Region i blåsväder – kan få jättestraff

2023 03 15

På grund av för få vårdplatser riskerar region Norrbotten ett vite på 10 miljoner kronor.

Redan för ett år sedan hotade Inspektionen för vård och omsorg, Ivo, Region Norrbotten med vite, rapporterar Dagens Nyheter.

Regionen fick då som krav att öka sina vårdplatser till 180 stycken, samt säkerställa att 90 procent av patienterna som kom till akuten skulle få vård inom fyra timmar.

Nu har Norrbotten har valt att motsätta sig kravet på att betala den enorma vitessumman på 10 miljoner kronor.

– Vi har naturligtvis respekt för Ivo som tillsynsmyndighet, men här har de kommit med ett viteskrav som det inte finns någon grund för, säger Ulf Bergman tillförordnad regiondirektör i ett pressmeddelande.

Inte enda regionen

Region Norrbotten menar att det inte finns fastställt i någon lag, förordning eller föreskrift hur många vårdplatser som ska finnas.

Tidigare har Ivo utfäst samma anklagelser mot Region Uppsala. Regionen anklagades för att ha för få vårdplatser och fick då ett vite på 20 miljoner kronor.

I det fallet fastslog domstolen att Ivo inte kunde utfärda ett vite på grund av för få vårdplatser, eftersom det inte fanns reglerat i lagen. 

–Ivo har precis mottagit kammarrättens dom. Myndigheten kommer nu gå igenom domen. Mot den bakgrunden har Ivo i nuläget inga ytterligare kommentarer, framhöll myndigheten enligt Läkartidningen efter domen.

Måste titta närmare

Vid mottagande av domen kommenterar Mikael Köhler, hälso- och sjukvårdsdirektör för Region Uppsala att de behövde titta närmare på den, men att de kunde fastställa att domstolen hade dömt i regionen linje.

– Jag vill dock betona att vi i grund och botten fortfarande är ense med Ivo om att vi behöver få till fler vårdplatser på Akademiska sjukhuset. Tyvärr är frågan om vårdplatser mycket komplex, säger Mikael Köhler, hälso- och sjukvårdsdirektör för Region Uppsala, till Läkartidningen.

Regionen överklagar

Region Norrbotten hänvisar nu till domen gällande Region Uppsala när de nu överklagar vitet till förvaltningsdomstolen.

Ulf Bergman vill att domstolen nu ska se över regionens agerande.

– Ivo anser inte att vi hade uppnått tillräckligt antal vårdplatser i juni 2022 och utdömer vitet på basis av sin bedömning vid det datumet, säger Ulf Bergman i pressmeddelandet.

Foto: H. Jade

Text: Redaktionen


JUST NU: Glatt besked för alla som tankar bilen

2025 08 12

Svenska folket kan räkna med lägre bränslepriser till hösten.

Det förutspår Christian Kopfer, råvaruanalytiker på Handelsbanken.

Han pekar på att de mäktiga oljeländerna inom Opec – en internationell organisation bestående av tolv oljerika länder – väntas öka oljeproduktionen kraftigt i september.

Enligt experten kan det leda till lägre priser vid pump i Sverige.

– Om vi utgår från att inga stora sanktioner kommer att beläggas på de länder som köper rysk olja så kommer vi att se lägre oljepriser, eftersom utbudet kommer att öka markant hos Opecländerna i sin helhet. Det har en direkt koppling till drivmedelspriserna i Europa i allmänhet, och även i Sverige, säger Kopfer SR Ekot.

Tvärvändning väntas

Sedan 2023 har Opecländerna minskat oljeproduktionen. Detta eftersom efterfrågan minskat världen över som en följd av ökad produktion i USA.

Att hålla nere produktionen är en strategi för att hålla uppe oljepriset.

Men nu tvingas Opec agera.

USA har tagit en allt större roll på marknaden. Den ökade konkurrensen från stormakten i väst tvingar oljeländerna att återigen öka produktionen. I september kommer Opec öka produktionen med cirka en halv miljon fat olja per dag.

LÄS MER: Uppförande bland elbilsägare väcker raseri

Trump välkomnar beskedet

Donald Trump välkomnar oljekartellens nya besked.

Den amerikanske presidenten har länge tryckt på för lägre drivmedelspriser.

Enligt Trump kommer ett lägre oljepris också att påverka Rysslands förmåga att bedriva sitt anfallskrig i Ukraina. Den ryska krigskassan finansieras till stor del av landets oljeintäkter.

I ett tal vid World Economic Forum i Davos i januari uppmanade Trump Opecländerna att öka produktionen.

– Ni måste sänka oljepriset. Det kommer att avsluta kriget, sade den amerikanske presidenten.

LÄS MER: Massuppsägningar i USA

Foto: Circle K

Text: Redaktionen


JUST NU: Panik på ryskockuperade halvön – allt stängs ner

2025 08 12

Det ryska ockupationsstyret på Krymhalvön fruktar ukrainska långdistansattacker.

Nu stänger ledningen av internet på hela Krym.

Avstängningen väntas pågå under en längre tid.

Det uppger ockupationsstyret i ett inlägg på Telegram.

– Mobilt internet på Krym kommer att vara avstängt i flera timmar eller dagar, står det i inlägget.

Enligt inlägget stängs internet av på grund av oro för ukrainska drönarattacker.

– Restriktionerna är nödvändiga för att eliminera risken för attacker från fiendens obemannade luftfarkoster.

Uppmanar allmänheten

Ockupationsstyret uppmanar invånare på halvön att använda fasta stads-, kontor- och hemlinjer för att ansluta till internet.

Det är också okej att ansluta via Wi-Fi, dock inte via anonyma nätverk.

Semesterparadis för ryssar

Krym annekterades av Ryssland 2014.

Halvön har varit ett semesterparadis för ryssar ända sedan Sovjettiden.

Efter annekteringen av ön har antalet ryska sommargäster på Krym ökat.

LÄS MER: Ryska regeringen kallar till krismöte

"Putin är helt besatt"

Den ryska diktatorn Vladimir Putin har återkommande fördömt överlämningen av Krym till Ukraina, som skedde 1954 under den dåvarande Sovjetledaren Nikita Chrusjtjov.

Tillsammans med resten av Ukraina röstade Krymborna för självständighet i en folkomröstning i samma veva som Sovjetunionen splittrades. 

År 2014 tog rysk militär kontroll över halvön och annekterade den efter en folkomröstning som större delen av omvärlden förkastat som illegitim.

Enligt Jussi Lassila, forskare vid Finlands utrikespolitiska institut, är halvön stark kopplad till Putins tankar om det ryska imperiet.

– Putin är helt besatt av Krym. Ukraina är viktigt för honom, men Krym är det viktigaste av allt och dessutom ett mycket unikt område, säger han till Yle.

LÄS MER: Plötslig jätterusning i Ryssland – tack vare Trump

Arkivfoto: Sociala medier resp President of Russia Office

Text: Redaktionen