RÅDET TILL KRISTERSSON: ”Förstå vad som är bäst för Trump – inte för Sverige”

2025 01 19

Statsminister Ulf Kristersson (M) får råd från oväntat håll om hur han ska förhålla sig till USA:s nyvalda president Donald Trump.

Imorgon tillträder Donald Trump som amerikansk president, vilket kommer att påverka hela världen. Så även Sverige.

Frågan är hur Sveriges statsminister Ulf Kristersson bör agera för att skapa goda relationer till Trumps USA och undvika problem.

Nu får han ett oväntat råd från en tidigare rådgivare till Trump.

”Fundera på vad som är bäst för Trump”

John Bolton är tidigare nationell säkerhetsrådgivare till Donald Trump.

Han säger i SVT:s Politikbyrån att den svenska statsministern måste skapa en god personlig relation till Trump – men också förstå hur Trump fungerar.

Vill man hålla sig på god fot med Trump så måste man fokusera på vad som är bra för honom – inte för Sverige.

– Vid varje tillfälle bör man fundera på vad som är bäst för Trump. Inte vad som är bäst för Sverige eller USA utan vad som är bäst för Trump. Sen får statsministern ta reda på hur det rimmar med vad som är bäst för Sverige, säger John Bolton till kanalen.

Spända relationer till EU

För att nå fram till Trump måste man alltså ge den tillträdande presidenten en känsla av att hans intressen och behov kommer först, menar säkerhetsrådgivaren.

Relationen mellan Trump och EU-länderna riskerar att bli spänd, av flera orsaker.

Nyligen har Trump bland annat hotat med att ta kontroll över Grönland, som tillhör Danmark.

Något som även den svenska statsministern har reagerat mot.

– Vi accepterar inte att landsgränser ritas om med hot eller våld, sade Ulf Kristersson till Expressen nyligen.

”Umgår mer med honom”

Kristersson har flera gånger träffat Trump, bland annat i samband med Sveriges Natoanslutan, då den svenska statsministern var i USA.

I december mötte Kristersson Trump i Paris i samband med återinvigningen av Notre Dame. Han hann då ha ett kort samtal med den nyvalda amerikanska presidenten.

John Bolton understryker vikten av att ha goda personliga relationer till Trump, som lägger väldigt stor vikt vid det.

– Om er statsminister inte spelar golf borde han börja. Umgås mer med honom så att han känner sig mer bekväm, säger han till kanalen.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Öppnar för skattehöjning – nytt besked från regeringen

2026 01 24

Skattepolitiken är alltid aktuell, särskilt när det närmar sig val.

Tidöpartierna har, både inför och under mandatperioden, fastslagit behovet av att minska svenskarnas kostnader och öka köpkraften.

Det var också ett stort fokus när budgeten för 2026 presenterades i höstas.

– Det har varit tufft ekonomiskt att vara svensk de senaste åren, uppgav regeringen då.

– Samarbetspartierna kommer därför i budgetpropositionen för 2026 föreslå flera åtgärder för att stärka människors plånböcker. Det handlar om ytterligare sänkt skatt på arbete och pension, sänkt skatt på sjuk- och aktivitetsersättning, sänkt elskatt, ett nytt högkostnadsskydd mot höga elpriser och förslag för att sänka förskole- och fritidshemsavgift.

Matmomsen sänks

En annan skatt som sänks den 1 april är matmomsen som går från tolv till sex procent.

Beslutet om den sänkta matmomsen sträcker sig till slutet av 2027.

Nu ger finansminister Elisabeth Svantesson (M) besked om vad som kommer hända sen.

Regeringens utgångspunkt är att matmomsen ska höjas igen 2028.

– Det kommer den regeringen som är då få svara på då, men min utgångspunkt är att det här är tillfälligt för att få igång ekonomin, så att vi inte fastnar i den här lågkonjunkturen som faktiskt ställer till ganska mycket oreda, säger Elisabeth Svantesson, till SR.

LÄS OCKSÅ: Tung dom från Kristersson - uppmaning inför "kommande dagarna"

Känslig höjning

En höjning av matmomsen kan vara känslig, beroende på den ekonomiska utvecklingen för hushållen.

Men finansministern tror ändå att det är vägen framåt.

– Ja, det tror jag, om det krävs för att också framåt för att göra det som behövs, säger hon till radion.

Kommer kontrollera matpriserna

Syftet med den sänkta matmomsen är att priserna ska bli lägre för svenska hushåll.

För att säkerställa att matbutikerna verkligen anpassar priserna har Konsumentverket och Konjunkturinstitutet fått uppdraget att följa och analysera prisutvecklingen.

– Erfarenheter från såväl Sverige som andra länder visar att sänkt matmoms ger lägre priser. Genom att tillsätta en matpriskommission säkrar vi att sänkningen får genomslag i plånböckerna och håller i sig över tid, säger civilminister Erik Slottner (KD), i ett uttalande.

LÄS OCKSÅ: Solcellsbolag går i konkurs

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Reaktionen

UPPGIFTER: Finsk militär utklassade USA

2026 01 23

Amerikanska soldater ska ha förödmjukats av finska kollegor.

USA:s president Donald Trump hävdar att det bara är USA som kan försvara områden som Grönland och Arktis.

Men när amerikanska styrkor ställdes mot finländska reservister vid en Natoövning förra året blev amerikanerna förödmjukade, enligt militära källor.

”Ombads ta det lugnt”

Händelsen ska ha inträffat i samband med Natoövningen Joint Viking i Nordnorge, som ägde rum i mars 2025, rapporterar Iltalehti.

I övningen spelade finska reservister rollen som anfallsstyrka, medan amerikanska styrkor skulle spela rollen som försvarare.

Men amerikanerna blev förödmjukade av finländarna, enligt tidningen, som hänvisar till en källa i The Times.

– Finska reservister ombads ta det lugnt under Natoövningen. De amerikanska soldaterna ansåg att förlusterna var alltför förödmjukande, uppger tidningen.

Det var övningsledaren som bad finländarna att ta det lite lugnare och ”sluta besegra amerikanerna”, eftersom förlusterna ansågs vara demoraliserande för de amerikanska trupperna, enligt en militär källa.

LÄS OCKSÅ: Orbán har upptäckt "hemlighet" - "Kommer förstöra EU"

Behöver europeisk expertis

Händelsen var ingen tillfällighet, uppger tidningen.

Europeiska länder som Finland, Norge och Storbritannien anses ha mer kunskap om att operera i kalla förhållanden.

USA anses ha problem med sin arktiska militära expertis, uppger The Times.

Därför spelar de europeiska Nato-allierade en nyckelroll när det gäller säkerheten i Arktisregionen, enligt tidningens källor.

USA uppges vara beroende av finsk expertis och teknologi, exempelvis isbrytarteknologi, för att klara av arktisk krigföring.

Frågan har aktualiserats efter att Donald Trump gjort anspråk på Grönland.

Trump hävdar att det finns ett allvarligt säkerhetshot mot Grönland från Ryssland och Kina, och att bara USA kan försvara ön.

Experter har också ifrågasatt Trumps påståenden om ett akut och växande hot mot ön. Ryssland anses vara alltför upptaget av kriget i Ukraina för att kunna ägna sig åt Arktisregionen, vilket innebär att hotbilden snarast kan ha minskat.

LÄS OCKSÅ: Jättemiss i Moskva - ryssarna avslöjade

Foto: Nato

Text: Redaktionen