Rädslan för rysk attack ökar i Ukraina

Rädslan för rysk attack ökar i Ukraina

2022 01 26

Oron för en rysk militär attack ökar bland invånarna i huvudstaden Kiev. Det finns en stark nervositet kring Rysslands militära upptrappning och invånare är kluvna kring frågan om krig.

Vissa invånare börjar nu förbereda sig för att lämna landet, säger 36-åriga Yuliya Magdych till SvD.

– En del människor har packat särskilda krisväskor som man fått råd om i tv-sändningar. De packar det viktigaste, även smycken och pengar. Andra har börjat köpa extra mat.

Oron har upptrappats den senaste veckan

Sedan Ryssland flyttat styrkor till Belarus har oron ökat markant.

– Tidigare trodde vi att det kunde bli krig i Charkiv i östra Ukraina. Men inte här i Kiev. Nu känns det som om hotet hänger över hela landet. Främst är folk rädda för flygattacker, säger Yuliya Magdych.

Kluven på frågan om krig

Yuliya Magdych menar att det finns tre scenarier som det talas om i Ukraina. Vissa tror att det blir en en hybridattack där mobilnät, el- och gasinstallationer, vattenförsörjning och transporter slås ut samtidigt som desinformationskampanjer sprids och mindre militära angrepp kan ske.

Men enligt Yuliya Magdych kan det även ske en upptrappning i östra Ukraina där Charkiv attackeras och där Kiev lämnas ifred.

– Det talas om en eventuell terroristattack där Ukraina får skulden och på så sätt startar en militär operation. I värsta fall kan det bli som första världskriget, säger hon till SvD.

Ryssland förstärker sin militära närvaro

Ukrainska militärer känner av Rysslands kraftigt ökade närvaro. Men Ukraina kan stå emot vid en eventuell attack.

– Det blir ingen katastrof för Ukraina, det är jag övertygad om, säger Julija Pojevskaja som har varit militärsjukvårdare i knappt åtta år till SVT.

Svenska UD avråder för icke-nödvändiga resor till Ukraina

På grund av säkerhetsläget beslutade utrikesdepartementet på tisdagen att icke-nödvändiga resor ska undvikas. Men Sverige behåller ambassadpersonalen.

- Sverige kommer i nuläget inte att kalla hem någon personal från ambassaden i Kiev, säger utrikesminister Ann Linde (S) till SVT.

Foto: S. Ringvee

Text: Redaktionen

Skatt sänks från 1 juli

2026 02 20

Regeringen går vidare med ytterligare en skattesänkning.

I somras sänktes alkoholskatten för öl från oberoende småbryggerier.

Nu tar regeringen nästa steg.

– Nu tar vi ytterligare ett steg mot ett friare och företagarvänligare Sverige. Genom att sänka alkoholskatten stärker vi småproducenters möjligheter att växa och bidra till ett levande och varierat näringsliv, säger finansminister Elisabeth Svantesson (M), i ett uttalande.

Skattesänkningen utökas

Den tidigare sänkningen för öl kommer från den 1 juli 2026 att gälla för fler drycker, enligt regeringens förslag.

– Nu föreslås att även andra alkoholdrycker omfattas av skattelättnader. I lagrådsremissen föreslås att sänkt alkoholskatt ska gälla för vissa typer av jästa drycker som exempelvis cider och mjöd, vin, sprit samt mellanklassprodukter som portvin och sherry, uppger regeringen.

Satsar på dryckeskultur

Satsningen syftar till att öka förutsättningar för mindre aktörer inom dryckesindustrin och är en av Tidöpartiernas satsningar för att gynna svensk företagsamhet.

– Med denna satsning stärker vi svensk dryckeskultur och, tillsammans med gårdsförsäljning, även svensk besöksnäring, säger Oscar Sjöstedt, ekonomiskpolitisk talesperson för Sverigedemokraterna.

Upptill 50 procent

Producentens storlek ska avgöra skattenedsättningen.

För de riktigt små producenterna ska skatten sänkas med uppemot 50 procent, medan lite större producenter kan få nöja sig med en mindre sänkning.

– Nu blir det billigare att driva bryggeri, vineri eller destilleri. Det är ett viktigt steg för att stärka svenskt entreprenörskap, skapa en mer levande landsbygd och ge den lokala dryckeskulturen möjlighet att växa, säger Cecilia Rönn, ekonomisk-politisk talesperson för Liberalerna.

LÄS MER: ”Sämsta någonsin” – stort larm om vindkraften

Oberoende småbryggeri

För att ett ölbryggeri ska anses vara ett oberoende småbryggeri, vilket är en förutsättning för att få ta del av skattesänkningen, krävs att de:

- är juridiskt och ekonomiskt oberoende av andra bryggerier.

- använder lokaler som är fysiskt åtskilda från lokaler som används av andra bryggerier.

- inte producerar på licens.

- producera som mest 3 000 000 liter öl per år.

Källa: Skatteverket

LÄS OCKSÅ: Pensionsmyndigheten varnar Sveriges pensionärer

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Natosoldater krossade av Ukraina

2026 02 19

Natosoldater har lidit ett förkrossande nederlag i en krigssimulation mot ukrainska drönaroperatörer.

Hela 16 000 Natosoldater deltog i den storskaliga militärövningen som genomfördes i Estland i maj 2025.

Trots att de var numerärt överlägsna led Natosoldaterna ett stort nederlag. De ukrainska drönarenheterna eliminerade två brigader, rapporterar Defence24.

– Enheter rörde sig utan tillräcklig maskering och placerade ut fordon och utrustning på lätt upptäckbara positioner. Ett team på omkring tio operatörer kunde inom en halv dag simulera förstörelsen av 17 pansarfordon och genomföra cirka 30 ytterligare attacker, skriver tidskriften.

Viktiga slutsatser

Enligt Defence 24:s chefredaktör Aleksander Olech behöver väst dra lärdom av övningen.

Han framhåller att den visar hur snabbt krigföring förändras och hur långsamt stora arméer anpassar sig. I en analys skriver Olech att Natostyrkornas nederlag visar hur transparent det moderna slagfältet har blivit och hur sårbara militära enheter är om de inte sprider ut sig, har tillräckligt bra kamouflage eller saknar effektiv kommunikation.

– Den bredare lärdomen är inte att drönare ensamma vinner krig, utan att de avsevärt förändrar tempot och hur strider utspelar sig. Även välutrustade arméer kan stöta på allvarliga svårigheter om strukturer, doktriner och träning förblir i linje med tidigare krigföringsmodeller, framhåller Olech.

LÄS MER: ”Sluta prata om kärnvapen” – försvarsminister förbannad

Ryssland har anpassat sin krigföring

Under kriget i Ukraina har även Ryssland utvecklat sin krigföring med drönare. I dag använder den ryska militären de obemannade farkosterna i stor omfattning.

– Den ryska krigföringen har genomgått taktiska anpassningar med bland annat användandet av drönare i stor omfattning. Anpassningar av krigföringen har ändrat karaktären på striderna vid frontlinjen, men även på ett större djup mot det ukrainska samhällets infrastruktur som ställer landets luftförsvar inför påfrestningar, skriver Sveriges militära underrättelse- och säkerhetstjänst, Must, i sin årsrapport för 2025.

LÄS OCKSÅ: Drönare och missiler slår ner i Ryssland

Foto: Nato

Text: Redaktionen