Rädslan för rysk attack ökar i Ukraina

2022 01 26

Oron för en rysk militär attack ökar bland invånarna i huvudstaden Kiev. Det finns en stark nervositet kring Rysslands militära upptrappning och invånare är kluvna kring frågan om krig.

Vissa invånare börjar nu förbereda sig för att lämna landet, säger 36-åriga Yuliya Magdych till SvD.

– En del människor har packat särskilda krisväskor som man fått råd om i tv-sändningar. De packar det viktigaste, även smycken och pengar. Andra har börjat köpa extra mat.

Oron har upptrappats den senaste veckan

Sedan Ryssland flyttat styrkor till Belarus har oron ökat markant.

– Tidigare trodde vi att det kunde bli krig i Charkiv i östra Ukraina. Men inte här i Kiev. Nu känns det som om hotet hänger över hela landet. Främst är folk rädda för flygattacker, säger Yuliya Magdych.

Kluven på frågan om krig

Yuliya Magdych menar att det finns tre scenarier som det talas om i Ukraina. Vissa tror att det blir en en hybridattack där mobilnät, el- och gasinstallationer, vattenförsörjning och transporter slås ut samtidigt som desinformationskampanjer sprids och mindre militära angrepp kan ske.

Men enligt Yuliya Magdych kan det även ske en upptrappning i östra Ukraina där Charkiv attackeras och där Kiev lämnas ifred.

– Det talas om en eventuell terroristattack där Ukraina får skulden och på så sätt startar en militär operation. I värsta fall kan det bli som första världskriget, säger hon till SvD.

Ryssland förstärker sin militära närvaro

Ukrainska militärer känner av Rysslands kraftigt ökade närvaro. Men Ukraina kan stå emot vid en eventuell attack.

– Det blir ingen katastrof för Ukraina, det är jag övertygad om, säger Julija Pojevskaja som har varit militärsjukvårdare i knappt åtta år till SVT.

Svenska UD avråder för icke-nödvändiga resor till Ukraina

På grund av säkerhetsläget beslutade utrikesdepartementet på tisdagen att icke-nödvändiga resor ska undvikas. Men Sverige behåller ambassadpersonalen.

- Sverige kommer i nuläget inte att kalla hem någon personal från ambassaden i Kiev, säger utrikesminister Ann Linde (S) till SVT.

Foto: S. Ringvee

Text: Redaktionen

18mars26

Nya regler för kontanter i Sverige

2026 03 19

Regeringen går nu vidare med förslagen om att stärka kontanternas ställning.

Kontanter används allt mindre i samhället.

Men samtidigt vill många se att kontanternas roll stärks för att säkra ett starkt svenskt betalningssystem – inte minst i fall av kris eller krig.

Nu meddelar regeringen att de går vidare med nya regler för kontanter i Sverige.

Nya regler

Regeringen har nu lämnat en proposition till riksdagen som innehåller förslag om att livsmedelsbutiker och apotek ska vara skyldiga att ta emot kontanter.

Dessutom ska bankerna se till att konsumenter kan sätta in kontanter och att företag har tillgång till tjänster för växelkassa och insättning av dagskassa.

Tre punkter

Här är de tre centrala punkterna i regeringens förslag:

- Livsmedelsbutiker och apotek som huvudregel ska vara skyldiga att ta emot kontanta betalningar för försäljning av varor och tjänster på försäljningsställen som har bemannad kassa.

- Bankerna ska se till att det finns platser för kontantinsättning för konsumenter.

- Bankerna ska erbjuda lämpliga och behovsanpassade tjänster för växelhantering och dagskasseinsättning till företag.

Läs mer: Hyresvärd i konkurs – är en av Sveriges värsta

“Ska känna trygghet”

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

– Man ska känna trygghet inför att kunna göra viktiga köp med kontanter i Sverige. I grunden handlar det om att ha ett robust och inkluderande betalningssystem, säger finansmarknadsminister Niklas Wykman (M).

“Framtidssäkrar”

Dennis Dioukarev, riksdagsledamot för Sverigedemokraterna, kommenterar.

– Med denna lag framtidssäkrar vi svenskarnas möjligheter att fortsättningsvis kunna betala med kontanter för livsmedel och medicin, säger han.

– Det stärker kontanternas ställning som ett lagligt betalningsmedel, vilket är bra för både svensk beredskap och en mer inkluderande ekonomi.

Läs mer: Regeringen sänker bidrag – inför nytt tak

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Riksbanken

Text: Redaktionen

Lägg undan pengar – storbank varnar hushållen

2026 03 19

Riksbanken valde idag att lämna styrräntan oförändrad på 1,75 procent. 

Enligt myndigheten väntas räntan ligga kvar på samma nivå “under en tid framöver”.

Men.

Prognosen är mycket osäker på grund av kriget i Mellanöstern.

Och nu uppmanas hushållen att ta höjd för en högre boränta än den man ser framför sig just nu, förutsatt att läget inte lugnat ned sig innan sommaren, rapporterar Di.

– Jag kan tänka mig att det skulle kunna bli ännu högre om man får en mer betydande inflationssmäll. Då pratar vi inte bara en höjning av styrräntan, utan två, tre kanske, säger SBAB:s chefsekonom Robert Boije till tidningen.

Kan bli över tre procent

Experten vill inte nämna siffror på var räntan skulle kunna landa. En boränta på över tre procent är dock inte omöjligt. Idag ligger snitträntan på mellan 2,59-2,65 procent hos de större bankerna.

– Fortsätter konflikten under stora delar av året sitter vi i en helt annan situation. Då ligger det i tangentens riktning att det skulle kunna bli aktuellt med räntehöjningar om vi får ett bredare inflationstryck, säger Robert Boije.

ANDRA LÄSER: Här är banken med dyrast avgift

Riksbanken: "Ha beredskap"

Enligt Riksbanken finns det i Sverige “i grunden goda förutsättningar för att den ekonomiska återhämtningen ska fortsätta”.

Samtidigt flaggar man för att läget kan förändras.

– Det är viktigt att ha beredskap för att den framtida utvecklingen kan bli annorlunda. Ett möjligt scenario är att kriget får betydligt större effekter på den globala ekonomin och leder till en bredare och mer varaktig inflationsuppgång. Riksbanken skulle då behöva höja styrräntan, trots att den ekonomiska aktiviteten i det fallet blir tydligt lägre, förklarar Riksbanken och tillägger:

– Ett annat möjligt scenario är att de negativa effekterna på efterfrågan blir mer betydande samtidigt som inflationstrycket blir svagare. Riksbanken skulle då behöva sänka styrräntan för att stimulera efterfrågan och därigenom stabilisera inflationen vid målet.

ANDRA LÄSER: Larm om kyckling: matbutiker tvingas till nödåtgärd

Foto: M. Nilov

Text: Redaktionen