Putin tvärvänder – förväntar sig “lösning” med USA

2024 11 29

Ryssland har konsekvent förkastat USA:s uppmaningar om fred i Ukraina.

Budskapet har genomgående varit att kriget tar slut när Ryssland uppnått sina mål i Ukraina.

– Det är omöjligt att tvinga Ryssland till fred, sade exempelvis Kremls talesperson Dmitrij Peskov tidigare i höstas.

I samband med att president Joe Biden nyligen gav grönt ljus till Ukraina att skjuta amerikanska långdistansrobotar mot militära mål i Ryssland har Moskva dessutom anklagat USA för att eskalera kriget.

– Det är uppenbart att den avgående administrationen i USA vill kasta bensin på elden, sade Peskov enligt Reuters.

Putin: Trump kommer hitta lösning

Nu låter det annorlunda från Kreml.

Enligt Vladimir Putin kommer den havererade relationen mellan USA och Ryssland att förbättras i och med Donald Trumps intåg i Vita huset.

– Så långt jag kan föreställa mig är den nyvalde presidenten en intelligent och redan ganska erfaren person. Jag tror att han kommer att hitta en lösning, säger Putin enligt CNN.

Uttalandet står i markant kontrast till hoten mot den avgående Biden-regeringen, understryker tv-kanalen.

Den ryska ledaren har även tidigare sagt att han föredrog Biden som president i USA för att han mer "förutsägbar" än Trump.

Ultimatum till Ukraina

Putins uttalande kommer dagen efter Trump utsett rådgivaren Keith Kellogg som särskilt sändebud till de två länderna i krig.

Samma Kellogg var i somras med och formulerade en första fredsplan som bland annat inkluderade ett ukrainskt Natomedlemskap på is tvärstopp för fler vapen om Ukraina inte säger ja.

Krav skulle även ställas på Ryssland att infinna sig vid förhandlingsbordet.

– Tillsammans kommer vi att säkra FRED GENOM STYRKA och göra USA och världen säkra igen! framhåller Trump på sociala medier.

Vägrar ge upp land

Förra veckan uppgav Reuters att Putin öppnat för att diskutera fredsavtal om Ukraina med Trump.

Avtalet föregås dock av ett ryskt ultimatum.

– Vladimir Putin (...) utesluter att göra några territoriella eftergifter och insisterar på att Kyiv överger ambitionerna att gå med i Nato, framhåller Reuters källor.

Flera världsledare har sedan invasionen varnat för följderna om Ryssland inte stoppas i Ukraina och att rysk annektering kan fortsätta i exempelvis Moldavien och Georgien.

– Jag tror inte att ryssarna kommer att sluta. Därför måste vi slå tillbaka, sade till exempel Danmarks statsminister Mette Fredriksen nyligen till TV2.

LÄS MER: Danmark varnar för helt nytt krig

Foto: Official White House Photo by Shealah Craighead

Text: Redaktionen

Fiasko i ny mätning – Tidöparti tappar kraftigt

2026 09 09

Moderaterna ser ut att gå mot ett ovanligt svagt valresultat.

Det visar en ny mätning från TV4/Novus.

I undersökningen hamnar M långt under resultatet i valet 2022, då partiet fick 19,10 procent av rösterna.

Moderaterna backar med 1,3 procentenheter jämfört med Novus senaste mätning 7 september. Stödet uppgår till 16,3 procent – 2,8 procentenheter lägre än i valet 2022.

Siffran på 16,3 procent är nära Moderaternas sämsta valresultat någonsin. I valet 2002 fick M 15,2 procent av rösterna – endast 1,1 procentenheter lägre än i Novus senaste mätning.

Hit går M-väljarna

Många moderata väljare stannar dock kvar inom högerblocket.

Enligt Novus ordförande Torbjörn Sjöström tappar Moderaterna framför allt väljare till Liberalerna, vilket får stort genomslag i mätningen. Stödet för Liberalerna ökar från 4,3 till 5,8 procent.

I Novus mätning i augusti fick L endast 1,9 procent. Sedan dess har stödet ökat med hela 3,9 procentenheter.

Torbjörn Sjöström beskriver uppgången som historisk.

– Så här snabb uppgång på kort tid har vi aldrig sett förr. Att L också nästan har tredubblat sitt väljarstöd, det är helt sensationellt, säger han till TV4.

Högsta noteringen sedan 2014

Även Miljöpartiet går starkt framåt.

MP ökar med 1,0 procentenheter till 8,8 procent – partiets bästa notering sedan 2014 i en mätning från Novus.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Ukraina har sagt ja till Putinallierad

Hela mätningen

Här är Novus nya mätning uppdaterad 9 september jämfört 7 september:

Vänsterpartiet 7,5 -0,3

Socialdemokraterna 26,6 -0,4

Miljöpartiet 8,8 +1,0

Centerpartiet 7,8 +0,1

Liberalerna 5,8 +1,5

Moderaterna 16,6 -1,3

Kristdemokraterna 6,4 +0,4

Sverigedemokraterna 19,3 -0,4

S+V+MP+C 50,7 +0,4

M+KD+SD+L 48,1 +0,2

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Snart 28 kronor litern vid pump

2026 09 09

Idag, onsdag, kostar dieseln 21,94 kronor litern.

Det enligt företagspriserna hos de stora drivmedelskedjorna, ett riktpris som även indikerar literpriset för privatkunder.

Priset höjdes igår med 55 öre. Men det kan snart gå över 22 kronor och därefter röra sig upp mot hela 28 kronor litern, om nuvarande dieselbrist består och den tillfälliga skattesänkningen inte förnyas.

– Mellan 25 och 28 kronor litern ligger inom räckhåll, säger Christian Kopfer, råvaruanalytiker på Arctic Securities, till DN.

Genomsyrar ekonomin

Dieseln genomsyrar hela världsekonomin.

Huvudsakligen finns två förklaringar till bristen på drivmedlet och den efterföljande prisuppgången. Dels är trafiken genom Hormuzsundet mer eller mindre avstannad på grund av kriget i Iran, dels har Ryssland dragit i nödbromsen för dieselexport till följd av ukrainska attacker mot ryska raffinaderier.

Christian Kopfer konstaterar att det råder brist på såväl råolja som diesel.

– Om världen förbrukar 100 men bara producerar 95 måste de återstående fem tas någonstans ifrån. Nu tas de ur lagren, säger experten och menar att priset till slut måste tvinga bort förbrukning.

Andra läser: Drömleverans närmar sig för Ukraina

Oklart om sänkningen består

Christian Kopfer jämför dieselbristen med en patient som långsamt tappas på blod. Det blir värre, men det tar inte slut över en natt.

Så sent som förra veckan flaggade Kopfer dessutom för att det kan bli en dubbelsmäll.

– Vi ska förvänta oss att drivmedelspriser fortsätter upp om inte situationen förbättras, vi ska förvänta oss att elpriser blir betydligt högre nu i vinter än vad de var förra vintern, sade han till SVT.

Den skattesänkning på bensin och diesel som infördes i Sverige i somras gäller till och med 30 november 2026. I dagsläget är det oklart om den kommer att förlängas. SD och KD vill se en fortsättning, L säger nej och M har inte tagit ställning.

– Vi får ta den här typen av förhandlingar och diskussioner på andra sidan valet, sade Oscar Sjöstedt, ekonomiskpolitisk talesperson i SD, till SR i augusti.

Socialdemokraterna har inför valet gått ut med att partiet inte har några förslag om att höja drivmedelskatterna.

Andra läser: USA-stridsflyg har bombat fel

Foto: Circle K

Text: Redaktionen