Regeringen ställer krav på svenska folket: ”Om det värsta skulle inträffa”

2025 02 18

Regeringen har kallat samtliga partier till riksdagens utrikesutskott för ett möte om säkerhetsläget och Ukraina.

– Jag kommer informera riksdagens utrikesutskott om det aktuella läget, om de samtal jag för med mina utrikesministerkollegor och med företrädare för Ukraina och USA, samt om regeringens fokus att göra Ukrainas position så stark som möjligt.

Det framhåller utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) i en kommentar till SVT.

Uppmanar svenska folket

Ministern för civilt försvar, Carl-Oskar Bohlin (M), kommenterar också säkerhetsläget under tisdagen.

Han konstaterar att läget är allvarligt och uppmanar svenska folket att ta sitt ansvar.

– Omvärlden har blivit om möjligt än mer osäker, det behöver vi ta höjd för i planeringen och arbetet som vi bedriver i Sverige, säger Bohlin till TV4 Nyheterna och tillägger:

– Man tar ansvar för sin egen beredskap och för att kunna göra sig nyttig i samhället om det värsta skulle inträffa.

Sju dagar

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, har framhållit att svenska folket bör förbereda sig på ett scenario där Sverige försätts i kris eller krig.

Enligt MSB bör allmänheten vara beredd på att klara sig i sju dagar utan hjälp från samhället – till exempel om elsystemet slås ut av främmande makt.

– Du förväntas klara dig i en vecka utan samhällets hjälp vid ett strömavbrott, understryker MSB på sin hemsida.

Myndigheten har tidigare skickat ut en uppdaterad version av broschyren ”Om krisen eller kriget kommer” till samtliga hushåll i Sverige.

Den nya broschyren skiljer sig åt från tidigare versioner.

– Den har större fokus på beredskapen för krig och innehåller en översiktlig beskrivning av hur du ska agera vid höjd beredskap. Den beskriver bland annat olika skydd vid militära angrepp, vad du bör ta med vid utrymning och hur oro kan hanteras, uppger MSB.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Ukrainsk fullträff – tungt slag mot Rysslands armé

2026 02 21

Ukraina har slagit ut både flygplan och fartyg.

Ukraina har attackerat ryska flygplan, fartyg och artillerienheter på det av Ryssland ockuperade Krym.

Attackerna ska ha ägt rum under natten mot lördag.

Attacker mot fartyg och flyg

Ukraina har bland annat attackerat två ryska fartyg, rapporterar Ukrainska Pravda.

– Natten mellan den 20 och 21 februari träffades två fientliga Okhotnik (Hunter) gränspatrullfartyg från Projekt 22460 nära staden Inkerman i det tillfälligt ockuperade ukrainska Krym, uppger den ukrainska generalstaben, enligt tidningen.

Ryska flygplan ska också ha attackerats.

– Även i staden Jevpatoria träffades två B-12-flygplan på området för flygreparationsverkstaden i Jevpatoriia, enligt generalstaben.

Ukraina har även träffat ett ryskt raketsystem.

– Dessutom träffade enheter från Ukrainas försvarsmakt fiendens Tornado-S raketsystem nära bosättningen Astrakhanka i Zaporizjzja oblast, uppger den ukrainska generalstaben.

LÄS OCKSÅ: USA och Ryssland överens - kräver samma sak

Liknande attacker tidigare

Från ukrainskt håll har man släppt bilder som sägs visa attackerna.

När det gäller fartygen som attackerades så har Ukraina även tidigare riktat in sig på samma fartygsklass, rapporterar Kyiv Independent. Det skedde i december med hjälp av sjödrönare.

Det är dock oklart om drönare har använts även i den senaste attacken, enligt tidningen.

Även flygplan av samma typ som träffades i natt har tidigare attackerats, bland annat i september 2025.

Även den attacken ägde rum i det ockuperade Krym. Det handlar om sovjetiskt designade flygplan som används för ubåtsjakt. De har använts för strider i Svarta havet, enligt tidningen.

”Minska angriparens stridspotential”

Den totala omfattningen av skadorna utvärderas fortfarande, enligt Ukraina.

– De ukrainska försvarsstyrkorna fortsätter systematiskt att minska angriparens stridspotential, vilket berövar den förmågan att genomföra offensiva operationer, kommenterar generalstaben, rapporterar tidningen.

LÄS OCKSÅ: Svenska matpriser överraskar - "nu vänder det"

Foto: President of Ukraine Office resp Sociala medier

Text: Redaktionen

Expertens besked: förändringar för pensionen på gång

2026 02 21

Experter slår larm om de svenska pensionerna.

I takt med att livslängden ökar och färre svenskar är yrkesverksamma uppstår ett problem i pensionssystemet.

– Människor lever längre och får färre barn. När det blir färre yrkesverksamma och fler pensionärer uppstår problem, eftersom pensionerna finansieras av dem som arbetar, säger Johanna Wallenius, professor i nationalekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm, till Svenskt Näringsliv.

Kommer förändras

Utvecklingen kommer leda till förändringar för både arbetstagare och pensionärer.

De nya demografiska förutsättningarna skapar stora utmaningar, eftersom det är de yrkesverksamma som finansierar pensionerna.

– Människor har rättigheter baserade på vad de har betalat in, men vad de faktiskt får ut beror på hur stor ”kakan” är när de går i pension, säger Johanna Wallenius.

– Vi står inför en tydlig generationsavvägning. Unga kommer absolut att behöva betala mer för äldre människor.

LÄS OCKSÅ: Oljepriset rusar

”Pensionen blir lägre”

I takt med minskade resurser kommer fördelningen att behöva förändras.

Den slutsatsen drogs också i pensionsavgiftsutredningen, som leddes av Lisa Laun, forskare vid Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, förra året.

De ursprungliga intentionerna bakom pensionsreformen på 1990-talet var att uttagsåldern skulle följa genomsnittslivslängden.

Men verkligheten har blivit en annan.

– Uttagsåldern har i genomsnitt varit i stort sett konstant i över 20 år, trots att livslängden har ökat kraftigt. Det gör att pensionen per månad blir lägre, eftersom pensionsförmögenheten ska räcka under fler år, säger Lisa Laun till arbetsgivarorganisationen.

Kan lämna på andra sätt

Bakom det växande hotet mot pensionerna finns också andra trender.

Fler sjukskrivningar och sent inträde på arbetsmarknaden är exempel.

– Blir det svårare att ta ut ålderspension finns en risk att människor i stället lämnar arbetsmarknaden via sjuk- eller arbetslöshetsförsäkringen. Därför måste pensionssystemet ses tillsammans med andra trygghetssystem, säger Johanna Wallenius.

LÄS OCKSÅ: Åkeri går i konkurs

Foto: L. Hetteberg

Text: Redaktionen