Rädslan för rysk attack ökar i Ukraina

Rädslan för rysk attack ökar i Ukraina

2022 01 26

Oron för en rysk militär attack ökar bland invånarna i huvudstaden Kiev. Det finns en stark nervositet kring Rysslands militära upptrappning och invånare är kluvna kring frågan om krig.

Vissa invånare börjar nu förbereda sig för att lämna landet, säger 36-åriga Yuliya Magdych till SvD.

– En del människor har packat särskilda krisväskor som man fått råd om i tv-sändningar. De packar det viktigaste, även smycken och pengar. Andra har börjat köpa extra mat.

Oron har upptrappats den senaste veckan

Sedan Ryssland flyttat styrkor till Belarus har oron ökat markant.

– Tidigare trodde vi att det kunde bli krig i Charkiv i östra Ukraina. Men inte här i Kiev. Nu känns det som om hotet hänger över hela landet. Främst är folk rädda för flygattacker, säger Yuliya Magdych.

Kluven på frågan om krig

Yuliya Magdych menar att det finns tre scenarier som det talas om i Ukraina. Vissa tror att det blir en en hybridattack där mobilnät, el- och gasinstallationer, vattenförsörjning och transporter slås ut samtidigt som desinformationskampanjer sprids och mindre militära angrepp kan ske.

Men enligt Yuliya Magdych kan det även ske en upptrappning i östra Ukraina där Charkiv attackeras och där Kiev lämnas ifred.

– Det talas om en eventuell terroristattack där Ukraina får skulden och på så sätt startar en militär operation. I värsta fall kan det bli som första världskriget, säger hon till SvD.

Ryssland förstärker sin militära närvaro

Ukrainska militärer känner av Rysslands kraftigt ökade närvaro. Men Ukraina kan stå emot vid en eventuell attack.

– Det blir ingen katastrof för Ukraina, det är jag övertygad om, säger Julija Pojevskaja som har varit militärsjukvårdare i knappt åtta år till SVT.

Svenska UD avråder för icke-nödvändiga resor till Ukraina

På grund av säkerhetsläget beslutade utrikesdepartementet på tisdagen att icke-nödvändiga resor ska undvikas. Men Sverige behåller ambassadpersonalen.

- Sverige kommer i nuläget inte att kalla hem någon personal från ambassaden i Kiev, säger utrikesminister Ann Linde (S) till SVT.

Foto: S. Ringvee

Text: Redaktionen

Två skatter höjs i Sverige

2026 10 28

Regeringsförhandlingarna drar ut på tiden.

Det innebär att Sveriges nästa regering, oavsett vilka partier som ingår, ser ut att få inleda sitt arbete med en övergångsbudget.

Under tisdagen meddelade finansminister Elisabeth Svantesson (M) att hon kommer att överlämna en sådan budget till riksdagen.

En övergångsbudget innebär bland annat att tillfälliga satsningar från tidigare budgetår inte kommer att förlängas.

Därmed väntar två skattehöjningar i Sverige.

För det första kommer regeringens tillfälliga sänkning av bränsleskatten inte att förlängas. Från och med den 1 december höjs skatten på bensin och diesel. Höjningen motsvarar ungefär tre kronor per liter.

”Grundprincipen”

Den andra skattehöjningen handlar om arbetsgivaravgifter för unga.

Regeringen har tillfälligt sänkt arbetsgivaravgifterna för personer födda 2003–2007 från 31,42 procent till 20,81 procent.

I september kommer avgiften återigen att höjas om inget annat budgetalternativ får majoritet.

– Det är grundprincipen. Det ger också möjligheten till den regering som ska tillträda någon gång att göra sitt avtryck när man ska förhandla en budget, har Elisabeth Svantesson sagt till TV4.

Läs också: Ny avgift införs på söndag – blir dyrare att handla

FAKTA: Så fungerar övergångsbudgeten

- En övergångsregering hanterar främst brådskande och löpande regeringsärenden och ska säkerställa att staten fungerar.

- Sverige ska ha en statsbudget, oavsett politisk situation. I regeringsformen, riksdagsordningen och budgetlagen finns bestämmelser om budgetpropositionen och dess innehåll. Bestämmelserna gäller även när en övergångsregering överlämnar en budgetproposition.

- När en övergångsregering ska lämna en budgetproposition bör den utformas med utgångspunkt i den senaste beslutade budgetpropositionen. Huvudprincipen för arbetet med en övergångsbudget är därför att anslagsnivå i budgeten för 2026 ska gälla också för budgeten för 2027.

Källa: Regeringskansliet

Andra läser: Ryska flottan fast – Ukraina slår till

Foto: Olle Friman Regeringskansliet resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Jättelyft i ny mätning – högsta på åtta år

2026 10 27

En kraftig förändring i opinionen har inträffat.

Det visar en ny mätning från DN/Ipsos.

Den stora förändringen handlar om stödet för Moderaterna som stiger kraftigt.

M ökar med över fyra procentenheter jämfört med valresultatet och landar på 24 procent. Det är partiets högsta notering på över åtta år i Ipsos mätserie.

Fördel Kristersson

Moderaterna kan även glädjas åt att Tidöpartierna är större än de rödgröna i mätningen.

M, KD, L och SD samlar 52 procent jämfört med 47 procent för S, V, MP och C.

– Processen kring regeringsbildningen har så här långt gynnat Tidöpartierna. Det är en varningssignal till de rödgröna om vad som kan hända om de inte lyckas lösa regeringsfrågan, säger Ipsos opinionsanalytiker Nicklas Källebring till DN.

Moderaterna tar främst väljare från den egna sidan.

– Moderaterna tar framför allt väljare från övriga Tidöpartier, i första hand från Liberalerna. Sedan valdagen har Liberalerna tappat var fjärde väljare till Moderaterna, säger Källebring.

Rusar i förtroendet

Samtidigt ökar väljarnas förtroende för statsminister Ulf Kristersson (M).

I Verians senaste förtroendemätning ökar Kristersson från 38 till 45 procent. Sådana siffror har Kristersson aldrig varit uppe på tidigare, uppger SVT.

– Det är hans bästa notering någonsin, sade kanalens inrikespolitiska kommentator Elisabeth Marmorstein i Morgonstudion när mätningen presenterades.

Läs också: Ny avgift införs på söndag – blir dyrare att handla

Hela mätningen

Här är Ipsos nya mätning uppdaterad 27 oktober. Siffrorna är avrundade. Valresultatet i parentes.

Vänsterpartiet 8 (8,4)