REGERINGEN OCH SD: Då bör man återvända till sitt hemland

2023 10 26

Regeringen och SD vill att fler personer frivilligt ska lämna Sverige.

På en pressträff meddelar Tidöpartierna att man tillsatt en utredning som ska titta på hur återvandringen kan öka bland personer som levt i Sverige under en längre tid.

Tidöpartierna vill öka incitamenten för en speciell grupp i samhället – personer som inte har integrerats i det svenska samhället,

Enligt regeringen och SD kan det handla om personer som hamnat utanför på grund av försörjning, språk och andra kulturella faktorer.

– Det finns många personer som lever i ett utanförskap och som vill integreras i det svenska samhället, de ska få den hjälp som behövs. Samtidigt finns det personer som bor i Sverige och som inte har kommit in i det svenska samhället.

– För dem kan återvandring vara ett bra alternativ och en möjlighet att skapa sig en bättre tillvaro. Det är viktigt att de också erbjuds ett bra stöd, säger migrationsminister Maria Malmer Stenergard (M).

Har funnits länge

Sverige har sedan 1984 erbjudit stöd till personer som vill återvandra till sina hemländer.

Enligt nuvarande regelverk kan personer som vill återvandra beviljas ett stöd på max 40 000 kronor per familj.

Nu vill regeringen och SD öka incitamenten.

– En särskild utredare ska se över hur återvandring kraftigt kan stimuleras och öka när det gäller personer som är bosatta i Sverige med anknytning till ett annat land och som vill återvandra, framhåller man i ett uttalande.

Flera förslag

Regeringen och SD har gett utredaren i uppdrag att:

kartlägga insatser för att stimulera återvandring i Sverige och i jämförbara länder, däribland Danmark, för att inventera vilka lagstiftningsåtgärder, stödinsatser eller andra åtgärder som visat sig leda till konkreta resultat över tid,
utifrån en samhällsekonomisk analys och integrationsaspekter identifiera vilka omständigheter som ska ligga till grund för att komma i fråga för stöd till återvandring,
ta fram förslag på vilka nivåer av ekonomiska incitament och stöd som är samhällsekonomiskt försvarbara för att skapa incitament för personer att återvandra,
analysera hur svenska myndigheter bättre kan bistå den som kan komma i fråga för återvandring med praktiska förberedelser och samordning i anknytningslandet inför återvandringen, och
lämna nödvändiga författningsförslag.

Uppdraget ska redovisas senast den 1 augusti 2024.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Skattefritt från och med i år – nästan alla är eniga

2026 06 05

En av regeringens mer omtalade reformer får tummen upp från väljarna.

Sju av tio är positiva till skattefritt sparande i ett investeringssparkonto, så kallat ISK.

Det visar en färsk undersökning som tagits fram av Länsförsäkringar, där svenskarna ger ett tydligt stöd till regeringens beslut att från och med i år tillåta skattefritt sparande på ISK upp till 300 000 kronor.

– Det här är en reform som träffar både rätt och brett. Den gör det lättare för hushåll att bygga buffert, bostadssparande och större ekonomisk frihet, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom, i en kommentar.

Hela kontantinsatsen

Enligt bankens undersökning är 67 procent av svenskarna positivt inställda till reformen.

Blott 15 procent är emot och 18 procent är osäkra.

Siffrorna är likartade när hushållen får frågan vilken effekt reformen har för den egna privatekonomin: 67 procent anser att det ger en bra effekt. Enbart 6 procent anser att effekten är dålig.

– Det starka stödet visar att skattefriheten på ISK inte uppfattas som en smal reform för hushåll med stora kapital, säger Stefan Westerberg och fortsätter:

– För många handlar de första 300 000 kronorna om något väldigt konkret: bufferten som gör att en oväntad utgift inte blir ett lån, kontantinsatsen till första bostaden eller frihetskapitalet som gör att man kan byta jobb, hjälpa barnen, starta företag eller skapa trygghet inför pensionen. Det är därför reformen träffar rätt.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Ikea – folk skriver upp sig på väntelistor

Inte bara symboliskt

Faktorer som gör att reformen får ett så högt stöd bedöms bland annat vara att sparande blivit en viktigare fråga för många, särskilt efter flera år av hög inflation.

Länsförsäkringar pekar även ut gruppen som ska köpa sin första bostad. För dem skulle den skattebefriade summan kunna räcka till en hel kontantinsats.

– I en svårtillgänglig hyresmarknad och en dyr ägd marknad är det egna sparandet ofta biljetten in. Då är 300 000 kronor inte ett symboliskt belopp, utan kan motsvara hela kontantinsatsen till en första bostad. Det gör den skattefria nivån direkt relevant för unga vuxna och andra som försöker ta sig in på bostadsmarknaden, säger Stefan Westerberg.

LÄS MER: UPPGIFTER: Bland EU:s dyraste – Sverige riskerar ekonomisk baksmälla

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Avgift införs – när du tar ut kontanter

2026 06 06

Hos vissa bankomater i Sverige kommer en avgift att införas under sommaren.

Kontantfrågan är alltjämt het i Sverige.

Det är många som uttrycker sitt stöd för att stärka kontanternas roll i samhället.

Men bankomatföretaget Kontanten, som har 450 uttagsautomater runt om i landet, menar att ingen vill ta ansvar.

Framöver kommer en avgift att införas för att ta ut kontanter från Kontantens uttagsautomater.

Inför avgift

Avgiften debiteras per uttag och baseras på uttagsbeloppet.

Detta kommer att gälla från och med i sommar:

100–200 kr: 15 kr

300–1 000 kr: 20 kr

1 100–2 000 kr: 25 kr

Det framgår emellertid inte något exakt datum för när avgifterna kommer att börja tas ut.

“Sista utväg”

I en debattartikel framhåller Kontanten att ekvationen inte längre går ihop.

– Efter långvariga försök till dialog förbereder vi nu som en sista utväg införandet av avgifter på kontantuttag i vårt nätverk av uttagsautomater, med planerad start under sommaren 2026. Detta är inte en utveckling vi önskat se, framhåller de i Aftonbladet.

Läs mer: Valuta störtdyker – har halverats i värde

“Många negativa”

Marcus Liljeblad, Kontantens country manager i Sverige, berättar att det har kommit negativa reaktioner.

Men han menar också att andra är mer förstående.

– Det är naturligtvis många kunder som är negativa till att behöva betala, så har det absolut varit, säger han till DN.

– Samtidigt har andra haft förståelse för att det kostar pengar att upprätthålla detta och att alternativet på sikt skulle riskera att bli färre uttagsautomater.

Kommer synas

Avgiften kommer alltid att visas i automaten innan uttaget genomförs.

Man kommer att få möjlighet att godkänna eller avbryta transaktionen innan uttaget slutförs.

Bankomat – som har 1 200 automater i landet – ska inte ha några planer på att börja ta ut en avgift vid uttag.

Läs mer: Chocken: Säger upp samtliga anställda

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen