Regeringen trotsar egen utredning – går fram med kritiserat förslag

2025 04 30

Lagen om preventiva tvångsmedel kommer att utvidgas.

Sedan oktober 2023 får polisen avlyssna personer i förebyggande syfte, även om det inte finns en konkret brottsmisstanke. 

En ny utredning har föreslagit att det också ska bli möjligt att använda hemliga tvångsmedel mot barn under 15 år som misstänks för grova brott.

Men Tidöpartierna vill gå ännu längre.

Regeringen och SD föreslår att polisen ska kunna avlyssna barn under 15 år, utan att det finns ett konkret brottsmisstanke.

Det meddelar Tidöpartierna på en pressträff.

– Det är väldigt angeläget att de här verktygen kommer på plats så snabbt som möjligt, säger justitieminister Gunnar Strömmer (M).

På frågan om det finns några risker med förslaget, svarar Strömmer:

– Vi gör det därför att det finns väldigt stora risker med att låta verkligheten rulla på som hittills.

Vidare hänvisar justitieministern till en undersökning från Brottsförebyggande rådet (Brå) om hur polisen kan bekämpa rekryteringen av unga till kriminella gäng.

– Ser man på deras policyrekommendationer så lyfts det här fram som en helt central sak. Det är förödande om polisen griper en person under 15 år och inte kan gå in i dennes mobiltelefon. Dels för möjligheten att klara upp allvarliga brott, men också för att de inte kommer åt de som ligger bakom.

– Jag vågar påstå att en viktig drivkraft hos äldre kriminella för att trycka ner brottsligheten i åldrarna är att de vet att polisen har en mycket mer begränsad verktygslåda när det gäller barn under 15 år.  

Ska kunna användas för fler brott

Regeringen går även längre än utredningen i ett annat avseende.

– Till skillnad från utredningen föreslår regeringen att fler brott ska kunna leda till att hemliga tvångsmedel används, säger socialminister Jakob Forssmed (KD).

Enligt ministern ska preventiva tvångsmedel bland annat kunna användas i utredning av följande brott:

- Mord

- Allmänfarlig ödeläggelse

- Människorov

- Mordbrand

- Grovt vapenbrott

- Grovt narkotikabrott

- Grov utpressning

Kritik från Advokatförbundet

Advokatsamfundet har kritiserat förslaget om hemlig avlyssning av barn under 15 år.

Mia Edwall Insulander, generalsekreterare för Advokatsamfundet, är i regel negativ till preventiva tvångsmedel.

–  Om det används för mycket så glider vi mot ett mer totalitärt samhälle. Det påverkar inte bara på individnivå utan även på samhällsnivå, säger hon till DN.

Vidare anser Edwall Insulander att hemlig avlyssning av barn är fel väg att gå.

– Debatten är förenklad i dag. Man tänker att man ska komma till rätta med den här problematiken bara man börjar avlyssna 14-åringar, men vad finns det för forskning som ger stöd för att det är lösningen?

Foto: Regeringskansliet 

Text: Redaktionen


UPPGIFTER: Elon Musk i ”fysisk konfrontation”

2025 05 31

Elon Musk uppges ha varit inblandad i en ”fysisk konfrontation”.

Elon Musk har fått mycket uppmärksamhet under sin turbulenta period som rådgivare åt president Donald Trump.

Nu hävdar den tidigare Trump-medarbetaren Steve Bannon att Musk har varit inblandad i en ”fysisk konfrontation”.

Uppstod fysiskt bråk

Elon Musk väckte starka känslor även inom Trumpadministrationen.

Det har tidigare rapporterats om stora, dramatiska gräl mellan Musk och USA:s finansminister Scott Bessent.

Men nu hävdar Steve Bannon att bråken var värre än vad folk har förstått.

Bannon menar att det var fysiskt bråk mellan Musk och Bessent, rapporterar Newsweek på lördagen.

Bråket handlade om Musks löfte om stora budgetnedskärningar. Bessent ska ha påpekat att Musk, som chef för Doge, hade lovat betydligt större nedskärningar än vad han sedan levererade.

Då uppstod fysiskt bråk, hävdar Bannon.

– Och det var då Elon blev fysisk. Det är ett känsligt ämne för honom, säger Bannon.

Tidigare har det rapporterats om ett aggressivt gräl, men Bannon menar att det var mycket mer än så.

– Det var inte ett gräl, det var en fysisk konfrontation. Elon knuffade i princip ner honom, säger Steve Bannon.

Fick Trump emot sig

Sammandrabbningen ska ha ägt rum när Musk och Bessent förflyttade sig från Ovala rummet till korridoren.

Efter bråket ska Musk ha fått Trump emot sig, hävdar Bannon.

– Trump ställde sig till 100 procent på Bessents sida efter sammandrabbningen, säger Steve Bannon, enligt tidningen.

Det är oklart exakt hur Steve Bannon har fått dessa uppgifter.

Klart är i alla fall att Elon Musk tycks ha skapat splittring inom Trumpadministrationen.

Nu har Musk emellertid tagit ett steg tillbaka och hoppat av rollen som ledare för effektiviseringsmyndigheten Doge.

Musk avtackades genom en uppmärksammad presskonferens på fredagskvällen.

Foto: Official White House Photo by Molly Riley

Text: Redaktionen


UPPGIFTER: Hot mot Trump misstänks vara fejkat

2025 05 31

Ett allvarligt hot mot president Trump misstänks nu vara fejkat.

USA:s president Donald Trump har utsatts för två mordförsök och får också ofta ta emot allvarliga hot.

Nyligen rapporterade USA:s departement för inrikes säkerhet om ett nytt, allvarligt hot.

Men nu misstänker man att hotet var fejk – och att syftet var att sätta dit den påstådda avsändaren.

Misstänks vara fejk

Ramon Morales Reyes, en papperslös migrant, anklagas för att ha skickat ett brev till Donald Trump där han ska ha hotat med att döda presidenten, rapporterar ABC News.

– Tack vare våra ICE-tjänstemän sitter den här illegala invandraren som hotade att mörda president Trump bakom lås och bom, kommenterade departementets chef Kristi Noem på X.

Men nu har fallet tagit en ny vändning.

Flera källor inom rättsväsendet uppger att mordhotet misstänks vara fejkat, och att Ramon Morales Reyes inte har skrivit eller skickat brevet.

Istället tror man att hotbrevet har skickats av någon som vill sätta dit Reyes och få honom deporterad.

Enligt uppgifter har Reyes fått genomgå ett handstilstest, som visar att hans handstil inte matchar den i brevet. Samtidigt finns det en konkret misstanke om vem som försökt sätta dit Reyes.

Försökte sätta dit honom

Man misstänker nu att en annan man, som sitter i fängelse misstänkt för att ha misshandlat Reyes, ligger bakom brevet.

Man tror att mannen har velat sätta dit Reyes och få honom utvisad, för att Reyes inte ska kunna vittna mot honom.

Utredningen om hotbrevet pågår fortfarande, och från officiellt håll har fallet inte kommenterats ytterligare. Men enligt källor så misstänker man alltså starkt att hotbrevet var fejk.

Fallet väcker uppmärksamhet bland annat med anledning av att amerikanska myndigheter under Trumpadministrationen har fått order om att intensifiera arbetet med att utvisa migranter som befinner sig i landet utan tillstånd.

Foto: Official White House Photo by Shealah Craighead

Text: Redaktionen