsbetalningar.

Förra året nådde Riksbanken och flera aktörer en överenskommelse om att kortbetalningar för livsnödvändiga varor ska fungera offline vid kris senast 1 juli i år.

– Vill man säkra möjligheten till ett fungerande betalningssystem i kristider känns den typen av lösningar som mer effektiva, säger Johan.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Ett alternativ, inte ett krav

Kontanter kan fungera om digitala system slås ut, men det är inget som SEB rekommenderar att hushåll ska förlita sig på.

Exempel från den första veckan efter Rysslands invasion av Ukraina visar att sedlar kan användas i extrema situationer, men digitala lösningar kan ofta hantera samma problem.

– Även om det inte finns någon anledning att betvivla centralbankschefens lovord av kontanter under krigets första dagar så är min minnesbild att det som verkligen gjorde skillnad för Ukraina den gången var kryptovalutor. De användes både för att snabbt kunna skicka pengar och donationer till Ukraina så att landet snabbt kunde köpa krigsmaterial och andra förnödenheter, säger Johan Javeus, seniorekonom på SEB.

Ny kontantlag förändrar lite

Regeringen har föreslagit en ny lag som gör det obligatoriskt för livsmedelsbutiker och apotek att ta emot kontanter i bemannade kassor, med målet att säkerställa att konsumenter kan välja hur de vill betala.

Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

– För att kontanter ska vara ett fungerande betalningsmedel måste det vara möjligt att betala med kontanter, framför allt för de varor och tjänster som är av den mest grundläggande behovsnaturen, uppger regeringen.

SEB konstaterar att det inte räcker att bara lagstifta om butikernas skyldighet.

– Att enbart kräva att butiker tar emot kontanter gör ingen skillnad om människor inte har pengar hemma, säger Johan Javeus.

LÄS MER: Nordeas glädjebesked till svenska hushåll: ”Bättre än ni tror”

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen