Putin tvärvänder – förväntar sig “lösning” med USA

2024 11 29

Ryssland har konsekvent förkastat USA:s uppmaningar om fred i Ukraina.

Budskapet har genomgående varit att kriget tar slut när Ryssland uppnått sina mål i Ukraina.

– Det är omöjligt att tvinga Ryssland till fred, sade exempelvis Kremls talesperson Dmitrij Peskov tidigare i höstas.

I samband med att president Joe Biden nyligen gav grönt ljus till Ukraina att skjuta amerikanska långdistansrobotar mot militära mål i Ryssland har Moskva dessutom anklagat USA för att eskalera kriget.

– Det är uppenbart att den avgående administrationen i USA vill kasta bensin på elden, sade Peskov enligt Reuters.

Putin: Trump kommer hitta lösning

Nu låter det annorlunda från Kreml.

Enligt Vladimir Putin kommer den havererade relationen mellan USA och Ryssland att förbättras i och med Donald Trumps intåg i Vita huset.

– Så långt jag kan föreställa mig är den nyvalde presidenten en intelligent och redan ganska erfaren person. Jag tror att han kommer att hitta en lösning, säger Putin enligt CNN.

Uttalandet står i markant kontrast till hoten mot den avgående Biden-regeringen, understryker tv-kanalen.

Den ryska ledaren har även tidigare sagt att han föredrog Biden som president i USA för att han mer "förutsägbar" än Trump.

Ultimatum till Ukraina

Putins uttalande kommer dagen efter Trump utsett rådgivaren Keith Kellogg som särskilt sändebud till de två länderna i krig.

Samma Kellogg var i somras med och formulerade en första fredsplan som bland annat inkluderade ett ukrainskt Natomedlemskap på is tvärstopp för fler vapen om Ukraina inte säger ja.

Krav skulle även ställas på Ryssland att infinna sig vid förhandlingsbordet.

– Tillsammans kommer vi att säkra FRED GENOM STYRKA och göra USA och världen säkra igen! framhåller Trump på sociala medier.

Vägrar ge upp land

Förra veckan uppgav Reuters att Putin öppnat för att diskutera fredsavtal om Ukraina med Trump.

Avtalet föregås dock av ett ryskt ultimatum.

– Vladimir Putin (...) utesluter att göra några territoriella eftergifter och insisterar på att Kyiv överger ambitionerna att gå med i Nato, framhåller Reuters källor.

Flera världsledare har sedan invasionen varnat för följderna om Ryssland inte stoppas i Ukraina och att rysk annektering kan fortsätta i exempelvis Moldavien och Georgien.

– Jag tror inte att ryssarna kommer att sluta. Därför måste vi slå tillbaka, sade till exempel Danmarks statsminister Mette Fredriksen nyligen till TV2.

LÄS MER: Danmark varnar för helt nytt krig

Foto: Official White House Photo by Shealah Craighead

Text: Redaktionen

Svenskars internet kan slås ut – ”aldrig hänt tidigare”

2026 03 22

Kriget i Mellanöstern kan riskera att slå ut internet i Sverige.

Striderna i Mellanöstern utgör ett direkt hot mot världens internet, eftersom undervattenskablar som förbinder världens datacenter passerar genom farliga områden som Röda havet och Hormuzsundet.

Om dessa kablar skadas kan stora delar av internettrafiken påverkas globalt, rapporterar RBC Ukraine.

Digital infrastruktur i riskzonen

Kriget i Iran har inte bara satt energirutter i riskzonen, utan också hotat en av de viktigaste byggstenarna för globalt internet – undervattenskablarna i Röda havet och Hormuzsundet.

En stor del av all datatrafik mellan Europa, Asien och Afrika passerar genom dessa smala och strategiskt viktiga sjöleder.

Skador på dessa kablar kan omedelbart störa internettrafik, även i Sverige, eftersom en betydande del av vår internationella data passerar genom samma rutter.

– Att stänga ner båda dessa flaskhalsar samtidigt skulle vara ett globalt störande evenemang. Jag känner inte till att det någonsin har hänt tidigare, säger Doug Madory, direktör för internetanalys på Kentik.

Hittills betraktas kablarna i Röda Havet själva inte som direkta mål.

Den största risken är istället att de skadas av misstag eller som en konsekvensskada.

LÄS MER: Anders Borg är säker: ”Två veckor kvar”

Hela samhället drabbas

Enligt en rapport från GlobalConnects om den digitala infrastrukturen i Norden visar det sig tydligt hur snabbt ett avbrott kan slå igenom i flera sektorer.

Vid korta avbrott på upp till fyra timmar påverkas telefoni och internet direkt, men systemen kan ofta återställas snabbt.

Vid avbrott som sträcker sig från ett till sju dygn kan hela samhället påverkas – kommunikation, energi, transporter och finanssektorn kan lamslås.

– Rapporten visar att Sverige behöver se sin digitala infrastruktur på samma sätt som el och vatten. När uppkopplingen faller blir hela samhället mer sårbart, meddelar GlobalConnects.

Svenska förberedelser

Sverige förbereder sig redan för hur ett avbrott i internet kan påverka vardagen, inklusive möjligheten att betala för varor och tjänster.

Riksbanken och aktörer inom betalningsmarknaden har beslutat att införa ett system där det ska vara möjligt att genomföra kortbetalningar offline – utan datakommunikation – för livsnödvändiga varor senast den 1 juli 2026.

Detta för att stärka landets betalningsberedskap vid störningar i det digitala systemet.

LÄS MER: Sverige säger ja till USA – kan medföra ”enorma risker”

Foto: ActionVance

Text: Redaktionen

Ryssland ställer krav på Sverige

2026 03 22

Rysslands ambassad riktar nu ett krav mot Sverige.

Två ryska sjökaptener sitter häktade i Sverige efter att två fartyg inom den ryska skuggflottan bordats inom loppet av några veckor.

Nu ställer Ryssland ett krav på Sverige – och har fått svar.

Ryssland kräver – Sverige säger nej

Kaptenen för det ena fartyget, Caffa, begär kontakt med hemlandet.

Nu kräver två ryska diplomater att få träffa den 54-årige kaptenen, rapporterar Expressen.

Diplomaterna från Rysslands ambassad i Stockholm kräver att få närvara vid en eventuell omhäktningsförhandling vid Ystad tingsrätt, enligt tidningen.

Men Adrian Combier-Hogg, senior åklagare, säger nej till det ryska kravet. Diplomaterna kommer inte att få närvara.

– Enligt min bestämda uppfattning så gäller restriktionerna som i vilken förundersökning som helst, säger åklagaren till tidningen.

Ett möte kan ändå vara möjligt, men inte i samband med en häktning.

Andra kaptenen vill inte ha kontakt

Den ryske kaptenen för fartyget Caffa har varit väldigt angelägen att få kontakt med hemlandet.

Kaptenen för det andra fartyget som Sverige har bordat, Sea Owl 1, har dock motsatt inställning, uppger tidningen.

Han vill inte ha kontakt med Ryssland och har vädjat om att hans gripande skulle hemlighållas för ryska myndigheter.

Kriminalvården har dock ändå ringt Rysslands ambassad, och uppger att det är nödvändigt på grund av internationella avtal.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Putin tvärsäker - så slutar kriget

Bordat två fartyg i mars

De två fartyget Caffa och Sea Owl 1 bordades av svenska Kustbevakningen och Nationella insatsstyrkan den 6 respektive 12 mars.

Fartygen misstänks tillhöra den ryska så kallade skuggflottan, som används för att runda sanktioner mot Ryssland. Skuggflottan har även kopplats till sabotage-operationer.

− Vår sammantagna bedömning är att risken för brister i säkerheten ombord är hög. På denna grund, kan inte fartyget omfattas av det som Havsrättens anger som oskadlig genomfart. Hoten mot sjösäkerheten och miljön är för höga. Därför finns det grund för ett ingripande mot fartyget, sade Daniel Stenling, biträdande operativ chef på Kustbevakningen, i ett uttalande i samband med bordningen av den andra fartyget.

LÄS OCKSÅ: Circle K ger besked om bensinpriset - ändras omedelbart

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen