Putins livvakt avslöjar: Diktatorn är livrädd i badrummet

2023 09 13

Ett av vittnena är Putins före detta livvakt, Vitalyj Berizjaty.

Han hade en roll som hundförare i samband med personskyddet av diktatorn, och han menar att Putins paranoia är total.

Det rapporterar The Telegraph med hänvisning till en intervju Vitalyj Berzjaty gjort med den fristående ryska tv-stationen TV Rain.

Vågar inte tvätta

Enligt livvakten sträcker sig Putins oro ända in i badrummet.

Han vågar inte ens sköta sin egen tvätt – och attackdykare står för säkerheten utanför presidentens semesterhem.

– Så mycket fruktar han för sitt liv, säger Vitalyj Bezjaty.

Ljög för personalen

Hundföraren uppger att han jobbade vid en av Putins bostäder på Krymhalvön 2014. 

Redan på den tiden ljög den ryska ledaren för sin personal – enligt Bezjaty för att ingen skulle veta vad han sysslade med.

Uppgifterna om Putins paranoia bekräftas även av en annan livvakt till diktatorn, enligt The Telegraph.

Han berättar att Putin kunde iscensätta en konvoj av bilar som körde mot flygplatsen – enbart för att alla andra skulle tro att presidenten hade rest iväg.

Officer har liknande vittnesmål

Liknande vittnesmål delgavs i våras av Glev Karakulov – officer i Vladimir Putins säkerhetsstyrka FSO under 13 års tid.

Intervjun var där och då unik.

Glev Karakulov genomförde över 180 resor tillsammans med diktatorn, och menar att någonting hände med Putin 2009.

– All mat inspekteras och testas av en specialgrupp. På resor följer brandmän och ingenjörer med för att undersöka alla lokaler, sade den tidigare officeren i intervjun som gjordes i ett samarbete mellan bland annat SVT och den Londonbaserade grävredaktionen Dossier Center.

Använder aldrig internet

Det har ofta cirkulerat rykten om att Putin inte använder internet. Diktatorn själv har sagt att han inte äger en smartphone, medan Kremls talesperson Dmitirj Peskov hävdat att Putin surfar på nätet “då och då”.

Enligt Gleb Karakulov använder inte den ryska presidenten internet överhuvudtaget.

– Han får bara information från sin innersta krets, vilket betyder att han lever i ett informationsvakuum, säger avhopparen enligt SVT.

LÄS MER: Unik intervju – före detta officer avslöjar Putins hemligheter

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionne

UPPGIFTER: Rysk katastrof nära – Ukraina sätter in dödsstöten

2026 06 22

Samtliga broar som förbinder Krym med ryskockuperade regioner i Ukraina uppges ha attackerats och skadats.

Nu förbereder den ukrainska militären nådastöten.

Enligt en av Rysslands mest välkända militärbloggare planerar Ukraina en attack mot Kjertbron, som förbinder halvön med det ryska fastlandet.

Bloggaren, som använder aliaset ”Rybar”, bedömer att den ökade ukrainska aktiviteten på Krym är en del av förberedelserna inför en avgörande och storskalig attack mot den strategiskt viktiga bron.

– Trycket på Krymbron kommer helt klart att öka under de kommande veckorna, skriver Rybar på Telegram, enligt Berlingske.

– Fienden har delvis uppnått sina mål i form av en bränslekollaps och avbrott i strömförsörjningen och kommer nu försöka gå vidare till den sista fasen av sin långsiktiga kampanj, vars slutgiltiga mål är att förstöra Kjertbron, fortsätter militärbloggaren.

Potentiell katastrof för Ryssland

Ukraina har tidigare attackerat Kjertbron under kriget.

Två omfattande attacker genomfördes i oktober 2022 och i juli 2023.

Den senaste större attacken mot bron inträffade förra sommaren. I juni 2025 skakades bron av en kraftig explosion efter att den ukrainska säkerhetstjänsten SBU minerat flera brofästen.

Kjertbron är en central försörjningsled för den ryska krigsinsatsen i Ukraina och en viktig transportväg för ryska trupper. Om bron skulle slås ut bedöms det få stora militära konsekvenser för Rysslands anfallskrig.

LÄS MER: Putins missilfabrik under attack

Massiv prestigeförlust

Förutom de militära konsekvenserna vore en utslagen bro till Krym en enorm prestigeförlust för Rysslands diktator Vladimir Putin.

Halvön annekterades olagligt av Ryssland 2014 och betraktas i dag av Putinregimen som en integrerad del av den Ryska federationen.

När bron invigdes fyra år efter annekteringen sades den ha kostat 228 miljarder rubel att bygga, vilket vid tidpunkten motsvarade cirka 30 miljarder svenska kronor.

Ukrainas president Volodymyr Zelensky har flera gånger påtalat att Krymhalvön måste återgå till ukrainsk kontroll.

– Vi måste kämpa för folket på Krym, och i alla andra delar av det ockuperade Ukraina, sade han exempelvis 2024, tio år efter annekteringen.

LÄS OCKSÅ: SWEDBANK: Lägre priser i sommar – orsakar rusning 

Foto: Sociala medier resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen

“Enda alternativet” – Kreml nära ödesbeslut

2026 06 22

Rysslands militära produktion har stagnerat.

Med undantag för långdistansvapen och obemannade system har Putinregimen förlorat förmågan att öka vapenproduktionen, uppger källor för den ansedda tidningen Financial Times. 

– Utan investeringar är det omöjligt att öka vapenproduktionen, och det kommer att ta år, säger en av tre västerländska underrättelsetjänstemän som tidningen talat med.

“Enda alternativet”

Rekordlåg arbetslöshet och svårigheter att attrahera kvalificerade specialister för högteknologisk utveckling uppges också ställa till det för Ryssland.

Samtidigt har Ukrainas utveckling av drönare med längre räckvidder accelererat. Det har minskat den ryska fördelen av att vara fler soldater på slagfältet.

Nu återstår enbart Kremls “enda alternativ”, skriver FT.

Massmobilisering.

– Ryssland kommer att leta efter olika sätt att påverka situationen i Ukraina, men förutom kärnvapen tror jag inte att de verkligen kommer att kunna förändra stridernas förlopp under de kommande månaderna om de inte tillkännager ytterligare en mobilisering, säger Konrad Muzyka, chef för den polska analysgruppen Rochan Consulting, enligt exiltidningen The Moscow Times.

Andra läser: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sista kortet

En ny tvångsmobilisering i Ryssland har av experter uppskattats som Vladimir Putins sista kort att spela ut. Scenariot beskrivs som ett val mellan kriget eller ryska folket och skulle kunna rubba regimens stabilitet.

– Det är något Putin har varit angelägen om att undvika, efter att den första "partiella mobiliseringen" visat sig vara oerhört impopulär och fick många ryssar att emigrera, uppgav CNN tidigare i juni.

Nigel Gould-Davies, senior fellow för Ryssland och Eurasien vid International Institute for Strategic Studies, menar att Kreml snart står inför “ett grundläggande val”.

– Om huruvida de ska radikalt öka sina krav på Rysslands ekonomi och samhälle eller skala ner sina krigsmål, säger han till samma kanal.

Andra läser: Sverige slår USA – hamnar en plats före

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen