REKORDDYRT: Nu höjs bensin- och dieselpriset ännu mer

2022 01 31

Priset för att tanka bilen klättrar i dag upp till nya rekordnivåer i Sverige.

De ledande bensin- och dieselkedjorna har beslutat att genomföra ytterligare en prishöjning av bränslepriserna.

Så blir nya priset

Priset är redan uppe på rekordnivåer men nu blir det ännu dyrare.

På bemannade bränslestationer sker höjningen med följande påslag:

Dieselpriset ökar med 20 öre till 21,52 kronor per liter.

Bensinpriset ökar med 15 öre till 19,04 kronor per 95-oktanig liter

Priset för en fulltank

Sammantaget innebär det att en fulltankning med 50 liter bränsle går loss på 1 076 kronor när det gäller diesel och 952 kronor när det gäller bensin.

Rusat sen sommaren

Priserna har bokstavligt talat rusat sedan sommaren och dagens priser kan till exempel jämföras med priserna den 30 augusti som såg ut så här.

Dieselpriset låg på 18,57

Bensinpriset låg på 17,29

Oljediktaturerna höjer

Bakom de kraftiga prisuppgångarna ligger flera faktorer, bland annat höjda världsmarknadspriser då oljediktaturer som Saudiarabien, Ryssland och Iran höjt priserna i takt med ökad efterfrågan.

En annan faktor är riksdagens strävan efter minskade utsläpp för att motverka växthusgaser och värna klimatet.

Ökad reduktionsplikt

Detta sker genom att miljöfarliga bränslen, så kallade fossila drivmedel som diesel och bensin ska blandas ut med förnybara drivmedel och den omställningen ger ökade kostnader. Detta kallas för reduktionsplikten.

Billigast i Sverige

Enligt bensinpriser.nu finns Sveriges billigaste drivmedelspris för 95-oktanig på följande platser:

17,39 Torsås, vid Bergkvaravägen 7

17,79 St1 Fagersta, vid Floravägen 2b

17,79 Norrköping, vid Stockholmsvägen 34

17,79 Haninge, vid Nynäsvägen 25

18,19 Gävle, vid Sätrahöjden 22

18,29 Falköping, vid Nordmannagatan 2

18,29 Kalmar, vid Funkabovägen

18,29 Falköping, vid Warodells väg 1

Land för land

När Teknikens Värld i april 2021 jämförde olika länders literpris på 95-oktanig bensin såg det ut så här för ett urval av länderna:

1,18 Sudan

2,60 Iran

4,63 Qatar

5,10 Saudiarabien

7,59 USA

9,73 Kina

10,30 Sydafrika

14,40 Storbritannien

14,92 Tyskland

15,88 Frankrike

16,18 Finland

16,44 Sverige

16,50 Italien

17,04 Danmark

17,06 Island

17,62 Nederländerna

17,98 Norge

20,24 Hong Kong

Ökar i hela världen

Prisnivåerna för bensin och diesel har inte bara ökat i Sverige utan i hela världen då världsmarknadspriserna på olja har ökat kraftigt den senaste tiden.

Brentoljan, som även kallas för crudeolja, är den typ av råolja som härstammar från Nordsjön och är eftertraktad som bensin och dieselolja och dess prisnivå har gått stadigt upp på sistone.

Idag nåddes 91,35 dollar per fat vilket är högsta nivån sedan sommaren 2014 rapporterar CNBC.

Högsta på 7 år

Den andra stora oljevarianten på marknaden, den så kallade WTI-oljan som härstammar från amerikanska mellanvästern och Mexikanska Golfen nådde i dag över 87 USA-dollar per fat.

Prisnivå för USA-oljan i dollar:

1 jan 2019 – 48,00

1 juli 2019 – 57,50

1 jan 2020 – 63,10

1 juli 2020 – 40,70

1 jan 2021 – 48,40

1 juli 2021 – 75,16

6 okt 2021 – 78,45

31 jan 2022 – 87,59

Foto: Y. Yamkasikorn

Text: Redaktionen

Klassisk dryck plockas bort – butikskedjor säger nej

2025 05 09

Sveriges kanske mest klassiska läsk är numera en utmaning att hitta i butikerna.

Detta trots ett kraftigt uppsving för intresset de senaste månaderna.

"Valt att plocka bort"

Drycken det handlar om är Cuba Cola, klassikern från 1953 som även var Sveriges första cola på läskmarknaden. Först efter lanseringen kom den amerikanska bjässen Coca-Cola till svenska butiker.

Men idag är det få som erbjuder Cuba Cola i sortimentet.

Flera butiker har plockat bort kultläsken, rapporterar Dagligvarunytt.

– Vi gör allt vi kan för att hjälpa konsumenter att hitta Cuba Cola i butik. Dock har flera dagligvarukedjor valt att plocka bort Cuba Cola ur sortimentet på grund av tidigare låg rotation för Cuba Cola, säger Annika Svensson, chef för externa relationer på Spendrups som tog över läsken 2020, till tidningen.

Hon tillägger att man på grund av ovanstående behövt skära ned på sortimentsbredden.

– Cuba Cola finns i dag inte alltid i handeln i de förpackningar som konsumenter önskar – vilket såklart är beklagligt. Får vi förbättrade listningar hos kedjorna så har vi kapaciteten att lösa det.

Vanlig missuppfattning

Trots sitt namn har Cuba Cola ingenting med landet Kuba att göra.

Syftet när läsken kom fram på 50-talet var att ge varumärket “en exotisk och internationell känsla”.

– Det kändes trist med svensk cola, trots att den alltså är svensk. Borås Cola låter till exempel lite mindre spännande än Cuba Cola, framhåller företaget om namnet.

En annan vanlig missuppfattning är att drycken skulle ha kopplingar till vänsterpolitik.

– Nej, varumärket har inga kopplingar till politik oavsett läger. Däremot sägs det att många trodde att varumärket hade vänstersympatier under 70-talet med tanke på landet Kuba och dess politik, förklarar Cuba Cola.

Hade höga ambitioner

För fem år sedan köptes Cuba Cola upp av Spendrups. Ambitionen var då att “skaka om den svenska läskmarknaden och pigga upp svenska konsumenter”.

– Cuba Cola är ett varumärke med stor potential, många känner till varumärket men få kanske vet att det var Sveriges första cola. I och med köpet av Cuba Cola vill vi varsamt förädla och utveckla denna nationalklenod till en modern klassiker, sade Anna-Stina Hallberg, då marknadschef och numera marknadsdirektör på Spendrups, i ett uttalande i samband med uppköpet 2020.

I samband med att bojkotter mot amerikanska varor fått uppmärksamhet under våren har ett nyfunnet intresse visat sig för drycken.

Läs mer här: “Explosionsartat intresse" för Cuba Cola – istället för Coca-Cola och Pepsi

Foto V. Caricatte resp S. Hamal

Text: Redaktionen

Danmark har läxat upp USA

2025 05 09

Enligt uppgifter till The Wall Street Journal avser USA att öka spionaget mot Grönland, som tillhör det danska kungariket.

Uppgifterna har väckt starka reaktioner i Danmark. Den danska underrättelsetjänsten, PET, har konstaterat att det föreligger ett ökat hot om spionage efter att artikeln publicerats.

Nu har Danmark kontaktat USA.

Det bekräftar statsminister Mette Frederiksen.

– Det här är rykten i en internationell tidning, och som ni vet har vår utrikesminister redan haft ett samtal med USA. Självklart kan man inte spionera på en allierad, säger hon enligt nyhetsbyrån Ritzau.

Danmarks utrikesminister Lars Løkke Rasmussen betonar att den danska regeringen har varit mycket tydlig i sin kommunikation.

– Det avgörande är att vi signalerat mycket tydligt till amerikanerna att kungarikets interna angelägenheter är kungarikets interna angelägenheter. Vi betraktar oss inte bara som en nära allierad till USA, vi är en nära allierad. Och därför kan vi naturligtvis inte tolerera om folk börjar spionera på varandra, säger han enligt TV2.

Utrikesministern betonar att det danska budskapet förmedlats till den tillförordnade amerikanska ambassadören i Danmark, Jennifer Hall Godfrey, och att detta budskap nu sprids vidare i Washington.

Hotbild kvarstår

USA:s president Donald Trump har vid flera tillfällen framhållit att han vill se Grönland som en del av USA. Presidenten har dessutom vägrat att utesluta användning av militärt våld för att ta kontroll över världens största ö.

– För den nationella säkerhetens skull och för friheten i hela världen anser USA att ägande och kontroll av Grönland är av största vikt, har Trump utryckt på sin sociala medieplattform Truth Social.

USA har i dag en stor militär närvaro på Grönland. År 1951 ingicks ett försvarsavtal med Danmark som gav USA en betydande roll i försvaret av territoriet, inklusive rätten att bygga och upprätthålla militärbaser.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet Official White House Photo by Shealah Craighead

Text: Redaktionen