Renoveringsboom bland svenska folket – byggfirmor varnar för väntetider

2025 05 03

Allt fler svenskar vill renovera när rotavdraget höjs, och nu varnar företag för att det höga trycket kan leda till väntetider.

Regeringen har beslutat att rotavdraget ska höjas tillfälligt.

Avdraget höjs från 30 till 50 procent från och med den 12 maj, och höjningen gäller fram till årsskiftet, vilket MarcusOscarsson.se tidigare har rapporterat om.

Detta har lett till att många svenskar vill passa på att göra renoveringar.

Stort tryck på företagen

Trycket på byggföretag har ökat den senaste tiden, rapporterar DN.

Många svenskar vill göra renoveringar i sommar och dra nytta av det tillfälligt höjda rotavdraget.

En rad företag vittnar om att förfrågan har ökat, vilket är välkommet i en bransch som har haft det tufft på senare år.

Efterfrågan ökar i synnerhet när det gäller enklare jobb, vilket kan bero på att man nu kan dra av en större andel av arbetskostnaden.

– Det är framför allt de mindre och mellanstora jobben som har blivit fler. Folk som passar på, och känner att de kanske kan bygga den där lilla altanen på framsidan som de drömt om nu när arbetskraften blir billigare, säger Kim Restrup på Hantverksbyrån Stockholm, till tidningen.

Nu varnar företag i branschen för att trycket kan bli så högt att det blir väntetider och att man inte hinner hjälpa alla.

Varnar för väntetider

Eftersom många företag har försvunnit ur branschen och mycket personal har sagts upp, kan det nu bli svårt att möta efterfrågan fullt ut.

– Det kommer vara väntetider. Många kommer att bli fullbokade, säger Alexander Nätterlund på Nätterlund Entreprenad i Örebro, till tidningen.

Det gäller alltså att vara ute i tid om man vill ha hjälp, även om alla inte delar bilden av att trycket är så högt.

Det höjda rotavdraget beskrevs som den största satsningen i regeringens vårbudget, rapporterade SVT.

Avdraget har kritiserats

Ändå har flera myndigheter uttryckt tveksamhet till om det tillfälliga rotavdraget, som totalt beräknas kosta 4,35 miljarder kronor, kommer att ge önskad effekt.

Myndigheten Tillväxtanalys var en av dem som gav ett kritiskt remissvar till regeringens förslag, enligt kanalen.

– Tillväxtanalys bedömer att det är ett förhållandevis dyrt förslag med oklara effekter, stod det i remissvaret.

Även Ekonomistyrningsverket förutspådde ”små eller avtagande effekter på sysselsättning i förhållande till kostnaden”.

Men enligt flera företag i branschen tycks det alltså ändå finnas en höjd efterfrågan till följd av den tillfälliga höjningen av rotavdraget.

Foto: Callum Hill

Text: Redaktionen

Enormt fynd i Norge – största i hela Europa

2026 03 04

En stor upptäckt har gjorts i Norge som kan minska beroendet av Kina.

Europa är som bekant i hög grad beroende av Kina för sällsynta jordartsmetaller.

Kontinenten har i dagsläget inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller.

Men nu kommer uppgifter om ett enormt fynd i Norge som kan ändra på det.

Enormt fynd

En uppskattning av mineralresurserna vid en gruva som utvecklas av Rare Earths Norway – Europas största projekt för sällsynta jordartsmetaller – har rusat med 81 procent sedan den förra utvärderingen för två år sedan, uppger Reuters.

Europa har inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller, och utvecklingen av företagets Fen-projekt skulle kunna stödja kontinentens strävan att minska beroendet av den dominerande producenten Kina.

“Världsklass”

Projektet har 15,9 miljoner ton totalt innehåll av sällsynta jordartsoxider i indikerade och antagna resurser, enligt ett uttalande från konsultföretaget WSP.

Den nya uppskattningen återspeglar ytterligare prospekteringsborrningar som ägde rum förra året och kan jämföras med de 8,8 miljoner ton som beräknades 2024.

– Genom att nästan fördubbla sin kända storlek har Rare Earths Norway gått från att vara en lovande upptäckt till en strategisk tillgång i världsklass, säger Bernd Schaefer, vd för EIT RawMaterials, ett EU-finansierat organ för kritiska mineraler.

Läs mer: Pentagon går rakt emot Trump

Tar tid

Det är inte bara i Norge som jakten efter sällsynta jordartsmetaller pågår i Europa.

Men byråkrati ställer till det, menar Jan Moström, verkställande direktör för LKAB.

“Bara då blandar vi oss i”

Så här låter det från Moström:

– Jag har pratat i Bryssel de senaste två eller tre åren om de enorma nackdelar vi skapade under 1970- och 1980-talen, när vi lade ner gruvindustrin och började importera metaller från Sydamerika, Afrika och Australien, säger han till The Guardian.

Läs mer: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Foto: M Oetelaar

Text: Redaktionen

Bekräftat: Stopp för fartkameror i Sverige

2026 03 04

Under de senaste 20 åren har tusentals fartkameror satts upp längs svenska vägar.

Trafikverket planerar för att placera ut ytterligare 1 000 kameror under de kommande fem åren.

Då kommer det totala antalet vara 4 000.

Men sedan är det stopp.

– Nu är väl tanken att vi inte sätter upp några fler utan vi har tillsammans med Polisen kommit fram till 4 000 som ett rimligt antal där det är samhällsekonomiskt lönsamt, säger Per Hurtig, nationell samordnare på Trafikverket, till SR.

Gör större nytta

Satsningen på det stora antalet fartkameror är en del av den svenska nollvisionen på landets vägar.

Men efter att ha investerat i kameror under många år ser nu Trafikverket en annan insats som gör störst nytta.

– Det vi ser gör störst nytta är att bygga mötesseparerade vägar, säger Per Hurtig till radiokanalen.

Nollvisionen

Nollvisionen är grunden för trafiksäkerhetsarbetet i Sverige.

Visionen antogs av riksdagen 1997 och är ett uttalat mål att ingen ska dödas eller skadas allvarligt på de svenska vägarna.

Med nollvisionens synsätt är omsorgen om människors liv och hälsa ett absolut krav vid vägtransportsystemets utformning och funktion, uppger Trafikverket.

Etappmål har satts

I början av 2020 fattade regeringen beslut om ett nytt etappmål för nollvisionen.

Ambitionen är att antalet omkomna i trafiken ska halveras fram till 2030.

Antalet allvarligt skadade ska minska med 25 procent.

– I faktiska tal innebär det max 133 omkomna samt maximalt 3100 allvarligt skadade i vägtrafiken år 2030, uppger Trafikverket.

LÄS OCKSÅ: Bekräftat: Bilister får betala mer – ”I synnerhet i storstäderna”

Ansvar fördelas

Ansvaret för trafiksäkerheten är fördelat på följande sätt:

- Systemutformarna har alltid det yttersta ansvaret för vägtransportsystemets utformning, skötsel och användning och har därmed tillsammans ett ansvar för hela systemets säkerhetsnivå.

- Trafikanterna har ansvar för att visa hänsyn, omdöme och ansvar i trafiken samt att följa trafikreglerna.

- Om trafikanterna inte tar sin del av ansvaret måste systemutformarna vidta ytterligare åtgärder i den mån detta krävs för att motverka att människor dödas eller allvarligt skadas.

Källa: Trafikverket

LÄS MER: Bekräftat: Billigaste biltypen att köra i Sverige

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen