Rädslan för rysk attack ökar i Ukraina

2022 01 26

Oron för en rysk militär attack ökar bland invånarna i huvudstaden Kiev. Det finns en stark nervositet kring Rysslands militära upptrappning och invånare är kluvna kring frågan om krig.

Vissa invånare börjar nu förbereda sig för att lämna landet, säger 36-åriga Yuliya Magdych till SvD.

– En del människor har packat särskilda krisväskor som man fått råd om i tv-sändningar. De packar det viktigaste, även smycken och pengar. Andra har börjat köpa extra mat.

Oron har upptrappats den senaste veckan

Sedan Ryssland flyttat styrkor till Belarus har oron ökat markant.

– Tidigare trodde vi att det kunde bli krig i Charkiv i östra Ukraina. Men inte här i Kiev. Nu känns det som om hotet hänger över hela landet. Främst är folk rädda för flygattacker, säger Yuliya Magdych.

Kluven på frågan om krig

Yuliya Magdych menar att det finns tre scenarier som det talas om i Ukraina. Vissa tror att det blir en en hybridattack där mobilnät, el- och gasinstallationer, vattenförsörjning och transporter slås ut samtidigt som desinformationskampanjer sprids och mindre militära angrepp kan ske.

Men enligt Yuliya Magdych kan det även ske en upptrappning i östra Ukraina där Charkiv attackeras och där Kiev lämnas ifred.

– Det talas om en eventuell terroristattack där Ukraina får skulden och på så sätt startar en militär operation. I värsta fall kan det bli som första världskriget, säger hon till SvD.

Ryssland förstärker sin militära närvaro

Ukrainska militärer känner av Rysslands kraftigt ökade närvaro. Men Ukraina kan stå emot vid en eventuell attack.

– Det blir ingen katastrof för Ukraina, det är jag övertygad om, säger Julija Pojevskaja som har varit militärsjukvårdare i knappt åtta år till SVT.

Svenska UD avråder för icke-nödvändiga resor till Ukraina

På grund av säkerhetsläget beslutade utrikesdepartementet på tisdagen att icke-nödvändiga resor ska undvikas. Men Sverige behåller ambassadpersonalen.

- Sverige kommer i nuläget inte att kalla hem någon personal från ambassaden i Kiev, säger utrikesminister Ann Linde (S) till SVT.

Foto: S. Ringvee

Text: Redaktionen

3 december 2025

JUST NU: Ras med 34 procent – Putin hårt pressad

2025 12 03

Putin är utsatt för ett hårt tryck.

En ”giftig blandning” av sanktioner, lägre oljepriser och en starkare rubel har ställt till rejäla problem för Vladimir Putin.

Nu rasar intäkterna från några av Rysslands viktigaste källor till finansiering av kriget i Ukraina.

Stort ras för Putinregimen

Rysslands olje- och gasintäkter har rasat med 34 procent i november jämfört med samma månad förra året, rapporterar Moscow Times.

Siffrorna kommer från Rysslands eget finansministerium.

Den ryska regeringen fick in 530,9 miljarder rubel i olje- och gasskatter förra månaden – men det är alltså en rejäl minskning jämfört med motsvarande period förra året.

Samtidigt har också intäkterna från mineralutvinningsskatten minskat med 36 procent och från exporttullarna med nästan 40 procent, enligt tidningen.

Nedgången har accelererat under året, och innebär allt större problem för Putin och hans regim, som har svårt att få budgeten att gå ihop.

Olje- och gasintäkterna spelar en avgörande roll för att finansiera kriget i Ukraina.

LÄS OCKSÅ: USA rasar mot Europa - "Mobbar ut oss"

”Nedgången bör accelerera”

Under årets första elva månader uppgick olje- och gasintäkterna till 8 biljoner rubel, eller 103 miljarder dollar.

Det är en minskning med 2,3 biljoner rubel, eller 29,63 miljarder dollar jämfört med motsvarande period förra året.

Rysk olja har sålts till rabatterat pris efter de amerikanska sanktionerna mot stora ryska oljebolag, vilket är ett av skälen till att inkomsterna har minskat.

I Ryssland varnas det nu för att de ekonomiska konsekvenserna kan bli allvarliga.

Ekonomen Yegor Susin flaggar för ett ”betydande underskott i olje- och gasintäkter på grund av rabatterna.

– Nedgången bör accelerera i januari, med tanke på nuvarande pris- och rabattdynamik, varnar den ryske ekonomen, enligt tidningen.

Att strypa Rysslands finansiering av kriget har beskrivits som avgörande för att Putin ska kunna tvingas till förhandlingsbordet.

Ukraina har utfört en lång rad attacker mot rysk energiinfrastruktur, just för att skada denna finansiering.

LÄS OCKSÅ: Rysk befälhavare sågar Putin

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

03dec25

JUST NU: Finlands president varnar för kollaps

2025 12 03

– Den liberala, regelbaserade ordningen som uppstod efter andra världskriget håller på att dö ut.

Det skriver Finlands president Alexander Stubb i tidskriften Foreign Affairs.

I artikeln varnar Stubb för att västvärlden har fem år på sig att undvika en katastrof.

– De kommande fem till tio åren kommer sannolikt att avgöra världsordningen för kommande decenium. När en ordning väl etablerat sig tenderar den att bestå ett tag, framhåller presidenten.

”Detta är sista chansen”

Enligt Stubb är en ny världsordning på frammarsch. En multipolär världsordning där makten är fördelad mellan flera stormakter, särskilt Kina och USA.

Om västvärlden, tillsammans med andra likasinnade länder, inte lyckas bygga en ny och mer samarbetsinriktad värld, väntar svåra tider. Hela världen som vi känner i dag kan kollapsa, varnar presidenten.

– Detta är sista chansen för västländer att övertyga resten av världen om att de är kapabla till dialog snarare än monolog, till beständighet snarare än dubbelmoral och samarbete snarare än dominans. Om länder undviker samarbete hotar en värld med ännu större konflikter.

LÄS MER: USA rasar mot Europa – ”Mobbar ut oss”

Lösningen: ”Värdebaserad realism”

För att undvika en kollaps föreslår Stubb att västvärlden ska ansluta sig till en linje som han kallar för ”värdebaserad realism”.

Den värdebaserade politiken vilar enligt Stubb på västerländska värderingar som demokrati, rättsstatsprincipen och de mänskliga rättigheterna. Samtidigt öppnar den för att söka samarbeten med länder som inte delar samma värderingar.

Länder i globala syd (Afrika, Latinamerika och Asien) bör behandlas som jämlika partners, menar Stubb.

– Länder bör sträva efter en samarbetsinriktad världsordning baserat på värdebaserad realism, som respekterar både rättsstatsprincipen och kulturella och politiska skillnader. För Finland innebär det att man ska kontakta länderna i Afrika, Asien och Latinamerika för att bättre förstå deras ståndpunkter i frågan om Rysslands krig i Ukraina och andra pågående konflikter, skriver han.

– Det innebär också att man ska föra pragmatiska diskussioner på lika villkor om viktiga globala frågor, såsom teknikutbyte, handel och klimatförändringar.

LÄS OCKSÅ: Rysk befälhavare sågar Putin

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen