Regeringen vill ändra i Sveriges skolundervisning

2022 12 22

Redan 2021 presenterade Skolverket en ny timplan för fördelningen av skolornas undervisning.

Nu kommer regeringen med ett nytt förslag baserat på Skolverkets redovisning.

Planen är att elevens val ska tas bort från schemat och ersättas med samhälls-och naturorienterade ämnen, rapporterar DN.

– Det här gör att det blir mindre stress på eleverna och mer tid för lärarna att undervisa i väldigt viktiga ämnen, säger skolminister Lotta Edholm (L).

Behöver mer tid

En utredning från Skolverket pekar på att samhällsorienterande och naturorienterande ämnen inte får tillräckligt med tid i Sveriges skolor.

Genom att ta bort elevens val från planeringen öppnas det upp för mer tid som kan ägnas åt dessa ämnen, men även åt praktiska ämnen som musik och bild.

– I de här ämnena är det väldigt mycket stoff som ska läras in på väldigt kort tid. Till exempel i ämnet historia har ett problem varit att man inte har hunnit med andra världskriget trots att man är framme i maj, säger Lotta Edholm.

Får välja

Elevens val innebär att Sveriges skolelever får möjligheten att själva välja vad de vill lära sig under en begränsad tid.

Den garanterade undervisningstiden för elevens val i grundskolan är totalt 177 timmar.

– Inom elevens val har eleverna möjlighet att själva välja ett eller flera ämnen att fördjupa och bredda sina kunskaper i. Eleverna ska få välja mellan ett allsidigt urval av ämnen, uppger Skolverket.

Det är viktigast

Med samhällsorienterande ämnen menas undervisning av kunskaper inom statskunskap, geografi, historia och religion.

I en undersökning från 2021 tog Skolverket reda på vilket ämne som behöriga SO-lärare bedömer vara viktigast för eleverna att lära sig.

– Lärare i samhällskunskap på högstadiet är i stor utsträckning eniga om vad som är mest och minst viktigt när det gäller undervisningsinnehåll. Av undersökningens sex utvalda huvudområden hamnar statskunskap högst upp och kulturgeografi längst ner.

Då kan det röstas om

Förslaget går nu ut på remiss innan det kan röstas om i riksdagen.

Förändringarna kan bli aktuella först inför höstterminen 2024.

Foto: Element 5 Digital

Text: Redaktionen

Körkort stoppas som ID-handling

2026 07 01

Körkortet kan nämligen snart sluta gälla som legitimation i Sverige.

I stället vill regeringen införa ett nytt statligt ID-kort som ska bli den viktigaste och säkraste identitetshandlingen för svenskar i vardagen.

Nytt statligt ID-kort

Att visa körkortet i kassan, på banken eller hos Apoteket är i dag något de flesta tar för givet.

Men enligt ett nytt regeringsförslag kan den vanan snart vara på väg bort.

Justitiedepartementet jobbar på att Sverige ska införa ett nytt statligt ID-kort.

Tanken är att bara pass och det nya statliga ID-kortet ska godkännas som säkra ID-handlingar i situationer där identiteten måste kontrolleras noggrant.

– Det nya kortet ska ersätta de identitetskort som staten i dag utfärdar. Det ska också innehålla den statliga e-legitimationen. Identitetskortet kommer hålla en hög säkerhetsnivå, uppger regeringen i förslaget.

LÄS MER: Ägare av motorfordon varnas – flera anmälningar

Tappar sin roll

En viktig förändring i förslaget är att körkortet inte längre ska ses som en säker identitetshandling.

I dag används körkortet i nästan alla vardagliga situationer där man behöver identifiera sig, men regeringen menar att det inte längre håller tillräckligt hög säkerhetsnivå.

Bland annat pekas det på att körkortet gäller i tio år, samtidigt som det inte krävs att man besöker en myndighet personligen när det förnyas.

I praktiken innebär det att körkortet kan förlora sin roll som giltig legitimation i exempelvis bankärenden, postutlämning och andra kontrollerade situationer.

Större säkerhetskrav

Det nya ID-kortet ska enligt förslaget få betydligt högre säkerhetskrav än dagens system.

Kortet ska utfärdas av Polismyndigheten och innehålla både fingeravtryck och ansiktsbild lagrad i ett digitalt chip.

Kortet ska även kunna fungera som bärare av en statlig e-legitimation och kopplas till ett nytt nationellt register över pass och ID-kort.

– Förslaget syftar till att stärka identitetsförvaltningen, minska risken för identitetsmissbruk samt motverka bedrägerier och annan brottslighet som bygger på falska eller felaktiga identitetshandlingar, meddelar regeringen.

Enligt planen kan lagändringarna börja gälla den 1 september 2029.

Fram till dess väntas en övergångsperiod där svenskar gradvis behöver anpassa sig till det nya systemet.

LÄS MER: Ryska folket kokar – missnöjet större än någonsin

Foto: Transportstyrelsen

Text: Redaktionen