På åtta år har Taxi Stockholm tappat cirka 3 miljoner resor.

Det är framför allt taxibolagen Bolt och Uber som tagit marknadsandelar från andra bolag i Sverige. 

Appbolagens enkla bokningssystem och billiga priser lockar över kunderna.

Samtidigt växer kritiken mot Bolt och Uber.

En granskning från Expressen visar att bolagens taxiförare lever ett mycket hårt liv i Sverige.

Många förare kommer från länder som Pakistan, Iran, Irak och Afghanistan. Enligt de nuvarande arbetstillståndsreglerna måste de tjäna 80 procent av en svensk medianlön för att få stanna i landet.

Det motsvarar 28 480 kronor i månaden i dag. 

För att komma upp i summan tvingas taxiförarna ofta jobba 12 timmar per dag. 350 till 400 timmar i månaden är inte ovanligt, enligt Expressens granskning.

Samtidigt tjänar Uber och Bolt miljarder. Ubers rörelseresultat för 2023 landade på 44 miljarder kronor.

Bolag riskerar att slås ut

Nu har Svenska Taxiförbundet fått nog av Bolts och Ubers verksamhet.

Lennart Kalderén, ordförande Svenska Taxiförbundet, uppmanar Sveriges politiker att vidta åtgärder för att göra taximarknaden rättvis och hållbar.

Alla aktörer måste följa samma spelregler, betonar Kalderén.

– Plattformsbolag, vars affärsmodell leder till att de kan undvika skatt och moms, skapa tveksamma anställningsvillkor där socialt ansvar sätts på undantag, undergräver marknaden för seriösa bolag som riskerar slås ut, säger han.

”Agera innan det är för sent!”

Enligt Kalderén är det inte för sent att vända utvecklingen.

– Vi vill rikta en tydlig uppmaning till ansvariga politiker på den nationella nivån: Verktygen finns i lagstiftningen. Myndigheter som Skatteverket, Polisen, Transportstyrelsen och Arbetsmiljöverket har möjlighet att agera. Men det behövs politisk handlingskraft för att sända de rätta signalerna och öka myndighetskontrollen för att främja en socialt hållbar taxinäring, säger han och tillägger:

– Då kan vi också säkerställa att det finns förutsättningar för regioner och kommuner att kunna handla upp samhällsviktiga resor som skolskjuts, färdtjänst och sjukresor av seriösa företag. Agera nu – innan det är för sent!

Foto: B. Waldemar

Text: Redaktionen

Ryssland fortsätter att attackera Ukraina, mitt under de pågående fredsförhandlingarna.

I synnerhet siktar Moskva in sig på att förstöra ukrainsk infrastruktur, vilket leder till svåra och långa strömavbrott.

– De här attackerna har intensifierats de senaste veckorna. När temperaturen nu börjar falla riskerar det här att bli den värsta vintern sedan 2022, säger Sveriges biståndsminister Benjamin Dousa (M) till GP.

"Tror många svenskar förstår"

Det är på grund av de eskalerande ryska attackerna som vinterpaketet tagits fram. När de nya 1,1 miljarderna ska skänkas har regeringen valt att fördela om bistånd som tidigare varit avsett för bland annat afrikanska länder.

Nu går en del av pengarna till Ukraina istället. Enligt Benjamin Dousa beror det på två saker: dels solidariteten med Ukraina, dels det svenska nationella säkerhetsintresset i att hålla Ukraina på benen.

Ministern upplever att svenska folket har förståelse för omfördelningen.

– Jag tror också att många svenskar förstår att vår statsbudget inte är oändlig. Ska vi inte behöva höja skatter för att finansiera Ukrainastödet så behöver vi ta från andra områden i biståndsbudgeten.

LÄS MER: Kängan till Europa – “Har inget att säga till om”

600 miljoner till nytt initiativ

Sedan Ryssland inledde sin fullskaliga invasion av Ukraina i februari 2022 har Sverige bidragit med motsvarande cirka 108 miljarder kronor för att på olika sätt stötta Ukraina.

I november meddelade regeringen att Sverige avsätter 600 miljoner kronor till det amerikanska initiativet Prioritised Ukraine Requirement List.

– Bidraget stärker Ukrainas luftförsvarsförmåga och försvar mot Ryssland. Ryssland utgör ett hot mot Europa och Sverige kommer fortsatt agera med andra via finansiella, militära och humanitära medel för att stödja Ukraina och skydda Europa, säger försvarsminister Pål Jonson (M) i ett uttalande.

LÄS MER: Nato: ”Vi kanske kommer bli mer aggressiva”

Foto: Niklas Forsström/Regeringskansliet

Text: Redaktionen