Regeringen nappar på nytt Centerförslag

2022 02 01

– Vi behöver modernisera reseavdraget, säger finansminister Mikael Damberg (S).

Hans uttalande i SR ikväll kommer efter att Centerpartiet under dagen presenterat ett nytt åtgärdspaket för en grön omställning med stora satsningar på både landsbygden och transportsektorn.

Satsar på hela landet

– Klimatet är en av vår tids stora ödesfrågor och därför måste vi satsa mer på den gröna omställningen. Då måste det bli billigare att vara klimatsmart, oavsett var i landet man bor, säger Centerpartiets partiledare Annie Lööf i ett pressmeddelande.

Reseavdraget

Centerpartiet lägger i åtgärdspaket fram ett förslag på hur man kan reformera reseavdraget så att det gör mer nytta för människor på landsbygden, ett förslag som välkomnades av regeringen.

– För oss är det viktigt att man kan bo och leva i hela landet. Vi behöver modernisera reseavdraget, säger finansminister Mikael Damberg (S) till SR.

Vill inte jaga bilisterna

– Det är utsläppen som ska jagas, inte bilisterna. Sverige är ett avlångt land, därför måste vi kunna underlätta för barnfamiljer och andra som behöver bilen i sin vardag, och göra det möjligt att oftare kunna välja klimatvänliga alternativ, säger Annie Lööf.

Sänkta skatter

– När bränslepriserna nu stiger kraftigt drabbas de som är beroende av sin bil för att få vardagen att gå ihop allra mest, i stor utsträckning människor och företag på landsbygden, säger hon.

Klimatmålen

Om Sverige ska nå klimatmålen måste utsläppen minskas med 70 procent till 2030.

– Då är reduktionsplikten ett väldigt viktigt verktyg, därför måste vi se till att beskatta just de skadliga fossila utsläppen och inte användningen av förnybart, säger Rickard Nordin, klimat- och energipolitisk talesperson (C).

Biodrivmedel

Centerpartiet vill också öka produktionen av av biodrivmedel i Sverige, stoppa skattehöjningen på rena biodrivmedel, samt fördubbla dieselnedsättningen för jordbrukare.

– Fokus måste ligga på att sänka utsläppen och fasa ut fossila bränslen, samtidigt som vi ser till att landsbygden inte bär hela kostnaden för omställningen, säger Daniel Bäckström som är Centerns landsbygdspolitiska talesperson.

Samtliga åtgärder

Förslag 1

Sänk skatten på förnybara drivmedel inom reduktionsplikten: 2,7 miljarder kronor 2022

Förslag 2

Stoppa skattehöjningen på rena biodrivmedel

Förslag 3

Reformera reseavdraget med ökat landsbygdsfokus: 3,3 miljarder kronor

Förslag 4

Ökad biodrivmedelsproduktion i Sverige: 600 miljoner kronor

Förslag 5

Fördubblad dieselnedsättning för jordbruket: 800 miljoner kronor

Foto: Ninni Andersson, Regeringskansliet resp. Annie Lööf FB

Text: Redaktionen

SEB uppmanar svenska hushåll – gäller kontanter

2026 01 18

SEB rådger svenskar kring kontanter.

Sverige går mot ett kontantfritt samhälle.

Även om många tycker att det viktigt att ha sedlar och mynt hemma, särskilt för att kunna klara sig under en kris när digitala betalningar inte fungerar, finns det andra lösningar, menar SEB.

Kontanter försvinner från vardagen

Svenskar använder allt mindre kontanter.

Kort och mobila betalningar som Swish dominerar nästan alla transaktioner, och sedlar och mynt utgör nu mindre än en procent av BNP.

Idag har bara 23 % av svenska hushåll de 2 000 kronor som Myndigheten för civilt försvar rekommenderar, och hälften har inga kontanter alls.

SEB poängterar att kontanter inte är helt nödvändiga för vardagsbetalningar.

Förra året nådde Riksbanken och flera aktörer en överenskommelse om att kortbetalningar för livsnödvändiga varor ska fungera offline vid kris senast 1 juli i år.

– Vill man säkra möjligheten till ett fungerande betalningssystem i kristider känns den typen av lösningar som mer effektiva, säger Johan.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Ett alternativ, inte ett krav

Kontanter kan fungera om digitala system slås ut, men det är inget som SEB rekommenderar att hushåll ska förlita sig på.

Exempel från den första veckan efter Rysslands invasion av Ukraina visar att sedlar kan användas i extrema situationer, men digitala lösningar kan ofta hantera samma problem.

– Även om det inte finns någon anledning att betvivla centralbankschefens lovord av kontanter under krigets första dagar så är min minnesbild att det som verkligen gjorde skillnad för Ukraina den gången var kryptovalutor. De användes både för att snabbt kunna skicka pengar och donationer till Ukraina så att landet snabbt kunde köpa krigsmaterial och andra förnödenheter, säger Johan Javeus, seniorekonom på SEB.

Ny kontantlag förändrar lite

Regeringen har föreslagit en ny lag som gör det obligatoriskt för livsmedelsbutiker och apotek att ta emot kontanter i bemannade kassor, med målet att säkerställa att konsumenter kan välja hur de vill betala.

Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

– För att kontanter ska vara ett fungerande betalningsmedel måste det vara möjligt att betala med kontanter, framför allt för de varor och tjänster som är av den mest grundläggande behovsnaturen, uppger regeringen.

SEB konstaterar att det inte räcker att bara lagstifta om butikernas skyldighet.

– Att enbart kräva att butiker tar emot kontanter gör ingen skillnad om människor inte har pengar hemma, säger Johan Javeus.

LÄS MER: Nordeas glädjebesked till svenska hushåll: ”Bättre än ni tror”

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen

Akut brist över hela Ryssland – ”värsta på 60 år”

2026 01 18

Ryssland brottas med sin allvarligaste brist på personal på över 60 år.

Ryssland uppges ha det största problemet med brist på sjukvårdspersonal på flera decennier.

Detta hotar tillgången till vård – särskilt i områden ockuperade under kriget, rapporterar RBC Ukraine.

Rekordlåg nivå av personal

Enligt uppgifter från Ukrainas Center for Countering Disinformation, CPD har antalet medelutbildad vårdpersonal i Ryssland fallit till den lägsta nivån sedan 1960 — bara 96,3 per 10 000 invånare.

– Under åratal har Kreml systematiskt offrat mänskligt kapital för att föra krig och behålla makten. Kollapsen av medicinsk personal är ett direkt resultat av detta politiska val, säger CPD i ett uttalande.

Orsakerna som pekas ut är bland annat låga löner inom vårdyrket och att staten prioriterar militär och säkerhet framför hälsovård, vilket gör yrket mindre attraktivt.

LÄS MER: Ukrainska folkets krav: Låt oss bestämma

Värre i ockuperade områden

Krisen är enligt rapporten ännu allvarligare i territorier som Ryssland tillfälligt kontrollerar i Ukraina.

Sedan invasionen började har många lokala medicinska arbetare lämnat områdena, medan ryska vårdarbetare vägrar arbeta där för låg lön och hög risk.

För invånarna i dessa områden innebär det inte bara brist på vård just nu, utan även långsiktiga konsekvenser, som försämrade kroniska tillstånd, försummade sjukdomar och högre dödlighet.

Personalbrist över hela Ryssland

Personalkrisen inom vården är ett exempel på ett bredare arbetskraftsproblem i Ryssland, där kriget intensifierat bristen på civila yrkesgrupper samtidigt som män tas ut i militärtjänst och arbetskraft omdirigeras till försvarsindustrin.

Detta betyder att sjukhus, kliniker och vårdinrättningar i hela landet har svårt att rekrytera och behålla personal, vilket i sin tur påverkar vårdkvaliteten för befolkningen som helhet.

En annan hårt drabbad sektor är byggindustrin som under de kommande åren kan stå inför en allvarlig brist på arbetskraft.

– Byggsektorn drabbas hårdast. Om några år kan den stå utan arbetskraft, uppger CPD i en tidigare rapport från 2025.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Foto: A Zarubi

Text: Redaktionen