6 februari 2026

Putinregimen varnar två länder – “legitima mål för attacker”

2023 10 02

Ryssland siktar in sig på två specifika länder i Europa.

Ett mycket hätskt utspel, och direkta hot, har riktats från den absoluta toppen av den ryska regeringen mot två länder.

– De skulle vara legitima mål, framhåller Kremls toppskikt på söndagen enligt Reuters.

"Kommer bli hänsynslöst förstörda"

Hotet är formulerat av den tidigare ryska presidenten Dmitrij Medvedev.

Han är numera vice ordförande i Rysslands säkerhetsråd och ledare för Enade Ryssland – Vladimir Putins politiska parti.

Det första landet Medvedev pekar ut som ett potentiellt attackmål är Storbritannien, efter att landet i helgen uttalat sig om att skicka soldater till Ukraina för att utbilda ukrainska trupper.

– Det kommer att förvandla deras instruktörer till legitima mål för våra väpnade styrkor, uttrycker Dmitrij Medvedev på Telegram.

– Mycket väl medveten om att de kommer att bli hänsynslöst förstörda. Och inte som legosoldater, utan som brittiska Nato-specialister.

"Idioter driver oss mot världskrig"

Storbritannien är dock inte det enda landet som pekas ut av Putinregimen.

Även Tyskland ligger i riskzonen för att attackeras, enligt Ryssland.

Som anledning anger Medvedev att landet öppnat för att förse Ukraina med så kallade Taurus-robotar som har potential att slå ned på ryskt territorium.

– De säger att detta är i enlighet med internationell rätt. Tja, i så fall skulle attacker mot tyska fabriker där dessa missiler tillverkas också vara i full överensstämmelse med internationell lag, säger Medvedev via sitt Telegramkonto och tillägger:

– Dessa idioter driver oss aktivt mot tredje världskriget.

Sunak tonade ned

Beskedet från Storbritannien om att bistå Ukraina med militära instruktörer kom initialt från försvarsminister Grant Shapps, men tonades senare ned av premiärminister Rishi Sunak.

Några omedelbara planer på någonting sådant finns inte.

– Vad försvarsministern sa var att det mycket väl kan vara möjligt en dag i framtiden för oss att genomföra en del av utbildningen i Ukraina, säger Sunak på en pressträff.

– Men det är något på lång sikt, inte här och nu. Det finns inga brittiska soldater som kommer att skickas för att slåss i den nuvarande konflikten.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


4 maj 2026

100 flyg och 15 000 soldater sätts in

2026 05 04

USA och Donald Trump inleder operation “Project Freedom”.

Operationen inleds måndag morgon.

Över 100 flygplan och 15 000 amerikanska soldater sätts in för att få ut fartyg från det blockerade Hormuzsundet. Även drönare, missiler och fartyg ingår i den militära insatsen.

– Länder från hela världen har bett USA om vi kunde hjälpa till att befria deras fartyg, framhåller president Trump på Truth Social och tillägger:

– Om denna humanitära process på något sätt störs, kommer den störningen tyvärr att behöva hanteras med kraft.

Varningen: "brott mot vapenvilan"

Iran har reagerat kraftigt på den amerikanska insatsen.

Flera av landets högt uppsatta politiker menar att operationen ska ses som att USA bryter mot vapenvilan.

– All amerikansk inblandning i den nya maritima regionen i Hormuzsundet kommer att betraktas som ett brott mot vapenvilan. Hormuzsundet och Persiska viken kommer inte att styras av Trumps desillusionerade uttalanden, framhäver Ebrahim Azizi, talmannen i det iranska parlamentet, på X.

"En krigszon"

Enligt Negar Mortazavi, verksam vid Center for International Policy, en stiftelse med kontor i New York och Washington DC, ökar spänningarna i och med USA:s besked i natt.

– Det är en krigszon, och jag tror att det kommer att ses på det sättet från iransk sida.

– Detta skulle också föra amerikanska styrkor och resurser närmare Irans skjutfält. Jag vet inte om detta är ett hot, en förhandlingstaktik eller ett påtryckningsmedel i det iranska förslaget, men det kommer definitivt inte att ses som ett humanitärt uppdrag från iransk sida, säger hon till Al Jazeera, enligt Dagbladet.

LÄS MER: Oväntade beskedet – USA-stöd till Ukraina

Trafiken stoppad

Sedan kriget i Iran bröt ut har trafiken genom Hormuzsundet mer eller mindre stoppats helt. Priset på olja och andra råvaror har som följd skjutit i höden.

– En fjärdedel av världens oljehandel till sjöss och betydande volymer bränsle- och gödningsmedelsprodukter transporteras genom sundet, framhåller USA:s centralkommando på X.

Enligt Iran har man minerat sundet och uttryckt att fartyg kan betala dem för en säker passage.

LÄS MER: Ny frontlinje i Ryssland – närmar sig Sverige

Arkivfoto: G. Nifakos

Text: Redaktionen


04 maj 26

Kommer höja direkt – storbankerna varnar S

2026 05 04

Socialdemokraterna vill införa en tillfällig skatt på bankernas vinster.

Enligt partiet beräknas bankskatten att inbringa fyra miljarder kronor till staten.

S motiverar förslaget med att bankerna har gjort stora vinster när räntan varit hög och att deras räntenettomarginaler har ökat.

– Det är rimligt att de som tjänat på krisen, på bekostnad av vanligt folk, är med och bidrar till att bygga Sverige starkare, skriver partiet i sin vårbudget och tillägger:

– Vi föreslår därför en tillfällig skatt på bankernas övervinster som betalas tillbaka till vanligt folk och till välfärden och som används för att bygga Sverige starkare. Bankskatten gäller den del av bankernas räntenetton, det vill säga den vinst som uppstår då ränteintäkterna överstiger räntekostnaderna, som överstiger ett historiskt genomsnitt.

Varnar: Kommer höja direkt

Regeringen, med Moderaterna i spetsen, har kritiserat förslaget. Finansminister Elisabeth Svantesson (M) har flaggat för att en bankskatt kommer att slå mot hushållen i form av höjda bolåneräntor.

Nu ger storbankerna henne rätt.

Både Nordea och SEB uppger att en bankskatt kommer att leda till räntehöjningar, rapporterar Di.

– Marginalerna på bolån i dag är mycket låga. Vi verkar på en öppen och konkurrensutsatt marknad och om förutsättningarna på den förändras, till exempel om kostnader tillför, så påverkar det, säger SEB:s presstalesperson Petter Brunnberg till tidningen.

Den statliga storbanken SBAB ger samma besked. Bankens chefsekonom Robert Boije uppger att det är ”mycket troligt” att en bankskatt kommer att påverka räntesättningen.

– Om skatten läggs på bankernas räntenetton kan det leda till höjda bolåneräntor, sänkta sparräntor eller en kombination av bådadera, säger han till Di.

LÄS OCKSÅ:

Dubbel prissänkning – lättnad för hushållen

Svenskars favoritdryck blir billigare

Ange inte din adress – många får samma sms just nu

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen