Rekordmånga kvinnor fryser sina ägg

2024 09 01

Allt fler kvinnor väljer att frysa sina ägg för att kunna bilda familj senare, men några garantier för att det fungerar finns inte.

I det moderna samhället är det många som vill vänta länge med att bilda familj.

Därför blir det också allt vanligare att kvinnor fryser sina ägg för att förlänga sin fertilitet.

Idag finns det flera privata aktörer som erbjuder den tjänsten.

Men det är inte säkert att man kan få barn med hjälp av de frysta äggen – och kostnaden är väldigt hög, rapporterar SVT.

Rekordmånga fryser sina ägg – trots hög kostnad

Trots det är antalet kvinnor som väljer att frysa sina ägg på väg mot rekordnivåer.

2023 valde 889 kvinnor i Sverige att frysa sina ägg, vilket kan vara ett rekord, enligt preliminära siffror från Q-IVF, uppger kanalen.

Att frysa sina ägg är dock väldigt kostsamt.

Det kan vara nödvändigt att göra flera ägguttag, och ett enda sådant uttag kostar 30 000 kronor. Dessutom kostar det 3000 kronor per år att ha äggen frysta.

Ålder påverkar

Det finns dessutom ingen garanti för att kvinnan kan bli gravid med de frysta äggen.

– Sannolikheten för om det ska lyckas beror också på hur gammal man är när man fryser in äggen, men frågan är hur kostnadseffektivt det blir om man är ung när man fryser in ägg, säger Emma Frans, forskare och vetenskapsskribent, till SVT.

Trenden att frysa ned sina ägg har därför vållat en del debatt.

Aftonbladets kolumnist Irena Požar skrev exempelvis tidigare i år att ”äggbranschen skapar falsk trygghet och hål i kvinnors plånböcker”.

– Det är en falsk trygghet som kostar multum, och som rätt och slätt bara är ännu ett sätt att tjäna pengar på ojämställdhet, menar kolumnisten.

Så gammal bör kvinnan vara

Enligt Carl von Linnékliniken, som utför äggfrysning, görs en individuell bedömning av vem som kan frysa sina ägg.

Åder, medicinska förutsättningar och kvinnans så kallade äggreserv är avgörande.

Enligt kliniken bör kvinnan vara yngre än 35-37 år för att ha en god chans att äggen ska ge upphov till graviditet längre fram.

Foto: Freestocks

Text: Redaktionen

Liberalerna hävdar majoritet

2026 10 12

Magdalena Andersson (S) har fått i uppdrag att sondera möjligheterna att bilda nästa regering.

På tisdag ska S-ledaren rapportera till talmannen Andreas Norlén.

– Hon ska då lämna en rapport med anledning av uppdraget att sondera förutsättningarna för att bilda en regering. Mötet äger rum på talmannens kontor, framhåller riksdagen i ett uttalande.

Ursprungligen skulle Andersson redovisa resultatet av sina sonderingar under måndagen. Men S-ledare har begärt att få skjuta upp redovisningen till tisdag, vilket talmannen har godkänt.

Statsministeromröstning runt hörnet

Efter Anderssons möte med talmannen väntas en statsministeromröstning hållas senare i veckan.

S-ledaren ser det dock som osannolikt att riksdagen kommer att släppa fram henne som statsminister vid den första omröstningen.

– Det bedömer jag som osannolikt, har hon sagt till GP.

Mohamsson hävdar majoritet

Samtidigt förbereder sig Tidöpartierna för att lägga fram en gemensam budget. Det uppger Simona Mohamsson (L) i ett inlägg på X.

Hon bedömer att en sådan budgetproposition kommer att få majoritet i riksdagen.

– Nu står en rödgrön röra mot en borgerlig budgetmajoritet. Om regeringsbildningen fortsätter att dra ut på tiden borde riksdagen få chansen att rösta om fler skattesänkningar och skolsatsningar, skriver Mohamsson och tillägger:

– Därför kommer jag och Liberalerna göra vårt för att lägga fram en gemensam budget tillsammans med Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna.

Läs mer: Ekonomisk rekordnotering i Sverige

Deadline 12 november

Torsdag den 12 november är sista dagen för att överlämna budgetpropositionen till riksdagen.

Om en ny regering tillträder innan dess kan den dock lämna sitt budgetförslag senast tre veckor efter tillträdet.

Om någon ny regering inte har tillträtt är det i stället övergångsregeringen, ledd av statsminister Ulf Kristersson (M), som ansvarar för att lägga fram budgetpropositionen.

Andra läser: Stormakt överger Putin

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Delar ut största smockan mot Moskva någonsin

2026 10 12

Donald Trump har det senaste dygnet väckt vrede både i USA och stora delar av Europa.

Bakgrunden är att den amerikanska presidenten ropat ut en påstådd energivapenvila mellan Ryssland och Ukraina och dessutom kommit överens med Moskva om ett avtal värt miljoner ton rysk diesel till USA och världsmarknaden.

Carl Bildt, tidigare stats- och utrikesminister i Sverige, kallar Trumps relation till EU och Storbritannien för en “härdsmälta”.

– Trump agerar som en allierad till Putin, skriver han på X.

Sätter in största smockan hittills

Samtidigt som Trump hävdar att världen ska börja ta emot rysk diesel slår EU näven i bordet mot Moskva.

På måndagen röstar unionens utrikesministrar igenom nästan 1600 nya restriktioner mot Rysslands militära industri, rapporterar Kyiv Independent. Det är det största enskilda tillägget till befintliga sanktioner som någonsin införts, bekräftar EU:s utrikeschef Kaja Kallas.

– Vi gör det betydligt svårare, långsammare och dyrare för Ryssland att producera de vapen som används för att döda ukrainare, säger hon enligt den ukrainska tidningen.

Läs mer: Uppror mot Donald Trump

"Ska inte underskattas"

I och med dagens smocka har nu antalet EU-sanktioner mot Ryssland ökat från ungefär 3 000 till över 4 500. Den nya listan är brett inriktade på branschaktörer som sysslar med allt från varv och flygbolag till elektroniktillverkare, reparationsanläggningar för pansarfordon samt flyg- och rymdföretag.

– De nya listorna verkar ha sammanställts med hjälp av ett ganska generellt kriterium, nämligen deras rätt till subventioner från den ryska regeringen och deras beteckning av den ryska staten som en del av det militärindustriella komplexet, skriver Kyiv Independent.

En högt uppsatt EU-tjänsteman säger även till tidningen att sanktionernas påverkan på berörda aktörers förmåga att göra affärer med tredjeländer inte ska underskattas.

– Särskilt sydostasiatiska länder är ovilliga att riskera att skada relationerna med EU genom att göra affärer med företag som sanktionerats av blocket, säger tjänstemannen.

Läs mer: Stormakt överger Putin

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen