Regeringen trotsar egen utredning – går fram med kritiserat förslag

2025 04 30

Lagen om preventiva tvångsmedel kommer att utvidgas.

Sedan oktober 2023 får polisen avlyssna personer i förebyggande syfte, även om det inte finns en konkret brottsmisstanke. 

En ny utredning har föreslagit att det också ska bli möjligt att använda hemliga tvångsmedel mot barn under 15 år som misstänks för grova brott.

Men Tidöpartierna vill gå ännu längre.

Regeringen och SD föreslår att polisen ska kunna avlyssna barn under 15 år, utan att det finns ett konkret brottsmisstanke.

Det meddelar Tidöpartierna på en pressträff.

– Det är väldigt angeläget att de här verktygen kommer på plats så snabbt som möjligt, säger justitieminister Gunnar Strömmer (M).

På frågan om det finns några risker med förslaget, svarar Strömmer:

– Vi gör det därför att det finns väldigt stora risker med att låta verkligheten rulla på som hittills.

Vidare hänvisar justitieministern till en undersökning från Brottsförebyggande rådet (Brå) om hur polisen kan bekämpa rekryteringen av unga till kriminella gäng.

– Ser man på deras policyrekommendationer så lyfts det här fram som en helt central sak. Det är förödande om polisen griper en person under 15 år och inte kan gå in i dennes mobiltelefon. Dels för möjligheten att klara upp allvarliga brott, men också för att de inte kommer åt de som ligger bakom.

– Jag vågar påstå att en viktig drivkraft hos äldre kriminella för att trycka ner brottsligheten i åldrarna är att de vet att polisen har en mycket mer begränsad verktygslåda när det gäller barn under 15 år.  

Ska kunna användas för fler brott

Regeringen går även längre än utredningen i ett annat avseende.

– Till skillnad från utredningen föreslår regeringen att fler brott ska kunna leda till att hemliga tvångsmedel används, säger socialminister Jakob Forssmed (KD).

Enligt ministern ska preventiva tvångsmedel bland annat kunna användas i utredning av följande brott:

- Mord

- Allmänfarlig ödeläggelse

- Människorov

- Mordbrand

- Grovt vapenbrott

- Grovt narkotikabrott

- Grov utpressning

Kritik från Advokatförbundet

Advokatsamfundet har kritiserat förslaget om hemlig avlyssning av barn under 15 år.

Mia Edwall Insulander, generalsekreterare för Advokatsamfundet, är i regel negativ till preventiva tvångsmedel.

–  Om det används för mycket så glider vi mot ett mer totalitärt samhälle. Det påverkar inte bara på individnivå utan även på samhällsnivå, säger hon till DN.

Vidare anser Edwall Insulander att hemlig avlyssning av barn är fel väg att gå.

– Debatten är förenklad i dag. Man tänker att man ska komma till rätta med den här problematiken bara man börjar avlyssna 14-åringar, men vad finns det för forskning som ger stöd för att det är lösningen?

Foto: Regeringskansliet 

Text: Redaktionen


”3 700 kronor varje månad” – glädjebesked för alla hushåll

2025 12 03

Svenska hushåll går mot ljusare ekonomiska tider.

Det fastslår Länsförsäkringar i en färsk analys av den ekonomiska utvecklingen.

Nästa år väntas alla hushåll få mer i plånboken, enligt prognosen. 

Störst ekonomisk förbättring får barnfamiljer, som kan räkna med cirka 3 700 kronor mer i plånboken varje månad.

– Vi går mot bättre tider 2026 vilket öppnar upp för både ökad konsumtion och sparande. Alla kommer få mer i plånboken, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom.

– Barnfamiljerna seglar upp som de stora vinnarna. En typisk tvåbarnsfamilj får ett rejält privatekonomiskt lyft med mer pengar i plånboken. Det gör att man kan unna sig lite extra i vardagen men också lägga undan pengar till sparande som rustar familjens ekonomiska trygghet, fortsätter Westerberg.

Stora skillnader

Länsförsäkringars prognos bygger på flera faktorer. Finanspolitiska stimulanser som sänkt skatt på arbetsinkomster, högre reallöneökningar och lägre bolåneräntor  ligger bakom ökningen.

Hur stor månadsökningen blir varierar mellan olika grupper. Höginkomsttagare kan räkna med cirka 2 700 kronor mer i plånboken varje månad, medan låginkomsttagare och pensionärer får ett tillskott på omkring 600 kronor per månad.

– Sänkta skatter spelar en avgörande roll för hushållens återhämtning, och tillsammans med reallöneökningar hjälper de till att återställa många hushålls köpkraft från de senaste årens inflationssmällar. Samtidigt är det tydligt att de finanspolitiska stimulanserna gynnar vissa grupper mer och att plånbokseffekterna kommer bli mer begränsade för låginkomsttagare och pensionärer, säger Stefan Westerberg. 

LÄS MER: ”Erbjuder falska lån” – Finansinspektionen varnar för 38 aktörer

FAKTA: Plånbokseffekter 2026

Barnfamiljen (två vuxna och barn)

+3650 kr

Höginkomsttagaren

+2721 kr

Låginkomsttagaren

+620 kr

Pensionären

+623 kr

Källa: Länsförsäkringar

LÄS OCKSÅ: UPPMANINGEN: Så mycket kontanter måste du ha hemma 

Foto: hl56

Text: Redaktionen


03dec25

JUST NU: Tiotusentals svenskar kan få pengar tillbaka

2025 12 03

Konsumentombudsmannen (KO) ha fattat ett mycket ovanligt beslut.

För första gången på 10 år har KO lämnat in en grupptalan till Allmänna reklamationsnämnd.

Grupptalan omfattar 50 000 svenska konsumenter som tecknat leasingavtal med Den Norske Bank, DNB.

KO kräver att konsumenterna ska få pengar tillbaka, eftersom de har betalat för mycket.

Bakgrunden är att leasingavtalen har marknadsförts som ett ”tryggt alternativ” med en fast månadskostnad. Sedan kom räntehöjningarna och det visade sig att den fasta månadskostnaden inte alls var fast.

”Rätt att få tillbaka”

DNB har använt ett prisjusteringsvillkor i avtalet för att öka priset i takt med att räntorna steg, vilket kom som en chock för kunderna. Konsumenter som ville bryta avtalet fick beskedet att det skulle kosta 40 procent av resterande obetalda leasingmånader.

– Patent- och marknadsdomstolen har slagit fast att prisjusteringsvillkoret är oskäligt. KO menar, med stöd av bland annat EU-domstolens praxis, att villkoret även är ogiltigt och att konsumenterna därför har rätt att få tillbaka det de betalat för mycket, framhåller KO.

LÄS MER: Bakslag för hushållen – bank flaggar för räntehöjning

”Miljardbelopp”

Enligt KO har banken överdebiterat konsumenterna med miljardbelopp.

– Priset är den viktigaste uppgiften när ett avtal ingås. I DNB:s fall har konsumenten, enligt domstolen, ”inte ens kunnat uppskatta hur månadsavgiften kan komma att förändras”. Konsumenterna har med andra ord inte haft en aning om vad det kostade att hyra bilen av DNB, säger Pär Magnusson, processråd vid KO.

– Eftersom villkoret är ogiltigt och DNB inte frivilligt återbetalat den förhöjda hyran vänder sig KO nu till ARN med krav på återbetalning, tillägger han.

LÄS OCKSÅ: Lyxbilar har slocknat över hela Ryssland 

Foto: Windows

Text: Redaktionen