Rekordmånga kvinnor fryser sina ägg

2024 09 01

Allt fler kvinnor väljer att frysa sina ägg för att kunna bilda familj senare, men några garantier för att det fungerar finns inte.

I det moderna samhället är det många som vill vänta länge med att bilda familj.

Därför blir det också allt vanligare att kvinnor fryser sina ägg för att förlänga sin fertilitet.

Idag finns det flera privata aktörer som erbjuder den tjänsten.

Men det är inte säkert att man kan få barn med hjälp av de frysta äggen – och kostnaden är väldigt hög, rapporterar SVT.

Rekordmånga fryser sina ägg – trots hög kostnad

Trots det är antalet kvinnor som väljer att frysa sina ägg på väg mot rekordnivåer.

2023 valde 889 kvinnor i Sverige att frysa sina ägg, vilket kan vara ett rekord, enligt preliminära siffror från Q-IVF, uppger kanalen.

Att frysa sina ägg är dock väldigt kostsamt.

Det kan vara nödvändigt att göra flera ägguttag, och ett enda sådant uttag kostar 30 000 kronor. Dessutom kostar det 3000 kronor per år att ha äggen frysta.

Ålder påverkar

Det finns dessutom ingen garanti för att kvinnan kan bli gravid med de frysta äggen.

– Sannolikheten för om det ska lyckas beror också på hur gammal man är när man fryser in äggen, men frågan är hur kostnadseffektivt det blir om man är ung när man fryser in ägg, säger Emma Frans, forskare och vetenskapsskribent, till SVT.

Trenden att frysa ned sina ägg har därför vållat en del debatt.

Aftonbladets kolumnist Irena Požar skrev exempelvis tidigare i år att ”äggbranschen skapar falsk trygghet och hål i kvinnors plånböcker”.

– Det är en falsk trygghet som kostar multum, och som rätt och slätt bara är ännu ett sätt att tjäna pengar på ojämställdhet, menar kolumnisten.

Så gammal bör kvinnan vara

Enligt Carl von Linnékliniken, som utför äggfrysning, görs en individuell bedömning av vem som kan frysa sina ägg.

Åder, medicinska förutsättningar och kvinnans så kallade äggreserv är avgörande.

Enligt kliniken bör kvinnan vara yngre än 35-37 år för att ha en god chans att äggen ska ge upphov till graviditet längre fram.

Foto: Freestocks

Text: Redaktionen


Natostyrkor bordar fartyg

2026 02 04

Estniska specialstyrkor har bordat lastfartyget Baltic Spirit.

Insatsen genomfördes från både en helikopter och ett örlogsfartyg.

Det stora containerfartyget var på väg från Ecuador till Ryssland, med slutdestinationen Sankt Petersburg – landets näst största stad. 

Kopplas till smuggling  

Enligt uppgifter till den estniska tidningen Postimees uppges fartyget var inblandat i smugglingsverksamhet. Den estniska skatte- och tullmyndigheten deltog i insatsen tillsammans med polis och militär.

Fartyget seglar under Bahamas flagg och misstänks ha smugglat varor från Ecuador. Vilken typ av last som transporterades till Ryssland är oklart. 

– Enligt myndigheterna är fartyget inte känt för att vara en del av Rysslands så kallade skuggflotta, och det finns inte heller med på Europeiska unionens sanktionslista, skriver finska Iltalehti om händelsen.

Tagits i beslag

Containerfartyget bordades i etniskt vatten. Enligt uppgift ska fartyget gått in i estniskt vatten och ankrat för tankning när elitsoldaterna slog till. 

”Baltic Spirit” har nu beslagtagits av estniska myndigheter.

Kreml har inte kommenterat incidenten.

Flög in med stridsflygplan

Estländska myndigheter har tidigare agerat mot brottsmisstänkta ryskkopplade fartyg.

I maj försökte den estiska marinen stoppa en oflaggad oljetanker som misstänktes tillhöra den ryska skuggflottan.

Fartyget vägrade dock att stanna. Samtidigt valde Ryssland att sända in ett stridsflygplan som kränkte Estlands luftrum.

LÄS MER: Putin har brutit löfte till Trump

Stärkt bevakning

Nato har ökat sin militära närvaro i Östersjön.

– För att upprätthålla vaksamheten, öka lägesbilden och avskräcka från framtida incidenter stärker Nato sin militära närvaro i Östersjön. Allierade överväger också andra åtgärder för att ta itu med potentiella hot mot kritisk undervattensinfrastruktur, framhöll försvarsalliansen i ett uttalande förra året.

I samma veva meddelade insatsstyrkan Joint Expeditionary Force (JEF) att man stärker bevakningen i Östersjön.

Den brittiskledda snabbinsatsstyrkan, som består av tio Natoländer, har bland annat aktiverat ett gemensamt AI-verktyg som kan identifiera misstänkta fartygsrörelser. 

Sverige deltar i JEF-samarbetet tillsammans med:

- Danmark

- Estland

- Finland

- Island

- Lettland

- Litauen

- Nederländerna

- Norge

- Storbritannien 

LÄS OCKSÅ: Biltema går ut med varning till kunder

Arkivfoto: Nato

Text: Redaktionen


4 februari 2026

”Historiskt” genombrott – ”avgörande för Ukraina”

2026 02 04

Estland presenterar ett stort genombrott.

Landet lanserar Europas största batteripark med en kapacitet på 100 megawatt.

– Batterierna kan lagra elektricitet och förse elnätet när behovet uppstår. Samtidigt kommer systemet att kunna leverera elektricitet till cirka 90 000 hushåll, uppger estniska ERR.

Historiskt steg

Den nya batteriparken öppnar nya möjligheter, också för Ukraina.

– När Europa snabbt övergår till grön energi har Estland tagit ett historiskt steg som kan fungera som en färdplan för att skydda Ukrainas energisystem, uppger RBC-Ukraine.

En så stor batteripark kan vara avgörande för det ukrainska folket vid ryska attacker som slår ut landets elförsörjning.

Förhoppningar finns nu att Ukraina kan göra en liknande satsning.

– Det kommer att vara avgörande för Ukraina för att skydda landets energisystem från strömavbrott och attacker, uppger RBC-Ukraine.

Nödvändig

En liknande satsning som den i Estland beskrivs som nödvändig för Ukraina.

– Ukraina har för närvarande det mest omfattande, men också mest sårbara, energinätet i Europa. Experter säger att liknande batteriparker är landets framtid, uppger tidningen.

LÄS OCKSÅ: Missiler har slagit ner i Ryssland

Flera fördelar

Bland de stora fördelarna med batteriparker nämns framför allt tre punkter.

- Elförsörjningen decentralisering. Istället för ett enda stort kraftverk kan dussintals batteriparker över hela landet skapa ett flexibelt nätverk som inte kan slås ut av enstaka attacker.

- Snabb reglering. Batterier reagerar på frekvensfall inom millisekunder. De är idealiska för att stabilisera nätet efter att en missil träffat, i väntan på reparation.

- Integration med förnybar energi. Ukraina planerar att bygga många vind- och solkraftparker. Utan batteriparker som den i Estland skulle dessa stationer kunna destabilisera nätet.

Attack mot kraftverk

Under natten till den 3 februari genomförde Ryssland massiva attacker mot Ukraina.

Bland annat träffades energianläggningar i Kiev.

– Preliminära bedömningar visar att kraftverket Darnytska drabbades av betydande skador, uppger RBC-Ukraine.

LÄS MER: UPPGIFTER: Ukraina tar tillbaka mark

Foto: Y Milohrodskyi

Text: Redaktionen