PUTIN I NYTT TV-TAL: Vi strider mot nynazister

2022 03 03

Rysslands diktator talade nyss till nationen i rysk TV för att bemöta den internationella kritiken mot invasionen i Ukraina.

– Jag är stolt över att vara en del av demilitariseringen. Jag kommer aldrig att överge min övertygelse om att ryssar och ukrainare är ett och samma folk, säger han.

Vi strider mot nynazister

Putin försöker motivera invasionen med att kalla ukrainarna för nynazister.

– Vi strider mot nynazister. Nynazisterna använder sina civila som sköldar.

– De har tusentals utländska medborgare som gisslan, sade Putin under talet rapporterar BBC News.

Rena rama lögner

En rad av hans påståenden var rena rama lögner och helt fabricerade uttalanden.

Han fortsätter med att säga att ukrainarna är brutala och att Ryssland gör allt i sin makt för inte spilla några onödiga liv. Samtidigt har de ryska styrkorna vräkt missiler och bomber över flera ukrainska städer och antalet civila dödsoffer stiger hela tiden.

Ryska soldaterna är hjältar

Han riktar sig sedan till de ryska styrkorna och deras anhöriga.

– Ryska soldater och officerare agerar modigt, som riktiga hjältar. Våra soldater förstår precis vad de kämpar för och vet att de har rätt när de offrar sina liv för att rädda sina kamrater. Våra väpnade styrkor och Donbass-milisen visar nu ett massivt hjältemod.

Putin räknade upp flera exempel som han påstod var hjälteinsatser från ryssarnas sida i kriget, uppger BBC News.

Pengar till anhöriga som förlorat någon i kriget

Diktatorn meddelar att alla familjer till dödade soldater kommer att erhålla pengar i ersättning. Vi kommer alltid komma ihåg de som förlorats, betonar han.

– Alla anhöriga till dödade soldater, kommer att få 7 miljoner rubler. De kommer få ersättning varje månad.

7 miljoner motsvarar ungefär 630 000 svenska kronor.

Minst 498 döda soldater

Moskva uppgav igår att 498 av deras soldater hittills har dödats i Ukraina - första gången det har satt en siffra på hur många av landets soldater som har omkommit sedan invasionen startade.

Ukraina menar dock att siffran är betydligt högre, enligt BBC.

”Ingen kan hota oss”

Putin betonar också under talet att Ryssland är starkt och att inget kan stå i deras väg.

– Ingen kan hota oss, inte ens med kärnvapen, säger han.

Uppgifter från Ukraina

Ukrainas besked avseende de ryska förlusterna är enligt BBC:s nya sammanställning följande:

9 000 ryska soldater skall ha dödats eller skadats

217 ryska stridsvagnar är förstörda

90 ryska artillerisystem har slagits ut

31 ryska helikoptrar har slagits ut

20 ryska stridsplan har slagits ut

Uppgifter från Ryssland

Ryssland har nu för första gången gått ut med sina egna uppgifter.

498 ryska soldater har dödats

1 600 ryska soldater har skadats

2 870 ukrainska soldater och ”nationalister” har dödats

Uppgifterna kan inte verifieras och kan naturligt nog innehålla överdrivna värden från respektive sida som en del av ländernas propaganda. Samtidigt har omvärlden få andra uppgifter att gå på än de som länderna presenterar på egen hand.

Ukrainas väpnade styrkor uppdaterar regelbundet de förluster de tillfogat den ryska diktaturen. De ryska uppgifterna är mer begränsade och i sann sovjetanda är Rysslands information inte att lita på.

Foto: President of Russia

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Ryssland kräver att Sverige kastas ut

2026 10 26

Ryssland och Ukraina har sagt ja till att hålla trepartssamtal med USA.

Samtalen ska äga rum i Abu Dhabi i november.

– Vi är redo för trepartssamtal mellan tekniska grupper, vilket måste ge ett konkret resultat, framhåller Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj.

Inför samtalen väntas Ryssland gå fram med extrema krav för att nå en överenskommelse om vapenvila eller ett slut på kriget, rapporterar The Telegraph.

Ryssland kommer sannolikt att kräva att Natos gränser återställs till hur de såg ut 1997, erfar diplomatkällor tidningen talat med. Det ryska kravet innebär därmed att bland annat Sverige, Finland och de tre baltiska länderna i så fall ska kastas ut ur försvarsalliansen. Totalt skulle 16 länder berövas sitt Natomedlemskap, enligt det krav Kreml vänts lägga fram.

Kräver massiva eftergifter

Uppgifterna kommer efter att Jurij Usjakov, utrikespolitisk medarbetare vid Kreml, sagt att Europa borde inkluderas i fredsförhandlingarna. Syftet skulle dock vara att få Nato att gå med på kraftiga eftergifter kring försvarsalliansen expansion, vilket Putin påstår är grunden för kriget i Ukraina.

– Kreml har tidigare antytt att den ryske presidenten kan vara villig att kompromissa i andra frågor om hans kärnkrav uppfylls, vilket i huvudsak skulle beröva Ukraina dess suveränitet och tvinga Nato att dra tillbaka sin tillväxt österut, skriver den brittiska tidningen.

Europa: ståndpunkten står kvar

Förra veckan uppgav The Economist att Trumpadministrationen förbereder ett stort erbjudande för Ryssland för att avsluta kriget i Ukraina. Det gäller bland annat lättnader i sanktioner, utökade handelsförbindelser med amerikanska företag och ett nej till ukrainskt medlemskap i Nato. Dessutom uppges erbjudandet gälla ett återupptagande av ryska gasleveranser till Europa.

Att diskutera Putins krav samt USA:s beslut om att avstå från sanktioner mot rysk bränsleexport ska ha lockat diktatorn tillbaka till förhandlingsbordet.

Däremot avvisar Europa fortsatt de ryska kraven, uppger The Telegraph.

– Vår ståndpunkt är densamma som i januari 2022, säger en högt uppsatt europeisk tjänsteman till tidningen.

Läs också: Gör precis som Hitler – stor ilska i USA

Länderna som gått med i Nato efter 1997:

1999: Tjeckien, Ungern och Polen
2004: Bulgarien, Estland, Lettland, Litauen, Rumänien, Slovakien och Slovenien
2009: Albanien och Kroatien
2017: Montenegro
2020: Nordmakedonien
2023: Finland
2024: Sverige

Källa: Nato.

Andra läser: USA vill ha Viktor Orbán

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Ny lag om kontanter på väg – redan nästa år

2026 10 25

Nya kontantregler är på gång i hela EU.

Debatten om kontanternas roll i samhället går fortsatt varm. Vissa menar att digitaliseringens framfart har gjort kontanterna överflödiga, medan andra anser att de har en nödvändig roll i samhället – inte minst vid kris eller krig.

Nya kontantregler som ska minska penningtvätt kommer att införas i hela EU redan nästa år.

Nya regler

EU:s nya penningtvättsförordning träder i kraft i juli nästa år.

Det kommer då att införas ett maxbelopp för betalningar med kontanter inom hela EU på 10 000 euro – motsvarande lite drygt 111 000 kronor.

Sedan tidigare finns inget sådant maxbelopp i Sverige.

Kan vara lägre

Regelverket möjliggör dock att enskilda EU-länder kan införa ett eget maxbelopp, så länge det är lägre än 10 000 euro.

Frankrike och Spanien har exempelvis ett maxbelopp på 1 000 euro.

Riksbanken vill att Sverige ska införa ett maxbelopp som är betydligt lägre än de motsvarande 111 000 kronor som ska råda i hela EU.

Läs mer: “Vore ett svek” – sätter press på Centerpartiet

Riksbankens förslag

Riksbanken har rekommenderat regeringen och riksdagen att införa en högsta beloppsgräns vid kontantköp i handeln på 10 000 kronor.

– Riksbanken bedömer att en beloppsgräns för kontanta köp i handeln skulle göra det svårare att använda kontanter i kriminella syften, som penningtvätt och skatteundandragande, och att omsätta vinsterna från brott i varor, menas det.

– Samtidigt är beloppet en lämplig nivå för att personer som vill och behöver använda kontanter ska kunna fortsätta göra det.

Påminner svenskarna

Riksbanken passar samtidigt på att rekommendera allmänheten att ha tillgång till flera olika betalsätt för att kunna betala om ett av dem inte fungerar.

– Hushåll bör, i den mån det är möjligt, ha kort från olika kortnätverk, tillgång till en betaltjänst via mobiltelefon (exempelvis Swish), ha fysiska kort och pinkoder tillgängliga samt ha kontanter hemma i blandade valörer.

– Som riktmärke bör hushåll ha cirka 1 000 kronor i kontanter per vuxen, men även ett lägre belopp kan stärka beredskapen.

Läs mer: Ärenden rusar hos Kronofogden – efter nya regler

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen