Regeringen nappar på nytt Centerförslag

2022 02 01

– Vi behöver modernisera reseavdraget, säger finansminister Mikael Damberg (S).

Hans uttalande i SR ikväll kommer efter att Centerpartiet under dagen presenterat ett nytt åtgärdspaket för en grön omställning med stora satsningar på både landsbygden och transportsektorn.

Satsar på hela landet

– Klimatet är en av vår tids stora ödesfrågor och därför måste vi satsa mer på den gröna omställningen. Då måste det bli billigare att vara klimatsmart, oavsett var i landet man bor, säger Centerpartiets partiledare Annie Lööf i ett pressmeddelande.

Reseavdraget

Centerpartiet lägger i åtgärdspaket fram ett förslag på hur man kan reformera reseavdraget så att det gör mer nytta för människor på landsbygden, ett förslag som välkomnades av regeringen.

– För oss är det viktigt att man kan bo och leva i hela landet. Vi behöver modernisera reseavdraget, säger finansminister Mikael Damberg (S) till SR.

Vill inte jaga bilisterna

– Det är utsläppen som ska jagas, inte bilisterna. Sverige är ett avlångt land, därför måste vi kunna underlätta för barnfamiljer och andra som behöver bilen i sin vardag, och göra det möjligt att oftare kunna välja klimatvänliga alternativ, säger Annie Lööf.

Sänkta skatter

– När bränslepriserna nu stiger kraftigt drabbas de som är beroende av sin bil för att få vardagen att gå ihop allra mest, i stor utsträckning människor och företag på landsbygden, säger hon.

Klimatmålen

Om Sverige ska nå klimatmålen måste utsläppen minskas med 70 procent till 2030.

– Då är reduktionsplikten ett väldigt viktigt verktyg, därför måste vi se till att beskatta just de skadliga fossila utsläppen och inte användningen av förnybart, säger Rickard Nordin, klimat- och energipolitisk talesperson (C).

Biodrivmedel

Centerpartiet vill också öka produktionen av av biodrivmedel i Sverige, stoppa skattehöjningen på rena biodrivmedel, samt fördubbla dieselnedsättningen för jordbrukare.

– Fokus måste ligga på att sänka utsläppen och fasa ut fossila bränslen, samtidigt som vi ser till att landsbygden inte bär hela kostnaden för omställningen, säger Daniel Bäckström som är Centerns landsbygdspolitiska talesperson.

Samtliga åtgärder

Förslag 1

Sänk skatten på förnybara drivmedel inom reduktionsplikten: 2,7 miljarder kronor 2022

Förslag 2

Stoppa skattehöjningen på rena biodrivmedel

Förslag 3

Reformera reseavdraget med ökat landsbygdsfokus: 3,3 miljarder kronor

Förslag 4

Ökad biodrivmedelsproduktion i Sverige: 600 miljoner kronor

Förslag 5

Fördubblad dieselnedsättning för jordbruket: 800 miljoner kronor

Foto: Ninni Andersson, Regeringskansliet resp. Annie Lööf FB

Text: Redaktionen

17 länder går ihop mot Putin

2026 04 12

En mängd europeiska länder ska ställa Putin inför rätta.

Minst 17 europeiska länder är redo att stödja en särskild tribunal mot Ryssland.

Ett avgörande steg mot att kunna lagföra aggressionen och kriget mot Ukraina, rapporterar Kyiv Independent.

Genombrott i Europa

Planerna på en särskild tribunal för att åtala Rysslands aggression mot Ukraina har nu nått en kritisk punkt.

Minst 17 europeiska länder har signalerat sitt stöd – fler än de 16 som krävs för att processen ska gå vidare inom Europarådet.

Det innebär att frågan kan tas upp på allvar vid ministermötet i maj.

–Det är ett genombrott som förändrar dynamiken i Europa, uppger tidningen.

Belgien är ett av länderna som är nära att ansluta sig formellt.

–Vi anser att det är både en juridisk nödvändighet och en politisk skyldighet att täppa till straffriheten för aggressionsbrottet, säger landets utrikesdepartement i ett uttalande.

LÄS MER: Ryssland attackerat – 1 000 kilometer från frontlinjen

Tribunalens uppgift

Den särskilda tribunalen är tänkt att fokusera på själva beslutet att inleda krig – det som i folkrätten kallas aggressionsbrott.

Det skiljer sig från krigsbrott, som redan utreds av Internationella brottmålsdomstolen i Haag.

Bakgrunden är att den nuvarande domstolen saknar jurisdiktion över just beslutet att invadera Ukraina.

Därför behövs ett separat rättsligt organ.

Ukraina uppmanar fler

Utöver de europeiska länderna har även Costa Rica anslutit sig, vilket visar att initiativet kan få global räckvidd.

Samtidigt hoppas Ukraina på ännu bredare stöd.

–Vi räknar med en mycket bredare krets av deltagare, säger Andrij Sybiha, Ukrainas utrikesminister.

Danmark och Österrike är bland de länder som tydligt signalerat sitt stöd, även om vissa formella beslut fortfarande väntar.

Beslut i maj

Mycket tyder på att Nederländerna kan bli värdland för tribunalen, med Haag som en naturlig plats för internationell rättskipning.

Förberedelserna är redan i gång, enligt nederländska företrädare.

Moldavien, som håller i ordförandeskapet, har gjort tribunalen till sin högsta prioritet.

När Europarådets 46 medlemsländer möts i Chisinau den 14–15 maj väntas frågan ta ett stort steg framåt.

LÄS MER: Stor explosion i Ryssland

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Bensin- och dieselpriset störtdyker – här är nya prislappen

2026 04 10

Drivmedelspriserna faller kraftigt under torsdagen.

Det visar Circle K:s listpriser för företag, som är en indikator på vad privatkunder får betala vid pump.

Enligt sammanställningen sjunker bensinpriset med 90 öre till 18,59 kronor litern.

Det största prisfallet noteras för dieseln.

Under torsdagen sjunker dieselpriset med hela 2,70 kronor. Den nya prislappen blir 22,44 kronor litern.

Samtliga prislappar

Här är samtliga prisförändringar i dag. Ändringen anges inom parentes.

Priserna är rekommenderade riktpriser och gäller på bemannade stationer.

- Miles 95: 18,59 kr/l (-0,90)

- Miles 98: 19,89 kr/l (-0,90)

- Miles+ 98: 20,19 kr/l (-0,90)

- Miles Diesel 22,44 kr/l (-2,70)

- Miles+ Diesel 23,03 kr/l (-2,70)

- HVO100 30,59 kr/l (-2,85)

- Fordonsgas 30,19 kr/kg (+0,51)*

- E85 16,29 kr/l (-0,70)

Källa: Circle K

*Ändringsdatum 11 mars

Beskedet som avgör allt

Prissänkningarna äger rum dagar efter att USA och Iran enats om en vapenvila. Eldupphöret i Mellanöstern har fått oljepriset att sjunka, vilket leder till lägre drivmedelspriser i Sverige.

Samtidigt är läget i Mellanöstern mycket osäkert.

Huruvida Iran kommer tillåta fri passage genom Hormuzsundet är fortfarande oklart.

Jes Asmussen, chefekonom på danska SJF Bank, beskriver faktorn som avgörande för den ekonomiska utvecklingen.

– Vi kan prata hur mycket som helst om vapenvila, men tills vi ser fler fartyg segla genom Hormuzsundet kan vi inte se något slut på den här energikrisen, säger han till TV2.

LÄS MER: BESKED: Här sänks bensinen först

Sundet inte öppet

Innan kriget passerade cirka 60 fartyg Hormuzsundet dagligen. I dag är siffran nere på omkring tre fartyg per dag.

– Det finns ingenting som tyder på att det har öppnats. Absolut inte, säger Jes Asmussen till kanalen och varnar för att oljepriset kan stiga igen:

– De värsta farhågorna skingrades med tillkännagivandet av vapenvilan, men innan vi ser olja flöda genom sundet skulle jag inte utesluta att oljepriset kan stiga till över 100 dollar igen.

LÄS OCKSÅ: Oväntad förändring på bostadsmarknaden

Foto: Circle K

Text: Redaktionen