Putin var inte beredd på Europas stöd till Ukraina

2022 03 09

Putins antaganden om en lätt seger i Ukraina var fel.

Rysslands diktator Vladimir Putin är fast besluten att dominera och kontrollera Ukraina och gick i krig baserat på en mängd antaganden som fick honom att tro att Ryssland enkelt skulle besegra Ukraina, enligt CIA-chefen Bill Burns, rapporterar CNN.

Trodde Ukraina var ett lätt byte

Putin trodde på flera antaganden som visade sig vara felaktiga, bland annat att Ukraina var svagt och lättskrämt. För det andra trodde Putin att européer, särskilt fransmän och tyskar, var distraherade och obenägna att ta risker.

Trodde Rysslands ekonomi var säker

Han trodde även att han hade säkrat Rysslands ekonomi och skapat en stor krigskassa via utländska valutareserver. Förutom det var han också säker på att hans moderniserade militär var kapabla till en snabb seger till minimal kostnad.

– Han har bevisats fel på alla punkter, framhåller Burns.

Förbud mot rysk olja

USA tillkännagav tidigare idag ett förbud mot all rysk olja, gas och kol, vilket kommer att bli ytterligare ett hårt slag mot den ryska ekonomin.

– Ukraina kommer aldrig att bli en seger för Putin, säger USA:s president Biden, enligt BBC.

Svårt för Putin att backa

Burns berättar att det skulle krävas mycket för att Putin skulle ändra sina planer.

– Det här är en fråga om djup personlig övertygelse för honom, säger han.

Putins krets blir allt smalare

Putin har odlat sina ambitioner i många år och under dessa år har hans personliga krets krympt och förvandlats till en liten grupp av ja-sägare. Den globala Covid-19-pandemin har också bidragit till att hans krets krympt ytterligare, menar Burns under en utfrågning av House Intelligence Committee om globala hot.

Mörka veckor framför oss

Burns förutspådde senare att vi har mörka veckor framför oss, med liten hänsyn till civila offer. Med tanke på att Ryssland sannolikt inte kommer att kunna installera en marionettregim eller pro-ryskt ledarskap inför motståndet från det ukrainska folket.

– Ukrainarna kommer att fortsätta att göra motstånd häftigt och effektivt, tillade han.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Två skatter höjs i Sverige

2026 10 28

Regeringsförhandlingarna drar ut på tiden.

Det innebär att Sveriges nästa regering, oavsett vilka partier som ingår, ser ut att få inleda sitt arbete med en övergångsbudget.

Under tisdagen meddelade finansminister Elisabeth Svantesson (M) att hon kommer att överlämna en sådan budget till riksdagen.

En övergångsbudget innebär bland annat att tillfälliga satsningar från tidigare budgetår inte kommer att förlängas.

Därmed väntar två skattehöjningar i Sverige.

För det första kommer regeringens tillfälliga sänkning av bränsleskatten inte att förlängas. Från och med den 1 december höjs skatten på bensin och diesel. Höjningen motsvarar ungefär tre kronor per liter.

”Grundprincipen”

Den andra skattehöjningen handlar om arbetsgivaravgifter för unga.

Regeringen har tillfälligt sänkt arbetsgivaravgifterna för personer födda 2003–2007 från 31,42 procent till 20,81 procent.

I september kommer avgiften återigen att höjas om inget annat budgetalternativ får majoritet.

– Det är grundprincipen. Det ger också möjligheten till den regering som ska tillträda någon gång att göra sitt avtryck när man ska förhandla en budget, har Elisabeth Svantesson sagt till TV4.

Läs också: Ny avgift införs på söndag – blir dyrare att handla

FAKTA: Så fungerar övergångsbudgeten

- En övergångsregering hanterar främst brådskande och löpande regeringsärenden och ska säkerställa att staten fungerar.

- Sverige ska ha en statsbudget, oavsett politisk situation. I regeringsformen, riksdagsordningen och budgetlagen finns bestämmelser om budgetpropositionen och dess innehåll. Bestämmelserna gäller även när en övergångsregering överlämnar en budgetproposition.

- När en övergångsregering ska lämna en budgetproposition bör den utformas med utgångspunkt i den senaste beslutade budgetpropositionen. Huvudprincipen för arbetet med en övergångsbudget är därför att anslagsnivå i budgeten för 2026 ska gälla också för budgeten för 2027.

Källa: Regeringskansliet

Andra läser: Ryska flottan fast – Ukraina slår till

Foto: Olle Friman Regeringskansliet resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Jättelyft i ny mätning – högsta på åtta år

2026 10 27

En kraftig förändring i opinionen har inträffat.

Det visar en ny mätning från DN/Ipsos.

Den stora förändringen handlar om stödet för Moderaterna som stiger kraftigt.

M ökar med över fyra procentenheter jämfört med valresultatet och landar på 24 procent. Det är partiets högsta notering på över åtta år i Ipsos mätserie.

Fördel Kristersson

Moderaterna kan även glädjas åt att Tidöpartierna är större än de rödgröna i mätningen.

M, KD, L och SD samlar 52 procent jämfört med 47 procent för S, V, MP och C.

– Processen kring regeringsbildningen har så här långt gynnat Tidöpartierna. Det är en varningssignal till de rödgröna om vad som kan hända om de inte lyckas lösa regeringsfrågan, säger Ipsos opinionsanalytiker Nicklas Källebring till DN.

Moderaterna tar främst väljare från den egna sidan.

– Moderaterna tar framför allt väljare från övriga Tidöpartier, i första hand från Liberalerna. Sedan valdagen har Liberalerna tappat var fjärde väljare till Moderaterna, säger Källebring.

Rusar i förtroendet

Samtidigt ökar väljarnas förtroende för statsminister Ulf Kristersson (M).

I Verians senaste förtroendemätning ökar Kristersson från 38 till 45 procent. Sådana siffror har Kristersson aldrig varit uppe på tidigare, uppger SVT.

– Det är hans bästa notering någonsin, sade kanalens inrikespolitiska kommentator Elisabeth Marmorstein i Morgonstudion när mätningen presenterades.

Läs också: Ny avgift införs på söndag – blir dyrare att handla

Hela mätningen

Här är Ipsos nya mätning uppdaterad 27 oktober. Siffrorna är avrundade. Valresultatet i parentes.

Vänsterpartiet 8 (8,4)