Putins nya plan – “förbereder hundratusentals”

2022 12 15

Ukrainas överbefälhavare varnar för att Ryssland förbereder en stor offensiv.

En anmärkningsvärd rysk offensiv kan komma så tidigt som i januari men mer troligt under våren.

Attacken kan komma att utföras från Donbass i öst eller från Belarus i norr, där Ryssland har soldater stationerade, uppger The Economist.

– Ryssarna förbereder omkring 200 000 färska soldater, säger Ukrainas överbefälhavare, general Valerij Zaluzhnj.

Går emot bilden

Uppgifterna om planer på en stor rysk offensiv kommer efter att ryska styrkor ådragit sig stora förluster i Ukraina.

Under hösten har Ukrainas armé tvingat bort stora mängder ryska trupper från de östra och södra delarna av landet.

Uppgifter pekar på att en del ryska soldater flytt från striderna och att befälskedjan brutit samman på vissa platser.

“Tvekar inte”

Rysslands anfallskrig i Ukraina är inne på sin tionde månad, en process som från början var menad att ta några dagar.

Källor i väst menar att den ryska befälhavaren Sergej Surovikin alltid betraktat kriget som någonting som kan ta flera år.

– Jag tvekar inte på att de kommer försöka sig på Kyiv igen, menar Valerij Zaluzhnj.

Använder migranter

Under året har Ryssland mobiliserat uppemot 300 000 nyrekryter för att använda i sin militär.

Mobiliseringen, som meddelades i september, ledde till stor kritik i landet och en massflykt av män i vapenför ålder.

Ny information pekar på att Ryssland har för avsikt att använda sig av migranter för sina militära ändamål.

– Individer med dubbla medborgarskap får utföra militärtjänst i Ryssland under fredstid. Dessa förändringar är främst ämnade att locka till sig migrantarbetare till militärtjänsten, säger den ukrainske militära tjänstemannen Oleksej Hromov.

Hromov har beräknat att nästan tre miljoner, varav majoriteten är från Centralasien, av migranterna i Ryssland är män i vapenför ålder, uppger CNN.

Nya dödsfall

Under torsdagen fortsatte ryska missiler döda civila i den ukrainska staden Kherson.

Två personer dödades i en attack mot infrastruktur som även skadade bostadsbyggnader.

En av de avlidna var en volontär från en internationell organisation.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


23 okt 2026

Rysk jätte paralyserad – har ingen chans

2026 10 24

Det knakar i fogarna för en rysk oljegigant.

Ukrainska drönarattacker har paralyserat den ryska oljejätten Rosneft.

Den ryska jätten har ingen chans att återställa reparationerna innan Ukraina slår till igen, rapporterar oberoende Moscow Times.

Attackerat över 100 gånger

Ukrainas attacker mot ryska oljetillgångar ökade kraftigt under det senaste året. Antalet bekräftade träffar mellan januari och oktober var mer än dubbelt så stort 2026 som under motsvarande period 2025.

– Sedan årets början har Ukrainas väpnade styrkor attackerat ryska oljeraffinaderier vid 114 tillfällen, enligt Bloombergs beräkningar, skriver tidningen.

Rosneft har drabbats särskilt hårt.

Det statliga bolaget är Rysslands största oljeföretag och driver tolv raffinaderier som tillsammans står för en tredjedel av landets oljeraffinering.

Enligt Bloomberg, som hänvisar till företagsledare och interna dokument, har attackerna försatt bolaget i en allt svårare situation.

Källor uppger för nyhetsbyrån att ytterligare två månader av krig i samma omfattning är ”ohållbart” för Rosnefts verksamhet.

Läs också: S och MP ger med sig – skatten sänks för många svenskar

Raffinaderier står stilla

Flera av bolagets anläggningar har haft stora problem efter attackerna.

Rjazanraffinaderiet, det största i bolagets nätverk, har stoppat bränsleproduktionen minst fyra gånger under året och har ännu inte återhämtat sig helt.

Syzrans raffinaderi har under de senaste sex månaderna nästan hela tiden stått stilla eller arbetat med bara en tredjedel av sin kapacitet.

Även raffinaderiet i Tuapse vid Svarta havet har drabbats. Anläggningen har inte återupptagit verksamheten sedan den stoppades i april.

Samtidigt växer kostnaderna för reparationer och ny utrustning. Enligt Bloombergs källor har vissa reparationer medvetet dragit ut på tiden, så att arbeten som kunde ha genomförts på några dagar i stället tagit flera veckor.

– Behovet av reparationer och utrustning vid raffinaderierna, liksom de tillhörande kostnaderna, samlas på Rosnefts balansräkning och når nivåer som företaget inte längre klarar av att upprätthålla, uppger Bloombergs källor.

Sanktioner försvårar reparationerna

Rosneft har dessutom svårt att få tag på reservdelar till de anläggningar där motorbränsle produceras.

På grund av västerländska sanktioner är reservdelar från väst inte tillgängliga. Alternativ från Kina och Ryssland kan kräva flera månaders väntan och passar ofta inte ihop med den befintliga utrustningen.

Försök att skydda raffinaderierna med drönarnät, stålvajrar och till och med fraktcontainrar har inte gett önskat resultat, enligt Bloomberg, som hänvisar till interna dokument från Rosneft.

Läs mer: Jätteökning efter valet – ”exceptionella siffror”

Foto: President of Ukraine resp Preisdent of Russia Office

Text: Redaktionen


24 okt 2026

Sverige har gått om alla – högst i Europa

2026 10 24

Den svenska matkassen ligger i topp.

Sverige är ett av Europas dyraste länder att handla mat i.

Det visar en ny jämförelse av matpriser hos Lidl i europeiska länder.

Stora skillnader

Samma vara från Lidl kan kosta betydligt olika beroende på om den köps i Helsingfors, Aten eller Stockholm.

Finländska Yle har jämfört priserna på en matkorg med 30 produkter från Lidl i europeiska länder som bland annat Finland, Sverige, Tyskland, Spanien och Grekland.

Resultatet visar att matkorgen är dyrast i Stockholm.

Däremot var priserna lägre i Berlin, Warszawa och Aten. Billigast var matkorgen i Barcelona.

Läs också: Kalldusch för svenska resenärer – gäller vart man än åker

Dyrare trots sänkt matmoms

Sverige har under året sänkt momsen på livsmedel från 12 till 6 procent. Sänkningen gäller till slutet av nästa år.

Trots skattesänkningen var matkorgen i Stockholm dyrare än i Helsingfors och Tallinn i Yles jämförelse.

I Stockholm kostar matkassen 132,02 euro (cirka 1 470 kronor), tätt följt av Tallinn på 131,26 euro och Helsingfors på 130,93 euro.

I Barcelona är matkassen betydligt billigare. Där kostar den bara 118,21 euro, motsvarande cirka 1 315 kronor.

Enligt Yle påverkas matpriserna av flera faktorer, bland annat skatter, löner, transportkostnader och konkurrensen mellan butikerna.

I Norden är konkurrensen mellan livsmedelskedjorna mindre än i delar av Centraleuropa. I Tyskland pressar lågpriskedjor som Aldi, Netto, Penny, Norma och Lidl priserna genom hård konkurrens.

I Sverige märks konkurrensen i stället ofta genom olika erbjudanden.

Därför är maten dyr

Även Nordens geografiska läge påverkar priserna uppger Lidls inköpschef Tommi Lehmussaari.

– Finland ligger långt från produktionscentrumen i Central- och Sydeuropa, vilket innebär betydligt längre transportvägar, som dessutom kräver sjötransporter, säger han till Yle.

– Detta gör transporterna dyrare och mer komplicerade än på rutter där man kan köra direkt genom det europeiska fastlandet, säger han.

Även svenska konsumenters preferenser spelar roll. I Finland är efterfrågan på inhemskt kött stark, vilket påverkar butikernas sortiment och inköp.

Enligt Yles genomgång kan kött från länder med lägre produktionskostnader vara billigare.

Läs också: Gör precis som Hitler – stor ilska i USA

Foto: Ryoji-Iwata 

Text: Redaktionen