Det är en höjning med 1 500 kronor och innebär betydande skattesänkningar för cirka en miljon löntagare.

Detta eftersom prisbasbeloppet påverkar brytpunkten för statlig skatt, om inte Riksdagen beslutar annorlunda.

Den så kallade brytpunkten avgör vid vilken inkomst man ska börja betala statlig skatt. Brytpunkten räknas upp varje år baserat på inflationen.

I höstbudgeten 2023 valde regeringen att pausa den automatiska höjningen av brytpunkten för statlig inkomstskatt, vilket stoppade skattelättnader för framför allt höginkomsttagare. Beslutet frigjorde 12,3 miljarder kronor i budgeten.

I årets höstbudget väntas regeringen inte pausa höjningen av brytpunkten. Under nästa år kommer brytpunkten således motsvara en månadsinkomst på cirka 53 600 kronor, rapporterar Di.

Det innebär betydande skattesänkningar för en miljon löntagare med en månadsinkomst på 53 600 kronor eller mer.

– Skattesänkningen blir mellan 500 kronor och 600 kronor i månaden, för cirka 1 miljon löntagare som har en inkomst över brytpunkten för statlig skatt. Beräkningarna bygger på oförändrad kommunalskatt, rapporterar tidningen.

Löntagare som tjänar 30 000–40 000 kronor i månaden kan vänta sig en skattesänkning på 100 kronor i månaden. Detta som en följd av att jobbskatteavdraget stiger, uppger Di.  

Swedbank: Räkna med sänkta skatter

Svenska folket kan räkna med fler skattesänkningar de kommande åren.

Det bedömer storbanken Swedbank i sin senaste konjunkturrapport.

– Vi räknar med skattesänkningar för hushållen och mer resurser till försvaret, rättsväsendet samt välfärden. Under hösten kommer dessutom översynen av det finanspolitiska ramverket att presenteras, tillika en infrastrukturproposition och forsknings- och innovationsproposition – viktiga delar för svensk tillväxt och välfärd framöver, säger storbankens chefsekonom Mattias Persson i ett uttalande.

Foto: Axel Adolfsson Moderaterna

Text: Redaktionen

Det nya läkemedlet kan tas i tablettform och har en helt annan verkningsmekanism än de omtalade GLP-1-baserade läkemedlen, till exempel Ozempic.

Ozempic och andra populära GLP-1-baserade läkemedel påverkar hungern genom signalöverföring mellan tarmen och hjärnan, men kan ofta ge biverkningar som minskad aptit, förlust av muskelmassa och problem med mage och tarm.

Den nya substansen ger inte samma biverkningar. Enligt forskarna aktiverar läkemedlet i stället ämnesomsättningen i skelettmuskulaturen.

Slipper vanliga biverkningar

I studier har den nya substansen visat sig ha positiva effekter på blodsockerkontroll och kroppssammansättning, utan att orsaka biverkningar som ofta förekommer vid användning av Ozempic och liknande läkemedel.

– Våra resultat pekar mot en framtid där vi kan förbättra den metabola hälsan utan att förlora muskelmassa. Muskler är viktiga både vid typ 2-diabetes och obesitas, och muskelmassa är också direkt korrelerat till livslängd.

Det säger Tore Bengtsson, som är professor vid institutionen för molekylär biovetenskap vid Stockholms universitet och en av forskarna bakom studien.

”Stor betydelse”

Shane C. Wright, biträdande lektor vid institutionen för fysiologi och farmakologi på Karolinska Institutet, är en annan av forskarna bakom studien.

Han beskriver det nya läkemedlet som ett stort genombrott i behandlingen av diabetes och obesitas.

– Det här läkemedlet representerar en helt ny typ av läkemedelsbehandling. Jag tror att det här kan komma att få stor betydelse för patienter med typ 2-diabetes och obesitas. Vår substans verkar främja hälsosam viktminskning och dessutom slipper patienten ta sprutor.

FAKTA: Nya läkemedlet

- Läkemedelssubstansen bygger på en molekyl – en sorts β2-agonist som forskarna har utvecklat i ett laboratorium.

- Molekylen kan aktivera viktiga signalvägar i kroppen på ett nytt sätt, vilket ger en positiv effekt på musklerna utan att överstimulera hjärtat, vilket är ett känt problem med β2-agonister.

- Nästa steg är en större, klinisk fas II-studie som planeras av Atrogi AB, det företag som utvecklar läkemedelssubstansen. I den första studien deltog 48 friska försökspersoner och 25 personer med typ 2-diabetes.

Källa: Karolinska institutet

Foto: Magnus Pehrsson Folkhälsomyndigheten

Text: Redaktionen