6 februari 2026

Putinregimen varnar två länder – “legitima mål för attacker”

2023 10 02

Ryssland siktar in sig på två specifika länder i Europa.

Ett mycket hätskt utspel, och direkta hot, har riktats från den absoluta toppen av den ryska regeringen mot två länder.

– De skulle vara legitima mål, framhåller Kremls toppskikt på söndagen enligt Reuters.

"Kommer bli hänsynslöst förstörda"

Hotet är formulerat av den tidigare ryska presidenten Dmitrij Medvedev.

Han är numera vice ordförande i Rysslands säkerhetsråd och ledare för Enade Ryssland – Vladimir Putins politiska parti.

Det första landet Medvedev pekar ut som ett potentiellt attackmål är Storbritannien, efter att landet i helgen uttalat sig om att skicka soldater till Ukraina för att utbilda ukrainska trupper.

– Det kommer att förvandla deras instruktörer till legitima mål för våra väpnade styrkor, uttrycker Dmitrij Medvedev på Telegram.

– Mycket väl medveten om att de kommer att bli hänsynslöst förstörda. Och inte som legosoldater, utan som brittiska Nato-specialister.

"Idioter driver oss mot världskrig"

Storbritannien är dock inte det enda landet som pekas ut av Putinregimen.

Även Tyskland ligger i riskzonen för att attackeras, enligt Ryssland.

Som anledning anger Medvedev att landet öppnat för att förse Ukraina med så kallade Taurus-robotar som har potential att slå ned på ryskt territorium.

– De säger att detta är i enlighet med internationell rätt. Tja, i så fall skulle attacker mot tyska fabriker där dessa missiler tillverkas också vara i full överensstämmelse med internationell lag, säger Medvedev via sitt Telegramkonto och tillägger:

– Dessa idioter driver oss aktivt mot tredje världskriget.

Sunak tonade ned

Beskedet från Storbritannien om att bistå Ukraina med militära instruktörer kom initialt från försvarsminister Grant Shapps, men tonades senare ned av premiärminister Rishi Sunak.

Några omedelbara planer på någonting sådant finns inte.

– Vad försvarsministern sa var att det mycket väl kan vara möjligt en dag i framtiden för oss att genomföra en del av utbildningen i Ukraina, säger Sunak på en pressträff.

– Men det är något på lång sikt, inte här och nu. Det finns inga brittiska soldater som kommer att skickas för att slåss i den nuvarande konflikten.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


22 juni 2026

“Enda alternativet” – Kreml nära ödesbeslut

2026 06 22

Kreml uppges vara på väg att spela ut vad som kan vara sitt sista kort i Ukrainakriget.

Rysslands militära produktion har stagnerat.

Med undantag för långdistansvapen och obemannade system har Putinregimen förlorat förmågan att öka vapenproduktionen, uppger källor för den ansedda tidningen Financial Times. 

– Utan investeringar är det omöjligt att öka vapenproduktionen, och det kommer att ta år, säger en av tre västerländska underrättelsetjänstemän som tidningen talat med.

“Enda alternativet”

Rekordlåg arbetslöshet och svårigheter att attrahera kvalificerade specialister för högteknologisk utveckling uppges också ställa till det för Ryssland.

Samtidigt har Ukrainas utveckling av drönare med längre räckvidder accelererat. Det har minskat den ryska fördelen av att vara fler soldater på slagfältet.

Nu återstår enbart Kremls “enda alternativ”, skriver FT.

Massmobilisering.

– Ryssland kommer att leta efter olika sätt att påverka situationen i Ukraina, men förutom kärnvapen tror jag inte att de verkligen kommer att kunna förändra stridernas förlopp under de kommande månaderna om de inte tillkännager ytterligare en mobilisering, säger Konrad Muzyka, chef för den polska analysgruppen Rochan Consulting, enligt exiltidningen The Moscow Times.

Andra läser: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sista kortet

En ny tvångsmobilisering i Ryssland har av experter uppskattats som Vladimir Putins sista kort att spela ut. Scenariot beskrivs som ett val mellan kriget eller ryska folket och skulle kunna rubba regimens stabilitet.

Det är något Putin har varit angelägen om att undvika, efter att den första "partiella mobiliseringen" visat sig vara oerhört impopulär och fick många ryssar att emigrera, uppgav CNN tidigare i juni.

Nigel Gould-Davies, senior fellow för Ryssland och Eurasien vid International Institute for Strategic Studies, menar att Kreml snart står inför “ett grundläggande val”.

– Om huruvida de ska radikalt öka sina krav på Rysslands ekonomi och samhälle eller skala ner sina krigsmål, säger han till samma kanal.

Andra läser: Sverige slår USA – hamnar en plats före

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


09mars26

Skatteverket: 700 000 svenskar måste betala

2026 06 22

2,6 miljoner svenskar får dela på 35,7 miljarder kronor i återbäring, men 700 000 personer måste istället betala.

Den 9-12 juni betalades skatteåterbäringen ut till dem som ändrade eller lade till uppgifter i sin deklaration och till dem som deklarerade senast den 4 maj digitalt eller på papper och inte fick utbetalning i april. 

Drygt 54 000 personer som ska få skatteåterbäring i juni får dock ingen automatisk utbetalning eftersom de inte har registrerat konto för utbetalning. 

Samtidigt har så många som 700 000 svenskar istället fått besked om kvarskatt.

700 000 måste betala

Drygt 700 000 personer har fått besked om kvarskatt om sammanlagt 16,3 miljarder kronor. 

Skatteverket meddelar att det gäller att hålla koll på datumen i det slutgiltiga beskedet.

– Du som får besked om kvarskatt ska betala inom cirka 90 dagar. Sista betalningsdag hittar du i ditt besked om slutlig skatt, framhåller myndigheten.

Dessa datum gäller

Så här lyder senaste betalningsdatum utifrån när slutskattebeskedet kom:

- Den som fick besked i april: Måste betala senast 13 juli

- Den som fick besked i juni: Måste betala senast 14 september

- Den som får besked i augusti: Måste betala senast 12 november

- Den som får besked i december: Måste betala senast 12 mars 2027

Läs mer: Sverige slår USA – hamnar en plats före

Håll koll på räntan

Det gäller att betala in kvarskatten innan det slutdatumet, annars kan man behöva betala kostnadsränta på beloppet.

Från vilket datum kostnadsräntan beräknas beror på hur stor kvarskatten är. 

– Du som inte gör en extra inbetalning till skattekontot betalar låg kostnadsränta fram till datumet då kvarskatten senast ska vara betald (förfallodagen), framhåller Skatteverket.

– Kostnadsräntan beräknas dag för dag. Det innebär att om du betalar innan förfallodagen beräknas kostnadsränta fram till att din betalning är bokförd på skattekontot. 

Det är kvarskatt

Kvarskatt kallas också för underskott av slutlig skatt. 

Det är alltså den skatt som man behöver betala i efterhand om det visar sig att man har betalat in för lite skatt under året. 

Läs mer: Lägre priser i sommar – orsakar rusning

Foto: F. Bratt Skatteverket

Text: Redaktionen