Rädsla på svenskt sjukhus – grov brottsling jagas

2024 12 13

Många är oroliga och rädda efter att ett grovt brott ägt rum på ett svenskt sjukhus.

På Skånes universitetssjukhus i Malmö har man tvingats vidta stora säkerhetsåtgärder den senaste tiden.

Detta efter att en kvinna utsatts för grov våldtäkt på sjukhuset i slutet av november, rapporterar DN.

Våldtäkten ska ha ägt rum på kvinnokliniken.

Gärningsmannen är fortfarande på fri fot, och bland personalen finns det nu en stor oro, rapporterar tidningen.

”Oron har ökat väldigt”

Den misstänkta grova våldtäkten ägde rum i kulverten under kvinnokliniken.

Sedan dess har man förstärkt säkerheten på sjukhuset med fler väktare och mer kameraövervakning, enligt tidningen.

Brottsoffret uppges vara en anställd på sjukhuset, och nu sprider sig oron bland de anställda.

– Oron har ökat väldigt. Vi går själva där nere i kulvertarna ibland, speciellt på kvällar, och kanske även nätter. Där är inte mycket folk i rörelse då, säger Pirkko Erden, ordförande för kommunals sektion i Malmö, till tidningen.

Många är rädda för att obehöriga kan ta sig in.

– På akuten var en dörr trasig i månader och stod öppen. Då kunde man ta hissen rakt ner och komma ut i kulvertsystemet. Det är ju en oändlig massa gångar där nere, säger hon.

”Inget system är helt säkert”

Efter det misstänkta brottet spärrade polisen av ett omklädningsrum på kulvertplanet, enligt Sydsvenskan.

Kulvertarna ligger under sjukhuset, och används bland annat för transporter av sjukhusmaterial.

Det behövs passerkort för att komma ner i kulvertarna.

– Men inget system är ju helt säkert. Vi har nu sökt igenom kulvertarna för att se så att inga obehöriga uppehåller sig där, sade sjukhusets pressansvariga Magnus Aspegren i slutet av november, enligt SVT.

Men två veckor senare finns det alltså fortfarande en stor oro över säkerheten på sjukhuset efter den misstänkta våldtäkten.

Någon misstänkt gärningsman har fortfarande inte gripits.

Arkivfoto: Johan Alp Region Uppsala

Text: Redaktionen

Enormt fynd i Norge – största i hela Europa

2026 03 04

En stor upptäckt har gjorts i Norge som kan minska beroendet av Kina.

Europa är som bekant i hög grad beroende av Kina för sällsynta jordartsmetaller.

Kontinenten har i dagsläget inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller.

Men nu kommer uppgifter om ett enormt fynd i Norge som kan ändra på det.

Enormt fynd

En uppskattning av mineralresurserna vid en gruva som utvecklas av Rare Earths Norway – Europas största projekt för sällsynta jordartsmetaller – har rusat med 81 procent sedan den förra utvärderingen för två år sedan, uppger Reuters.

Europa har inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller, och utvecklingen av företagets Fen-projekt skulle kunna stödja kontinentens strävan att minska beroendet av den dominerande producenten Kina.

“Världsklass”

Projektet har 15,9 miljoner ton totalt innehåll av sällsynta jordartsoxider i indikerade och antagna resurser, enligt ett uttalande från konsultföretaget WSP.

Den nya uppskattningen återspeglar ytterligare prospekteringsborrningar som ägde rum förra året och kan jämföras med de 8,8 miljoner ton som beräknades 2024.

– Genom att nästan fördubbla sin kända storlek har Rare Earths Norway gått från att vara en lovande upptäckt till en strategisk tillgång i världsklass, säger Bernd Schaefer, vd för EIT RawMaterials, ett EU-finansierat organ för kritiska mineraler.

Läs mer: Pentagon går rakt emot Trump

Tar tid

Det är inte bara i Norge som jakten efter sällsynta jordartsmetaller pågår i Europa.

Men byråkrati ställer till det, menar Jan Moström, verkställande direktör för LKAB.

“Bara då blandar vi oss i”

Så här låter det från Moström:

– Jag har pratat i Bryssel de senaste två eller tre åren om de enorma nackdelar vi skapade under 1970- och 1980-talen, när vi lade ner gruvindustrin och började importera metaller från Sydamerika, Afrika och Australien, säger han till The Guardian.

Läs mer: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Foto: M Oetelaar

Text: Redaktionen

Bekräftat: Stopp för fartkameror i Sverige

2026 03 04

Under de senaste 20 åren har tusentals fartkameror satts upp längs svenska vägar.

Trafikverket planerar för att placera ut ytterligare 1 000 kameror under de kommande fem åren.

Då kommer det totala antalet vara 4 000.

Men sedan är det stopp.

– Nu är väl tanken att vi inte sätter upp några fler utan vi har tillsammans med Polisen kommit fram till 4 000 som ett rimligt antal där det är samhällsekonomiskt lönsamt, säger Per Hurtig, nationell samordnare på Trafikverket, till SR.

Gör större nytta

Satsningen på det stora antalet fartkameror är en del av den svenska nollvisionen på landets vägar.

Men efter att ha investerat i kameror under många år ser nu Trafikverket en annan insats som gör störst nytta.

– Det vi ser gör störst nytta är att bygga mötesseparerade vägar, säger Per Hurtig till radiokanalen.

Nollvisionen

Nollvisionen är grunden för trafiksäkerhetsarbetet i Sverige.

Visionen antogs av riksdagen 1997 och är ett uttalat mål att ingen ska dödas eller skadas allvarligt på de svenska vägarna.

Med nollvisionens synsätt är omsorgen om människors liv och hälsa ett absolut krav vid vägtransportsystemets utformning och funktion, uppger Trafikverket.

Etappmål har satts

I början av 2020 fattade regeringen beslut om ett nytt etappmål för nollvisionen.

Ambitionen är att antalet omkomna i trafiken ska halveras fram till 2030.

Antalet allvarligt skadade ska minska med 25 procent.

– I faktiska tal innebär det max 133 omkomna samt maximalt 3100 allvarligt skadade i vägtrafiken år 2030, uppger Trafikverket.

LÄS OCKSÅ: Bekräftat: Bilister får betala mer – ”I synnerhet i storstäderna”

Ansvar fördelas

Ansvaret för trafiksäkerheten är fördelat på följande sätt:

- Systemutformarna har alltid det yttersta ansvaret för vägtransportsystemets utformning, skötsel och användning och har därmed tillsammans ett ansvar för hela systemets säkerhetsnivå.

- Trafikanterna har ansvar för att visa hänsyn, omdöme och ansvar i trafiken samt att följa trafikreglerna.

- Om trafikanterna inte tar sin del av ansvaret måste systemutformarna vidta ytterligare åtgärder i den mån detta krävs för att motverka att människor dödas eller allvarligt skadas.

Källa: Trafikverket

LÄS MER: Bekräftat: Billigaste biltypen att köra i Sverige

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen