UPPGIFTER: Putin desperat – Kallar in förstärkning

2022 03 16

Nu uppger det brittiska försvarsdepartementet att desperationen börjar öka i Kreml.

Kalla in förstärkning

Enligt departementets senaste underrättelserapport planerar Ryssland att kalla in militär förstärkning till kriget. Det ska kunna ske genom att omplacera styrkor från andra delar av Rysslands enorma landareal med syfte att öka Putinregimens militära närvaro i Ukraina.

Tagen på sängen

Putin har tagits på sängen av att Ukrainas Väpnade Styrkor varit mycket framgångsrikare än den ryska diktatorn hade räknat med. Nu krävs ökade ansträngningar för att vinna anfallskriget anser Moskva.

Omplaceras till Ukraina

Ryska styrkor från landets östra militärdistrikt, Stillahavsflottan och Armenien, ska förflyttas till striderna i Ukraina, enligt departementet.

Samtidigt uppges även diktaturen planera för ett användande av legosoldater i anfallskriget i Ukraina. Enligt underrättelserapporten handlar det bland annat om privata stridsstyrkor från Syrien. Det har tidigare rapporterats om att Ryssland planerar att flyga in 16 000 frivilliga legosoldater från landet i Mellanöstern.

Frigöra stridskraft

– Ryssland kommer sannolikt att försöka använda dessa styrkor för att behålla erövrade territorium och frigöra sin stridskraft för att förnya avstannade offensiva operationer, skriver det brittiska försvarsdepartementet i rapporten.

Ryska offensiven har avstannat

I rapporten framgår det även att de ryska trupperna kämpar för att behålla takten i sin frammarsch i Ukraina. De ryska styrkorna uppges ha stora svårigheter att hantera Ukrainas terräng, som begränsar dem till vanliga vägar och landets motorvägar.

Förstörda broar

Brittiska tjänstemän noterar även att ukrainska styrkornas förstörelse av broar har ”spelat en nyckelroll för att stoppa den ryska offensiven”, rapporterar BBC.

Skicklig taktik

– Ukrainas väpnade styrkors taktik har på ett skickligt sätt utnyttjat Rysslands bristande manöverstyrka, frustrerat den ryska framryckningen och tillfogat invaderade styrkor svåra förluster, bedömer brittiska försvarsdepartementet.

Foto: F. Andrejevic resp President of Russia

Text: Redaktionen

Ryssland inför totalblockad

2026 04 10

Ryska myndigheter har blockerat meddelandeappen Telegram i hela landet.

Detta markerar en av de mest omfattande åtstramningarna av digital kommunikation på senare år, rapporterar Kyiv Post.

Fullständig blockad

Ryssland har enligt uppgifter helt stängt ned tillgången till Telegram i hela landet.

Blockaden gäller både mobilnät och fast internet, vilket gör appen i praktiken oanvändbar utan hjälpmedel som VPN.

Enligt rapporter från flera användare runt om i landet har åtkomsten plötsligt försvunnit, och många beskriver att tjänsten helt slutat fungera.

– Det verkar som att Telegram har blivit totalblockerat på Ryska federationens territorium, säger Mikhail Klimarev, chef för organisationen Internet Protection Society.

LÄS MER: Ryssland attackerat – 1 000 kilometer från frontlinjen

Digital nedstängning

Efter blockaden fungerar Telegram i stort sett bara via VPN-tjänster, som krypterar användarnas internettrafik och leder den genom andra servrar för att kringgå censur.

För vanliga användare innebär detta att appen inte längre går att använda som tidigare, eftersom meddelanden inte skickas, media inte laddas och appen ofta inte ens startar utan sådan teknik.

Situationen har lett till att många beskriver det som en form av digital nedstängning.

Blockaden kommer inte utan förvarning.

Den ryska medieövervakaren Roskomnadzor har under en längre tid stegvis begränsat Telegram genom att strypa hastigheten, begränsa röst- och videosamtal samt försämra möjligheten att ladda ner media.

Dessa åtgärder har gradvis gjort plattformen svårare att använda innan den nu helt stängts ned.

Regeringen svarar

Ryska myndigheter uppger att beslutet grundas i att plattformen används för kriminell och terroristrelaterad aktivitet.

Samtidigt försöker Kreml styra användare mot en ny nationell meddelandeapp.

– Vi uppmanar medborgarna att byta till vår nationella meddelandeapp MAX, uppger officiella källor enligt rapporteringen.

Kritiker har dock uttryckt oro för att den nya appen kan komma att användas för övervakning av användare och ytterligare kontroll över informationsflödet i landet.

Blockaden ses som en del av en bredare utveckling där internetfriheten i Ryssland successivt har begränsats sedan 2022.

LÄS MER: Fyra länder stoppar Ukraina från Nato

Foto: E Fillin

Text: Redaktionen

JUST NU: 17 länder går ihop mot Putin

2026 04 11

Minst 17 europeiska länder är redo att stödja en särskild tribunal mot Ryssland.

Ett avgörande steg mot att kunna lagföra aggressionen och kriget mot Ukraina, rapporterar Kyiv Independent.

Genombrott i Europa

Planerna på en särskild tribunal för att åtala Rysslands aggression mot Ukraina har nu nått en kritisk punkt.

Minst 17 europeiska länder har signalerat sitt stöd – fler än de 16 som krävs för att processen ska gå vidare inom Europarådet.

Det innebär att frågan kan tas upp på allvar vid ministermötet i maj.

–Det är ett genombrott som förändrar dynamiken i Europa, uppger tidningen.

Belgien är ett av länderna som är nära att ansluta sig formellt.

–Vi anser att det är både en juridisk nödvändighet och en politisk skyldighet att täppa till straffriheten för aggressionsbrottet, säger landets utrikesdepartement i ett uttalande.

LÄS MER: Ryssland attackerat – 1 000 kilometer från frontlinjen

Tribunalens uppgift

Den särskilda tribunalen är tänkt att fokusera på själva beslutet att inleda krig – det som i folkrätten kallas aggressionsbrott.

Det skiljer sig från krigsbrott, som redan utreds av Internationella brottmålsdomstolen i Haag.

Bakgrunden är att den nuvarande domstolen saknar jurisdiktion över just beslutet att invadera Ukraina.

Därför behövs ett separat rättsligt organ.

Ukraina uppmanar fler

Utöver de europeiska länderna har även Costa Rica anslutit sig, vilket visar att initiativet kan få global räckvidd.

Samtidigt hoppas Ukraina på ännu bredare stöd.

–Vi räknar med en mycket bredare krets av deltagare, säger Andrij Sybiha, Ukrainas utrikesminister.

Danmark och Österrike är bland de länder som tydligt signalerat sitt stöd, även om vissa formella beslut fortfarande väntar.

Beslut i maj

Mycket tyder på att Nederländerna kan bli värdland för tribunalen, med Haag som en naturlig plats för internationell rättskipning.

Förberedelserna är redan i gång, enligt nederländska företrädare.

Moldavien, som håller i ordförandeskapet, har gjort tribunalen till sin högsta prioritet.

När Europarådets 46 medlemsländer möts i Chisinau den 14–15 maj väntas frågan ta ett stort steg framåt.

LÄS MER: Stor explosion i Ryssland

Foto: President of Russia Office 

Text: Redaktionen