Renoveringsboom bland svenska folket – byggfirmor varnar för väntetider

2025 05 03

Allt fler svenskar vill renovera när rotavdraget höjs, och nu varnar företag för att det höga trycket kan leda till väntetider.

Regeringen har beslutat att rotavdraget ska höjas tillfälligt.

Avdraget höjs från 30 till 50 procent från och med den 12 maj, och höjningen gäller fram till årsskiftet, vilket MarcusOscarsson.se tidigare har rapporterat om.

Detta har lett till att många svenskar vill passa på att göra renoveringar.

Stort tryck på företagen

Trycket på byggföretag har ökat den senaste tiden, rapporterar DN.

Många svenskar vill göra renoveringar i sommar och dra nytta av det tillfälligt höjda rotavdraget.

En rad företag vittnar om att förfrågan har ökat, vilket är välkommet i en bransch som har haft det tufft på senare år.

Efterfrågan ökar i synnerhet när det gäller enklare jobb, vilket kan bero på att man nu kan dra av en större andel av arbetskostnaden.

– Det är framför allt de mindre och mellanstora jobben som har blivit fler. Folk som passar på, och känner att de kanske kan bygga den där lilla altanen på framsidan som de drömt om nu när arbetskraften blir billigare, säger Kim Restrup på Hantverksbyrån Stockholm, till tidningen.

Nu varnar företag i branschen för att trycket kan bli så högt att det blir väntetider och att man inte hinner hjälpa alla.

Varnar för väntetider

Eftersom många företag har försvunnit ur branschen och mycket personal har sagts upp, kan det nu bli svårt att möta efterfrågan fullt ut.

– Det kommer vara väntetider. Många kommer att bli fullbokade, säger Alexander Nätterlund på Nätterlund Entreprenad i Örebro, till tidningen.

Det gäller alltså att vara ute i tid om man vill ha hjälp, även om alla inte delar bilden av att trycket är så högt.

Det höjda rotavdraget beskrevs som den största satsningen i regeringens vårbudget, rapporterade SVT.

Avdraget har kritiserats

Ändå har flera myndigheter uttryckt tveksamhet till om det tillfälliga rotavdraget, som totalt beräknas kosta 4,35 miljarder kronor, kommer att ge önskad effekt.

Myndigheten Tillväxtanalys var en av dem som gav ett kritiskt remissvar till regeringens förslag, enligt kanalen.

– Tillväxtanalys bedömer att det är ett förhållandevis dyrt förslag med oklara effekter, stod det i remissvaret.

Även Ekonomistyrningsverket förutspådde ”små eller avtagande effekter på sysselsättning i förhållande till kostnaden”.

Men enligt flera företag i branschen tycks det alltså ändå finnas en höjd efterfrågan till följd av den tillfälliga höjningen av rotavdraget.

Foto: Callum Hill

Text: Redaktionen

Skattefri ersättning införs i Sverige – ”3 750 kronor i månaden”

2026 01 20

Regeringen och Sverigedemokraterna har enats om att genomföra en omfattande bidragsreform.

Syftet är att få fler svenskar att gå från bidrag till arbetet.

Nu meddelar Tidöpartierna att en del av reformen kommer att utgöras av en så kallad jobbpremie.

Premien kommer att vara tillfällig och består av en skattefri ersättning till människor som fått försörjningsstöd under en viss period, och därefter övergått till anställning och blivit självförsörjande. Som mest kommer den skattefria ersättningen att uppgå till 3 750 kronor per månad och betalas ut under 18 månader.

– Alldeles för många människor i Sverige har fastnat i ett långvarigt bidragsberoende. Konsekvenserna är förödande, både för den som cementeras in i ett utanförskap och för de barn som växer upp utan att se sina föräldrar gå till jobbet. Med en tillfällig jobbpremie ökar incitamenten ytterligare att gå från bidrag till arbete, säger äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M).

”Ska märka det direkt i plånboken”

Socialminister Jakob Forssmed (KD) kommenterar också den nya reformen.

– Vi måste hjälpa människor som har fastnat i ett långvarigt bidragsberoende att komma tillbaka till arbetslivet och kunna försörja sig själva. Jobbpremien blir ett av regeringens verktyg för att bryta utanförskap och ge människor hopp om en bättre framtid, säger han.

Sverigedemokraternas ekonomiskpolitiske talesperson Oscar Sjöstedt ser den nya jobbpremien som ett viktigt verktyg för att få fler människor i arbete.

– Jobbpremien är ett tydligt steg för att återupprätta arbetslinjen. Den som lämnar bidrag för arbete ska märka det direkt i plånboken. Samhället ska inte längre premiera passivitet framför ansvar och egen försörjning, säger han.

LÄS MER: Svenskarna har fel – här går det att spara ”stora pengar”

FAKTA: Jobbpremien

För att ha rätt att ta del av den skattefria ersättningen krävs det att man:

- har fått försörjningsstöd utbetalt för varje månad från juli 2025 till december 2025,

- har kontant bruttolön inklusive skattepliktiga förmåner för samma kalendermånad som ansökan om jobbpremie avser, och

- inte har fått försörjningsstöd utbetalt för samma kalendermånad som ansökan om jobbpremie avser.

Källa: Regeringskansliet

LÄS OCKSÅ: Grönlänningar rusar till butikerna – alla köper samma saker

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

BEKRÄFTAT: Jättesmäll för amerikanska folket

2026 01 19

President Trumps handelstullar betalas nästan uteslutande av det amerikanska folket.

Det visar en ny kartläggning från det välansedda forskningsinstitutet Kiel Institute for the World Economy.

Enligt granskningen betalas Trumps tullar på importerade varor nästan uteslutande av amerikanska företag, deras inhemska kunder och i slutändan amerikanska konsumenter.

– Utländska exportörer sänkte inte sina priser i någon nämnvärd utsträckning som ett svar på USA:s tullhöjningar. Ökningen av tullintäkterna på 200 miljarder dollar motsvarar 200 miljarder dollar som utvinns från amerikanska företag och hushåll, fastslår Kielinstitutet.

”Konsumtionsskatt för amerikaner”

Enligt den omfattande studien betalas endast 4 procent av tullbördan av utländska företag.

Amerikanska importörer betalar 96 procent av tullavgifterna, och tvingas antingen minska sina intäkter eller höja priserna.

I slutändan drabbas konsumenter i USA, som tvingas betala för dyrare varor.

– Tullen fungerar inte som en skatt på utländska producenter, utan som en konsumtionsskatt för amerikaner, framhåller Kielforskarna Julian Hinz, Aaron Lohmann, Hendrik Mahlkow och Anna Vorwig.

LÄS MER: Tidigare Natochefen angriper Trump – ”Gangster”

”Minskade handelsvolymer”

Forskarna har främst fokuserat på Brasilien och Indien, vars export drabbades av höga och omfattande amerikanska tullar förra året. Efter att en tull på 50 procent trädde i kraft sänkte inte brasilianska exportörer sina priser i dollar i någon större utsträckning.

Ett liknande mönster observerades i Indien, som också drabbades av tullar på 50 procent.

Enligt forskarna finns det flera förklaringar till varför exportörerna inte bär en större del av kostnaderna. Det handlar bland annat om deras möjligheter att styra försäljningen till andra marknader.

– Anpassningen sker genom minskade handelsvolymer snarare än genom prissänkningar. Inför valet mellan att bibehålla marginalerna trots lägre försäljning eller att sänka marginalerna för att upprätthålla volymerna tycks de flesta exportörer föredra det förstnämnda, står det i rapporten.

LÄS OCKSÅ: Svenskarna har fel – här går det att spara ”stora pengar”

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen