RASERI MOT TAXIBOLAG: ”Agera innan det är för sent”

2024 12 20

Taxibranschen är hårt pressad i Sverige.

På åtta år har Taxi Stockholm tappat cirka 3 miljoner resor.

Det är framför allt taxibolagen Bolt och Uber som tagit marknadsandelar från andra bolag i Sverige. 

Appbolagens enkla bokningssystem och billiga priser lockar över kunderna.

Samtidigt växer kritiken mot Bolt och Uber.

En granskning från Expressen visar att bolagens taxiförare lever ett mycket hårt liv i Sverige.

Många förare kommer från länder som Pakistan, Iran, Irak och Afghanistan. Enligt de nuvarande arbetstillståndsreglerna måste de tjäna 80 procent av en svensk medianlön för att få stanna i landet.

Det motsvarar 28 480 kronor i månaden i dag. 

För att komma upp i summan tvingas taxiförarna ofta jobba 12 timmar per dag. 350 till 400 timmar i månaden är inte ovanligt, enligt Expressens granskning.

Samtidigt tjänar Uber och Bolt miljarder. Ubers rörelseresultat för 2023 landade på 44 miljarder kronor.

Bolag riskerar att slås ut

Nu har Svenska Taxiförbundet fått nog av Bolts och Ubers verksamhet.

Lennart Kalderén, ordförande Svenska Taxiförbundet, uppmanar Sveriges politiker att vidta åtgärder för att göra taximarknaden rättvis och hållbar.

Alla aktörer måste följa samma spelregler, betonar Kalderén.

– Plattformsbolag, vars affärsmodell leder till att de kan undvika skatt och moms, skapa tveksamma anställningsvillkor där socialt ansvar sätts på undantag, undergräver marknaden för seriösa bolag som riskerar slås ut, säger han.

”Agera innan det är för sent!”

Enligt Kalderén är det inte för sent att vända utvecklingen.

– Vi vill rikta en tydlig uppmaning till ansvariga politiker på den nationella nivån: Verktygen finns i lagstiftningen. Myndigheter som Skatteverket, Polisen, Transportstyrelsen och Arbetsmiljöverket har möjlighet att agera. Men det behövs politisk handlingskraft för att sända de rätta signalerna och öka myndighetskontrollen för att främja en socialt hållbar taxinäring, säger han och tillägger:

– Då kan vi också säkerställa att det finns förutsättningar för regioner och kommuner att kunna handla upp samhällsviktiga resor som skolskjuts, färdtjänst och sjukresor av seriösa företag. Agera nu – innan det är för sent!

Foto: B. Waldemar

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Putin viker sig – dramatiskt besked om kriget

2026 05 08

Kreml har bestämt sig för att överge sina maximalistiska krav för kriget i Ukraina.

Putinregimen har börjat utarbeta en plan för hur ett fredsavtal ska kunna presenteras som en ”seger” för Ryssland, rapporterar oberoende Moscow Times med hänvisning till det granskande journalistnätverket Dossier Center.

– Detta innebär en uppsättning propagandapunkter som syftar till att förklara ett undertecknande av ett fredsavtal, trots de enorma förlusterna och bristen på betydande framgångar efter över fyra års strider, uppger tidningen.

”Veta när man ska sluta”

De nya uppgifterna tyder på att kriget kan ta slut i närtid.

Källor inom Kreml uppger för Dossier Center att Vladimir Putins biträdande stabschef Sergej Kirijenko har informerats om det svåra läget vid fronten och de allvarliga problemen i den ryska ekonomin.

I presentation med temat ”man måste veta när man ska sluta” informerades Kirijenko om det dystra läget och vilka enorma åtgärder som krävs för att fortsätta kriget.

– En fortsatt ”särskild militär operation” skulle kräva en allmän mobilisering och en fullständig övergång till krigsekonomi. Det riskerar att leda till utarmning av resurser, högre skatter, nedgång i näringslivet, fler drönarattacker och en förvärrad demografisk kris, rapporterar Moscow Times.

LÄS MER: UPPGIFTER: Putin beordrar mord i EU

Ger upp krigsmål

I den plan som Kreml utarbetar väntas Ryssland överge målet att avsätta den ukrainska regeringen och erövra Kyiv. Den ryska regimen uppges också vara beredd att acceptera att delar av de annekterade regionerna Zaporizjzja och Kherson förblir ukrainska.

– Själva den militära operationen och dödandet av ukrainska soldater föreslås presenteras som en "avnazifiering", medan idén om att erövra huvudstaden ska framställas som något som aldrig ha varit en del av Kremls verkliga planer, skriver Moscow Times.

LÄS OCKSÅ: Ryssland tvingas ställa in

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Industrijätte i konkurs – fabriken slår igen

2026 05 08

Krisen för den europeiska batteriindustrin fördjupas.

När Northvolts fabrik i Skellefteå invigdes 2021 var det ett av de starkaste försöken att minska Europas beroende av kinesiska batterier.

Det talades i liknande termer när den norska tillverkaren Morrow Batteries med pompa och ståt invigde sin fabrik i Arendal med statsminister Jonas Gahr Støre tre år senare.

Men nu följer “Norges Northvolt” sin svenska kollegas dystra öde. På onsdagen står det klart att Morrow ansöker om konkurs och produktionen stoppas.

– Utvecklingen på den globala batterimarknaden, i kombination med de kapitalkrav som är förknippade med en tidig industrialiseringsfas, har gjort denna resa betydligt mer utmanande än väntat, säger Ann Christin Andersen, styrelseordförande för Morrow Batteries ASA, i ett uttalande.

Upprepar sig

Från ett svenskt perspektiv framstår Morrows konkurs på flera vis som ett déjà vu. När Northvolt kastade in handduken förra året var det till följd av mycket lägre produktion än väntat, kunder som lämnade och därmed en oundvikligt sinande kassa.

Historien tycks nu upprepa sig i Norge.

– Det här är väldigt sorgligt för Morrow, men jag är varken förvånad eller chockad, säger Inger Brokka de Ruiter, tillförordnad borgmästare i Arendals kommun, till Dagbladet. 

– Det har varit naturligt att tänka på den som ett möjligt utfall med tanke på hur situationen har utvecklats på senare tid, tillägger hon.

LÄS MER: Kraftig prisökning väntar hushållen – redan imorgon

Skulle skapa 10 000 jobb

En annan likhet mellan Northvolt och Morrow var att båda skulle skapa mängder med arbetstillfällen. På Northvolt handlade det om flera tusen, och i Norge var förhoppningarna ännu större – uppemot 10 000 nya jobb skulle skapas tack vare Morrow Batteriers.

När konkursen var ett faktum var det norska industribolaget inte ens nära.

– Vi insåg tidigt att när Morrow inte blev den gigafabrik den var tänkt att bli, att vi var tvungna att anpassa oss till det och att vi som kommun aldrig kan lita på staten när vi tar oss an industrianläggningar för deras räkning. 

En mer konkurrensutsatt global batterimarknad, överutbud, och ökade kapitalkostnader är några av skälen som drev Morrow till konkurs.

LÄS MER: Många får upp samma notis på Facebook – “klicka inte“

Foto: Morrow Batteries

Text: Redaktionen