RASERI MOT TAXIBOLAG: ”Agera innan det är för sent”

2024 12 20

Taxibranschen är hårt pressad i Sverige.

På åtta år har Taxi Stockholm tappat cirka 3 miljoner resor.

Det är framför allt taxibolagen Bolt och Uber som tagit marknadsandelar från andra bolag i Sverige.

Appbolagens enkla bokningssystem och billiga priser lockar över kunderna.

Samtidigt växer kritiken mot Bolt och Uber.

En granskning från Expressen visar att bolagens taxiförare lever ett mycket hårt liv i Sverige.

Många förare kommer från länder som Pakistan, Iran, Irak och Afghanistan. Enligt de nuvarande arbetstillståndsreglerna måste de tjäna 80 procent av en svensk medianlön för att få stanna i landet.

Det motsvarar 28 480 kronor i månaden i dag.

För att komma upp i summan tvingas taxiförarna ofta jobba 12 timmar per dag. 350 till 400 timmar i månaden är inte ovanligt, enligt Expressens granskning.

Samtidigt tjänar Uber och Bolt miljarder. Ubers rörelseresultat för 2023 landade på 44 miljarder kronor.

Bolag riskerar att slås ut

Nu har Svenska Taxiförbundet fått nog av Bolts och Ubers verksamhet.

Lennart Kalderén, ordförande Svenska Taxiförbundet, uppmanar Sveriges politiker att vidta åtgärder för att göra taximarknaden rättvis och hållbar.

Alla aktörer måste följa samma spelregler, betonar Kalderén.

– Plattformsbolag, vars affärsmodell leder till att de kan undvika skatt och moms, skapa tveksamma anställningsvillkor där socialt ansvar sätts på undantag, undergräver marknaden för seriösa bolag som riskerar slås ut, säger han.

”Agera innan det är för sent!”

Enligt Kalderén är det inte för sent att vända utvecklingen.

– Vi vill rikta en tydlig uppmaning till ansvariga politiker på den nationella nivån: Verktygen finns i lagstiftningen. Myndigheter som Skatteverket, Polisen, Transportstyrelsen och Arbetsmiljöverket har möjlighet att agera. Men det behövs politisk handlingskraft för att sända de rätta signalerna och öka myndighetskontrollen för att främja en socialt hållbar taxinäring, säger han och tillägger:

– Då kan vi också säkerställa att det finns förutsättningar för regioner och kommuner att kunna handla upp samhällsviktiga resor som skolskjuts, färdtjänst och sjukresor av seriösa företag. Agera nu – innan det är för sent!

Foto: B. Waldemar

Text: Redaktionen

Rysk jätte paralyserad – har ingen chans

2026 10 24

Det knakar i fogarna för en rysk oljegigant.

Ukrainska drönarattacker har paralyserat den ryska oljejätten Rosneft.

Den ryska jätten har ingen chans att återställa reparationerna innan Ukraina slår till igen, rapporterar oberoende Moscow Times.

Attackerat över 100 gånger

Ukrainas attacker mot ryska oljetillgångar ökade kraftigt under det senaste året. Antalet bekräftade träffar mellan januari och oktober var mer än dubbelt så stort 2026 som under motsvarande period 2025.

– Sedan årets början har Ukrainas väpnade styrkor attackerat ryska oljeraffinaderier vid 114 tillfällen, enligt Bloombergs beräkningar, skriver tidningen.

Rosneft har drabbats särskilt hårt.

Det statliga bolaget är Rysslands största oljeföretag och driver tolv raffinaderier som tillsammans står för en tredjedel av landets oljeraffinering.

Enligt Bloomberg, som hänvisar till företagsledare och interna dokument, har attackerna försatt bolaget i en allt svårare situation.

Källor uppger för nyhetsbyrån att ytterligare två månader av krig i samma omfattning är ”ohållbart” för Rosnefts verksamhet.

Läs också: S och MP ger med sig – skatten sänks för många svenskar

Raffinaderier står stilla

Flera av bolagets anläggningar har haft stora problem efter attackerna.

Rjazanraffinaderiet, det största i bolagets nätverk, har stoppat bränsleproduktionen minst fyra gånger under året och har ännu inte återhämtat sig helt.

Syzrans raffinaderi har under de senaste sex månaderna nästan hela tiden stått stilla eller arbetat med bara en tredjedel av sin kapacitet.

Även raffinaderiet i Tuapse vid Svarta havet har drabbats. Anläggningen har inte återupptagit verksamheten sedan den stoppades i april.

Samtidigt växer kostnaderna för reparationer och ny utrustning. Enligt Bloombergs källor har vissa reparationer medvetet dragit ut på tiden, så att arbeten som kunde ha genomförts på några dagar i stället tagit flera veckor.

– Behovet av reparationer och utrustning vid raffinaderierna, liksom de tillhörande kostnaderna, samlas på Rosnefts balansräkning och når nivåer som företaget inte längre klarar av att upprätthålla, uppger Bloombergs källor.

Sanktioner försvårar reparationerna

Rosneft har dessutom svårt att få tag på reservdelar till de anläggningar där motorbränsle produceras.

På grund av västerländska sanktioner är reservdelar från väst inte tillgängliga. Alternativ från Kina och Ryssland kan kräva flera månaders väntan och passar ofta inte ihop med den befintliga utrustningen.

Försök att skydda raffinaderierna med drönarnät, stålvajrar och till och med fraktcontainrar har inte gett önskat resultat, enligt Bloomberg, som hänvisar till interna dokument från Rosneft.

Läs mer: Jätteökning efter valet – ”exceptionella siffror”

Foto: President of Ukraine resp Preisdent of Russia Office

Text: Redaktionen

Sverige har gått om alla – högst i Europa

2026 10 24

Den svenska matkassen ligger i topp.

Sverige är ett av Europas dyraste länder att handla mat i.

Det visar en ny jämförelse av matpriser hos Lidl i europeiska länder.

Stora skillnader

Samma vara från Lidl kan kosta betydligt olika beroende på om den köps i Helsingfors, Aten eller Stockholm.

Finländska Yle har jämfört priserna på en matkorg med 30 produkter från Lidl i europeiska länder som bland annat Finland, Sverige, Tyskland, Spanien och Grekland.

Resultatet visar att matkorgen är dyrast i Stockholm.

Däremot var priserna lägre i Berlin, Warszawa och Aten. Billigast var matkorgen i Barcelona.

Läs också: Kalldusch för svenska resenärer – gäller vart man än åker

Dyrare trots sänkt matmoms

Sverige har under året sänkt momsen på livsmedel från 12 till 6 procent. Sänkningen gäller till slutet av nästa år.

Trots skattesänkningen var matkorgen i Stockholm dyrare än i Helsingfors och Tallinn i Yles jämförelse.

I Stockholm kostar matkassen 132,02 euro (cirka 1 470 kronor), tätt följt av Tallinn på 131,26 euro och Helsingfors på 130,93 euro.

I Barcelona är matkassen betydligt billigare. Där kostar den bara 118,21 euro, motsvarande cirka 1 315 kronor.

Enligt Yle påverkas matpriserna av flera faktorer, bland annat skatter, löner, transportkostnader och konkurrensen mellan butikerna.

I Norden är konkurrensen mellan livsmedelskedjorna mindre än i delar av Centraleuropa. I Tyskland pressar lågpriskedjor som Aldi, Netto, Penny, Norma och Lidl priserna genom hård konkurrens.

I Sverige märks konkurrensen i stället ofta genom olika erbjudanden.

Därför är maten dyr

Även Nordens geografiska läge påverkar priserna uppger Lidls inköpschef Tommi Lehmussaari.

– Finland ligger långt från produktionscentrumen i Central- och Sydeuropa, vilket innebär betydligt längre transportvägar, som dessutom kräver sjötransporter, säger han till Yle.

– Detta gör transporterna dyrare och mer komplicerade än på rutter där man kan köra direkt genom det europeiska fastlandet, säger han.

Även svenska konsumenters preferenser spelar roll. I Finland är efterfrågan på inhemskt kött stark, vilket påverkar butikernas sortiment och inköp.

Enligt Yles genomgång kan kött från länder med lägre produktionskostnader vara billigare.

Läs också: Gör precis som Hitler – stor ilska i USA

Foto: Ryoji-Iwata

Text: Redaktionen