Rekordmånga kvinnor fryser sina ägg

2024 09 01

Allt fler kvinnor väljer att frysa sina ägg för att kunna bilda familj senare, men några garantier för att det fungerar finns inte.

I det moderna samhället är det många som vill vänta länge med att bilda familj.

Därför blir det också allt vanligare att kvinnor fryser sina ägg för att förlänga sin fertilitet.

Idag finns det flera privata aktörer som erbjuder den tjänsten.

Men det är inte säkert att man kan få barn med hjälp av de frysta äggen – och kostnaden är väldigt hög, rapporterar SVT.

Rekordmånga fryser sina ägg – trots hög kostnad

Trots det är antalet kvinnor som väljer att frysa sina ägg på väg mot rekordnivåer.

2023 valde 889 kvinnor i Sverige att frysa sina ägg, vilket kan vara ett rekord, enligt preliminära siffror från Q-IVF, uppger kanalen.

Att frysa sina ägg är dock väldigt kostsamt.

Det kan vara nödvändigt att göra flera ägguttag, och ett enda sådant uttag kostar 30 000 kronor. Dessutom kostar det 3000 kronor per år att ha äggen frysta.

Ålder påverkar

Det finns dessutom ingen garanti för att kvinnan kan bli gravid med de frysta äggen.

– Sannolikheten för om det ska lyckas beror också på hur gammal man är när man fryser in äggen, men frågan är hur kostnadseffektivt det blir om man är ung när man fryser in ägg, säger Emma Frans, forskare och vetenskapsskribent, till SVT.

Trenden att frysa ned sina ägg har därför vållat en del debatt.

Aftonbladets kolumnist Irena Požar skrev exempelvis tidigare i år att ”äggbranschen skapar falsk trygghet och hål i kvinnors plånböcker”.

– Det är en falsk trygghet som kostar multum, och som rätt och slätt bara är ännu ett sätt att tjäna pengar på ojämställdhet, menar kolumnisten.

Så gammal bör kvinnan vara

Enligt Carl von Linnékliniken, som utför äggfrysning, görs en individuell bedömning av vem som kan frysa sina ägg.

Åder, medicinska förutsättningar och kvinnans så kallade äggreserv är avgörande.

Enligt kliniken bör kvinnan vara yngre än 35-37 år för att ha en god chans att äggen ska ge upphov till graviditet längre fram.

Foto: Freestocks

Text: Redaktionen


01 juni 26

”15 000 kronor per person” – ny skattesänkning

2026 06 01

Pendlare ska kunna spara upp till 15 000 kronor i månaden.

Det framgår av ett nytt vallöfte från Moderaterna.

Regeringspartiet föreslår att kollektivtrafikkort betalda av arbetsgivaren ska bli en skattefri förmån med ett tak på 15 000 kronor per person och år. 

– För en barnfamilj där båda föräldrar pendlar innebär det upp till 2 500 kronor mer i plånboken varje månad, framhåller Moderaterna i ett uttalande.

”Sjuksköterskan, snickaren och tjänstemannen”

Enligt förslaget ska arbetsgivare kunna erbjuda kollektivtrafikkort som en skattefri förmån upp till 15 000 kronor per år. 

Förmånen ska gälla periodbiljetter med en giltighetstid på minst 30 dagar för kollektivtrafik på väg, järnväg, vatten, spårväg och tunnelbana. Även resor med nationella operatörer som SJ och VR Snabbtåg omfattas av förslaget.  

Enligt Moderaterna innebär förslaget i praktiken kostnadsfria månadskort för många pendlare.

–  Den som ställer klockan och tar sig till jobbet varje dag ska känna att ansträngningen lönar sig. Med skattefria kollektivtrafikkort gör vi det billigare att pendla för hårt arbetande människor. Det gäller sjuksköterskan, snickaren och tjänstemannen lika mycket som alla andra, säger statsminister Ulf Kristersson (M).

LÄS MER: Positivt besked för svenska pensionärer 

Löftet: 5 000 kronor mer varje månad

Finansminister Elisabeth Svantesson (M) beskriver reformen som en del i Moderaternas löfte om att en vanlig familj ska få behålla 5 000 kronor mer i plånboken i månaden nästa mandatperiod.

–  Du som anstränger dig och ställer klockan varje dag för att åka till jobbet ska få behålla mer pengar i plånboken. Nu tar vi nästa steg för att fler ska få behålla mer av sin lön. Vi gör det möjligt för arbetsgivare att kunna erbjuda kollektivtrafikkort som skattefri förmån, så att fler som jobbar ska slippa skatta på busskortet. Det är rättvist, säger hon.

LÄS OCKSÅ: Livsmedel rusar i popularitet – trefaldig ökning 

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen


1 juni 2026

Sverige kan tvingas avskaffa skatt – kan vara olaglig

2026 06 01

En omtalad skatt i Sverige har blivit ett EU-ärende.

Den svenska bankskatten har tidigare fått grönt ljus av EU-kommissionen.

Nu kan skatten prövas på nytt.

EU-domstolens generaladvokat vill nämligen att kommissionen ser över möjligheten till att tvinga Sverige att avskaffa skatten, rapporterar EFN.

Finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) är inget fan av bankskatten. Men han avfärdar ett scenario där Sverige agerar i förtid och drar tillbaka den innan EU fattat sitt beslut.

– Vi har försökt hantera problemen med bankskatten, dels genom en lättnad som kommer Kommuninvest till dels för att deras verksamhet inte ska slås sönder, och sen genom att vi har en utredning som analyserar den här bankskatten. Den ska rapportera i januari nästa år och den ser vi fram emot att ta del av, säger Niklas Wykman till EFN.

S vill se skatt mot "övervinster"

Enligt finansmarknadsministern är bankskatt “mycket dåligt” och påverkar bland annat hushållens bolånekostnader negativt. 

Socialdemokraterna är av en annan uppfattning och har gått till val på att införa just en särskild skatt för bankerna. Det handlar om en tillfällig skatt mot “övervinster”.

Den tillfälliga skatten skulle gälla ett halvår till att börja med. Sen beror det på utvecklingen om man kan fortsätta med den, har partiets ekonomisk-politiska talesperson Mikael Damberg sagt till Aftonbladet.

LÄS MER: Positivt besked för svenska pensionärer

6,7 miljarder årligen

Hans Lindberg, vd för Svenska Bankföreningen, uppger att skatten inbringar drygt 6,7 miljarder kronor varje år. Han uppmanar även regeringen att slopa den.

– Nu befinner man sig i en process där skatten sannolikt förklaras olaglig. Då bör man från regeringens sida överväga att avskaffa skatten så snabbt som möjligt. Det vore ett klokt drag, säger Hans Lindberg till EFN.

LÄS MER: Riksdagsparti kräver: Sänk skatten för de rika

Foto: Olle Friman/Regeringskansliet

Text: Redaktionen