Putin tvärvänder – förväntar sig “lösning” med USA

2024 11 29

Ryssland har konsekvent förkastat USA:s uppmaningar om fred i Ukraina.

Budskapet har genomgående varit att kriget tar slut när Ryssland uppnått sina mål i Ukraina.

– Det är omöjligt att tvinga Ryssland till fred, sade exempelvis Kremls talesperson Dmitrij Peskov tidigare i höstas.

I samband med att president Joe Biden nyligen gav grönt ljus till Ukraina att skjuta amerikanska långdistansrobotar mot militära mål i Ryssland har Moskva dessutom anklagat USA för att eskalera kriget.

– Det är uppenbart att den avgående administrationen i USA vill kasta bensin på elden, sade Peskov enligt Reuters.

Putin: Trump kommer hitta lösning

Nu låter det annorlunda från Kreml.

Enligt Vladimir Putin kommer den havererade relationen mellan USA och Ryssland att förbättras i och med Donald Trumps intåg i Vita huset.

– Så långt jag kan föreställa mig är den nyvalde presidenten en intelligent och redan ganska erfaren person. Jag tror att han kommer att hitta en lösning, säger Putin enligt CNN.

Uttalandet står i markant kontrast till hoten mot den avgående Biden-regeringen, understryker tv-kanalen.

Den ryska ledaren har även tidigare sagt att han föredrog Biden som president i USA för att han mer "förutsägbar" än Trump.

Ultimatum till Ukraina

Putins uttalande kommer dagen efter Trump utsett rådgivaren Keith Kellogg som särskilt sändebud till de två länderna i krig.

Samma Kellogg var i somras med och formulerade en första fredsplan som bland annat inkluderade ett ukrainskt Natomedlemskap på is tvärstopp för fler vapen om Ukraina inte säger ja.

Krav skulle även ställas på Ryssland att infinna sig vid förhandlingsbordet.

– Tillsammans kommer vi att säkra FRED GENOM STYRKA och göra USA och världen säkra igen! framhåller Trump på sociala medier.

Vägrar ge upp land

Förra veckan uppgav Reuters att Putin öppnat för att diskutera fredsavtal om Ukraina med Trump.

Avtalet föregås dock av ett ryskt ultimatum.

– Vladimir Putin (...) utesluter att göra några territoriella eftergifter och insisterar på att Kyiv överger ambitionerna att gå med i Nato, framhåller Reuters källor.

Flera världsledare har sedan invasionen varnat för följderna om Ryssland inte stoppas i Ukraina och att rysk annektering kan fortsätta i exempelvis Moldavien och Georgien.

– Jag tror inte att ryssarna kommer att sluta. Därför måste vi slå tillbaka, sade till exempel Danmarks statsminister Mette Fredriksen nyligen till TV2.

LÄS MER: Danmark varnar för helt nytt krig

Foto: Official White House Photo by Shealah Craighead

Text: Redaktionen

Jättelyft i ny mätning

2026 10 14

Högersidan går starkt framåt.

Väljarstödet för Tidöpartierna har ökat kraftigt jämfört med valresultatet.

Det visar en ny mätning från TV4/Novus.

M, KD, L och SD samlar 52,2 procent i undersökningen. Det är en ökning med hela 3,4 procentenheter jämfört med valresultatet.

Samtidigt backar den rödgröna sidan.

S, MP, V och C får 46,3 procent i mätningen, vilket är en minskning med 3,3 procentenheter jämfört med valet.

Därmed är avståndet mellan Tidöpartierna och de rödgröna 5,9 procentenheter.

Största skillnaderna

Socialdemokraterna och Vänsterpartiet står för det största tappen på den rödgröna sidan.

Väljarstödet för S minskar med 2,1 procentenheter jämfört med valresultatet – från 28,0 till 25,9 procent. V tappar 1,2 procentenheter och får 7,2 procent i mätningen.

Moderaterna står samtidigt för den största ökningen av samtliga partier. M får 23,9 procent i mätning, vilket är en uppgång på 4,0 procentenheter jämfört med valresultatet.

– Det är en extrem ökning på kort tid och sannolikt en direkt fortsättning på den uppgång som inleddes sent i valrörelsen, efter Kristerssons starka insatser i slutdebatterna i kombination med att Åkesson underpresterade och att Andersson gjorde en svag insats, framhåller Novus ordförande Torbjörn Sjöström i ett uttalande.

– Nu skiljer det bara 2 procentenheter mellan M och S. Det är den minsta skillnaden mellan partierna sedan augusti 2016, alltså för tio år sedan, då Stefan Löfven ledde S och Anna Kinberg Batra ledde M, tillägger han.

Utdragen regeringsprocess

Tappet för den rödgröna sidan kommer samtidigt som regeringsförhandlingarna drar ut på tiden.

Centerpartiets och Vänsterpartiets håller fast vid sina röda linjer, vilket fått samtalen att stagnera på den rödgröna sidan.

I tisdags medgav Magdalena Andersson (S) att hon i nuläget saknar förutsättningar att bilda en regering.

S-ledaren väntas därför inte få tillräckligt stöd i torsdagens statsministeromröstning.

– Vid mitt möte med Magdalena Andersson meddelade hon att hon för närvarande inte ser det som meningsfullt att fortsätta sondera. Jag har därefter lagt fram Magdalena Andersson för riksdagen som mitt förslag till statsminister för en socialdemokratisk enpartiregering, säger talman Andreas Norlén i ett uttalande.

Läs också: Nu vänder det – Swedbank: Bästa sedan 2022

Hela mätningen

Här är Novus nya mätning uppdaterad 14 oktober jämfört med valresultatet.

Vänsterpartiet 7,2 -1,2

Socialdemokraterna 25,9 -2,1

Miljöpartiet 6,5 +0,4

Centerpartiet 6,7 -0,3

Liberalerna 3,9 -1,4

Moderaterna 23,9 +4,0

Kristdemokraterna 6,4 +0,2

Sverigedemokraterna 18,0 +0,5

S+V+MP+C 46,3 -3,3

M+KD+SD+L 52,2 +3,4

Foto: Socialdemokraterna resp Kristian Pohl Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Glädjebesked för Ukraina – har sagt ja

2026 10 14

Europa har sagt ja till Ukraina.

Ukraina har tagit ett nytt steg närmare EU-medlemskap.

Detta efter att två nya reformområden öppnats i anslutningsprocessen, vilket innebär att fyra av sex områden nu är igång, rapporterar Kyiv Independent.

Två nya områden

Ukraina och Moldavien har tagit sig vidare i processen mot EU-medlemskap.

Detta när två nya så kallade förhandlingskluster öppnades av EU vid en ceremoni i Luxemburg.

Kluster två och tre handlar om den inre marknaden respektive konkurrenskraft. De är de två största områdena sett till antalet politiska sakfrågor som ska behandlas.

Beskedet innebär att fyra av EU sex förhandlingskluster nu har öppnats för Ukraina.

– Vi välkomnar det fortsatta momentumet i Ukrainas kandidatur. Nu är majoriteten av klustren öppna, efter en längre period utan framsteg, säger Irlands Europaminister Thomas Byrne, som leder diskussionerna om utvidgningen.

Läs mer: 16 000 ägare på Avanza – aktien faller 29 procent

Ska genomföra reformer

EU:s utvidgningskommissionär Marta Kos framhåller att framstegen kan få konkreta följder för Ukrainas befolkning.

– Bakom dessa tekniska benämningar kommer det att finnas verkliga fördelar för ukrainare, säger hon.

Bland de möjliga fördelarna nämner Kos ökat stöd till företag, bättre arbetsvillkor, starkare konsumentskydd samt fler investeringar och arbetstillfällen.

Ukrainas biträdande premiärminister med ansvar för europeisk integration, Vsevolod Chentsov, säger att landet är fast beslutet att genomföra de reformer som krävs.

Ungersk lag banade väg

Framstegen kommer dagen efter att Ukrainas parlament, Verchovna Rada, antagit en lag som stärker rättigheterna för landets ungerskspråkiga minoritet.

Frågan har varit viktig för Ungern, som tidigare krävt att minoritetens rättigheter stärks innan landet tillåter ytterligare framsteg i Ukrainas EU-process.

Ukraina och Moldavien öppnade det första förhandlingsklustret, som handlar om rättsstatens principer, i juni. I juli öppnades ytterligare ett kluster om yttre förbindelser.

De återstående klustren kan bli mer komplicerade. De omfattar bland annat jordbruk och transport, sektorer där Ukraina har en konkurrensfördel och där vissa EU-länder befarar att den egna industrin kan hamna i ett sämre läge.

Frankrike och Polen upprepade dock under dagen sitt stöd för att öppna samtliga sex kluster.

Läs mer: 1177 går ut med varning till användare

Foto: World Economic Forum / Manuel Lopez resp President of Ukraine Office

Text: Redaktionen