Regeringen trotsar egen utredning – går fram med kritiserat förslag

2025 04 30

Lagen om preventiva tvångsmedel kommer att utvidgas.

Sedan oktober 2023 får polisen avlyssna personer i förebyggande syfte, även om det inte finns en konkret brottsmisstanke. 

En ny utredning har föreslagit att det också ska bli möjligt att använda hemliga tvångsmedel mot barn under 15 år som misstänks för grova brott.

Men Tidöpartierna vill gå ännu längre.

Regeringen och SD föreslår att polisen ska kunna avlyssna barn under 15 år, utan att det finns ett konkret brottsmisstanke.

Det meddelar Tidöpartierna på en pressträff.

– Det är väldigt angeläget att de här verktygen kommer på plats så snabbt som möjligt, säger justitieminister Gunnar Strömmer (M).

På frågan om det finns några risker med förslaget, svarar Strömmer:

– Vi gör det därför att det finns väldigt stora risker med att låta verkligheten rulla på som hittills.

Vidare hänvisar justitieministern till en undersökning från Brottsförebyggande rådet (Brå) om hur polisen kan bekämpa rekryteringen av unga till kriminella gäng.

– Ser man på deras policyrekommendationer så lyfts det här fram som en helt central sak. Det är förödande om polisen griper en person under 15 år och inte kan gå in i dennes mobiltelefon. Dels för möjligheten att klara upp allvarliga brott, men också för att de inte kommer åt de som ligger bakom.

– Jag vågar påstå att en viktig drivkraft hos äldre kriminella för att trycka ner brottsligheten i åldrarna är att de vet att polisen har en mycket mer begränsad verktygslåda när det gäller barn under 15 år.  

Ska kunna användas för fler brott

Regeringen går även längre än utredningen i ett annat avseende.

– Till skillnad från utredningen föreslår regeringen att fler brott ska kunna leda till att hemliga tvångsmedel används, säger socialminister Jakob Forssmed (KD).

Enligt ministern ska preventiva tvångsmedel bland annat kunna användas i utredning av följande brott:

- Mord

- Allmänfarlig ödeläggelse

- Människorov

- Mordbrand

- Grovt vapenbrott

- Grovt narkotikabrott

- Grov utpressning

Kritik från Advokatförbundet

Advokatsamfundet har kritiserat förslaget om hemlig avlyssning av barn under 15 år.

Mia Edwall Insulander, generalsekreterare för Advokatsamfundet, är i regel negativ till preventiva tvångsmedel.

–  Om det används för mycket så glider vi mot ett mer totalitärt samhälle. Det påverkar inte bara på individnivå utan även på samhällsnivå, säger hon till DN.

Vidare anser Edwall Insulander att hemlig avlyssning av barn är fel väg att gå.

– Debatten är förenklad i dag. Man tänker att man ska komma till rätta med den här problematiken bara man börjar avlyssna 14-åringar, men vad finns det för forskning som ger stöd för att det är lösningen?

Foto: Regeringskansliet 

Text: Redaktionen


29 november 2025

JUST NU: Svensk artist rasar mot vinster – ”Helt horribelt”

2025 11 29

En svensk schlagerartist rasar.

Nyheten att eljättar som Vattenfall och Ellevio höjer elnätsavgifterna kraftigt har väckt starka reaktioner.

Nu går en känd svensk Eurovisionvinnare till angrepp mot statliga Vattenfall.

”33,4 miljarder i vinst”

Richard Herrey är en av Sveriges mest kända schlagerstjärnor. 1984 vann han Eurovision tillsammans med sina bröder i gruppen Herreys, med låten ”Diggi-loo diggi-ley”.

Men Herrey är också politiskt engagerad och har varit riksdagsledamot för Moderaterna.

Schlagerstjärnan är en av många som reagerar starkt på uppgiften om höjd elnätsavgift.

– Statliga Vattenfall gör 33,4 miljarder i vinst men höjer elnätsavgifterna med hela 14 procent, skriver Richard Herrey på X.

Han tycker att höjningen är hemsk.

– Det låter faktiskt helt horribelt. Det är heller inte första gången höjningarna legat långt över inflationen på senaste tio åren, noterar den tidigare schlagerstjärnan i inlägget.

LÄS OCKSÅ: "Trumps största brott hittills" - världen i gungning

”Kanske tar ut lite för mycket”

Richard Herrey menar att höjningen får vanliga människor att reagera. Den upplevs som väldigt provocerande, särskilt med tanke på den vinst som Vattenfall gör.

– Jag tycker det sticker enormt i ögonen på vanliga människor att det blir sådana enorma vinster och att man höjer avgifterna på det sättet man gör, säger han till Expressen.

Även Energimarknadsinspektionen och flera ministrar har reagerat på höjningen.

– När dessutom då tillsynsmyndigheten går ut och säger att de kanske tar ut lite för mycket. Det får inte vara så, säger Richard Herrey till tidningen.

Busch och Svantesson har reagerat

Igår rapporterades det också att energiminister Ebba Busch (KD) kallar upp elnätsbolagen efter den kritiserade chockhöjningen.

Även finansminister Elisabeth Svantesson (M) har reagerat på höjningen.

– Vid årsskiftet höjer elnätbolagen avgifterna kraftigt för många svenskar. Det är kostnader som är omöjliga att välja bort eller påverka genom sin konsumtion, skriver Svantesson på X.

– Prisregleringen på elnätsmarknaden är utformad för att företagen ska ha råd att göra de investeringar som behövs i elnäten, men Energimarknadsinspektionen säger att bolagen tar ut högre avgifter än vad som är motiverat och mycket pekar på att en orimligt stor del av prishöjningarna går till vinster, tillägger finansministern.

– Det är inte rättvist mot svenska konsumenter, menar Elisabeth Svantesson i inlägget.

LÄS OCKSÅ: Ica-butik i konkurs

Foto: Bogomil Mihaylov

Text: Redaktionen


29nov2025

UPPGIFTER: Ukraina skickar vapen till Europa

2025 11 29

Ukraina är på väg att leverera vapen till Europa.

Länder i EU och Nato gör en stor insats för att stödja Ukrainas försvarskrig mot Ryssland.

Samtidigt kommer uppgifter om att Ukraina nu öppnar kontor i Europa – för att exportera vapen.

Kan verka motsägelsefullt

Kriget i Ukraina pågår för fullt, och samtidigt har den ukrainska försvarsindustrin nått en ny produktionsnivå.

Volodymyr Zelenskyj har tidigare öppnat upp för ukrainsk vapenexport, och nu är man på väg att gå från ord till handling, rapporterar Kyiv Post.

De första försäljningskontoren planeras att öppna i Berlin och Köpenhamn.

Det kan tyckas motsägelsefullt eftersom Ukraina är beroende av vapenexport från väst för att stå emot Ryssland – men det finns en förklaring.

– Flera vapenkategorier är fortfarande i allvarlig brist – artillerigranater, styrsystem, flygmissiler, reservdelar till flygplan och flygplanen själva. Dessa förmågor kan för närvarande inte ersättas inhemskt, rapporterar tidningen.

Samtidigt tillverkar Ukraina så många drönare att man både kan möta sina egna behov och exportera till utlandet.

LÄS OCKSÅ: "Vad i helvete händer?!" - fullständigt kaos i rysk region

Vill stärka EU

Vissa typer av vapen och krigsmaterial producerar man alltså till den grad att man kan exportera, vilket ses som en ny möjlighet för det krigsdrabbade landet.

– Den ukrainska industrin producerar till exempel tillräckligt många FPV-drönare, och dess kapacitet överträffar verkligen frontens behov. Men med vissa specifika typer av drönare, som interceptor-drönare, har vi fortfarande ett produktionsunderskott, säger Hryhoriy Shverk, grundare av drönarföretaget General Cherry, enligt tidningen.

Ukraina kan redan bygga runt 4 miljoner drönare per år, enligt Bloomberg. Många drönartillverkare arbetar dessutom fortfarande under sin kapacitet.

Att leverera till EU ses också som ett sätt att stärka de europeiska ländernas försvar, eftersom dessa är allierade till Ukraina och också hotas av Ryssland.

LÄS OCKSÅ: "Trumps största brott hittills" - världen i gungning

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen