Regeringen trotsar egen utredning – går fram med kritiserat förslag

2025 04 30

Lagen om preventiva tvångsmedel kommer att utvidgas.

Sedan oktober 2023 får polisen avlyssna personer i förebyggande syfte, även om det inte finns en konkret brottsmisstanke.

En ny utredning har föreslagit att det också ska bli möjligt att använda hemliga tvångsmedel mot barn under 15 år som misstänks för grova brott.

Men Tidöpartierna vill gå ännu längre.

Regeringen och SD föreslår att polisen ska kunna avlyssna barn under 15 år, utan att det finns ett konkret brottsmisstanke.

Det meddelar Tidöpartierna på en pressträff.

– Det är väldigt angeläget att de här verktygen kommer på plats så snabbt som möjligt, säger justitieminister Gunnar Strömmer (M).

På frågan om det finns några risker med förslaget, svarar Strömmer:

– Vi gör det därför att det finns väldigt stora risker med att låta verkligheten rulla på som hittills.

Vidare hänvisar justitieministern till en undersökning från Brottsförebyggande rådet (Brå) om hur polisen kan bekämpa rekryteringen av unga till kriminella gäng.

– Ser man på deras policyrekommendationer så lyfts det här fram som en helt central sak. Det är förödande om polisen griper en person under 15 år och inte kan gå in i dennes mobiltelefon. Dels för möjligheten att klara upp allvarliga brott, men också för att de inte kommer åt de som ligger bakom.

– Jag vågar påstå att en viktig drivkraft hos äldre kriminella för att trycka ner brottsligheten i åldrarna är att de vet att polisen har en mycket mer begränsad verktygslåda när det gäller barn under 15 år.

Ska kunna användas för fler brott

Regeringen går även längre än utredningen i ett annat avseende.

– Till skillnad från utredningen föreslår regeringen att fler brott ska kunna leda till att hemliga tvångsmedel används, säger socialminister Jakob Forssmed (KD).

Enligt ministern ska preventiva tvångsmedel bland annat kunna användas i utredning av följande brott:

- Mord

- Allmänfarlig ödeläggelse

- Människorov

- Mordbrand

- Grovt vapenbrott

- Grovt narkotikabrott

- Grov utpressning

Kritik från Advokatförbundet

Advokatsamfundet har kritiserat förslaget om hemlig avlyssning av barn under 15 år.

Mia Edwall Insulander, generalsekreterare för Advokatsamfundet, är i regel negativ till preventiva tvångsmedel.

– Om det används för mycket så glider vi mot ett mer totalitärt samhälle. Det påverkar inte bara på individnivå utan även på samhällsnivå, säger hon till DN.

Vidare anser Edwall Insulander att hemlig avlyssning av barn är fel väg att gå.

– Debatten är förenklad i dag. Man tänker att man ska komma till rätta med den här problematiken bara man börjar avlyssna 14-åringar, men vad finns det för forskning som ger stöd för att det är lösningen?

Foto: Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Lägg undan pengar – storbank varnar hushållen

2026 03 20

Riksbanken valde idag att lämna styrräntan oförändrad på 1,75 procent.

Enligt myndigheten väntas räntan ligga kvar på samma nivå “under en tid framöver”.

Men.

Prognosen är mycket osäker på grund av kriget i Mellanöstern.

Och nu uppmanas hushållen att ta höjd för en högre boränta än den man ser framför sig just nu, förutsatt att läget inte lugnat ned sig innan sommaren, rapporterar Di.

– Jag kan tänka mig att det skulle kunna bli ännu högre om man får en mer betydande inflationssmäll. Då pratar vi inte bara en höjning av styrräntan, utan två, tre kanske, säger SBAB:s chefsekonom Robert Boije till tidningen.

Kan bli över tre procent

Experten vill inte nämna siffror på var räntan skulle kunna landa. En boränta på över tre procent är dock inte omöjligt. Idag ligger snitträntan på mellan 2,59-2,65 procent hos de större bankerna.

– Fortsätter konflikten under stora delar av året sitter vi i en helt annan situation. Då ligger det i tangentens riktning att det skulle kunna bli aktuellt med räntehöjningar om vi får ett bredare inflationstryck, säger Robert Boije.

ANDRA LÄSER: Här är banken med dyrast avgift

Riksbanken: "Ha beredskap"

Enligt Riksbanken finns det i Sverige “i grunden goda förutsättningar för att den ekonomiska återhämtningen ska fortsätta”.

Samtidigt flaggar man för att läget kan förändras.

– Det är viktigt att ha beredskap för att den framtida utvecklingen kan bli annorlunda. Ett möjligt scenario är att kriget får betydligt större effekter på den globala ekonomin och leder till en bredare och mer varaktig inflationsuppgång. Riksbanken skulle då behöva höja styrräntan, trots att den ekonomiska aktiviteten i det fallet blir tydligt lägre, förklarar Riksbanken och tillägger:

– Ett annat möjligt scenario är att de negativa effekterna på efterfrågan blir mer betydande samtidigt som inflationstrycket blir svagare. Riksbanken skulle då behöva sänka styrräntan för att stimulera efterfrågan och därigenom stabilisera inflationen vid målet.

ANDRA LÄSER: Larm om kyckling: matbutiker tvingas till nödåtgärd

Foto: M. Nilov

Text: Redaktionen

Massflykt hotar – ryssarna har fått nog

2026 03 20

Allt fler ryssar sätter ner foten.

Intresset för att lämna Ryssland ökar.

Detta då Moskva bland annat har inlett omfattande nedstängningar av mobilnät som tvingat invånare att återgå till analoga lösningar – en utveckling som väcker oro för att staten ska införa censur, rapporterar Kyiv post.

Internet tystnar

Mobilnät och internet i Moskva har slagits ut, vilket förändrat livet för många invånare över en natt.

Invånare i den ryska huvudstaden har i över två veckor tvingats klara sig utan stabil uppkoppling, något som påverkat allt från kommunikation till handel.

I stället för smartphones har människor återvänt till walkie-talkies, personsökare och papperskartor.

– Sedan avbrotten började har försäljningen av personsökare ökat med 73 procent, enligt Wildberries, Rysslands största återförsäljare.

Företag drabbas hårt när betalningssystem och digitala tjänster slås ut, och förlusterna uppskattas till enorma summor varje dag.

LÄS MER: Ryska specialstyrkor nära finska gränsen

Ryssar överväger flykt

Samtidigt visar data att allt fler ryssar aktivt överväger att lämna landet, visar Google Trends-data.

Detta i takt med att omfattande nedstängningar av mobilt internet och ekonomiska påfrestningar slår mot vardagslivet.

Intresset för sökningar som “lämna Ryssland” ökade kraftigt i början av 2026 och närmar sig nu nivåerna från mobiliseringen hösten 2022.

Den växande oron märks särskilt i storstäderna, där beroendet av digital infrastruktur är som störst.

Lagändringar gör det nu även möjligt för säkerhetstjänster att beordra operatörer att stänga ner mobilnät när som helst.

Myndigheterna svarar

Från officiellt håll försvaras nedstängningarna som nödvändiga åtgärder.

Enligt Kreml syftar de till att skydda landet från ukrainska drönarattacker som utnyttjar mobil- och GPS-nätverk.

– Åtgärderna kommer att fortsätta så länge det är nödvändigt för att säkerställa våra medborgares säkerhet, uppger Dmitrij Peskov, Kremls talesperson.

Men kritiker och branschexperter menar att det finns en annan agenda – att stärka statens kontroll över informationsflödet och isolera Ryssland från det globala internet.

LÄS MER: Ryssland trotsar USA – skickar jättefartyg

Foto: President of Russia Office resp K. Wright

Text: Redaktionen