RÅDET TILL KRISTERSSON: ”Förstå vad som är bäst för Trump – inte för Sverige”

2025 01 19

Statsminister Ulf Kristersson (M) får råd från oväntat håll om hur han ska förhålla sig till USA:s nyvalda president Donald Trump.

Imorgon tillträder Donald Trump som amerikansk president, vilket kommer att påverka hela världen. Så även Sverige.

Frågan är hur Sveriges statsminister Ulf Kristersson bör agera för att skapa goda relationer till Trumps USA och undvika problem.

Nu får han ett oväntat råd från en tidigare rådgivare till Trump.

”Fundera på vad som är bäst för Trump”

John Bolton är tidigare nationell säkerhetsrådgivare till Donald Trump.

Han säger i SVT:s Politikbyrån att den svenska statsministern måste skapa en god personlig relation till Trump – men också förstå hur Trump fungerar.

Vill man hålla sig på god fot med Trump så måste man fokusera på vad som är bra för honom – inte för Sverige.

– Vid varje tillfälle bör man fundera på vad som är bäst för Trump. Inte vad som är bäst för Sverige eller USA utan vad som är bäst för Trump. Sen får statsministern ta reda på hur det rimmar med vad som är bäst för Sverige, säger John Bolton till kanalen.

Spända relationer till EU

För att nå fram till Trump måste man alltså ge den tillträdande presidenten en känsla av att hans intressen och behov kommer först, menar säkerhetsrådgivaren.

Relationen mellan Trump och EU-länderna riskerar att bli spänd, av flera orsaker.

Nyligen har Trump bland annat hotat med att ta kontroll över Grönland, som tillhör Danmark.

Något som även den svenska statsministern har reagerat mot.

– Vi accepterar inte att landsgränser ritas om med hot eller våld, sade Ulf Kristersson till Expressen nyligen.

”Umgår mer med honom”

Kristersson har flera gånger träffat Trump, bland annat i samband med Sveriges Natoanslutan, då den svenska statsministern var i USA.

I december mötte Kristersson Trump i Paris i samband med återinvigningen av Notre Dame. Han hann då ha ett kort samtal med den nyvalda amerikanska presidenten.

John Bolton understryker vikten av att ha goda personliga relationer till Trump, som lägger väldigt stor vikt vid det.

– Om er statsminister inte spelar golf borde han börja. Umgås mer med honom så att han känner sig mer bekväm, säger han till kanalen.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


19 mars 2026

Massflykt hotar – ryssarna har fått nog

2026 03 20

Allt fler ryssar sätter ner foten.

Intresset för att lämna Ryssland ökar.

Detta då Moskva bland annat har inlett omfattande nedstängningar av mobilnät som tvingat invånare att återgå till analoga lösningar – en utveckling som väcker oro för att staten ska införa censur, rapporterar Kyiv post.

Internet tystnar

Mobilnät och internet i Moskva har slagits ut, vilket förändrat livet för många invånare över en natt.

Invånare i den ryska huvudstaden har i över två veckor tvingats klara sig utan stabil uppkoppling, något som påverkat allt från kommunikation till handel.

I stället för smartphones har människor återvänt till walkie-talkies, personsökare och papperskartor.

– Sedan avbrotten började har försäljningen av personsökare ökat med 73 procent, enligt Wildberries, Rysslands största återförsäljare.

Företag drabbas hårt när betalningssystem och digitala tjänster slås ut, och förlusterna uppskattas till enorma summor varje dag.

LÄS MER: Ryska specialstyrkor nära finska gränsen

Ryssar överväger flykt

Samtidigt visar data att allt fler ryssar aktivt överväger att lämna landet, visar Google Trends-data.

Detta i takt med att omfattande nedstängningar av mobilt internet och ekonomiska påfrestningar slår mot vardagslivet.

Intresset för sökningar som “lämna Ryssland” ökade kraftigt i början av 2026 och närmar sig nu nivåerna från mobiliseringen hösten 2022.

Den växande oron märks särskilt i storstäderna, där beroendet av digital infrastruktur är som störst.

Lagändringar gör det nu även möjligt för säkerhetstjänster att beordra operatörer att stänga ner mobilnät när som helst.

Myndigheterna svarar

Från officiellt håll försvaras nedstängningarna som nödvändiga åtgärder.

Enligt Kreml syftar de till att skydda landet från ukrainska drönarattacker som utnyttjar mobil- och GPS-nätverk.

– Åtgärderna kommer att fortsätta så länge det är nödvändigt för att säkerställa våra medborgares säkerhet, uppger Dmitrij Peskov, Kremls talesperson.

Men kritiker och branschexperter menar att det finns en annan agenda – att stärka statens kontroll över informationsflödet och isolera Ryssland från det globala internet.

LÄS MER: Ryssland trotsar USA – skickar jättefartyg

Foto: President of Russia Office resp K. Wright

Text: Redaktionen


Lägg undan pengar – storbank varnar hushållen

2026 03 20

Riksbanken valde idag att lämna styrräntan oförändrad på 1,75 procent. 

Enligt myndigheten väntas räntan ligga kvar på samma nivå “under en tid framöver”.

Men.

Prognosen är mycket osäker på grund av kriget i Mellanöstern.

Och nu uppmanas hushållen att ta höjd för en högre boränta än den man ser framför sig just nu, förutsatt att läget inte lugnat ned sig innan sommaren, rapporterar Di.

Jag kan tänka mig att det skulle kunna bli ännu högre om man får en mer betydande inflationssmäll. Då pratar vi inte bara en höjning av styrräntan, utan två, tre kanske, säger SBAB:s chefsekonom Robert Boije till tidningen.

Kan bli över tre procent

Experten vill inte nämna siffror på var räntan skulle kunna landa. En boränta på över tre procent är dock inte omöjligt. Idag ligger snitträntan på mellan 2,59-2,65 procent hos de större bankerna.

– Fortsätter konflikten under stora delar av året sitter vi i en helt annan situation. Då ligger det i tangentens riktning att det skulle kunna bli aktuellt med räntehöjningar om vi får ett bredare inflationstryck, säger Robert Boije.

ANDRA LÄSER: Här är banken med dyrast avgift

Riksbanken: "Ha beredskap"

Enligt Riksbanken finns det i Sverige “i grunden goda förutsättningar för att den ekonomiska återhämtningen ska fortsätta”.

Samtidigt flaggar man för att läget kan förändras.

– Det är viktigt att ha beredskap för att den framtida utvecklingen kan bli annorlunda. Ett möjligt scenario är att kriget får betydligt större effekter på den globala ekonomin och leder till en bredare och mer varaktig inflationsuppgång. Riksbanken skulle då behöva höja styrräntan, trots att den ekonomiska aktiviteten i det fallet blir tydligt lägre, förklarar Riksbanken och tillägger:

– Ett annat möjligt scenario är att de negativa effekterna på efterfrågan blir mer betydande samtidigt som inflationstrycket blir svagare. Riksbanken skulle då behöva sänka styrräntan för att stimulera efterfrågan och därigenom stabilisera inflationen vid målet.

ANDRA LÄSER: Larm om kyckling: matbutiker tvingas till nödåtgärd

Foto: M. Nilov

Text: Redaktionen