Regeringen vill ändra i Sveriges skolundervisning

2022 12 22

Redan 2021 presenterade Skolverket en ny timplan för fördelningen av skolornas undervisning.

Nu kommer regeringen med ett nytt förslag baserat på Skolverkets redovisning.

Planen är att elevens val ska tas bort från schemat och ersättas med samhälls-och naturorienterade ämnen, rapporterar DN.

– Det här gör att det blir mindre stress på eleverna och mer tid för lärarna att undervisa i väldigt viktiga ämnen, säger skolminister Lotta Edholm (L).

Behöver mer tid

En utredning från Skolverket pekar på att samhällsorienterande och naturorienterande ämnen inte får tillräckligt med tid i Sveriges skolor.

Genom att ta bort elevens val från planeringen öppnas det upp för mer tid som kan ägnas åt dessa ämnen, men även åt praktiska ämnen som musik och bild.

– I de här ämnena är det väldigt mycket stoff som ska läras in på väldigt kort tid. Till exempel i ämnet historia har ett problem varit att man inte har hunnit med andra världskriget trots att man är framme i maj, säger Lotta Edholm.

Får välja

Elevens val innebär att Sveriges skolelever får möjligheten att själva välja vad de vill lära sig under en begränsad tid.

Den garanterade undervisningstiden för elevens val i grundskolan är totalt 177 timmar.

– Inom elevens val har eleverna möjlighet att själva välja ett eller flera ämnen att fördjupa och bredda sina kunskaper i. Eleverna ska få välja mellan ett allsidigt urval av ämnen, uppger Skolverket.

Det är viktigast

Med samhällsorienterande ämnen menas undervisning av kunskaper inom statskunskap, geografi, historia och religion.

I en undersökning från 2021 tog Skolverket reda på vilket ämne som behöriga SO-lärare bedömer vara viktigast för eleverna att lära sig.

– Lärare i samhällskunskap på högstadiet är i stor utsträckning eniga om vad som är mest och minst viktigt när det gäller undervisningsinnehåll. Av undersökningens sex utvalda huvudområden hamnar statskunskap högst upp och kulturgeografi längst ner.

Då kan det röstas om

Förslaget går nu ut på remiss innan det kan röstas om i riksdagen.

Förändringarna kan bli aktuella först inför höstterminen 2024.

Foto: Element 5 Digital

Text: Redaktionen

Historisk vändning – glädjebesked för regeringen

2026 07 03

När nuvarande styre tillträdde efter valet 2022 var en av huvudfrågorna den eskalerande kriminaliteten med skjutningar och sprängningar.

Utvecklingen behövde vändas, framhöll regeringen.

Nu kommer rapporter om historiskt låga nivåer när det gäller skjutningar.

Under det första halvåret av 2026 är antalet skjutningar i Sverige det lägsta sedan statistiken började föras 2017, meddelar Polismyndigheten.

– Det är mycket positivt med den nedåtgående trenden där betydligt färre dödas eller skadas i skjutvapenvåld, säger Hanna Paradis, tillförordnad chef för polisens nationella driftcenter, i ett uttalande.

Stora förändringar

Under årets första sex månader har 39 skjutningar inträffat i Sverige.

Förra året låg siffran på 86 skjutningar.

Antalet detonationer under 2026 är hittills 68, att jämföra med 108 under de första sex månaderna föregående år.

Minskningen kommer efter att polisen vässat sina arbetsmetoder de senaste åren.

– Genom det arbetet har vi kunnat gripa och lagföra hundratals individer och reducerat de mest våldsdrivande kriminella nätverken som idag är försvagade jämfört med tidigare. Med det sagt saktar vi inte ner. Vi vet att konfliktläget fortsatt är högt, säger Hanna Paradis.

LÄS MER: Ryska armén verkställer krisplan

Prioriterad satsning

Redan i våras kom rapporterar om att trenden hade vänt.

Och statsminister Ulf Kristersson (M) utlovade fortsatta satsningar, om sittande regeringen får fortsatt förtroende efter valet i höst, rapporterade Aftonbladet.

– Nu tycker jag att det är rimligt att säga att vi skulle kunna utrota den grova gängkriminaliteten på ytterligare fyra år. Fortsätter vi på samma sätt skulle vi kunna bli av med problemet, sade han till tidningen.

Bara 25 procent kvar

Enligt statsministern är de historiskt låga nivåerna är framgång för regeringens politik.

Justitieminister Gunnar Strömmer (M) har varit inne på samma spår.

– Vi har fått ner det 75 procent, det betyder att 25 procent kvar och vi tror vi kan komma väldigt långt med de återstående procenten under en mandatperiod till, sade han till tidningen.

LÄS MER: 35 000 nya företag – stark vändning i Sverige

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen