PUTIN I NYTT TV-TAL: Vi strider mot nynazister

2022 03 03

Rysslands diktator talade nyss till nationen i rysk TV för att bemöta den internationella kritiken mot invasionen i Ukraina.

– Jag är stolt över att vara en del av demilitariseringen. Jag kommer aldrig att överge min övertygelse om att ryssar och ukrainare är ett och samma folk, säger han.

Vi strider mot nynazister

Putin försöker motivera invasionen med att kalla ukrainarna för nynazister.

– Vi strider mot nynazister. Nynazisterna använder sina civila som sköldar.

– De har tusentals utländska medborgare som gisslan, sade Putin under talet rapporterar BBC News.

Rena rama lögner

En rad av hans påståenden var rena rama lögner och helt fabricerade uttalanden.

Han fortsätter med att säga att ukrainarna är brutala och att Ryssland gör allt i sin makt för inte spilla några onödiga liv. Samtidigt har de ryska styrkorna vräkt missiler och bomber över flera ukrainska städer och antalet civila dödsoffer stiger hela tiden.

Ryska soldaterna är hjältar

Han riktar sig sedan till de ryska styrkorna och deras anhöriga.

– Ryska soldater och officerare agerar modigt, som riktiga hjältar. Våra soldater förstår precis vad de kämpar för och vet att de har rätt när de offrar sina liv för att rädda sina kamrater. Våra väpnade styrkor och Donbass-milisen visar nu ett massivt hjältemod.

Putin räknade upp flera exempel som han påstod var hjälteinsatser från ryssarnas sida i kriget, uppger BBC News.

Pengar till anhöriga som förlorat någon i kriget

Diktatorn meddelar att alla familjer till dödade soldater kommer att erhålla pengar i ersättning. Vi kommer alltid komma ihåg de som förlorats, betonar han.

– Alla anhöriga till dödade soldater, kommer att få 7 miljoner rubler. De kommer få ersättning varje månad.

7 miljoner motsvarar ungefär 630 000 svenska kronor.

Minst 498 döda soldater

Moskva uppgav igår att 498 av deras soldater hittills har dödats i Ukraina - första gången det har satt en siffra på hur många av landets soldater som har omkommit sedan invasionen startade.

Ukraina menar dock att siffran är betydligt högre, enligt BBC.

”Ingen kan hota oss”

Putin betonar också under talet att Ryssland är starkt och att inget kan stå i deras väg.

– Ingen kan hota oss, inte ens med kärnvapen, säger han.

Uppgifter från Ukraina

Ukrainas besked avseende de ryska förlusterna är enligt BBC:s nya sammanställning följande:

9 000 ryska soldater skall ha dödats eller skadats

217 ryska stridsvagnar är förstörda

90 ryska artillerisystem har slagits ut

31 ryska helikoptrar har slagits ut

20 ryska stridsplan har slagits ut

Uppgifter från Ryssland

Ryssland har nu för första gången gått ut med sina egna uppgifter.

498 ryska soldater har dödats

1 600 ryska soldater har skadats

2 870 ukrainska soldater och ”nationalister” har dödats

Uppgifterna kan inte verifieras och kan naturligt nog innehålla överdrivna värden från respektive sida som en del av ländernas propaganda. Samtidigt har omvärlden få andra uppgifter att gå på än de som länderna presenterar på egen hand.

Ukrainas väpnade styrkor uppdaterar regelbundet de förluster de tillfogat den ryska diktaturen. De ryska uppgifterna är mer begränsade och i sann sovjetanda är Rysslands information inte att lita på.

Foto: President of Russia

Text: Redaktionen

Skattefritt från och med i år – nästan alla är eniga

2026 06 05

En av regeringens mer omtalade reformer får tummen upp från väljarna.

Sju av tio är positiva till skattefritt sparande i ett investeringssparkonto, så kallat ISK.

Det visar en färsk undersökning som tagits fram av Länsförsäkringar, där svenskarna ger ett tydligt stöd till regeringens beslut att från och med i år tillåta skattefritt sparande på ISK upp till 300 000 kronor.

– Det här är en reform som träffar både rätt och brett. Den gör det lättare för hushåll att bygga buffert, bostadssparande och större ekonomisk frihet, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom, i en kommentar.

Hela kontantinsatsen

Enligt bankens undersökning är 67 procent av svenskarna positivt inställda till reformen.

Blott 15 procent är emot och 18 procent är osäkra.

Siffrorna är likartade när hushållen får frågan vilken effekt reformen har för den egna privatekonomin: 67 procent anser att det ger en bra effekt. Enbart 6 procent anser att effekten är dålig.

– Det starka stödet visar att skattefriheten på ISK inte uppfattas som en smal reform för hushåll med stora kapital, säger Stefan Westerberg och fortsätter:

– För många handlar de första 300 000 kronorna om något väldigt konkret: bufferten som gör att en oväntad utgift inte blir ett lån, kontantinsatsen till första bostaden eller frihetskapitalet som gör att man kan byta jobb, hjälpa barnen, starta företag eller skapa trygghet inför pensionen. Det är därför reformen träffar rätt.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Ikea – folk skriver upp sig på väntelistor

Inte bara symboliskt

Faktorer som gör att reformen får ett så högt stöd bedöms bland annat vara att sparande blivit en viktigare fråga för många, särskilt efter flera år av hög inflation.

Länsförsäkringar pekar även ut gruppen som ska köpa sin första bostad. För dem skulle den skattebefriade summan kunna räcka till en hel kontantinsats.

– I en svårtillgänglig hyresmarknad och en dyr ägd marknad är det egna sparandet ofta biljetten in. Då är 300 000 kronor inte ett symboliskt belopp, utan kan motsvara hela kontantinsatsen till en första bostad. Det gör den skattefria nivån direkt relevant för unga vuxna och andra som försöker ta sig in på bostadsmarknaden, säger Stefan Westerberg.

LÄS MER: UPPGIFTER: Bland EU:s dyraste – Sverige riskerar ekonomisk baksmälla

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Höjer lönerna

2026 06 05

Regeringen har fattat beslut om att höja lönerna för en rad stadsanställda.

Lönerna höjs bland annat för myndighetschefer, generaldirektörer, landshövdingar, rektorer för universitet och högskolor, samt länsråden vid länsstyrelserna och överdirektörer.

Totalt omfattar lönehöjningarna 220 personer.

– Löneökningen för gruppen i sin helhet uppgår till strax under 3,4 procent, framhåller regeringen i ett uttalande.

Personerna som omfattas av löneökningen ingår i regeringens så kallade frikrets – det vill säga personer nära statsmakten som inte formellt ingår i regeringen. Regeringen fattar beslut om nya löner för gruppen en gång per år.

– De enskilda lönebesluten hanteras vid respektive departement, uppger regeringen.

137 200 kronor

Lönerna höjs även för statssekreterare. Löneökningen för gruppen uppgår till 3,4 procent.

Höjningen innebär att statsminister Ulf Kristerssons statssekreterare får en ny lön på 137 200 kronor per månad.

– För övriga statssekreterare och kabinettssekreteraren är den nya lönen 123 400 kronor per månad, meddelar regeringen.

Under den genomsnittliga ökningen

Löneökningarna på 3,4 procent ligger något under den genomsnittliga löneökningen i landet.

Enligt en färsk rapport från Medlingsinstitutet förväntas lönerna i hela ekonomin öka med 3,5 procent i mars 2026 jämfört med samma månad året innan.

I den offentliga sektorn ökade lönerna med 3,6 procent jämfört med 3,1 procent i den privata sektorn.

– Vi ser en fortsatt utveckling där löneökningstakten är högre i offentlig sektor än i privat sektor, säger Medlingsinstitutets nationalekonom Simon Torstenson.

När räntekostnader räknas bort ökade reallönerna med 1,9 procent.

– En låg inflation och en relativt hög nominell löneökningstakt gör att reallönerna fortsatte att vara relativt höga i mars 2026, säger Simon Torstensson.

ANDRA LÄSER: UPPGIFTER: Bland EU:s dyraste – Sverige riskerar ekonomisk baksmälla

Sämst utveckling

De avtalade lönerna i kollektivavtal släpar efter något. De ökade med 3,2 procent, vilket är lägre än riktmärket på 3,4 procent.

– Skillnaden mellan det totala avtalsvärdet och de avtalade löneökningarna beror främst på att delar av avtalsvärdet används till sådant som arbetstidsförkortning och deltidspension. Det gör att de avtalade löneökningarna kan bli lägre än kostnadsmärket, säger Simon Torstensson.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Ikea – folk skriver upp sig på väntelistor

Foto: Olle Fridman Regeringskansliet

Text: Redaktionen