6 februari 2026

Putinregimen varnar två länder – “legitima mål för attacker”

2023 10 02

Ryssland siktar in sig på två specifika länder i Europa.

Ett mycket hätskt utspel, och direkta hot, har riktats från den absoluta toppen av den ryska regeringen mot två länder.

– De skulle vara legitima mål, framhåller Kremls toppskikt på söndagen enligt Reuters.

"Kommer bli hänsynslöst förstörda"

Hotet är formulerat av den tidigare ryska presidenten Dmitrij Medvedev.

Han är numera vice ordförande i Rysslands säkerhetsråd och ledare för Enade Ryssland – Vladimir Putins politiska parti.

Det första landet Medvedev pekar ut som ett potentiellt attackmål är Storbritannien, efter att landet i helgen uttalat sig om att skicka soldater till Ukraina för att utbilda ukrainska trupper.

– Det kommer att förvandla deras instruktörer till legitima mål för våra väpnade styrkor, uttrycker Dmitrij Medvedev på Telegram.

– Mycket väl medveten om att de kommer att bli hänsynslöst förstörda. Och inte som legosoldater, utan som brittiska Nato-specialister.

"Idioter driver oss mot världskrig"

Storbritannien är dock inte det enda landet som pekas ut av Putinregimen.

Även Tyskland ligger i riskzonen för att attackeras, enligt Ryssland.

Som anledning anger Medvedev att landet öppnat för att förse Ukraina med så kallade Taurus-robotar som har potential att slå ned på ryskt territorium.

– De säger att detta är i enlighet med internationell rätt. Tja, i så fall skulle attacker mot tyska fabriker där dessa missiler tillverkas också vara i full överensstämmelse med internationell lag, säger Medvedev via sitt Telegramkonto och tillägger:

– Dessa idioter driver oss aktivt mot tredje världskriget.

Sunak tonade ned

Beskedet från Storbritannien om att bistå Ukraina med militära instruktörer kom initialt från försvarsminister Grant Shapps, men tonades senare ned av premiärminister Rishi Sunak.

Några omedelbara planer på någonting sådant finns inte.

– Vad försvarsministern sa var att det mycket väl kan vara möjligt en dag i framtiden för oss att genomföra en del av utbildningen i Ukraina, säger Sunak på en pressträff.

– Men det är något på lång sikt, inte här och nu. Det finns inga brittiska soldater som kommer att skickas för att slåss i den nuvarande konflikten.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


4 maj 2026

Körkort stoppas som ID-handling

2026 07 01

En ID-handling kan snart vara ett minne blott.

Körkortet kan nämligen snart sluta gälla som legitimation i Sverige.

I stället vill regeringen införa ett nytt statligt ID-kort som ska bli den viktigaste och säkraste identitetshandlingen för svenskar i vardagen.

Nytt statligt ID-kort

Att visa körkortet i kassan, på banken eller hos Apoteket är i dag något de flesta tar för givet.

Men enligt ett nytt regeringsförslag kan den vanan snart vara på väg bort.

Justitiedepartementet jobbar på att Sverige ska införa ett nytt statligt ID-kort.

Tanken är att bara pass och det nya statliga ID-kortet ska godkännas som säkra ID-handlingar i situationer där identiteten måste kontrolleras noggrant.

– Det nya kortet ska ersätta de identitetskort som staten i dag utfärdar. Det ska också innehålla den statliga e-legitimationen. Identitetskortet kommer hålla en hög säkerhetsnivå, uppger regeringen i förslaget.

LÄS MER: Ägare av motorfordon varnas – flera anmälningar

Tappar sin roll

En viktig förändring i förslaget är att körkortet inte längre ska ses som en säker identitetshandling.

I dag används körkortet i nästan alla vardagliga situationer där man behöver identifiera sig, men regeringen menar att det inte längre håller tillräckligt hög säkerhetsnivå.

Bland annat pekas det på att körkortet gäller i tio år, samtidigt som det inte krävs att man besöker en myndighet personligen när det förnyas.

I praktiken innebär det att körkortet kan förlora sin roll som giltig legitimation i exempelvis bankärenden, postutlämning och andra kontrollerade situationer.

Större säkerhetskrav

Det nya ID-kortet ska enligt förslaget få betydligt högre säkerhetskrav än dagens system.

Kortet ska utfärdas av Polismyndigheten och innehålla både fingeravtryck och ansiktsbild lagrad i ett digitalt chip.

Kortet ska även kunna fungera som bärare av en statlig e-legitimation och kopplas till ett nytt nationellt register över pass och ID-kort.

– Förslaget syftar till att stärka identitetsförvaltningen, minska risken för identitetsmissbruk samt motverka bedrägerier och annan brottslighet som bygger på falska eller felaktiga identitetshandlingar, meddelar regeringen.

Enligt planen kan lagändringarna börja gälla den 1 september 2029.

Fram till dess väntas en övergångsperiod där svenskar gradvis behöver anpassa sig till det nya systemet.

LÄS MER: Ryska folket kokar – missnöjet större än någonsin

Foto: Transportstyrelsen

Text: Redaktionen


1 jul 26

Ryska stridsflygplan utplånade

2026 07 01

Ryska stridflyg har krossats.

Ukraina bekräftar att ryska stridsflygplan har träffats i en drönarattack mot en stor flygbas på det ockuperade Krym.

Där ska hangarer träffats som en del av den pågående 40-dagars kampanjen mot Ryssland, rapporterar Kyiv Post.

Drönarattack mot Saky-basen

Ukrainas säkerhetstjänst (SBU) uppger att man slagit till mot en rysk flygbas på Krym med drönare och träffat flera flyghallar där ryska stridsflygplan förvaras.

– Som en del av den 40-dagars kampanjen mot Ryssland godkänd av president Volodymyr Zelenskyj genomförde SBU en framgångsrik attack mot Saky-flygbasen på det ockuperade Krym, uppger SBU i ett uttalande.

Enligt uppgifter träffades flyghallar vid basen minst fem gånger av drönare.

LÄS MER: Ryssland stänger gränsövergångar

Skador på Su-30 och Su-30SM

Enligt preliminära uppgifter ska två garage ha innehållit ryska stridsflygplan av typen Su-30 och Su-30SM vid tidpunkten för attacken.

En brand bröt senare ut i en av flyghallarna.

SBU uppskattar att varje flygplan är värt mellan 30 och 50 miljoner dollar.

Attacken har åter väckt frågor om hur ryska flygbaser skyddas, eftersom många moderna försvarsmakter använder förstärkta skydd, så kallade hardened aircraft shelters.

Enligt uppgifterna förlitar sig Ryssland i högre grad på öppna uppställningsplatser och enklare hangarer.

– Inga hangarer eller skyddsrum kommer att skydda fienden – SBU kommer att nå dem överallt, säger den ukrainska militären.

Del av större kampanj

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har godkänt en 40-dagars kampanj för att öka trycket mot Ryssland.

– Jag godkände en 40 dagar lång påverkansoperation för säkerhetstjänsten mot angriparstaten, i syfte att tvinga den att avsluta kriget, bekräftar Zelenskyj.

Operationen beskrivs som en del av en bredare strategi med långdistansattacker mot ryska militära och ekonomiska mål.

LÄS MER: Ryska folket kokar – missnöjet större än någonsin

Foto: Artem-Katranzhi  CC BY-SA 2.0

Text: Redaktionen