Regeringen vill ändra i Sveriges skolundervisning

2022 12 22

Den svenska regeringen har för avsikt att genomföra förändringar på landets skolor.

Redan 2021 presenterade Skolverket en ny timplan för fördelningen av skolornas undervisning.

Nu kommer regeringen med ett nytt förslag baserat på Skolverkets redovisning.

Planen är att elevens val ska tas bort från schemat och ersättas med samhälls-och naturorienterade ämnen, rapporterar DN.

– Det här gör att det blir mindre stress på eleverna och mer tid för lärarna att undervisa i väldigt viktiga ämnen, säger skolminister Lotta Edholm (L).

Behöver mer tid

En utredning från Skolverket pekar på att samhällsorienterande och naturorienterande ämnen inte får tillräckligt med tid i Sveriges skolor.

Genom att ta bort elevens val från planeringen öppnas det upp för mer tid som kan ägnas åt dessa ämnen, men även åt praktiska ämnen som musik och bild.

– I de här ämnena är det väldigt mycket stoff som ska läras in på väldigt kort tid. Till exempel i ämnet historia har ett problem varit att man inte har hunnit med andra världskriget trots att man är framme i maj, säger Lotta Edholm.

Får välja

Elevens val innebär att Sveriges skolelever får möjligheten att själva välja vad de vill lära sig under en begränsad tid.

Den garanterade undervisningstiden för elevens val i grundskolan är totalt 177 timmar.

Inom elevens val har eleverna möjlighet att själva välja ett eller flera ämnen att fördjupa och bredda sina kunskaper i. Eleverna ska få välja mellan ett allsidigt urval av ämnen, uppger Skolverket.

Det är viktigast

Med samhällsorienterande ämnen menas undervisning av kunskaper inom statskunskap, geografi, historia och religion.

I en undersökning från 2021 tog Skolverket reda på vilket ämne som behöriga SO-lärare bedömer vara viktigast för eleverna att lära sig.

– Lärare i samhällskunskap på högstadiet är i stor utsträckning eniga om vad som är mest och minst viktigt när det gäller undervisningsinnehåll. Av undersökningens sex utvalda huvudområden hamnar statskunskap högst upp och kulturgeografi längst ner.

Då kan det röstas om

Förslaget går nu ut på remiss innan det kan röstas om i riksdagen.

Förändringarna kan bli aktuella först inför höstterminen 2024.

Foto: Element 5 Digital

Text: Redaktionen


6 januari 2026

Trump fruktar riksrätt – ”vad i helvete pågår?”

2026 01 07

Donald Trump är orolig.

President Trumps utrikespolitiska agerande har återigen väckt uppseende de senaste dagarna, inte minst när det gäller Venezuela och Grönland.

Samtidigt uttrycker Trump oro över risken för ett inrikespolitiskt bakslag under 2026 – som kan leda till att han återigen ställs inför riksrätt.

”Vi måste vinna – annars…”

I november hålls det mellanårsval i USA – alla platser i representanthuset och en tredjedel av platserna i senaten står på spel.

Nu varnar Donald Trump sina partikamrater för vad som kommer att hända om republikanerna förlorar mellanårsvalet, rapporterar Reuters.

– Vi måste vinna mellanårsvalet, för om vi inte vinner mellanårsvalet kommer det bara att bli… jag menar, de kommer att hitta en anledning att ställa mig inför riksrätt, säger Donald Trump till republikanska politiker, enligt nyhetsbyrån.

– Jag blir ställd inför riksrätt, upprepar den amerikanska presidenten.

LÄS OCKSÅ: Vita huset hånar Kreml

”Vad i helvete pågår?!”

Trump är den enda presidenten i USA:s historia som har ställts inför riksrätt två gånger. Han friades dock i senaten båda gångerna.

Men nu fruktar han alltså att det ska hända igen om republikanerna förlorar mellanårsvalet.

Oron förstärks av dåliga opinionssiffror, och av den historiska erfarenheten att presidentens parti brukar förlora platser i mellanårsvalet.

Donald Trump uttrycker frustration över denna historik och de just nu svaga opinionssiffrorna.

– De säger att när man vinner presidentvalet förlorar man mellanårsvalet, säger Trump, enligt nyhetsbyrån.

– Jag önskar att ni kunde förklara för mig vad i helvete som pågår i det allmänna medvetandet, för vi har rätt politik, säger den amerikanska presidenten.

Riksrätt två gånger

Trump ställdes inför riksrätt 2019 på grund av anklagelser om maktmissbruk och rättshinder relaterade till Ukraina, rapporterar Axios.

2021 ställdes han återigen inför riksrätt, då anklagad för att ha hetsat till upploppet vid Kapitolium den 6 januari, alltså för exakt fem år sedan. Men han friades alltså i båda fallen.

Mellanårsvalet blir dock mycket viktigt för Trump, och presidenten har nu press på sig att ägna mer energi åt inrikespolitiken. Frågan om inflation och levnadskostnader är extra viktig för många amerikanska väljare, enligt nyhetsbyrån.

LÄS OCKSÅ: Grönländskt raseri - mot Danmark

Foto: The White House

Text: Redaktionen


USA säger ja – jättebesked för Ukraina

2026 01 06

Ukraina kräver säkerhetsgarantier från sina allierade för att kunna underteckna ett fredsavtal med Ryssland.

Europeiska länder har utryckt vilja att bistå, medan USA hittills har varit mer avvaktande.

Men nu uppges den krångliga frågan vara avgjord. 

Efter tisdagens toppmöte i Paris meddelar länderna i ”De villigas koalition” att man har enats om säkerhetsgarantier till Ukraina.

Dessutom är USA med på tåget.

– Det nya är att USA är villigt att ge sådana garantier. Huvudkomponenten är att övervaka och säkerställa att ett eventuellt fredsavtal följs, men också att brott mot avtalet kommer att engagera USA att stödja Ukraina, säger Norges statsminister Jonas Gahr Støre till Dagbladet efter mötet.

Støre beskriver beskedet som avgörande.

– Det är USA som behövs för att få trovärdiga säkerhetsgarantier på plats.

Hela listan

Enligt det norska regeringskansliet är Europa, USA och Ukraina överens om en slutdeklaration som specificerar vad som ska ingå i säkerhetsgarantierna.

Det handlar bland annat om:

- USA-ledd övervakning och verkställande av en framtida vapenvila, i samarbete med koalitionspartner

- Stöd till Ukrainas försvarsstyrkor

- En internationell säkerhetsstyrka på plats i Ukraina

- Stöd till Ukraina om Ryssland anfaller igen

- Långsiktigt militärt stöd och samarbete med Ukraina

LÄS MER: Grönländskt raseri – mot Danmark

Svensk optimism

Statsminister Ulf Kristersson (M) säger sig vara positiv efter tisdagens toppmöte. Han uppger att länderna har tagit ”ytterligare steg mot trovärdiga säkerhetsgarantier för Ukraina”.

– Med sådana finns det förutsättningar för en hållbar fred, det tycker jag är helt uppenbart, säger han till SVT.

LÄS OCKSÅ:

Mardröm för Irans ledare – nya uppgifter i dag

Rysslands “röda linje” passerad – Expert: Putin har skämt ut sig

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen