Regeringen trotsar egen utredning – går fram med kritiserat förslag

2025 04 30

Sedan oktober 2023 får polisen avlyssna personer i förebyggande syfte, även om det inte finns en konkret brottsmisstanke. 

En ny utredning har föreslagit att det också ska bli möjligt att använda hemliga tvångsmedel mot barn under 15 år som misstänks för grova brott.

Men Tidöpartierna vill gå ännu längre.

Regeringen och SD föreslår att polisen ska kunna avlyssna barn under 15 år, utan att det finns ett konkret brottsmisstanke.

Det meddelar Tidöpartierna på en pressträff.

– Det är väldigt angeläget att de här verktygen kommer på plats så snabbt som möjligt, säger justitieminister Gunnar Strömmer (M).

På frågan om det finns några risker med förslaget, svarar Strömmer:

– Vi gör det därför att det finns väldigt stora risker med att låta verkligheten rulla på som hittills.

Vidare hänvisar justitieministern till en undersökning från Brottsförebyggande rådet (Brå) om hur polisen kan bekämpa rekryteringen av unga till kriminella gäng.

– Ser man på deras policyrekommendationer så lyfts det här fram som en helt central sak. Det är förödande om polisen griper en person under 15 år och inte kan gå in i dennes mobiltelefon. Dels för möjligheten att klara upp allvarliga brott, men också för att de inte kommer åt de som ligger bakom.

– Jag vågar påstå att en viktig drivkraft hos äldre kriminella för att trycka ner brottsligheten i åldrarna är att de vet att polisen har en mycket mer begränsad verktygslåda när det gäller barn under 15 år.  

Ska kunna användas för fler brott

Regeringen går även längre än utredningen i ett annat avseende.

– Till skillnad från utredningen föreslår regeringen att fler brott ska kunna leda till att hemliga tvångsmedel används, säger socialminister Jakob Forssmed (KD).

Enligt ministern ska preventiva tvångsmedel bland annat kunna användas i utredning av följande brott:

- Mord

- Allmänfarlig ödeläggelse

- Människorov

- Mordbrand

- Grovt vapenbrott

- Grovt narkotikabrott

- Grov utpressning

Kritik från Advokatförbundet

Advokatsamfundet har kritiserat förslaget om hemlig avlyssning av barn under 15 år.

Mia Edwall Insulander, generalsekreterare för Advokatsamfundet, är i regel negativ till preventiva tvångsmedel.

–  Om det används för mycket så glider vi mot ett mer totalitärt samhälle. Det påverkar inte bara på individnivå utan även på samhällsnivå, säger hon till DN.

Vidare anser Edwall Insulander att hemlig avlyssning av barn är fel väg att gå.

– Debatten är förenklad i dag. Man tänker att man ska komma till rätta med den här problematiken bara man börjar avlyssna 14-åringar, men vad finns det för forskning som ger stöd för att det är lösningen?

Foto: Regeringskansliet 

Text: Redaktionen

Över 1 miljon svenskar kan få stöd – ny lag från 1 juli

2026 06 01

I Sverige är det många som vårdar en närstående.

– Drygt 1,3 miljoner personer i vuxen ålder – nästan var femte svensk – vårdar, hjälper eller stödjer regelbundet en närstående som är långvarigt fysiskt eller psykiskt sjuk, är äldre eller har en funktionsnedsättning, uppger Nationellt kompetenscentrum anhöriga.

Ny lag

Den 1 juli skärps socialtjänstlagen, rapporterar Senioren.

Även om många kommuner redan idag på olika sätt erbjuder stöd till de som vårdar en anhörig, så blir det nu krav att kommuner ska erbjuda en stödkontakt.

Det ska göra stödet mer individanpassat och personligt. Kontakten ska kunna ge planeringsstöd och vägledning gällande omvårdnaden.

LÄS OCKSÅ: Riksdagsparti kräver: Sänk skatten för de rika

Omsorgskontakt ska finnas

I samband med lagändringen tillkommer också ett nytt krav som kommer alla som bor i särskilt boende för äldre till dels.

Då ska en fast omsorgskontakt erbjudas, uppger tidningen.

Inom hemtjänsten har ett sådant krav funnits sedan tidigare, men från och med den 1 juli gäller det således även på särskilt boende.

På samma sätt som med stödkontakten ska omsorgskontakten kunna ge enskild vägledning och samordning kring insatser och omsorg.

Över 80 000

Över 80 000 personer i Sverige bor på särskilt boende för äldre, enligt en kartläggning från Kunskapsstyrning hälso- och sjukvård.

Det är vanligt att de boende har flera allvarliga kroniska sjukdomar eller en kognitiv eller fysisk funktionsnedsättning.

– Den kommunala vården omfattar allt fler äldre med sammansatta, komplexa vårdbehov och idag har närmare 90 procent av äldre personer som bor på särskilt boende för äldre behov av hälso- och sjukvård, uppger aktörerna bakom arbetet, som drivs i ett samarbete mellan Sveriges regioner, myndigheter, professionen och patientföreningar.

– Utvecklingen går mot att alltmer avancerade hälso- och sjukvårdsinsatser utförs där, vilket ställer krav på tillgänglighet till vård, personalresurser och kompetens men även mer samordnade insatser från flera utförare.

LÄS MER: Livsmedel rusar i popularitet – trefaldig ökning

Foto: V. Gariev

Text: Redaktionen