Regeringen går fram med nytt förbud: “Helt i strid med svenska värderingar”

2025 04 22

Regeringspartierna och Sverigedemokraterna är överens.

Nu ska flera omtalade övergrepp kriminaliseras genom en ny lag.

Det meddelar de fyra Tidöpartierna på tisdagen.

Bland annat ska det uttryckligen bli olagligt med så kallade oskuldskontroller. 

– Den här sortens övergrepp förekommer i Sverige, men det händer också att flickor och kvinnor som bor i Sverige genomgår oskuldskontroller och oskuldsingrepp i utlandet, framhåller justitieminister Gunnar Strömmer (M) i en debattartikel i Aftonbladet tillsammans med representanter från L, SD och KD.

Enligt Tidöpartierna finns det sannolikt dessutom ett stort mörkertal. 

– Det handlar om djupt integritetskränkande kontroller av flickors och kvinnors sexualitet, ofta under hård press från omgivningen. Det här står helt i strid med de grundläggande värderingar som vi har i Sverige, understryker politikerna.

Ska kunna dömas även vid samtycke

Förutom oskuldskontroller ska även det som kallas för oskuldsintyg och oskuldsingrepp omfattas av de nya lagarna.

Genom att kriminalisera sådana här grova övergrepp stärker vi på ett mycket konkret sätt skyddet för den personliga integriteten för de flickor och kvinnor som lever i en hederskontext, skriver Gunnar Strömmer.

Enligt förslaget ska den som utför en oskuldskontroll eller ett oskuldsingrepp kunna dömas till fängelse i högst ett år. Böter eller fängelse i högst sex månader ska gälla för den som utfärdar ett oskuldsintyg.

En person ska kunna dömas för brottet även om det finns samtycke från flickan eller kvinnan.

Utretts i flera år

Frågan om oskuldskontroller har varit på tapeten i flera år.

Redan 2021 påkallade den dåvarande S-regeringen problemet. Ett drygt år senare tillsatte den nuvarande regeringen en statlig utredning om att göra oskuldskontroller och oskuldsintyg olagligt.

– Den här typen av kontroller av flickors och kvinnors sexualitet är oaccept­abla. Det är därför angeläget att kunna ingripa mot personer som utför oskulds­kontroller, oskulds­intyg och oskulds­operationer, sade Gunnar Strömmer när utredningen tillsattes.

Den nya lagen föreslås träda i kraft den 1 december 2025.

LÄS MER:

Kräver ökat stöd – för ekonomiskt utsatta: “Inte bara för mat”

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen


4 sep 2026

UPPGIFTER: Planerar avsluta Ukrainakriget

2026 09 04

USA kraftsamlar för att avsluta kriget i Ukraina.

Inför presidentvalet 2024 lovade Donald Trump att han skulle få ett slut på kriget, som nu är inne på sitt femte år.

Hittills har försöken inte gett resultat och sedan USA gick in i strider med Iran har frågan hamnat i skymundan.

Nu händer det dock saker.

För första gången sedan Trump inledde sin andra mandatperiod skickar han USA:s specialsändebud Steve Witkoff samt samt sin svärson Jared Kushner till Kyiv i helgen, erfar Axios.

Redan idag uppges Witkoff och Kushner dessutom resa till Moskva för att personligen träffa och samtala med Rysslands diktator Vladimir Putin.

Syfte: få slut på kriget

Det stora syftet med resan är att få till samtal om ett slut på kriget, uppger amerikanska tjänstemän till Axios.

Besöket av Trumps sändebud kommer tio dagar efter att CIA-chefen John Ratcliffe träffade cheferna för den ryska underrättelse- och säkerhetstjänsten i Moskva, konstaterar den amerikanska nyhetssajten och tillägger:

– Ratcliffe försökte ta reda på om de ryska underrättelsecheferna kunde övertala Putin att fortsätta diplomatiskt med målet att avsluta kriget.

Läs mer: USA skyller på Ukraina – deras fel

Ukrainsk oro

Från ukrainskt håll möts resan med viss fruktan att den kan komma att ställas in, enligt källor till Kyiv Independent. Anledningen är att det befaras att Witkoff kan ge efter för alternativa planer på grund av att han “börjar bli rädd”.

Ryssarna vill inte att de ska komma hit till Kyiv, och Witkoff är alltid lyhörd för den ryska inställningen. De får höra att det är farligt, säger en uppgiftslämnare till tidningen.

Enligt Kyiv Independent kan logistiska hinder stoppa sändebuden från att resa till Kyiv med flyg, och en källa uppger att Witkoff inte är bekväm med att resa till huvudstaden med tåg.

Läs mer: Moskvas nya vapen totalförstört

Foto: President of Russia Office resp President of Ukraine Office

Text: Redaktionen


4 sep 2026

Fyll tanken idag – chansen snart över

2026 09 04

Bensin- och dieselpriset har höjts vid flera tillfällen den senaste veckan.

Den senaste höjningen kom igår, torsdag, och innebar att bensinpriset därmed uppgick till 17,89 kronor litern och dieselpriset till 21,84 kronor per liter, enligt Circle K:s listpriser.

Nu bryts trenden.

Inför helgen sänks dieselpriset med 15 öre litern hos de stora kedjorna, och på flera håll har även bensinpriset sänkts med 40 öre litern, enligt bilsajten Carup.

Och det är kanske nu du ska passa på att tanka bilen full. För trots sänkningen på fredagen lär det knappast fortsätta i den riktningen, menar Christian Kopfer, råvaruanalytiker på Arctic Capital.

Han syftar på kraftigt höjda priser på naturgas och olja som driver upp även de svenska drivmedelspriserna till följd av kriget mellan USA och Iran.

– Vi ska förvänta oss att drivmedelspriser fortsätter upp om inte situationen förbättras, vi ska förvänta oss att elpriser blir betydligt högre nu i vinter än vad de var förra vintern, säger Christian Kopfer till SVT.

Dubbelsmäll

Enligt experterna står svenska hushåll därmed inför en dubbelsmäll inför hösten och vintern. 

Redan i augusti flaggade SEB:s råvaruanalytiker Bjarne Schieldrop att det framöver kommer att bli betydligt dyrare att tanka bilen. Han pekade främst ut att Hormuzsundet fortsatt håller stängt som den främsta anledningen.

Petroleumprodukter (och fossilgas) är det stora problemet. Vintern kan bli dyr för konsumenterna, skriver Schieldrop i ett marknadsbrev, enligt Di. 

Andra läser: 870 kronor extra i månaden – svenska hushåll uppmanas

"Kört fast militärt"

Priset för brentolja ligger idag på cirka 94 dollar per fat, en liten minskning från igår men fortsatt på väg mot 100 dollar fatet.

De senaste dagarna har USA och Iran intensifierat attackerna mot varandra.

Militärt sett har vi väldigt tydligt kört fast. Det råder ingen tvekan om det, säger Pat Harrigan, republikansk kongressledamot från North Carolina, enligt Bloomberg.

Andra läser: Två nya skattesatsningar från regeringen

Foto: Circle K

Text: Redaktionen