Putinregimen hotar nytt land – mystiskt uttalande förvirrar

2023 10 05

Ryssland planerar att bygga en permanent flottbas vid Svarta havets kust i den georgiska utbrytarregionen  Abchazien i västra delen av landet.

Det bekräftar Aslan Bzhania, ledaren för den ockuperade Moskva-stödda regionen, i en intervju med tidningen Izvestiya.

– Allt detta syftar till att öka nivån på försvarskapaciteten för både Ryssland och Abchazien, och den här typen av samarbete kommer att fortsätta, eftersom det säkerställer de grundläggande intressena för både Abchazien och Ryssland, säger han till tidningen.

Han avslutar sitt svar med en kryptiskt kommentar om Rysslands nya flottbas.

– Det finns också saker jag inte kan prata om, framhåller Abchaziens ledare.

Reagerar kraftigt

Georgien har reagerat kraftfullt på Rysslands nya planer.

– Det är ett brott mot Georgiens territoriella integritet, framhåller  landets utrikesdepartement enligt AFP.

Har hotat att invadera

Rysslands nya besked kommer endast några månader efter att den ryske ex-presidenten Dmitrij Medvedev föreslagit att Abchazien och den andra georgiska utbrytarregionen Sydossetien bör införlivas i den Ryska federationen.

I en artikel som publicerats av den ryska tidningen Argumenty framförde Medvedev sin åsikt.

– Ideén om att ansluta sig till Ryssland är fortfarande populär i både Abchazien och Sydossetien. Det kan mycket väl genomföras och det finns goda skäl till det, skrev han.

Retoriken i Medvedevs artikel påminner om hur det lät från ryskt håll innan invasionen av Ukraina.

I artikeln varnar han bland annat för att ett georgiskt närmande till Nato och väst kommer att ”tvinga” Ryssland att agera militärt.  

– Vi kommer inte att vänta om vår oro bekräftas, betonade Medvedev.

Invaderade 2008

Ryssland har haft militära trupper i Abchazien sedan krigsslutet 2008.

När Georgien förklarade sig självständigt från Sovjetunionen 1991 deklarerade både Abchazien och Sydossetien att man avsåg att bryta sig loss från landet.

Det ledde till väpnade konflikter mellan separatisterna och den nybildade georgiska regeringen, som försökte ta kontroll över regionerna. Moskva beslutade att stödja utbrytarregionerna, vilket förvärrade relationerna mellan Georgien och den postsovjetiska ryska regeringen.

2008 blossade konflikten upp på nytt i ett fullskaligt krig.

Ryska trupper invaderade Georgien och drev ut georgiska styrkor ur regionerna.

– Efter kriget har Ryssland, som agerat som skyddsmakt åt regionerna, stärkt sitt inflytande. Georgien har i princip helt fråntagits kontrollen över dem, vilket starkt kritiserats i väst, skriver Utrikespolitiska institutet på sin hemsida.

Kritiserar den ryska invasionen

Georgien har kritiserat den ryska annekteringen av Krymhalvön 2014 och den fullskaliga invasionen av Ukraina 2022.

Georgiska tjänstemän har även upprepade gånger uttryckt en önskan om att landet ska ansluta sig till Nato. Detta för att säkra landets territoriella integritet och undvika en rysk invasion. 

Foto: President of Russia Office

Text. Redaktionen


JUST NU: Kina skickar styrkor mot amerikansk militär

2025 09 12

Kina meddelar att man skickar styrkor mot amerikansk militär.

Kina har skickat ut både fartyg och stridsflygplan på fredagen.

Det meddelar den kinesiska regimen.

De kinesiska styrkorna skickas till Taiwansundet – där amerikanska och brittiska krigsfartyg passerar.

”Provocerar”

Kina tar hjälp av både fartyg och flygplan för att övervaka krigsfartygen USS Higgins från USA och HMS Richmond från Storbritannien, som passerar i Taiwansundet.

– De provocerar fram problem, hävdar en talesperson för den kinesiska militären, rapporterar Newsweek.

Den kinesiska regimen hävdar att Taiwansundet tillhör Kina, medan Taiwan och dess västerländska allierade menar att det är internationellt vatten.

De kinesiska styrkor som nu skickas ut ska övervaka det amerikanska och det brittiska fartyget, rapporterar tidningen.

Senast förra helgen skedde en liknande incident, då kanadensiska och australiensiska fartyg passerade Taiwansundet.

LÄS OCKSÅ: TRUMP: Mitt tålamod håller på att ta slut

Storbritannien kommenterar

Från amerikansk håll har man inte kommenterat händelsen.

Storbritanniens försvarsdepartement låter dock meddela att operationen, som är ett sätt att hävda navigationsrättigheter, har gjorts "i full överensstämmelse med internationell lag och normer", rapporterar tidningen.

USA och andra västländer skickar krigsfartyg till Taiwansundet med jämna mellanrum för att visa sin styrka, stödja Taiwan och hävda rätten att passera i sundet.

Kina å sin sida hävdar att utländska krigsfartyg måste ha tillstånd från den kinesiska regimen för att få passera i Taiwansundet.

Donald Trumps administration har på senare tid försökt stabilisera relationen till Kina något när det gäller maktkampen i havet, enligt tidningen. Men trots det väljer man nu alltså att skicka krigsfartyg till Taiwansundet.

Den kinesiska regimen utövar ett hårt tryck mot Taiwan, som de anser tillhör Kina. Taiwan stöds emellertid av USA och andra västländer.

LÄS OCKSÅ: Polen markerar - Trump ifrågasätter drönarna

Foto: List of ships of the People's Liberation Army Navy 

Text: Redaktionen


STENHÅRDA KRAVET: Berätta om era pengar

2025 09 12

Nu kommer krav om att partierna ska berätta om sina pengar.

Svenska folket får veta alldeles för lite om riksdagspartiernas finansiering.

Det menar statsvetarna Ann-Kristin Kölln och Jana Schwenk, som är parti- och korruptionsforskare vid Göteborgs universitet.

Nu måste väljarna få veta vem som betalar partinotan, anser debattörerna.

”Skydd för demokratin”

Ann-Kristin Kölln och Jana Schwenk menar att Sverige ligger efter andra länder när det gäller transparens. Det är omöjligt att följa partiernas pengar och veta var de kommer ifrån, menar de i en debattartikel i DN.

– Forskningen visar gång på gång att demokratin bygger på att väljarnas förtroende är förankrat i transparens. Ett starkt skydd för demokratin kräver tydliga regler, skarpa sanktionsmöjligheter och full insyn – också i partiernas finansiering, skriver debattörerna.

När partierna och deras kampanjer delvis finansieras genom privata och ibland anonyma donationer så finns det anledning att ifrågasätta deras oberoende, menar de två statsvetarna.

– När transparensen brister uppstår misstanken att beslut inte fattas på saklig grund, utan på grund av ekonomiskt beroende, skriver Ann-Kristin Kölln och Jana Schwenk i tidningen.

LÄS OCKSÅ: EU:s vändning - ny chans för bensin- och dieselbilar

Vill se förändring

I ett betänkande som presenterades förra sommaren föreslogs en rad åtgärder, bland annat att möjligheten att ge anonyma bidrag till partier ska tas bort, skriver de.

Ett annat förslag är att förbjuda utländsk finansiering.

De två statsvetarna kräver dock mer kraftfulla åtgärder, och vill att frågan ska lyftas upp inför valet 2026.

– Beslutsfattare har nu chansen att täppa till luckorna i lagstiftningen och ta igen det demokratiska försprång som många andra länder redan har, skriver de.

Frågan har tidigare bland annat uppmärksammats i Kalla faktas granskning ”Partiernas hemliga pengar” i samband med förra valet.

Efter det har flera förändringar föreslagits för att öka kontrollen av och insynen i partiernas finansiering.

– Öppenhet och insyn är viktiga inslag i en välfungerande demokrati, har justitieminister Gunnar Strömmer (M) tidigare sagt till TV4.

LÄS OCKSÅ: Bekräftat: Här är svenskarnas favoritglass - hela listan

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen