På åtta år har Taxi Stockholm tappat cirka 3 miljoner resor.

Det är framför allt taxibolagen Bolt och Uber som tagit marknadsandelar från andra bolag i Sverige. 

Appbolagens enkla bokningssystem och billiga priser lockar över kunderna.

Samtidigt växer kritiken mot Bolt och Uber.

En granskning från Expressen visar att bolagens taxiförare lever ett mycket hårt liv i Sverige.

Många förare kommer från länder som Pakistan, Iran, Irak och Afghanistan. Enligt de nuvarande arbetstillståndsreglerna måste de tjäna 80 procent av en svensk medianlön för att få stanna i landet.

Det motsvarar 28 480 kronor i månaden i dag. 

För att komma upp i summan tvingas taxiförarna ofta jobba 12 timmar per dag. 350 till 400 timmar i månaden är inte ovanligt, enligt Expressens granskning.

Samtidigt tjänar Uber och Bolt miljarder. Ubers rörelseresultat för 2023 landade på 44 miljarder kronor.

Bolag riskerar att slås ut

Nu har Svenska Taxiförbundet fått nog av Bolts och Ubers verksamhet.

Lennart Kalderén, ordförande Svenska Taxiförbundet, uppmanar Sveriges politiker att vidta åtgärder för att göra taximarknaden rättvis och hållbar.

Alla aktörer måste följa samma spelregler, betonar Kalderén.

– Plattformsbolag, vars affärsmodell leder till att de kan undvika skatt och moms, skapa tveksamma anställningsvillkor där socialt ansvar sätts på undantag, undergräver marknaden för seriösa bolag som riskerar slås ut, säger han.

”Agera innan det är för sent!”

Enligt Kalderén är det inte för sent att vända utvecklingen.

– Vi vill rikta en tydlig uppmaning till ansvariga politiker på den nationella nivån: Verktygen finns i lagstiftningen. Myndigheter som Skatteverket, Polisen, Transportstyrelsen och Arbetsmiljöverket har möjlighet att agera. Men det behövs politisk handlingskraft för att sända de rätta signalerna och öka myndighetskontrollen för att främja en socialt hållbar taxinäring, säger han och tillägger:

– Då kan vi också säkerställa att det finns förutsättningar för regioner och kommuner att kunna handla upp samhällsviktiga resor som skolskjuts, färdtjänst och sjukresor av seriösa företag. Agera nu – innan det är för sent!

Foto: B. Waldemar

Text: Redaktionen

Kritiken gäller den svenska bostadsmarknaden som skiljer sig på flera sätt från den finska.

Riktningen för den svenska politiken kring bostäderna har sina rötter i 1930-talets folkhemsbygge, och det är hög tid att en ny linje tas ut.

Den analysen gör en rådgivare inom penningpolitik och forskning vid den finska riksbanken, Finlands bank, som inriktat sig mot just bostadsmarknaden.

– I Sverige har man universalismen som en bärande bostadspolitisk idé, medan man i Finland haft en mer selektiv och marknadsorienterad syn på bostadspolitiken. På sätt och vis kan man säga att bostadsmarknaden i Finland är mer en marknad än vad den är i Sverige, säger rådgivaren Essi Eerola, till DN.

”Fungerar sällan”

Finland och Sverige har många likheter, men också många skillnader när det kommer till politiken kring bostäderna.

I grannlandet Finland har bostadspolitiken varit inriktad på att lösa bostäder till de i samhället som har störst behov av stöd.

I Sverige har man oftast satsat på storskaliga samhällsdrivna program som riktar sig till alla, menar Essi Eerola.

– Universalismen som idé är vacker men den fungerar sällan så som man tänkt sig, säger hon.

LÄS OCKSÅ: Ica-butik går i konkurs

Byggföretagens behov

Branschorganisationen Byggföretagen anser också att Sverige behöver se över sin bostadspolitik för att kunna möta framtidens behov.

– Inom tio år blir vi 11 miljoner invånare. Befolkningstillväxten skapar goda möjligheter för ökad sysselsättning och förbättrad skattekraft, uppger organisationen Byggföretagen.

– Trots det stora behovet av bostäder tappar byggandet fart. För att kunna upprätthålla en hög och jämn byggtakt krävs bostadspolitiska reformer.

Förslag från branschen

Från branschorganisationens sida vill man se flera ändringar framöver, vilka finns mer utförligt beskrivna på Byggföretagens hemsida.

- Förtydligat förbud mot kommunala särkrav
- Transparent marktilldelning
- Översyn av kreditrestriktioner och undantag för förstagångsköpare
- Subventionerat bosparande
- Hyrköp som ny upplåtelseform
- Förändrad fastighetsavgift
- Sänkt reavinstbeskattning
- Friare hyressättning
- Tillfälligt omställningsstöd
- Sociala bostadskontrakt

Källa: Byggföretagen

LÄS OCKSÅ: Meddelande dyker upp i mejlkorgen - radera det direkt

Foto: Försvarsministeriet Finland

Text: Redaktionen