PUTIN I NYTT TV-TAL: Vi strider mot nynazister

2022 03 03

Rysslands diktator talade nyss till nationen i rysk TV för att bemöta den internationella kritiken mot invasionen i Ukraina.

– Jag är stolt över att vara en del av demilitariseringen. Jag kommer aldrig att överge min övertygelse om att ryssar och ukrainare är ett och samma folk, säger han.

Vi strider mot nynazister 

Putin försöker motivera invasionen med att kalla ukrainarna för nynazister.

– Vi strider mot nynazister. Nynazisterna använder sina civila som sköldar.

– De har tusentals utländska medborgare som gisslan, sade Putin under talet rapporterar BBC News.

Rena rama lögner

En rad av hans påståenden var rena rama lögner och helt fabricerade uttalanden.

Han fortsätter med att säga att ukrainarna är brutala och att Ryssland gör allt i sin makt för inte spilla några onödiga liv. Samtidigt har de ryska styrkorna vräkt missiler och bomber över flera ukrainska städer och antalet civila dödsoffer stiger hela tiden.

Ryska soldaterna är hjältar 

Han riktar sig sedan till de ryska styrkorna och deras anhöriga. 

– Ryska soldater och officerare agerar modigt, som riktiga hjältar. Våra soldater förstår precis vad de kämpar för och vet att de har rätt när de offrar sina liv för att rädda sina kamrater. Våra väpnade styrkor och Donbass-milisen visar nu ett massivt hjältemod.

Putin räknade upp flera exempel som han påstod var hjälteinsatser från ryssarnas sida i kriget, uppger BBC News. 

Pengar till anhöriga som förlorat någon i kriget

Diktatorn meddelar att alla familjer till dödade soldater kommer att erhålla pengar i ersättning. Vi kommer alltid komma ihåg de som förlorats, betonar han. 

– Alla anhöriga till dödade soldater, kommer att få 7 miljoner rubler. De kommer få ersättning varje månad. 

7 miljoner motsvarar ungefär 630 000 svenska kronor.

Minst 498 döda soldater

Moskva uppgav igår att 498 av deras soldater hittills har dödats i Ukraina - första gången det har satt en siffra på hur många av landets soldater som har omkommit sedan invasionen startade.

Ukraina menar dock att siffran är betydligt högre, enligt BBC.

”Ingen kan hota oss”

Putin betonar också under talet att Ryssland är starkt och att inget kan stå i deras väg.

– Ingen kan hota oss, inte ens med kärnvapen, säger han.

Uppgifter från Ukraina

Ukrainas besked avseende de ryska förlusterna är enligt BBC:s nya sammanställning följande:

◾9 000 ryska soldater skall ha dödats eller skadats

◾217 ryska stridsvagnar är förstörda

◾90 ryska artillerisystem har slagits ut

◾31 ryska helikoptrar har slagits ut

◾20 ryska stridsplan har slagits ut

Uppgifter från Ryssland

Ryssland har nu för första gången gått ut med sina egna uppgifter.

◾498 ryska soldater har dödats

◾1 600 ryska soldater har skadats

◾2 870 ukrainska soldater och ”nationalister” har dödats

Uppgifterna kan inte verifieras och kan naturligt nog innehålla överdrivna värden från respektive sida som en del av ländernas propaganda. Samtidigt har omvärlden få andra uppgifter att gå på än de som länderna presenterar på egen hand. 

Ukrainas väpnade styrkor uppdaterar regelbundet de förluster de tillfogat den ryska diktaturen. De ryska uppgifterna är mer begränsade och i sann sovjetanda är Rysslands information inte att lita på.

Foto: President of Russia

Text: Redaktionen


8 jan 2026

17 länder går ihop mot Putin

2026 04 12

En mängd europeiska länder ska ställa Putin inför rätta.

Minst 17 europeiska länder är redo att stödja en särskild tribunal mot Ryssland.

Ett avgörande steg mot att kunna lagföra aggressionen och kriget mot Ukraina, rapporterar Kyiv Independent.

Genombrott i Europa

Planerna på en särskild tribunal för att åtala Rysslands aggression mot Ukraina har nu nått en kritisk punkt.

Minst 17 europeiska länder har signalerat sitt stöd – fler än de 16 som krävs för att processen ska gå vidare inom Europarådet.

Det innebär att frågan kan tas upp på allvar vid ministermötet i maj.

–Det är ett genombrott som förändrar dynamiken i Europa, uppger tidningen.

Belgien är ett av länderna som är nära att ansluta sig formellt.

–Vi anser att det är både en juridisk nödvändighet och en politisk skyldighet att täppa till straffriheten för aggressionsbrottet, säger landets utrikesdepartement i ett uttalande.

LÄS MER: Ryssland attackerat – 1 000 kilometer från frontlinjen

Tribunalens uppgift

Den särskilda tribunalen är tänkt att fokusera på själva beslutet att inleda krig – det som i folkrätten kallas aggressionsbrott.

Det skiljer sig från krigsbrott, som redan utreds av Internationella brottmålsdomstolen i Haag.

Bakgrunden är att den nuvarande domstolen saknar jurisdiktion över just beslutet att invadera Ukraina.

Därför behövs ett separat rättsligt organ.

Ukraina uppmanar fler

Utöver de europeiska länderna har även Costa Rica anslutit sig, vilket visar att initiativet kan få global räckvidd.

Samtidigt hoppas Ukraina på ännu bredare stöd.

–Vi räknar med en mycket bredare krets av deltagare, säger Andrij Sybiha, Ukrainas utrikesminister.

Danmark och Österrike är bland de länder som tydligt signalerat sitt stöd, även om vissa formella beslut fortfarande väntar.

Beslut i maj

Mycket tyder på att Nederländerna kan bli värdland för tribunalen, med Haag som en naturlig plats för internationell rättskipning.

Förberedelserna är redan i gång, enligt nederländska företrädare.

Moldavien, som håller i ordförandeskapet, har gjort tribunalen till sin högsta prioritet.

När Europarådets 46 medlemsländer möts i Chisinau den 14–15 maj väntas frågan ta ett stort steg framåt.

LÄS MER: Stor explosion i Ryssland

Foto: President of Russia Office 

Text: Redaktionen


14 november 2025

Viktig medicin kan försvinna från Sverige

2026 04 11

En del läkemedel i Sverige riskerar att försvinna.

Europa tappar sin ledande roll i läkemedelsutveckling när investeringar flyttar till USA och Kina.

Det kan leda till att nya mediciner lanseras senare – eller inte alls – i Sverige.

Europa halkar efter

För 35 år sedan stod Europa för nästan hälften av forskning och utveckling inom läkemedel.

I dag är siffran nere på omkring 26 procent, medan USA har vuxit till cirka 55 procent.

Kina har snabbt blivit en stor aktör inom läkemedelsutveckling. För tio år sedan stod landet för bara 4 procent av den globala forskningsbudgeten i branschen, men i dag är andelen nära en tredjedel enligt ING.

Den här förskjutningen innebär att läkemedelsbolag i allt högre grad prioriterar andra marknader än Europa.

– För läkemedel där värde är lösningen kommer vi att se uppskjutningar av lanseringar i Europa, säger Diederik Stadig, sjukvårdsanalytiker på finansbolaget ING, till CNBC.

Det betyder i praktiken att patienter i Europa – inklusive Sverige – kan få vänta längre på nya behandlingar.

LÄS MER: Bästa bilen i världen har utsetts

Sverige kan drabbas

Sverige, som är en del av EU:s gemensamma läkemedelsmarknad, påverkas direkt om bolag väljer bort Europa för lanseringar eller investeringar.

Om läkemedelsbolag prioriterar USA-marknaden, där betalningsviljan är högre, kan vissa mediciner helt enkelt bli sena eller i värsta fall inte lanseras i Europa alls.

Detta är särskilt allvarligt för patienter med ovanliga sjukdomar eller behov av nya specialläkemedel, där tillgången ofta är beroende av just de senaste innovationerna.

– Vi måste öka utgifterna och utrota statliga återkrav och skatter – den här politiken är avgörande för att hålla företag kvar i EU och förbättra tillgången, säger Nathalie Moll, generaldirektör för branschorganisationen EFPIA.

Redan brist

SVT rapporterade redan för tre år sedan om läkemedelsbrist.

Då uppgavs den svaga svenska kronan som en av flera faktorer bakom den ökande läkemedelsbristen i Sverige.

När kronan tappar i värde blir det dyrare för apotek och regioner att köpa in mediciner från den globala marknaden, vilket kan påverka tillgången.

Det innebär att läkemedel som tillverkas utomlands kan bli dyrare att importera till Sverige, vilket i sin tur ökar risken för att vissa mediciner prioriteras bort eller blir restnoterade.

– Det är en komponent som försvårar just Sveriges situation, sade Bengt Mattson, sakkunnig på Läkemedelsindustriföreningen, LIF, till SVT vid tillfället.

LÄS MER: UPPGIFTER: Ukraina har nytt supervapen

Foto: R Sorin

Text: Redaktionen