PUTIN I NYTT TV-TAL: Vi strider mot nynazister

2022 03 03

Rysslands diktator talade nyss till nationen i rysk TV för att bemöta den internationella kritiken mot invasionen i Ukraina.

– Jag är stolt över att vara en del av demilitariseringen. Jag kommer aldrig att överge min övertygelse om att ryssar och ukrainare är ett och samma folk, säger han.

Vi strider mot nynazister 

Putin försöker motivera invasionen med att kalla ukrainarna för nynazister.

– Vi strider mot nynazister. Nynazisterna använder sina civila som sköldar.

– De har tusentals utländska medborgare som gisslan, sade Putin under talet rapporterar BBC News.

Rena rama lögner

En rad av hans påståenden var rena rama lögner och helt fabricerade uttalanden.

Han fortsätter med att säga att ukrainarna är brutala och att Ryssland gör allt i sin makt för inte spilla några onödiga liv. Samtidigt har de ryska styrkorna vräkt missiler och bomber över flera ukrainska städer och antalet civila dödsoffer stiger hela tiden.

Ryska soldaterna är hjältar 

Han riktar sig sedan till de ryska styrkorna och deras anhöriga. 

– Ryska soldater och officerare agerar modigt, som riktiga hjältar. Våra soldater förstår precis vad de kämpar för och vet att de har rätt när de offrar sina liv för att rädda sina kamrater. Våra väpnade styrkor och Donbass-milisen visar nu ett massivt hjältemod.

Putin räknade upp flera exempel som han påstod var hjälteinsatser från ryssarnas sida i kriget, uppger BBC News. 

Pengar till anhöriga som förlorat någon i kriget

Diktatorn meddelar att alla familjer till dödade soldater kommer att erhålla pengar i ersättning. Vi kommer alltid komma ihåg de som förlorats, betonar han. 

– Alla anhöriga till dödade soldater, kommer att få 7 miljoner rubler. De kommer få ersättning varje månad. 

7 miljoner motsvarar ungefär 630 000 svenska kronor.

Minst 498 döda soldater

Moskva uppgav igår att 498 av deras soldater hittills har dödats i Ukraina - första gången det har satt en siffra på hur många av landets soldater som har omkommit sedan invasionen startade.

Ukraina menar dock att siffran är betydligt högre, enligt BBC.

”Ingen kan hota oss”

Putin betonar också under talet att Ryssland är starkt och att inget kan stå i deras väg.

– Ingen kan hota oss, inte ens med kärnvapen, säger han.

Uppgifter från Ukraina

Ukrainas besked avseende de ryska förlusterna är enligt BBC:s nya sammanställning följande:

◾9 000 ryska soldater skall ha dödats eller skadats

◾217 ryska stridsvagnar är förstörda

◾90 ryska artillerisystem har slagits ut

◾31 ryska helikoptrar har slagits ut

◾20 ryska stridsplan har slagits ut

Uppgifter från Ryssland

Ryssland har nu för första gången gått ut med sina egna uppgifter.

◾498 ryska soldater har dödats

◾1 600 ryska soldater har skadats

◾2 870 ukrainska soldater och ”nationalister” har dödats

Uppgifterna kan inte verifieras och kan naturligt nog innehålla överdrivna värden från respektive sida som en del av ländernas propaganda. Samtidigt har omvärlden få andra uppgifter att gå på än de som länderna presenterar på egen hand. 

Ukrainas väpnade styrkor uppdaterar regelbundet de förluster de tillfogat den ryska diktaturen. De ryska uppgifterna är mer begränsade och i sann sovjetanda är Rysslands information inte att lita på.

Foto: President of Russia

Text: Redaktionen


3 nov 2026

Lågprisjätte utmanar Biltema – öppnar 20 nya varuhus

2026 11 04

En svensk lågpriskedja går på offensiven.

En lågprisjätte storsatsar i Sverige och börjar närma sig Biltema i kampen om kunderna.

Nu planeras 20 nya varuhus på kedjans olika marknader.

Jula fortsätter att växa

Det handlar om Jula, som de senaste åren haft en stark utveckling.

Under fjolåret omsatte koncernen 12,2 miljarder kronor och under årets första fem månader ökade omsättningen.

I somras rapporterade företaget en rekordstark inledning på året, med en omsättning som fram till maj hade ökat med 500 miljoner kronor jämfört med motsvarande period året innan.

Enligt Freddy Johansson, landschef på Jula Sverige är ett brett sortiment med produkter i olika prisklasser en viktig förklaring till framgångarna.

Läs också: USA: ”Mycket nära en deal”

Planerar 20 nya varuhus

Jula har stora expansionsplaner framöver. Enligt Lennart Karlsson, vd för Jula Logistics, och Magnus Kristofersson, chef för Jula Holdingkoncernen, befinner sig företaget i en period av kraftig tillväxt.

Målet är att öppna 60 nya varuhus under de kommande tre åren.

– Expansionstakten vi nu befinner oss i gör det svårt att helt planera för framtiden. Vi har en satt treårsplan men utöver det är det svårt att veta, sade Magnus Kristofersson, till Skaraborgs Allehanda, i våras.

Planerna för nästa år är redan stora.

– Vi har en plan på en handfull ytterligare varuhus nästa år i Sverige. Vår vd har gått ut med att vi ska öppna 20 stycken totalt på alla våra marknader, varav 4–5 av dem ska öppnas i Sverige, säger Freddy Johansson till Dagens Handel.

Jula har i dag 76 varuhus i Sverige. Bland de kommande etableringarna finns Härnösand, där ett varuhus ska öppna i december, och Ystad, där öppningen förhoppningsvis blir av i mars nästa år.

Det finns dessutom planer på fler etableringar i både stora och mindre städer.

Konkurrensen hårdnar

Jula är inte ensamt om att satsa på fler butiker. Konkurrensen inom lågprishandeln växer, samtidigt som flera kedjor rustar upp sina befintliga butiker och letar efter nya etableringsmöjligheter.

Biltema och Clas Ohlson är två av de stora aktörerna på marknaden.

Även finska Puuilo med 56 butiker, planerar att ta sig in på den svenska marknaden med ett par pilotbutiker.

Men konkurrensen oroar inte Jula-chefen.

– Vi är väldigt trygga i vår affärsmodell och vårt sortiment och vårt kundmöte. Jag går inte och oroar mig. Men det är klart att det är konkurrens. Då gäller det att vässa sig och vara bra på alla delar i själva kundupplevelsen, säger Freddy Johansson till Dagens Handel.

Andra läser: Butikskedjans jättebesked: Ska öppna nästan 1 500 butiker

Foto: Biltema

Text: Redaktionen


4 november 2026

Blankt nej från SD – alla andra partier överens

2026 11 04

Riksdagen har idag röstat för ändringar i grundlagen.

Samtliga riksdagspartier, förutom SD, sa ja till att ändra i regeringsformen och riksdagsordningen, och därmed göra det svårare att göra ändringar i grundlagen framöver.

Lagändringen, som börjar gälla den 1 april 2027, innebär bland annat att det framöver kommer ställas krav på att minst hälften av riksdagsledamöterna säger ja till ett beslut att anta ett grundlagsförslag som vilande och att minst två tredjedelar av riksdagens ledamöter säger ja till det andra beslutet att anta förslaget. Mellan omröstningarna måste också, precis som tidigare, ett riksdagsval äga rum.

Den första omröstningen i frågan ägde rum den 1 oktober 2025.

SD oroar sig för S

SD röstade, som enda parti, nej till förslaget. Riksdagens största parti uppges vara anledningen till beslutet.

– I dag röstade alla partier förutom SD ja till en grundlagsändring som innebär att ett enda stort parti, i praktiken Socialdemokraterna, får möjlighet att stoppa framtida ändringar av grundlagen, uppger SD i ett inlägg på Facebook.

Regeringens besked

När förslaget till grundlagsändringen lyftes under 2025 argumenterade regeringen för att ändringen är nödvändig utifrån säkerhetsläget och för att värna demokratin.

– Som grundlagskommittén har resonerat ska det inte vara alltför svårt att väcka ett grundlagsförslag och därmed lyfta frågorna till öppen debatt. Däremot ska det krävas bred uppslutning för att ett förslag till grundlagsändring slutligen ska antas, uppgav justitieminister Gunnar Strömmer (M) då, enligt DN.

Läs också: Dystert pensionsbesked – ”många kommer bli förskräckta”

Ytterligare lagändring

Dagens riksdagsbeslut innebär också att skyddet för de svenska domstolarnas och domarnas oberoende stärks, uppger riksdagen i ett uttalande. Bland annat måste styrelsen för den myndighet som ansvarar för administrationen av domstolarna utgöras av ledamöter där en majoritet är domare.

En annan förändring är att myndigheter som lyder under regeringen i fortsättningen inte ska kunna utöva tillsyn över domstolarnas rättskipande verksamhet.

Läs mer: Arbetslösa riskerar att bli utan ersättning

Foto: Henrik Nyström Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen