RÅDET TILL KRISTERSSON: ”Förstå vad som är bäst för Trump – inte för Sverige”

2025 01 19

Statsminister Ulf Kristersson (M) får råd från oväntat håll om hur han ska förhålla sig till USA:s nyvalda president Donald Trump.

Imorgon tillträder Donald Trump som amerikansk president, vilket kommer att påverka hela världen. Så även Sverige.

Frågan är hur Sveriges statsminister Ulf Kristersson bör agera för att skapa goda relationer till Trumps USA och undvika problem.

Nu får han ett oväntat råd från en tidigare rådgivare till Trump.

”Fundera på vad som är bäst för Trump”

John Bolton är tidigare nationell säkerhetsrådgivare till Donald Trump.

Han säger i SVT:s Politikbyrån att den svenska statsministern måste skapa en god personlig relation till Trump – men också förstå hur Trump fungerar.

Vill man hålla sig på god fot med Trump så måste man fokusera på vad som är bra för honom – inte för Sverige.

– Vid varje tillfälle bör man fundera på vad som är bäst för Trump. Inte vad som är bäst för Sverige eller USA utan vad som är bäst för Trump. Sen får statsministern ta reda på hur det rimmar med vad som är bäst för Sverige, säger John Bolton till kanalen.

Spända relationer till EU

För att nå fram till Trump måste man alltså ge den tillträdande presidenten en känsla av att hans intressen och behov kommer först, menar säkerhetsrådgivaren.

Relationen mellan Trump och EU-länderna riskerar att bli spänd, av flera orsaker.

Nyligen har Trump bland annat hotat med att ta kontroll över Grönland, som tillhör Danmark.

Något som även den svenska statsministern har reagerat mot.

– Vi accepterar inte att landsgränser ritas om med hot eller våld, sade Ulf Kristersson till Expressen nyligen.

”Umgår mer med honom”

Kristersson har flera gånger träffat Trump, bland annat i samband med Sveriges Natoanslutan, då den svenska statsministern var i USA.

I december mötte Kristersson Trump i Paris i samband med återinvigningen av Notre Dame. Han hann då ha ett kort samtal med den nyvalda amerikanska presidenten.

John Bolton understryker vikten av att ha goda personliga relationer till Trump, som lägger väldigt stor vikt vid det.

– Om er statsminister inte spelar golf borde han börja. Umgås mer med honom så att han känner sig mer bekväm, säger han till kanalen.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Ukrainsk fullträff – tungt slag mot Rysslands armé

2026 02 21

Ukraina har slagit ut både flygplan och fartyg.

Ukraina har attackerat ryska flygplan, fartyg och artillerienheter på det av Ryssland ockuperade Krym.

Attackerna ska ha ägt rum under natten mot lördag.

Attacker mot fartyg och flyg

Ukraina har bland annat attackerat två ryska fartyg, rapporterar Ukrainska Pravda.

– Natten mellan den 20 och 21 februari träffades två fientliga Okhotnik (Hunter) gränspatrullfartyg från Projekt 22460 nära staden Inkerman i det tillfälligt ockuperade ukrainska Krym, uppger den ukrainska generalstaben, enligt tidningen.

Ryska flygplan ska också ha attackerats.

– Även i staden Jevpatoria träffades två B-12-flygplan på området för flygreparationsverkstaden i Jevpatoriia, enligt generalstaben.

Ukraina har även träffat ett ryskt raketsystem.

– Dessutom träffade enheter från Ukrainas försvarsmakt fiendens Tornado-S raketsystem nära bosättningen Astrakhanka i Zaporizjzja oblast, uppger den ukrainska generalstaben.

LÄS OCKSÅ: USA och Ryssland överens - kräver samma sak

Liknande attacker tidigare

Från ukrainskt håll har man släppt bilder som sägs visa attackerna.

När det gäller fartygen som attackerades så har Ukraina även tidigare riktat in sig på samma fartygsklass, rapporterar Kyiv Independent. Det skedde i december med hjälp av sjödrönare.

Det är dock oklart om drönare har använts även i den senaste attacken, enligt tidningen.

Även flygplan av samma typ som träffades i natt har tidigare attackerats, bland annat i september 2025.

Även den attacken ägde rum i det ockuperade Krym. Det handlar om sovjetiskt designade flygplan som används för ubåtsjakt. De har använts för strider i Svarta havet, enligt tidningen.

”Minska angriparens stridspotential”

Den totala omfattningen av skadorna utvärderas fortfarande, enligt Ukraina.

– De ukrainska försvarsstyrkorna fortsätter systematiskt att minska angriparens stridspotential, vilket berövar den förmågan att genomföra offensiva operationer, kommenterar generalstaben, rapporterar tidningen.

LÄS OCKSÅ: Svenska matpriser överraskar - "nu vänder det"

Foto: President of Ukraine Office resp Sociala medier

Text: Redaktionen

Expertens besked: förändringar för pensionen på gång

2026 02 21

Experter slår larm om de svenska pensionerna.

I takt med att livslängden ökar och färre svenskar är yrkesverksamma uppstår ett problem i pensionssystemet.

– Människor lever längre och får färre barn. När det blir färre yrkesverksamma och fler pensionärer uppstår problem, eftersom pensionerna finansieras av dem som arbetar, säger Johanna Wallenius, professor i nationalekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm, till Svenskt Näringsliv.

Kommer förändras

Utvecklingen kommer leda till förändringar för både arbetstagare och pensionärer.

De nya demografiska förutsättningarna skapar stora utmaningar, eftersom det är de yrkesverksamma som finansierar pensionerna.

– Människor har rättigheter baserade på vad de har betalat in, men vad de faktiskt får ut beror på hur stor ”kakan” är när de går i pension, säger Johanna Wallenius.

– Vi står inför en tydlig generationsavvägning. Unga kommer absolut att behöva betala mer för äldre människor.

LÄS OCKSÅ: Oljepriset rusar

”Pensionen blir lägre”

I takt med minskade resurser kommer fördelningen att behöva förändras.

Den slutsatsen drogs också i pensionsavgiftsutredningen, som leddes av Lisa Laun, forskare vid Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, förra året.

De ursprungliga intentionerna bakom pensionsreformen på 1990-talet var att uttagsåldern skulle följa genomsnittslivslängden.

Men verkligheten har blivit en annan.

– Uttagsåldern har i genomsnitt varit i stort sett konstant i över 20 år, trots att livslängden har ökat kraftigt. Det gör att pensionen per månad blir lägre, eftersom pensionsförmögenheten ska räcka under fler år, säger Lisa Laun till arbetsgivarorganisationen.

Kan lämna på andra sätt

Bakom det växande hotet mot pensionerna finns också andra trender.

Fler sjukskrivningar och sent inträde på arbetsmarknaden är exempel.

– Blir det svårare att ta ut ålderspension finns en risk att människor i stället lämnar arbetsmarknaden via sjuk- eller arbetslöshetsförsäkringen. Därför måste pensionssystemet ses tillsammans med andra trygghetssystem, säger Johanna Wallenius.

LÄS OCKSÅ: Åkeri går i konkurs

Foto: L. Hetteberg

Text: Redaktionen