PUTIN I NYTT TV-TAL: Vi strider mot nynazister

2022 03 03

Rysslands diktator talade nyss till nationen i rysk TV för att bemöta den internationella kritiken mot invasionen i Ukraina.

– Jag är stolt över att vara en del av demilitariseringen. Jag kommer aldrig att överge min övertygelse om att ryssar och ukrainare är ett och samma folk, säger han.

Vi strider mot nynazister 

Putin försöker motivera invasionen med att kalla ukrainarna för nynazister.

– Vi strider mot nynazister. Nynazisterna använder sina civila som sköldar.

– De har tusentals utländska medborgare som gisslan, sade Putin under talet rapporterar BBC News.

Rena rama lögner

En rad av hans påståenden var rena rama lögner och helt fabricerade uttalanden.

Han fortsätter med att säga att ukrainarna är brutala och att Ryssland gör allt i sin makt för inte spilla några onödiga liv. Samtidigt har de ryska styrkorna vräkt missiler och bomber över flera ukrainska städer och antalet civila dödsoffer stiger hela tiden.

Ryska soldaterna är hjältar 

Han riktar sig sedan till de ryska styrkorna och deras anhöriga. 

– Ryska soldater och officerare agerar modigt, som riktiga hjältar. Våra soldater förstår precis vad de kämpar för och vet att de har rätt när de offrar sina liv för att rädda sina kamrater. Våra väpnade styrkor och Donbass-milisen visar nu ett massivt hjältemod.

Putin räknade upp flera exempel som han påstod var hjälteinsatser från ryssarnas sida i kriget, uppger BBC News. 

Pengar till anhöriga som förlorat någon i kriget

Diktatorn meddelar att alla familjer till dödade soldater kommer att erhålla pengar i ersättning. Vi kommer alltid komma ihåg de som förlorats, betonar han. 

– Alla anhöriga till dödade soldater, kommer att få 7 miljoner rubler. De kommer få ersättning varje månad. 

7 miljoner motsvarar ungefär 630 000 svenska kronor.

Minst 498 döda soldater

Moskva uppgav igår att 498 av deras soldater hittills har dödats i Ukraina - första gången det har satt en siffra på hur många av landets soldater som har omkommit sedan invasionen startade.

Ukraina menar dock att siffran är betydligt högre, enligt BBC.

”Ingen kan hota oss”

Putin betonar också under talet att Ryssland är starkt och att inget kan stå i deras väg.

– Ingen kan hota oss, inte ens med kärnvapen, säger han.

Uppgifter från Ukraina

Ukrainas besked avseende de ryska förlusterna är enligt BBC:s nya sammanställning följande:

◾9 000 ryska soldater skall ha dödats eller skadats

◾217 ryska stridsvagnar är förstörda

◾90 ryska artillerisystem har slagits ut

◾31 ryska helikoptrar har slagits ut

◾20 ryska stridsplan har slagits ut

Uppgifter från Ryssland

Ryssland har nu för första gången gått ut med sina egna uppgifter.

◾498 ryska soldater har dödats

◾1 600 ryska soldater har skadats

◾2 870 ukrainska soldater och ”nationalister” har dödats

Uppgifterna kan inte verifieras och kan naturligt nog innehålla överdrivna värden från respektive sida som en del av ländernas propaganda. Samtidigt har omvärlden få andra uppgifter att gå på än de som länderna presenterar på egen hand. 

Ukrainas väpnade styrkor uppdaterar regelbundet de förluster de tillfogat den ryska diktaturen. De ryska uppgifterna är mer begränsade och i sann sovjetanda är Rysslands information inte att lita på.

Foto: President of Russia

Text: Redaktionen


4 mars 2026

Bekräftat: Stopp för fartkameror i Sverige

2026 03 05

Under de senaste 20 åren har tusentals fartkameror satts upp längs svenska vägar.

Trafikverket planerar för att placera ut ytterligare 1 000 kameror under de kommande fem åren.

Då kommer det totala antalet vara 4 000.

Men sedan är det stopp.

– Nu är väl tanken att vi inte sätter upp några fler utan vi har tillsammans med Polisen kommit fram till 4 000 som ett rimligt antal där det är samhällsekonomiskt lönsamt, säger Per Hurtig, nationell samordnare på Trafikverket, till SR.

Gör större nytta

Satsningen på det stora antalet fartkameror är en del av den svenska nollvisionen på landets vägar.

Men efter att ha investerat i kameror under många år ser nu Trafikverket en annan insats som gör störst nytta.

– Det vi ser gör störst nytta är att bygga mötesseparerade vägar, säger Per Hurtig till radiokanalen.

Nollvisionen

Nollvisionen är grunden för trafiksäkerhetsarbetet i Sverige.

Visionen antogs av riksdagen 1997 och är ett uttalat mål att ingen ska dödas eller skadas allvarligt på de svenska vägarna.

Med nollvisionens synsätt är omsorgen om människors liv och hälsa ett absolut krav vid vägtransportsystemets utformning och funktion, uppger Trafikverket.

Etappmål har satts

I början av 2020 fattade regeringen beslut om ett nytt etappmål för nollvisionen.

Ambitionen är att antalet omkomna i trafiken ska halveras fram till 2030.

Antalet allvarligt skadade ska minska med 25 procent.

– I faktiska tal innebär det max 133 omkomna samt maximalt 3100 allvarligt skadade i vägtrafiken år 2030, uppger Trafikverket.

LÄS OCKSÅ: Bekräftat: Bilister får betala mer – ”I synnerhet i storstäderna”

Ansvar fördelas

Ansvaret för trafiksäkerheten är fördelat på följande sätt:

- Systemutformarna har alltid det yttersta ansvaret för vägtransportsystemets utformning, skötsel och användning och har därmed tillsammans ett ansvar för hela systemets säkerhetsnivå.

- Trafikanterna har ansvar för att visa hänsyn, omdöme och ansvar i trafiken samt att följa trafikreglerna.

- Om trafikanterna inte tar sin del av ansvaret måste systemutformarna vidta ytterligare åtgärder i den mån detta krävs för att motverka att människor dödas eller allvarligt skadas.

Källa: Trafikverket

LÄS MER: Bekräftat: Billigaste biltypen att köra i Sverige

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen


3 mars

Enormt fynd i Norge – största i hela Europa

2026 03 04

En stor upptäckt har gjorts i Norge som kan minska beroendet av Kina.

Europa är som bekant i hög grad beroende av Kina för sällsynta jordartsmetaller.

Kontinenten har i dagsläget inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller.

Men nu kommer uppgifter om ett enormt fynd i Norge som kan ändra på det.

Enormt fynd

En uppskattning av mineralresurserna vid en gruva som utvecklas av Rare Earths Norway – Europas största projekt för sällsynta jordartsmetaller – har rusat med 81 procent sedan den förra utvärderingen för två år sedan, uppger Reuters. 

Europa har inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller, och utvecklingen av företagets Fen-projekt skulle kunna stödja kontinentens strävan att minska beroendet av den dominerande producenten Kina.

“Världsklass”

Projektet har 15,9 miljoner ton totalt innehåll av sällsynta jordartsoxider i indikerade och antagna resurser, enligt ett uttalande från konsultföretaget WSP. 

Den nya uppskattningen återspeglar ytterligare prospekteringsborrningar som ägde rum förra året och kan jämföras med de 8,8 miljoner ton som beräknades 2024.

– Genom att nästan fördubbla sin kända storlek har Rare Earths Norway gått från att vara en lovande upptäckt till en strategisk tillgång i världsklass, säger Bernd Schaefer, vd för EIT RawMaterials, ett EU-finansierat organ för kritiska mineraler.

Läs mer: Pentagon går rakt emot Trump

Tar tid

Det är inte bara i Norge som jakten efter sällsynta jordartsmetaller pågår i Europa.

Men byråkrati ställer till det, menar Jan Moström, verkställande direktör för LKAB.

“Bara då blandar vi oss i”

Så här låter det från Moström:

– Jag har pratat i Bryssel de senaste två eller tre åren om de enorma nackdelar vi skapade under 1970- och 1980-talen, när vi lade ner gruvindustrin och började importera metaller från Sydamerika, Afrika och Australien, säger han till The Guardian.

Läs mer: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Foto: M Oetelaar

Text: Redaktionen